Trygghet i lokalområdet

Transkript

1 Trygghet i lokalområdet Resultatet från en områdesundersökning i Tyresö Säkerhetsenheten

2 Tyresö kommun / (35) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Syfte Mål Centrala utgångspunkter Teoretisk utgångspunkt Vad är otrygghet? Vad betyder otrygghet? Kvinnor är generellt mer otrygga än män Otrygghetens effekter och konsekvenser Metod Samarbete med institutionen för Kriminologi på Malmö högskola Förutsättningar för trygghetsskapande och brottsförebyggande strategier Undersökningsdesign och urval Frågeområden och innehåll Områdesundersökningens svarsfrekvens och bortfall Begränsningar Resultat Respondenter Trivsel och social sammanhållning Lokala problem i bostadsområdet Brottsutveckling och utsatthet för brott Utsatthet för brott Upplevd brottsutveckling Trygghet, oro för brott och upplevd risk Många känner sig trygga men inte på kvällstid i Tyresö centrum Oro för brott Risk att utsättas för brott Trygghetsskapande strategier och konsekvenser av otrygghet Andra otrygga platser Särskilda händelser Jämförelse med den nationella trygghetsundersökningen (NTU)... 30

3 Tyresö kommun / (35) 7.1 Oro för brott och otrygghet Boende i lägenhet mer otrygga än boende i villa/radhus Bostadsinbrott ger upphov till störst oro Otrygghetens konsekvenser Upplevelsen om att brottsligheten ökat medför otrygghet Diskussion Slutsats... 34

4 Tyresö kommun / (35) 1 Sammanfattning Otrygghet är ett folkhälsoproblem som kan få konsekvenser på olika nivåer. Allt ifrån att särskilda platser kan bli ställen dit man inte bör gå till att man flyttar från sitt område eller ändrar vardagsrutiner för att undvika rädslan för brott eller att känna sig otrygg. Rapportens syfte var att ta reda på medborgares syn på otrygghet och brott samt att använda det insamlade materialet i utformandet av möjliga åtgärder och insatser för att öka tryggheten och minska brott. Fenomenen otrygghet och brott är inte slumpmässiga. Vissa personer, objekt och platser blir mer utsatta än andra. Dessutom är inte brottslighet och otrygghet jämt fördelat mellan befolkning, kön, ålder, dagar eller tidpunkter. Generellt sett uppger kvinnor i större utsträckning än män att de känner sig otrygga och är även mer oroliga för att bli utsatta för brott. Trots att unga män har en högre risk än andra i befolkningen att bli utsatta för vissa typer av brott En viss mån av medvetenhet och oro för brott kan vara positivt. Det är när otryggheten blir så stor att individen vidtar åtgärder för att skydda sig, i form av isolering, som den kan vara skadlig för hälsan. I denna rapport har Institutionen för Kriminologi på Malmö högskola hjälpt till i arbetet genom att ta fram eventuella åtgärdsplaner och analyser Totalt deltog drygt 380 personer i områdesundersökningen och har delat med sig av sina upplevelser av brott och otrygghet. Majoriteten av respondenterna känner sig trygga i Tyresö. Fler kvinnor än män uppger att de känner sig otrygga ute ensamma en sen kväll, både i bostadsområdet och i Tyresö centrum. Fler kvinnor än män har undvikt att gå ut en sen kväll i det egna bostadsområdet på grund av otrygghet. Resultaten från områdesundersökningen indikerar på att det är olika typer av egenskaper, både sociala och i den fysiska miljön som påverkar otrygghetsupplevelser i Tyresö. Det handlar främst om ett fåtal fysiska platser, främst större knutpunkter, och dess utformning med avsaknad av belysning och skadegörelse samt ungdomsgäng och gängbildningar, däribland Tyresö centrum, Granängsringen och Alléplan.

5 Tyresö kommun / (35) Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de upplever otrygghet och oro på alla frågor som ställdes i områdesundersökningen samtidigt som kvinnor i mindre utsträckning än män blivit utsatta för någon typ av brott som omfattats i undersökningen. Respondenter som upplever att brottsligheten ökat är också en respondentgrupp som sticker ut. De respondenter som upplever att brottsligheten i Tyresö har ökat uppger generellt mer otrygghet än andra. Vid jämförelse med Brås årliga trygghetsundersökning ses att resultaten ter sig i liknande mönster som den lokala undersökningen. Bostadsinbrott är det brott som i störst utsträckning ger upphov till oro för brott. Boende i lägenhet uppger högre andel otrygghet än boende i villa/radhus. Dessutom uppger kvinnor och respondenter som upplever att brottsligheten har ökat en högre andel otrygghet än andra. Det är viktigt att komma ihåg att majoriteten av respondenterna känner sig trygga i det egna bostadsområdet och i Tyresö. Det verkar istället vara så att det är ett fåtal platser i Tyresö som orsakar högre andel otrygghet. Resultatet av denna undersökning visar att särskilda platser, lokal problemnivå och särskilda situationer ger högre nivåer av otrygghetsupplevelser. Utifrån studiens totala resultat har två olika inriktningar för lokalt förebyggande åtgärder prioriterats. Minska problemnivån samt ett större fokus kring Tyresö centrum, Alléplan och Granängsringen.

6 Tyresö kommun / (35) 2 Inledning Varför är det viktigt att öka kunskapen om otrygghet och kartlägga individers rädsla för brott? Otrygghet är en folkhälsofråga som får konsekvenser båda på individuell och samhällelig nivå. Rädsla för brott och otrygghet kan medföra att särskilda platser blir ställen dit man inte bör gå, att man på grund av sin rädsla flyttar från ett område man upplever som otryggt och att man ändrar sina vardagsrutiner för att undvika situationer där rädslan kan uppstå. Det bör därför tas på allvar om individer är rädda att utsättas för brott och upplever besvär, vilket i sin tur begränsar dennes rutiner och dagliga aktiviteter. Tyresö kommun har sedan år 2014 samverkansöverenskommelser med lokalpolisområde Nacka. Det gör att både kommunen och polisen får ett tydligare uppdrag i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Under våren 2016 har ett arbete för ökad trygghet genomförts i Tyresö kommun för att stärka samverkan ytterligare. Medborgare har fått möjligheten att framöver bli än mer en del av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Genom deras erfarenheter har den lokala problembilden breddats. Ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete bör, i den mån det är möjligt, utgå ifrån lokala behov. Ett arbetssätt där medborgares åsikter tas till vara är både demokratifrämjande och breddar den lokala problembilden. Säkerhetsenheten och lokalpolisområde Nacka initierade under våren 2016 ett samarbete med institutionen för Kriminologi på Malmö högskola för att tillsammans arbeta för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tyresö. Kriminologistudenter vid Malmö högskola fick i uppdrag att, utifrån underlag om Tyresö, identifiera ett relevant område att studera närmare. Målet var att studenterna kom med förslag om hur det brottspreventiva- och trygghetsskapande arbetet kunde utvecklas och komma med lämpliga förslag på åtgärder som hade för avsikt att verka trygghetsskapande och brottsförebyggande. 2.1 Syfte Syftet med rapporten har varit att ta reda på medborgarnas syn på (o)trygghet och brottslighet i Tyresö kommun. Syftet var även att, om möjligt, använda det insamlade materialet i utformandet av brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Arbetet genomfördes på lokal nivå för att öka kunskaperna kring utsatthet för brott, otrygga platser och (o)trygghetskänslor i Tyresö. Studien har också legat till grund för revidering av redan existerande samverkansöverenskommelser mellan lokalpolisområde Nacka och Tyresö kommun.

7 Tyresö kommun / (35) 2.2 Mål Genom att identifiera särskilt brottsutsatta och otrygga platser kan riktade insatser göras som effektiviserar arbetet gällande var, när och varför brott begås för att kunna minska brottsligheten och öka tryggheten. Att ta reda på hur trygga invånarna i Tyresö känner sig och hitta särskilt otrygga platser är viktigt ur flera aspekter. Trygghet är en folkhälsofråga och otrygghet kan leda till både försämrad hälsa och begränsningar i individers liv. Det är med bakgrund av detta mycket viktigt att kartlägga den lokala problembilden i Tyresö. 2.3 Centrala utgångspunkter Studien har utarbetats efter ett antal centrala utgångspunkter. 1. Betydelsen av lokalt förankrade förebyggande åtgärder: För att det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ska vara verkningsfullt behövs kunskap om de problem som förekommer i ett område där riktade åtgärder är tänkt att sättas in. 2. Behov av kartläggning och fördjupad analys: Tyresö kommun har varit i behov av en uppdaterad trygghetsundersökning för att kunna svara på frågor kring hur och varför potentiella otrygghetsupplevelser ser ut som de gör. Till det krävdes en fördjupad analys där merparten av frågorna var lokalt inriktade. Att även ha möjligheten till öppna svar gör det möjligt för boende att själva kunna förklara sina upplevelser av otrygghet och brott i Tyresö, vilket har varit centralt. 3. Lokalt kunskapsunderlag för lokala åtgärder: Upplevelser av otrygghet och brott är högst personlig och varierar mellan bostadsområden, åldrar och kön. Det är därför viktigt att det finns en långsiktig och kontinuerlig prioritering i det förebyggande arbete för att lyckas. De insatser som sätts in ska kunna motiveras av ett lokalt behov framtaget ur en lokal problembild. En analys av en specifik plats kan således komma att fungera som stöd för förslag på åtgärder anpassade för Tyresö. 3 Teoretisk utgångspunkt Rapporten har sin utgångspunkt i kriminologisk forskning om den påverkan som lokala, fysiska ordningsstörningar har på otrygghet samt huruvida den kollektiva styrkan, de boendes vilja att ingripa om något händer i bostadsområden, inverkar på människors otrygghetsupplevelser. Denna studie har byggt på generell, vetenskaplig kunskap för att sedan kompletteras med lokal kunskap, för att få en så heltäckande bild av fenomenet otrygghet och oro för brott som möjligt.

8 Tyresö kommun / (35) Att genomföra en studie på detta sätt minskar risken att försöka hitta en lösning innan det finns tillräckligt med kunskap om ett särskilt problem, vilket är något som både kostar tid och pengar, och som med största sannolikhet inte kommer att påverka otrygghet och brott. 3.1 Vad är otrygghet? Otrygghet, som är sammankopplat med brott, är ett komplext fenomen som brukar benämnas som egna upplevelser av brott, kännedom om brott och den lokala brottsligheten där man bor samt hur lokalområdet upplevs som stökigt. Personer som anser att brottsligheten i sitt bostadsområde är hög, eller i samhället generellt, kan komma att känna en ökad otrygghet. Ju mer allvarlig brottsligheten det rör sig om, desto mer otrygg kan individer komma att känna sig. Otrygghet och brott är inte slumpmässiga. Vissa personer, objekt och platser har en större risk att utsättas än andra. Dessutom är inte brottslighet och otrygghet jämt fördelat mellan befolkningen, kön, ålder, dagar eller tidpunkter. Det finns platser som inte är särskilt brottsbelastade, men som på grund av sina fysiska och sociala egenskaper, ger en hög otrygghetskänsla. Här brukar rädslan uppkomma i samband med andra faktorer, så som att möta en främling samtidigt som det är dålig belysning i området eller mycket nedskräpning. Samtidigt finns det platser som har hög brottslighet där invånarna inte känner sig alls särskilt otrygga. Det är viktigt att komma ihåg att känna sig otrygg är en högst personlig känsla som påverkas av enskilda individers personliga egenskaper, erfarenheter av utsatthet för brott samt olika händelser som inträffar i livet. Det medför att individer känner sig olika mycket otrygga och oroliga att utsättas för brott, vilket i sin tur påverkar trygghetsupplevelser i stort. 3.2 Vad betyder otrygghet? I Sverige har man haft svårt att enas om ett begrepp som beskriver otrygghet och engelskans fear of crime i sin helhet. Begrepp som används för att beskriva otrygghet i Sverige är därför flera, bland annat trygghet, oro, risk, rädsla och säkerhet. För att undvika förvirring mellan begreppens innebörd har otrygghet avgränsats att beskriva känslan av enskild säkerhet i samhället, så som olika former av rädsla och ångest som kan vara kopplat till både brott och ordningsstörningar samt de känslomässiga reaktioner som uppstår i samband med att människor uppfattar hot om att utsättas för fysisk skada.

9 Tyresö kommun / (35) 3.3 Kvinnor är generellt mer otrygga än män Som nämndes ovan är utsatthet för brott och otrygghet ojämnt fördelat bland befolkningen. Generellt sett så uppger kvinnor i större utsträckning än män att de känner sig otrygga och är även mer oroliga för att bli utsatta för brott. Samtidigt uppger unga män en högre nivå av trygghet än unga kvinnor, men har samtidigt en betydligt högre risk för att bli utsatta för vissa typer av brott än andra grupper. I Sverige uppger invånarna generellt en hög trygghetskänsla och oroar sig sällan för att utsättas för brott. Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, som genomförs varje år, visar på en ökad trygghet bland befolkningen jämfört med tidigare år. Trots detta känner sig var fjärde kvinna otrygg och var tionde kvinna känner sig så otrygga att hon inte vågar gå ut på kvällen. Otryggheten bland unga tjejer ter sig i liknande mönster. 3.4 Otrygghetens effekter och konsekvenser En viss mån av medvetenhet och oro för brott kan vara positivt. Det är när otryggheten blir så stor att individen vidtar åtgärder för att skydda sig, i form av isolering, som den kan vara skadlig för hälsan. Känslan av otrygghet, insikten om brottslighet i stort och rädslan att utsättas för brott kan således ha skadliga och långtgående negativa effekter för både individer och samhället. I bostadsområden skapas en fysisk och social kontext för interaktion mellan boende, som hjälper till att skapa känslor av gemenskap. Oro för brott kan därmed skada ett områdes trygghetskänsla, vilket i sin tur kan göra att särskilda områden i en kommun gradvis förändras till en del av kommunen man inte bör besöka. Det finns även risk att individer utvecklar en sämre hälsa om man känner stor otrygghet och oro, vilket i sin tur kan leda till minskat förtroende för andra människor. Att ha blivit utsatt för brott eller att känna sig otrygg på särskilda platser eller för särskilda personer kan medföra att vardagliga rutiner ändras. Man stannar hemma oftare, undviker aktiviteter och anpassar sina aktiviteter till dygnets ljusa timmar för att minska risken att bli utsatt igen eller att slippa känna sig otrygg. Genom att färre personer befinner sig ute, på grund av otrygghet, finns det risk att en del brott till och med öka. Det handlar främst om att färre ögon övar tillsyn, vilket kan leda till att fler brott begås eftersom det finns färre möjligheter att ingripa om något händer. Ett tryggt samhälle där medborgarna vågar gå ut utan begränsningar är en förutsättning både för hälsa på lika villkor och minskad brottslighet.

10 Tyresö kommun / (35) 4 Metod I denna områdesundersökning har flera områden inom otrygghet studerats för att få en så heltäckande bild av upplevelser av brott och otrygghet i Tyresö kommun som möjligt. Genom att använda medborgares egna upplevelser av brott och otrygghet blir problembilden bredare, vilket möjliggör riktade åtgärder på lokal nivå. Det finns även förutsättningar att få åsikter och upplevelser som inte visar sig i den officiella statistiken, genom polisanmälningar, vilket kan ge andra förklaringar till medborgares otrygghet. De personer som medverkade i undersökningen beskrivs som respondenter i denna rapport. n= betyder totalt antal respondenter. 4.1 Samarbete med institutionen för Kriminologi på Malmö högskola Säkerhetsenheten och lokalpolisområde Nacka initierade, under våren 2016, ett samarbete med institutionen för Kriminologi vid Malmö högskola för att tillsammans arbeta för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tyresö kommun. Målet var att studenter på högskolan skulle komma med förslag på åtgärder som hade för avsikt att verka trygghetsskapande och brottsförebyggande med utgångspunkt i vetenskaplig forskning. I gengäld föreläste Tyresö kommun om kommunala förutsättningar för ett effektive brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. 4.2 Förutsättningar för trygghetsskapande och brottsförebyggande strategier Det är viktigt att komma ihåg att trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete ses som två olika insatser som många gånger influeras och påverkas av varandra. När det gäller trygghetsskapande arbete är syftet att förändra de fysiska och sociala faktorer som påverkar människors trygghetsupplevelser. Brottsförebyggande åtgärder avser istället insatser som minskar brottslighet och dess konsekvenser. Brottsförebyggande arbete delas vanligtvis in i två olika kategorier, social och situationell prevention. Den sociala preventionen har som mål att minska individers benägenhet att begå brott medan den situationella avser minska antalet tillfällen för att brott ska begås. Denna undersökning ämnar vara till användning för det framtida brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Det har därför varit viktigt att, i möjligaste mån, få information om följande:

11 Tyresö kommun / (35) En kartläggning av den lokala problembilden En tydlig beskrivning av problemet Identifiering av påverkansfaktorer till otrygghet Identifiering av särskilt otrygga platser och miljöer Identifiering av särskilt otrygga befolkningsgrupper 4.3 Undersökningsdesign och urval I Tyresö bodde vid undersökningstillfället drygt personer. Tyvärr fanns inga möjligheter eller resurser att låta alla invånare svara på områdesundersökningen. Istället gjordes ett slumpmässigt urval. Med ett slumpmässigt urval finns det möjligheter, att med en mindre population, kunna dra slutsatser om hela populationen, i detta fall Tyresös befolkning. För att få fram urvalet användes programvaran TEKIS som innehåller Tyresös befolkningsregister. I Tyresö fanns det vid urvalstillfället cirka folkbokförda personer mellan år. Av dessa gjordes det slumpmässiga urvalet på 2000 personer födda mellan år Det motsvarade omkring 6 procent av befolkningen i Tyresö. Den 1 mars 2016 skickades det ut 2000 brev till de slumpmässigt utvalda personerna mellan år. I kuvertet fanns ett introduktionsbrev med allmän information om områdesundersökningen, både på svenska och engelska, samt instruktioner för att kunna svara på undersökningen. Enkäten gick att svara på via dator, smartphone eller surfplatta på både svenska och engelska. Respondenterna använde sig av en länk i sin webbläsare och skickades direkt till enkäten ( Enkäten genomfördes genom undersökningsplattformen Netigate och svarsfrekvensen var 19 procent. 378 personer, 200 kvinnor och 168 män, svarade på områdesundersökningen. Drygt 30 stycken brev återsändes på grund av olika orsaker Frågeområden och innehåll Frågorna och svaren i områdesundersökningen bygger på liknande, tidigare genomföra undersökningar runt om i Sverige. Denna områdesundersökning delades upp i olika områden och täckte frågor kring otrygghet i olika sociala miljöer invånare i Tyresö befinner sig i, så som bostadsområdet och centrum för att kunna titta närmare på huruvida otryggheten såg ut där, oro att utsättas för brott, trygghetsskapande strategier och utsatthet för brott. Frågeformulärets utformning möjliggör kartläggning och ger en inblick i variationer av upplevd otrygghet bland bostadsområden samt frågor som berör individ och miljö.

12 Tyresö kommun / (35) Svarsformuleringarna utgår även de från tidigare utförda områdesundersökningar. Språkbehandlingen i enkäten var enkel och anpassad till målgruppen för att undvika misstolkningar. Frågorna har heller inte formulerats på ett ledande sätt. Alla frågor i enkäten följer samma logiska ordningsföljd både var det gäller frågor och svarsalternativ. Känsliga frågor om särskilda brott har uteslutits på grund av de etiska kraven för anonymitet och välmående samt för att minska internt och totalt bortfall. Undersökningen gick att svara på från och med den 1 mars till och med den 31 mars Områdesundersökningens svarsfrekvens och bortfall Områdesundersökningen var en nätbaserad undersökning, vilket har haft föroch nackdelar. En nätbaserad undersökning är billigare att genomföra och sammanställs direkt i undersökningsplattformen. Andelen i målpopulationen som saknar tillgång till Internet ansågs vara väldigt låg. De respondenter som inte hade tillgång till dator eller smartphone gavs möjligheten att gå till biblioteket i Tyresö centrum eller Servicecenter för att svara. Därtill har personer utan tillgång till dator eller möjlighet att ta sig till en allmän dator erbjudits att svara via vanlig pappersenkät.. Då svarsfrekvensen var mycket låg finns det anledning att tro att om svarstiden varit något längre, att en påminnelse skickats ut samt om pappersenkäter använts hade svarsfrekvensen ökat. 5 Begränsningar Rapporten har medvetet begränsats utav olika anledningar, främst för att undvika känsliga frågor som kan påverka undersökningens svarsfrekvens. Ur ett etiskt perspektiv har frågor rörande utsatthet för särskilda brott, däribland sexualbrott, uteslutits. 6 Resultat Nedan redovisas resultatet av områdesundersökningen. I vissa fall har resultat brutits ner på kommundel, ålder, kön och liknande i syfte att titta närmare på eventuella skillnader. 6.1 Respondenter 378 personer, 200 kvinnor och 168 män (två personer uppgav inte kön), från 16 år och uppåt svarade på undersökningen. Flest respondenter återfinns i åldersgruppen år och år. Få respondenter ses i åldersgrupperna år och 75 år eller äldre.

13 Tyresö kommun / (35) Tabell 1. Andel respondenter per kön och ålder. Angivet i både antal och procent. Man Kvinna Total andel i procent år år år år år år år eller äldre Totalt Notera: Två personer svarade inte på frågan om kön. Man, kvinna och annat gick det att definiera sig som. Ingen respondent har angett annat. Tabell 2. Andel respondenter fördelat på bostadsområde. Angivet i antal A n t a l Notera: *Granängsringen: även Nybodaberg, Bollmoraberg och Granbacken *Östra Tyresö: även Brevik, Raksta, Solberga och Bergholmen. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna bor i Bollmora, Trollbäcken och Tyresö strand. (18 procent respektive 19 procent och 14 procent).

14 Tyresö kommun / (35) 84 procent äger sin bostad medan 16 procent av respondenterna hyr sin bostad. 66 procent av respondenterna bor i villa/radhus och 34 procent i lägenhet. Majoriteten av respondenterna är sammanboende eller gift med eller utan hemmavarande barn (71 procent). Drygt 78 procent skulle inte vilja flytta från sitt nuvarande område om de fick välja fritt. De respondenter, 22 procent, som skulle vilja flytta skulle helst vilja flytta till en annan del av Tyresö (41 procent). Resterande respondenter skulle vilja flytta utanför Stockholm (33 procent) samt till en annan Stockholmskommun (26 procent). 6.2 Trivsel och social sammanhållning Områdesundersökningen innehöll ett antal frågor som handlade om trivsel och social sammanhållning i det egna bostadsområdet. I områden där boende skulle vilja flytta från sitt område är det sannolikt att de som bor där trivs i mindre utsträckning jämfört med andra områden och möjligen är mindre engagerade i vad som händer i det egna bostadsområdet. Därför ställdes följande frågor: Trivs du i ditt bostadsområde? Svarsalternativen var ja och nej. 94 procent av respondenterna svarade att de trivs i sitt bostadsområde. I områdesundersökningen inkluderades tre förklaringar om utvecklingen i det egna bostadsområdet de senaste åren. De senaste åren har säkerheten i mitt bostadsområde De senaste åren har sammanhållningen mellan de som bor i mitt bostadsområde De senaste åren har nedskräpningen i mitt bostadsområde Svarsalternativen var ökat, varit ungefär detsamma, minskat och vet ej. Majoriteten av respondenterna svarar att utvecklingen i bostadsområdet varit detsamma de senaste åren. 65 procent upplever att säkerheten i det egna bostadsområdet varit densamma de senaste åren, 18 % upplever att säkerheten minskat 12 procent uppger att de inte vet och 4 procent upplever att säkerheten i det egna bostadsområdet ökat de senaste åren. Var gäller sammanhållningen så upplever 66 procent av den varit densamma under de senaste åren, 13 procent ansåg att sammanhållningen minskat och 10 procent upplever att sammanhållningen ökat. 11 procent uppger att de inte vet.

15 Tyresö kommun / (35) Slutligen uppger 38 procent att nedskräpningen i det egna bostadsområdet varit densamma de senaste åren, 21 procent ansåg att nedskräpningen ökat, 5 procent uppger att nedskräpningen minskat de senaste åren och 7 procent uppger att de inte vet. Finns det någon i bostadsområdet som du kan utbyta små tjänster med, till exempel blomvattning, lån av saker och snöskottning? Svarsalternativen var ja och nej. 78 procent uppger att de har någon att utbyta små tjänster med. Pratar du eller hälsar du på dina grannar när ni möts i området? Svarsalternativen var ja eller nej. 97 procent svarar att de hälsar och/eller pratar med sina grannar när de möts i området. Rör det sig många främlingar i ditt bostadsområde? Svarsalternativen var ja och nej. 35 procent svarar att det rör sig många främlingar i området. Det blev därefter möjligt för respondenterna att med egna ord beskriva om det fanns något som kunde förbättras inom det egna bostadsområdet. Det som främst önskas är förbättrad utomhusbelysning, ökad polisiär närvaro och ökad trafiksäkerhet. Nedan ses ett antal kommentarer. Ökad polisnärvaro för att minska inbrottsrisken. Öka gatuunderhållet och se till att häckarna i korsningar (i villaområdet) inte är så höga som idag. Det är redan suveränt bra, men har tänkt på att vi tillsammans skulle kunna vårstäda för att få bort det skräp som tyvärr slängs på gatorna. Farthinder har efterfrågats, men inte bemötts av kommunen. Folk kör upp emot 70 km/timmen på kvällen på 30-sträcka. Klotter saneras inte i området. Samma tag (..) syns överallt i Tyresö, även på privata villaväggar. Mycket tråkig utveckling När området är färdigbyggt är det viktigt att kommunen gör i ordning runt omkring. Fixar till grönområdet och planteringar runt gatorna. Ta hand om ev. klotter och skräp direkt när man fått kännedom om detta Ökad närvaro av patrullerande polis nattetid

16 Tyresö kommun / (35) På sistone har det dykt upp gäng om kvällarna som fått mig att känna mig mer otrygg. Tidigare har det alltid varit säkert och öppet, men det sista halvåret har allt förändrats drastiskt och tyvärr inte bara i Tyresö, utan även i andra delar av Stockholm Nja, förbättras och förbättras... jag tillhör ju den gruppen som inte vill ha hit trottoarer och gatubelysning. Så det är väl den utvecklingen som snarare är lite skrämmande Därefter ombads respondenterna att svara på ett antal frågor om hur de uppfattade den sociala sammanhållningen i bostadsområdet. Följande fyra frågor ställdes: Vuxna i mitt område känner igen vilka barn som bor där De som bor i mitt bostadsområde kommer inte särskilt bra överens De som bor i mitt bostadsområde är hjälpsamma mot varandra Man kan lita på de som bor i mitt bostadsområde Svarsalternativen var instämmer helt, instämmer delvis, instämmer inte, instämmer absolut inte och vet ej. Resultaten visar att respondenterna generellt sett uppfattar det egna bostadsområdet som mestadels positivt. De flesta vuxna (65 procent) känner igen vilka barn som bor i området, de som bor i området kommer generellt bra överens (71 procent), de flesta upplever att de som bor i bostadsområdet är hjälpsamma mot varandra (86 procent) och även att man kan lita på dem som bor i bostadsområdet (86 procent). Sammantaget verkar resultaten indikera på en hög nivå av social sammanhållning bland boende i Tyresö. Tabell. 3 Andel social sammanhållning. Angiven i procent. Vuxna i mitt bostadsområde känner igen vilka barn som bor där De som bor i mitt bostadsområde kommer inte särskilt bra överens De som bor i mitt bostadsområde är hjälpsamma mot varandra Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer absolut inte Vet ej Man kan lita på dem som bor i mitt bostadsområde

17 Tyresö kommun / (35) Därtill fick respondenterna svara på frågor kring lokala ordningsstörningar i bostadsområdet. Om det uppstår ett problem i bostadsområdet, hur troligt är det att grannarna arbetar tillsammans för att lösa problemet? Om någon klottrade eller målade graffiti på väggarna i ditt bostadsområde, är det troligt att de som bor i området skulle göra något åt det? Om det pågick ett slagsmål utanför din bostad och någon blev slagen eller allvarligt hotad, hur troligt är det att någon av dina grannar skulle ingripa för att stoppa händelsen? Svarsalternativen mycket troligt, troligt, inte särskilt troligt, inte alls troligt och vet ej. Tabell 4. Andel sannolikhet att ingripa om något händer i bostadsområdet. Angivet i procent. Om det uppstår ett problem i bostadsområdet, hur troligt är det att grannarna arbetar tillsammans för att lösa problemet? Om någon klottrade eller målade graffiti på väggarna i ditt bostadsområde, är det troligt att de som bor i området skulle göra något åt det? Om det pågick ett slagsmål utanför din bostad och någon blev slagen eller allvarligt hotad, hur troligt är det att någon av dina grannar skulle ingripa för att stoppa händelsen? Mycket troligt Troligt Inte särskilt troligt Inte alls troligt Vet ej procent anser att det är mycket troligt eller troligt att grannarna skulle arbeta tillsammans om det uppstod ett problem. 71 procent anser att det är mycket troligt eller troligt att de som bor i området skulle göra något åt någon som klottrade eller målade graffiti. 65 procent säger också att de tror att någon granne skulle ingripa om det pågick ett slagsmål eller om någon blev allvarligt hotad eller slagen. 6.3 Lokala problem i bostadsområdet Förekomsten och upplevelser av sociala, fysiska och/eller ordningsstörande problem är något som kan påverka den allmänna trivseln negativt i ett bostadsområde.

18 Tyresö kommun / (35) Därför ombads respondenterna bedöma i vilken utsträckning som olika fysiska och sociala ordningsstörningar upplevdes som ett problem i bostadsområdet: Trafik Nedskräpning Skadegörelse Störande ungdomsgäng Störande grannar Berusade personer Folk som bråkar och slåss Respondenterna fick ta ställning genom att ange om ovanstående problem var ett stort problem, litet problem, förekommande men inte ett problem, icke-förekommande eller att de saknade uppfattning (med andra ord. vet ej). Resultaten visar att respondenterna upplever att de fysiska ordningsstörningarna, trafik, nedskräpning, samt skadegörelse och klotter, är de mest framträdande problemen i det egna bostadsområdet. Tabell 5. Andel upplevda problem i bostadsområdet. Angivet i procent. Ett stort problem Litet problem Förekommande men inte ett problem Ickeförekommande Vet ej Trafik Nedskräpning Skadegörelse och klotter Störande ungdomsgäng Störande grannar Berusade personer Personer som bråkar och slåss n= För de personer som upplevde att trafik är ett stort eller litet problem följde ytterligare en fråga kring vilken typ av trafikproblem som upplevdes i det egna bostadsområdet. Bilar som kör för fort och trafikregler som inte respekterades uppfattas som de största trafikproblemen.

19 Tyresö kommun / (35) För att inte utesluta att upplevelser av sociala och fysiska problem skiljer sig åt var det gäller kön och ålder undersöktes det även om upplevda ordningsstörningar och problem i det egna bostadsområdet varierade i förhållande till respondenternas kön och/eller ålder. Resultaten visar att kvinnor, i större utsträckning än män, upplever att trafik är ett problem i det egna bostadsområdet. När det gäller ålder är det respondenter i åldern år som upplever trafikproblemen som störst. Därefter ställdes fyra frågor som handlade specifikt om andra personer i det egna bostadsområdet kopplat till olika sociala ordningsstörningar. Hur ofta ser du personer som är berusade i bostadsområdet? Hur ofta ser du personer som använder droger i bostadsområdet? Hur ofta ser du personer som mobbar och trakasserar andra människor? Hur ofta ser du personer som vandaliserar? Tabell 6. Andelen sociala ordningsstörningar i bostadsområdet. Angivet i procent. Hur ofta ser du personer som är berusade i ditt bostadsområde använder droger i ditt bostadsområde mobbar och trakasserar andra människor vandaliserar i ditt bostadsområde Varje dag Ofta Ganska ofta Någon gång i månaden eller oftare Aldrig Svarsalternativen var varje dag, ofta, ganska ofta, någon gång i månaden eller oftare och aldrig. Majoriteten av respondenterna (59 procent) ser aldrig några personer som är berusade i bostadsområdet, 84 procent ser aldrig någon som använder droger i bostadsområdet, 90 procent ser aldrig några personer som mobbar eller trakasserar andra och 62 procent ser aldrig någon som vandaliserar. Värt att notera är dock att 29 procent någon gång i månaden eller oftare ser någon som vandaliserar. Resultaten visar att sociala ordningsstörningar finns i det egna bostadsområdet, om än i ganska liten utsträckning.

20 Tyresö kommun / (35) För att se om något särskilt område uppvisade fler sociala ordningsstörningar gjordes en nedbrytning på frågan per bostadsområde. Av resultaten framgår att fler respondenter, boende i Bollmora och Granängsringen, upplever sig se personer som använder droger och personer som vandaliserar i en större utsträckning än respondenter i andra områden. 6.4 Brottsutveckling och utsatthet för brott I detta kapitel redovisas resultaten av självrapporterad utsatthet gällande särskilda brottstyper samt hur boende upplever brottsligheten i Tyresö och det omgivande samhället Utsatthet för brott De första fyra frågorna gällde utsatthet för hot, våld, stöld eller skadegörelse de senaste tolv månaderna 1. Har du, under de senaste 12 månaderna, blivit utsatt för hot (som varit så allvarliga att du blivit rädd)? Har du, under de senaste 12 månaderna, blivit utsatt för våld? Har du, under de senaste 12 månaderna, blivit utsatt för stöld? Har du, under de senaste 12 månaderna, haft tillhörigheter som blivit utsatta för skadegörelse? Svarsalternativen var ja eller nej. Majoriteten av respondenterna har inte blivit utsatt för någon typ av brott de senaste 12 månaderna. Det vanligaste brottet som respondenterna utsatts för är skadegörelse (13 procent) och någon form av stöld (12 procent). Endast 1 % hade blivit utsatt för någon form av våld. Tabell 7. Andel respondenter som utsatts för hot, våld, stöld och/eller skadegörelse de senaste tolv månaderna. Hot % Våld % Stöld % Ja Nej Total n= Skadegörelse % Respondenterna tillfrågades även om någon i deras hushåll blivit utsatt för hot, våld, stöld eller skadegörelse under de senaste tolv månaderna. Svarsalternativen var ja, nej och jag bor i singelhushåll. 1 Definitionen av hot var om respondenten hade blivit utsatt för hot eller hotelser som var så allvarliga att respondenten blev rädd.

21 Tyresö kommun / (35) Av resultaten framgår att 10 procent av respondenterna har någon i sitt hushåll som blivit utsatt för någon typ av brott. Tabell 8. Andel respondenter som haft en person i sitt hushåll som utsatts för hot, våld, stöld och/eller skadegörelse de senaste tolv månaderna. Angivet i procent. Ja 10 Nej 78 Jag bor i 12 singelhushåll n= Upplevd brottsutveckling Andelen respondenter som oroar sig för brott eller som känner sig otrygga när de vistas utomhus en kväll är större i den här undersökningen än andelen som faktiskt utsatts för brott de senaste tolv månaderna. Forskningen visar att människors upplevda otrygghet inte står i proportion till den faktiska risken att utsättas för brott. Risken att utsättas för brott är betydligt mindre än den upplevda otryggheten. Det är därför av vikt att försöka hitta andra förklaringar till otrygghet än enbart utsatthet för brott. Hur närområdet upplevs påverkas både av sociala och fysiska egenskaper i det egna bostadsområdet som ger olika tecken på fara och social oro. Forskning har visat att den uppfattade brottsutvecklingen kan inverka negativt på människors otrygghet. Därför ställdes två frågor kring brottsutvecklingen i Tyresö och det egna bostadsområdet: Upplever du att brottsligheten har ökat i Tyresö under de senaste åren? Upplever du att brottsligheten i ditt bostadsområde har ökat de senaste åren? Svarsalternativen var ja och nej. Resultaten visar att 52 procent anser att brottsligheten i Tyresö har ökat de senaste åren, samtidigt som 70 procent av respondenterna inte anser att brottsligheten ökat i deras bostadsområde de senaste åren. Andelen kvinnor som upplever att brottsligheten ökat både i Tyresö och i det egna bostadsområdet är större än andelen män. Tabell 9. Andel respondenter som upplever att brottsligheten i det egna bostadsområdet ökat de senaste åren. Angivet i procent. Kvinna % Man % (n=195) (n=163) Ja Nej 68 72

22 Tyresö kommun / (35) Tabell 10. Andel respondenter som upplever att brottsligheten i Tyresö ökat de senaste åren. Angivet i procent. Kvinna % (n=195) Ja Nej Man % (n=163) 6.5 Trygghet, oro för brott och upplevd risk Här presenteras resultaten för de mått av otrygghet som undersökts, vad som verkar påverka otrygghet och även vilka konsekvenser som otryggheten kan få. Respondenterna ombads svara på frågor och påståenden kring den allmänna upplevelsen av otrygghet i det egna bostadsområdet, specifika frågor gällande trygghet i Tyresö centrum samt frågor om oro för brott. Slutligen ombads respondenterna uppskatta risken för att de skulle bli utsatta för någon typ av brott under det närmaste året Många känner sig trygga men inte på kvällstid i Tyresö centrum Den första frågan som ställdes gällande upplevd trygghet var: Om du går ut ensam sent en kväll i ditt bostadsområde, känner du dig då trygg eller otrygg? Svarsalternativen var jag känner mig trygg i mitt bostadsområde om jag går ut sent en kväll och jag känner mig otrygg i mitt bostadsområde om jag går ut sent en kväll. 80 procent känner sig trygga när de går ut ensamma sent en kväll i det egna bostadsområdet. Samtidigt är det 20 procent som inte känner sig trygga när de går ut ensamma sent en kväll i det egna bostadsområdet. Som nämndes tidigare visar tidigare undersökningar att otryggheten är ojämnt fördelad bland Sveriges befolkning. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de känner sig otrygga. Därför fanns det intresse av att se hur otrygghetsupplevelser, oro för brott och upplevd risk att utsättas för brott ter sig bland kön. Resultaten visar att betydligt fler kvinnor än män känner sig otrygga när de går ut ensamma sent en kväll i det egna bostadsområdet (27 procent respektive 12 procent). Tabell 11. Andel respondenter som känner sig otrygga när de går ut ensamma sent en kväll i det egna bostadsområdet. Angivet i procent. Man (n=194) Kvinna (n=200) Ja Nej 88 73

23 Tyresö kommun / (35) De respondenter som svarade att de kände sig otrygga om de gick ut sent själva i sitt bostadsområde fick en följdfråga där de med egna ord fick berätta varför de kände sig otrygga i sitt bostadsområde. De mest förekommande kommentarerna gällde okända gäng och ungdomar som skapar otrygghet, mörkret i största allmänhet, brist på belysning samt känslan att något kan hända. Nedan följer ett antal kommentarer. det är tomt på gatorna sent på kvällarna, ingen skulle se om jag råkade ut för något. fast jag tror inte egentligen att något kommer att hända, det är bara en känsla av oro. Om det går en man eller flera före eller efter mig känns det hotfullt eftersom jag är ensam och inte har en chans mot dom om dom skulle vilja råna/våldta mig. Delvis för dålig belysning, ofta måste man göra en omväg för att känna sig trygg. Många gäng passerar i vårt område, det är dåligt upplyst, har slutat att gå ut på kvällarna, känns inte säkert. Som ung kvinna känner jag mig alltid otrygg när jag är ute själv sent på kvällen, inte bara i mitt bostadsområde. Det finns dock områden där jag känner mig mer otrygg än i mitt bostadsområde, så det är positivt i alla fall. Otäckt med mörka partier från bussen fram till vårt område. Önskade i alla fall ytterligare en extra gatlampa, helst två. Därefter ombads respondenterna att svara på en fråga om man ändrat sin färdväg på grund av otrygghet: Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i ditt bostadsområde? Svarsalternativen var ja och nej. Resultaten visar att 23 % av respondenterna tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person inom det egna bostadsområdet. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person inom det egna bostadsområdet (33 procent respektive 12 procent). Tabell 12. Andel respondenter som under de senaste tolv månaderna tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i det egna bostadsområdet. Angivet i procent. Man (n=164) Kvinna (n=196) Totalt (n= 360) Ja Nej

24 Tyresö kommun / (35) I områdesundersökningen ställdes sedan tre frågor kopplade till otrygghet i Tyresö centrum. Upplever du Tyresö centrum som en trygg eller otrygg plats att vistas på? 6 av 10 respondenter upplever att Tyresö centrum är en trygg plats dagtid men en otrygg plats kvälls- och nattetid. Det är en högre andel kvinnor (67 procent än män (49 procent) som uppger att Tyresö centrum är en otrygg plats kvällsoch nattetid. Tabell 13. Upplevd trygghet i Tyresö centrum. Angivet i procent. Man (n=157) Kvinna (n=193) Totalt (n=352) Trygg alla tidpunkter Otrygg alla tidpunkter Trygg plats men endast dagtid Trygg plats men endast kvälls- och nattetid Avslutningsvis ställdes en fråga gällande ändrad färdväg på grund av otrygghet i Tyresö centrum. Resultaten visar att kvinnor i högre utsträckning än män tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i Tyresö centrum (29 respektive 13 procent). Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i Tyresö centrum? Tabell 14. Andel respondenter som under de senaste tolv månaderna tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i Tyresö centrum. Angivet i procent. Man (n=164) Kvinna (n=196) Totalt (n= 362) Ja Nej Det ställdes en följdfråga, till de respondenter som kände sig otrygga i Tyresö centrum, om särskilda upplevelser av otrygghet som respondenten själv eller någon annan upplevs påverkar trygghetsupplevelsen i Tyresö centrum. Resultaten visar att drygt 70 procent inte upplevt något eller hört någon annan uppleva något särskilt i Tyresö centrum som gjort respondenterna otrygga.

25 Tyresö kommun / (35) Resultaten indikerar på att det, till viss del, är andra faktorer än de egna eller andras erfarenheter och upplevelser som påverkar otryggheten i Tyresö centrum. Har du själv eller någon annan upplevt något särskilt som gjort dig otrygg i Tyresö centrum? Tabell 15. Särskild händelse som medfört otrygghet. Andel i procent. Man (n=163) Kvinna (n=195) Totalt (n=360) Ja, jag har själv upplevt något obehagligt Ja, någon i min familj har upplevt något obehagligt Nej Oro för brott I områdesundersökningen ställdes sedan ett antal frågor om hur ofta man oroade sig över att utsättas för olika typer av brott i det egna bostadsområdet. Det ställdes frågor om man var orolig för brott mot egendom: att bli utsatt för inbrott i den egna bostaden att ditt motordrivna fordon ska utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området du bor i att din cykel ska utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området du bor i Samt brott mot person: att bli överfallen eller misshandlad i området du bor i att bli hotad eller trakasserad i området du bor i Svarsalternativen var ja, mycket ofta, ja, ganska ofta, ja, men bara sällan och nej, aldrig Tabell 16. Andel upplevelser av oro över bostadsinbrott, skadegörelse/stöld av motordrivet fordon och cykel, våld samt hot. Angivet i procent. Bostadsinbrott (n=354) Skadegörelse/stöld av motordrivet fordon (n=326) Skadegörelse/stöld av cykel (n=312) Våld (n=353) Ofta Sällan Aldrig Hot (n=352)

26 Tyresö kommun / (35) Resultaten visar att det är företrädesvis inbrott i den egna bostaden tätt följt av skadegörelse/stöld av ett motordrivet fordon eller cykel som skapar oro. En femtedel av respondenterna känner ofta oro att utsättas för inbrott i den egna bostaden. Samtidigt är det drygt 4 av 10 som aldrig oroar sig för inbrott i den egna bostaden. Det bör tilläggas att svaren ja, mycket ofta och ja, ganska ofta slagits ihop till variabeln ofta. 6.7 Risk att utsättas för brott Sedan ombads respondenterna att uppskatta risken att de skulle utsättas för hot, våld, stöld eller att få sina tillhörigheter utsatta för skadegörelse i det egna bostadsområdet på en skala från mycket osannolikt (1) till mycket sannolikt (10). Resultaten visar att respondenterna uppskattar en högre risk att utsättas för stöld och att tillhörigheter ska bli utsatta för skadegörelse än andra brottstyper. Risken att utsättas för någon typ av brott har kategoriserats efter låg (1-3), medel (4-7) och hög (8-10) sannolikhet. Tabell 17. Uppskattad risk att utsättas för hot, våld, stöld och skadegörelse. Låg Medel Hög Hot Våld Stöld Skadegörelse n= Trygghetsskapande strategier och konsekvenser av otrygghet Många gånger förefaller otrygghet vara något som medför konsekvenser både för samhället i stort som för den enskilda individen. Ett exempel kan vara att man avstår från att utföra särskilda aktiviteter på grund av otrygghet. Att det ses som en försiktighetsåtgärd som individer använder sig av för att inte riskera att utsättas för någon typ av brott eller känna oro att utsättas. I områdesundersökningen ställdes därför frågor om respondenterna valt att avstå från att utföra eller delta i någon av nedanstående aktiviteter på grund av att de känt sig otrygga, rädda för att bli hotad, överfallna, trakasserade eller utsatta för våld.

27 Tyresö kommun / (35) Följande aktiviteter fanns att välja bland: Bio Restaurangbesök Uteställe/nattklubb Privatfest Idrottsaktivitet/besöka gym Idrottsplats Kollektivtrafiken Annat Bio Resultatet visar att få respondenter avstår från aktiviteter. Andelen som avstått från de flesta aktiviteterna varierade mellan två och fem procent. Däremot är det en högre andel respondenter som uppger avstått från kollektivtrafiken och uteställe/nattklubb jämfört med de andra aktiviteterna (12 procent respektive 8 procent). Att fler personer totalt sett använder kollektivtrafiken jämfört med att gå på idrottsevenemang kan till viss del förklara att fler faktiskt valt att avstå från aktiviteten. Samtidigt visar resultatet att det faktiskt är en relativt hög andel fler respondenter som valt att avstå från att åka kollektivtrafiken. Tabell 18. Andel respondenter som har avstått aktiviteter p.g.a. otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Angivet i procent. Restaurangbesök Uteställe/ nattklubb Privatfest Idrottsaktivitet/ besöka gym Idrottsplats Kollektivtrafik Annat Ja Nej Utför inte n= Det ställdes även två frågor om otrygghet vid vistelse ute ensam samt om man avstått från att gå ut i det egna bostadsområdet: Händer det att du känner dig otrygg när du vistas ensam ute i ditt bostadsområde? Händer det att du undviker att gå ut på kvällen i ditt bostadsområde för att du känner dig otrygg? Svarsalternativen var ja, mycket ofta, ja, ibland och nej, sällan eller aldrig. Bland respondenterna (n=360) känner sig drygt 60 procent aldrig otrygga när de vistas ensamma ute i det egna bostadsområdet. Drygt 1 av 10 känner sig otrygga varje dag, någon gång i veckan eller någon gång i månaden.

28 Tyresö kommun / (35) Betydligt fler kvinnor känner sig otrygga enstaka tillfällen, någon gång i månaden och någon gång i veckan jämfört med män (51 procent respektive 25 procent). 47 procent av kvinnorna och 74 procent av männen känner sig aldrig otrygga när de visas ensamma ute i det egna bostadsområdet. De flesta respondenterna, närmare 80 procent, svarar att de sällan eller aldrig undviker att gå ut på kvällen i det egna bostadsområdet för att de känner sig otrygga. Drygt 20 procent svarar att de vid något tillfälle undviker att gå ut. Även här syns skillnader bland kön. Betydligt fler kvinnor än män uppger att de ibland eller ofta undviker att gå ut i det egna bostadsområdet (29 procent jämfört med 11 procent). 6.9 Andra otrygga platser Det ställdes sedan en fråga om det fanns andra platser i Tyresö som kändes otrygga med svarsalternativen ja, nej eller vet ej. De respondenter som svarade ja på frågan fick en följdfråga där de med egna ord fick beskriva vilken plats de tyckte var otrygg och varför de kände sig otrygga där. Finns det andra platser runt om i Tyresö som känns otrygga? Vilken plats tycker du är otrygg och varför känner du dig otrygg där? Resultatet visar att 40 procent av respondenterna tycker att det finns andra platser, utöver det egna bostadsområdet och Tyresö centrum som känns otrygga. 45 procent svarar att de inte vet om det finns andra platser som känns otrygga. I de öppna svaren framkom att Granängsringen är den plats som flest av respondenterna upplever som en otrygg plats. Även Alléplan/Trollbäckens centrum var återkommande. Det som verkar vara gemensamt för de både områdena är oron för ungdomsgäng och att man läst att det inträffat brott där. Nedan ses ett antal kommentarer. Granängsringen känns otryggt att vistas på för att jag har sett och hört att folk använder våld och utför stölder m.m. Alléplan, bl.a. Är ju lite gängbildningar där mellan varven. Åker aldrig dit på kvällen och knappt dagtid heller. Områden runt Granängsringen. Inget självupplevt utan mer händelser som man läser om i tidningen etc vilket gör att man upplever vissa områden som mer osäkra, mest för barnens skull. Trollbäckens centrum, ungdomar som sitter och inte har något att göra samt buskör i området centrumparkeringen. Att vara ute och promenera i Tyresö när ungdomar buskör.