Kvalitetsanalys. Förskola och skola

Transkript

1 Kvalitetsanalys Förskola och skola 2012

2 (54) Kvalitet från förskola till vuxenutbildning Denna rapport ger en samlad bild av kvaliteten i Nackas utbildningssystem, från förskola t.o.m. vuxenutbildning. Måluppfyllelsen redovisas utifrån de nyckeltal som antagits av de två nämnderna som har ansvar för utbildningsfrågor i kommunen, Utbildningsnämnden och Arbets- och företagsnämnden. Rapporten ger också en lägesbild baserad på de kvalitetsanalyser och kvalitetsredovisningar som förskolor och skolor verksamma i Nacka lämnat in 1. Resultaten analyseras och förslag ges till hur verksamheten kan utvecklas för ökad måluppfyllelse. Texten är skriven av tjänstemän på kultur- och utbildningsenheten och arbets- och företagsenheten. Den bild som framträder är positiv i många avseenden, Nackas utbildningsverksamhet fortsätter att stå sig väl i jämförelse med andra. Rapporten synliggör många styrkor. Exempelvis är arbetet med språk och matematik mer förankrat i förskolorna idag än tidigare. Betygsresultaten i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning fortsätter att vara goda. Fler elever har fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år. Elever erbjuds en mångfald utbildningar och anordnare i gymnasieskola och vuxenutbildning. Rapporten synliggör också områden med lägre måluppfyllelse. Ett område som sticker ut är den fortsatt låga och t.o.m. minskande andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal i förskolan. Elevernas inflytande i grundskolan behöver öka. I vuxenutbildningen behöver flera anordnare öka kopplingen till arbetsmarknaden. Trots flera påminnelser har en del förskolor och skolor inte lämnat in kvalitetsanalys/kvalitetsredovisning. 2 Vi ser allvarligt på att vi inte har fått ta del av dessa skolors dokumentation av sitt kvalitetsarbete, då det är viktigt för att vi ska kunna ha insyn i verksamheten som våra barn och elever deltar i, och för att vi ska kunna följa upp anordnare vi auktoriserat/godkänt. Susanne Nord Kultur- och utbildningsdirektör Malin Westerback Arbetsmarknadsdirektör 1 På sidorna för Förskola&Skola på finns förskolornas och skolornas kvalitetsanalyser samt resultat från annan utvärdering under rubriken Mål och kvalitet. 2 Följande anordnare har inte lämnat kvalitetsanalys/kvalitetsredovisning Tre förskolor: Futuraskolans förskola, Rensättra förskola, Sunnebo förskola Två grundskolor :Idunskolan Nacka-Värmdö Waldorfskola, Stavsborgsskolan, Två gymnasieskolor: Nacka Praktiska gymnasium, Kunskapsgymnasiet Åtta anordnare av vuxenutbildning: ABF, Centrum för Arbete och studier i Värmdö, Competens, Didaktus, Kungsholmens utbildningscentrum, Niketo, sfi Söderort, Sverigehälsan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

3 2 (54) Innehållsförteckning Resultat i korthet... 3 Förskola och annan pedagogisk verksamhet... 4 Förskoleklass och grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Grundsärskola och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Uppföljning av förbättringsområden i 2011 års kvalitetsredovisning Förskola och skola i siffror... 49

4 3 (54) Resultat i korthet Elever och föräldrar är i hög grad nöjda med verksamheten i förskolor och skolor i Nacka. Andelen nöjda har ökat över tid i grundskolan, fritidshemsverksamhet och gymnasieskolan, och Nackas resultat ligger i de flesta svarsgrupper över genomsnittet, och i flera fall tillhör Nacka dem som har bäst resultat. Prov- och betygsresultat för Nackas elever är också goda, men det finns dock vissa skillnader mellan enheterna. Kvalitetsanalyser, kvalitetsredovisningar och observationer visar att aktivt utvecklingsarbete pågår på förskolor och skolor såväl för att stödja och stimulera barns och elevers utveckling som för att öka barns och elevers inflytande och säkra allas trygghet. Året har präglats av införande av nya styrdokument, vilket inneburit genomgripande förändringar, särskilt tydligt i skolornas arbete med bedömningar. Måluppfyllelsen baserad på nyckeltalen är blandad, och sammantaget bedöms måluppfyllelsen som god för en del strategiska mål, men mindre god för andra. Sett över tid är dock utvecklingen övervägande positiv, liksom när utfallet jämförs med andra kommuners. Bland de starka sidorna finns att förskolornas kvalitetsanalyser visar på att medvetet arbete med språk och matematik är mer förankrat i förskolorna nu än tidigare år. Medvetenheten om vikten av pedagogens förhållningssätt och engagemang är tydlig. Betygsresultaten i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning är goda. Elever i Nacka erbjuds en mångfald utbildningar och anordnare i gymnasieskola och vuxenutbildning. Det finns också utvecklingsområden där resultaten inte är tillfredsställande. I förskolan behöver andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal öka för att säkra en fortsatt god pedagogisk verksamhet i förskolorna. Andelen elever som fullföljer gymnasiet behöver öka, särskilt på yrkesförberedande program. Fler elever har dock fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år än föregående år. Elevernas inflytande i grundskolan behöver öka. Andel elever som svarar att de är med och planerar har minskat under flera år. Möjligen kan nedgången hänga samman med införandet av nya styrdokument. I vuxenutbildningen behöver flera anordnare öka kopplingen till arbetsmarknaden. Förskolors och skolors kvalitetsanalyser visar att enheterna redan arbetar aktivt med flertalet av de utvecklingsområden som identifieras. Det är angeläget att utvecklingsarbetet fortsätter, och överlag bedöms förutsättningar för det som goda. På en del områden har fördjupade undersökningar redan initierats och åtgärder kommer att föreslås. I andra fall föreslås åtgärder med anledning av analysen i denna rapport. På några områden behöver utvecklingen följas ytterligare.

5 4 (54) Förskola och annan pedagogisk verksamhet VERKSAMHETSRESULTAT FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG Övergripande mål God kommunal service Maximal utveckling och stimulerande lärande Varje barn har rätt till en verksamhet som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling. 1. Andel personal i förskolan som har pedagogisk högskoleutbildning. 2. Andel föräldrar som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn. 3. Andel föräldrar som anser att förskolan arbetar med att utveckla barnets språk. 4. Andel föräldrar som anser att förskolan arbetar med att få barnet att förstå matematik. Strategiskt mål Läge Nyckeltal Målvärde Utfall God kommunal service Stor valfrihet Trygg och säker kommun Reellt inflytande Varje barn har rätt till en verksamhet som arbetar målmedvetet för att barn och föräldrar ska ha god insyn i och inflytande över anordnarens verksamhet och utveckling. Varje barn har också rätt till ett reellt inflytande över sin utveckling. Valmöjligheter Föräldrar ska ges stora valmöjligheter vid val av förskola, pedagogisk omsorg och fritids. Trygg arbetsmiljö Varje barn har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans som bidrar till god hälsa. 1. Andel föräldrar som anser att deras barns tankar och intressen tas tillvara. 2. Andel föräldrar som får tydlig information om hur barnet utvecklas. 3. Andel föräldrar som är nöjda med öppettider i förskola och pedagogisk omsorg. 1. I alla kommundelar ska utbudet av platser i förskolan motsvara efterfrågan. 1. Andel föräldrar som anser att barnet är tryggt i verksamheten Några kommentarer till måluppfyllelse och nyckeltalen Utbildningsnämndens måluppfyllelse för förskola och pedagogisk omsorg är, baserat på nyckeltalen, positiv när det gäller valmöjligheter och trygghet. På målområdena reellt inflytande och maximal utveckling och stimulerande lärande är bilderna mer blandade, och utfallen för en del nyckeltal är i en del fall en bra bit från nämndens målvärde.

6 5 (54) Diagrammet nedan jämför också utfallet för nyckeltalen över tid och med andra. Flera av nyckeltalen som kan jämföras över tid har förbättrats. Utfallen ligger över eller nära genomsnittet för andra kommuner. Det nyckeltal som tydligt avviker från detta mönster är andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning, där utfallet ligger långt under målvärdet och dessutom har försämrats över tid samt ligger under länsnivån. Figur 1: Utfall för nyckeltalen 2012 för förskolan. I staplarna anges antal nyckeltal per kategori. Jämförelsen med andra kommuner avser länet totalt eller när det gäller kundundersökningen genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen. Förskolornas egna analyser av sin kvalitet Utveckling och lärande/ Maximal utveckling och stimulerande lärande Många förskolor tar i sina kvalitetsanalyser upp att pedagogers förhållningssätt och engagemang är en framgångsfaktor. De lyfter fram att pedagogers delaktighet i verksamheten med barnen är avgörande för att främja barnens utveckling och lärande. Pedagogernas förhållningssätt gör med andra ord skillnad. Ett exempel är Ängslyckans förskola, som skriver att pedagogernas intresse för barnens utveckling och lärande är den största framgångsfaktorn. De beskriver en av sina starka sidor så här: Det finns en stor vilja bland pedagogerna att ge barnen möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar, men också ett driv att ge barnen goda kunskaper och förutsättningar för framtiden. Föräldrakooperativet Barkbåten lyfter fram att förskolan har medforskande och engagerade pedagoger. Barkbåten beskriver en stark sida som att: pedagogernas engagemang för det enskilda barnets tankar och idéer, för gruppens intressen och därifrån utforma verksamheten så att den blir en verksamhet med maximal utveckling och stimulerande lärande för alla barn på Barkbåten. Bågens förskola beskriver i sin analys att förskolans klimat, där pedagoger ständigt vill lära tillsammans med varandra och med barnen, är viktig för ett gott resultat.

7 6 (54) Flera förskolor med lägre resultat i kundundersökningen lyfter som ett utvecklingsområde att pedagogernas engagemang för barnens utveckling och lärande behöver öka. Några lyfter fram vikten av kommunikation och tydlighet mellan pedagogerna. En åtgärd som flera anger är att ge pedagogerna ett större ansvar för att kunna informera om verksamheten till föräldrar samt att ha tydligt uttalade pedagogiska ledare i verksamheten. Det framkommer även att förskolorna har utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete som ett stöd för utveckling och lärande. Sigfridsborgs förskola skriver: På förskolan ska vi vända blicken inåt verksamheten och det är inte barnens utveckling som ska mätas. Verksamheten ska stimulera barnets utveckling. Detta är frågor vi arbetat mycket med, där vårt systematiska kvalitetsarbete kommer in som en viktig del. Flera förskolor använder olika modeller för att få en bra systematik i verksamhetens kvalitetsarbete. Björknäs förskola är en av flera förskolor som nämner att de arbetar med plus-/delta-diagram och lotusdiagram, som verktyg i förskolans kvalitetsarbete. Diagrammen hjälper till att tydliggöra vad som bra och vad som behöver förändras och hur verksamheten hänger ihop med läroplanens mål. Både barn, föräldrar och pedagoger är delaktiga.i arbetet. Björknäs förskola skriver att varje avdelning har tre olika pärmar för det systematiska kvalitetsarbetet; en för lotusdiagram, en för olika undersökningar och analyser och en för pedagogisk dokumentation. Förskolan Kul i Boo använder sig också av den modellen. De tar hjälp av diagrammen för att planera projekt, och vad som bör ingå i det, och också vid utvärdering för att se om de fick med det planerade. Flera av Pysslingens förskolor beskriver att de arbetar med webbverktyget Unikum där de samlar dokumentation av barns utveckling och lärande på ett tydligt och systematiskt sätt. Arbete med matematik och språk Det framgår att flera förskolor börjar få ett väl utvecklat och förankrat arbete med matematik och språkutveckling. På vissa förskolor finns språk och matematik med både som styrkor och förbättringsområden. För att utveckla arbetet med barns språkutveckling beskriver en del förskolor att de vill utveckla pedagogers kunskap samt förmedla bättre till föräldrar hur det arbetet sker. Att utveckla pedagogernas arbete med matematik handlar mycket om att arbeta med pedagogers kunskap och förhållningssätt till matematik, menar flera. Pedagogerna behöver kunna beskriva matematik i ord, bild och text och också synliggöra det i dokumentation. Några exempel från förskolor: Solängens förskola lyfter i sin analys att den satsning de gjort i matematik genom fortbildning av pedagogerna i ämnet gett bättre resultat för de äldre barnen på förskolan, men att det kan förbättras än mer. Solängen lyfter vidare att pedagogerna studerat Bornholmsmaterialet och omsatt det i praktiken i arbetet med barnens språkutveckling. Pedagogerna har stimulerat varandra i arbetet med barnen och

8 7 (54) genom högläsning, rim, ramsor och sånger samt bokprojekt i barngrupperna har kunskaperna och språket stimulerats. Det har gett ökad måluppfyllelse. Järvens förskola arbetar projektinriktat med lärandeprocesser för varje barn. Olika uttrycksformer ingår i varje projekt. Utvärderingen av denna arbetsmodell visar bl.a.: Barnen använder matematik som gemensam strategi för att förstå omvärlden exempelvis räkna, mäta och jämföra. Barnen har utvecklat förståelse för och använder matematiska begrepp. Barnen har utvecklat förståelse för och färdigheter i flera skapande tekniker. På Tallidens förskola har pedagogerna haft vad de kallar lärandeträffar för att delge varandra kunskaper inom matematik och naturvetenskap-teknik, vilket har lagt grunden för förskolans arbete i tvärgrupper. Att beskriva barnens lärande Ett särskilt förbättringsområde som flera förskolor lyfter är att kommunicera barnens utveckling och lärande till föräldrar. Några förskolor har hittat bra vägar för detta. Humlans föräldrakooperativ visar bildspel under utvecklingssamtalen där barnens utveckling och lärande blir tydligt. På Björknäs förskolor är läsplattor ett verktyg som stödjer pedagogerna i att tydligt visa på barnens utveckling och lärande. Saltängens och Långsjöns förskolor skriver att de genom att visa barns lärande digitalt fått flera nöjda föräldrar som på ett tydligt sätt ser barnens inflytande på förskolan. Tydligheten ökar både för barnen och föräldrarna. Många förskolor beskriver att de ska utveckla den pedagogiska dokumentationen. De vill utveckla metoder för att på ett tydligt sätt beskriva barnens utveckling och lärande både för barn och föräldrar. En åtgärd som beskrivs är att i kontinuerliga möten i pedagoggruppen diskutera vad barns utveckling och lärande är och hur det kan beskrivas, ofta med stöd av litteratur. Ett exempel är förskolan KUL i Forum, som beskriver under förbättringsområden och åtgärder att förskolan ska fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation genom att låta pedagogerna läsa aktuell litteratur i ämnet och ge tid att diskutera och analysera litteraturen på arbetsplatsträffar. Lek- och lärmiljön utformas utifrån barnens behov Flera förskolor lyfter fram lek- och lärmiljön som både en stark sida och ett utvecklingsområde. En del beskriver att de utvecklat barnens lärmiljö där barnens intressen styrt hur lärmiljön utformats. Det finns även en del exempel där framför allt de yngre barnens lek- och lärmiljö kan utvecklas och bli mer utmanande och inspirerande. Ett exempel på detta är Smörblommans förskola, som skriver att de har byggt om och gjort lokalerna mer tillgängliga för barnen: Både inne och ute kan barnen välja vad de vill göra utifrån sina intressen, skriver förskolan. Daggkåpans förskola beskriver att pedagogernas förmåga att skapa en trygg och utmanande miljö, en utvecklande verksamhet samt goda relationer mellan barnen skapar trivsel i barngrupperna och därmed goda förutsättningar för lärande.

9 8 (54) Könsneutralitet och genusmedvetenhet Flera förskolor skriver om hur de arbetar med genusfrågor. Saltängens och Långsjöns förskolor har en särskild genusgrupp och de hoppas arbeta fram en könsneutral förskola där pojkar och flickor behandlas lika. Kristallens förskola för statistik över hur barnen använder miljön och resultatet analyseras ur t. ex. ett genusperspektiv. Detta sker för att både pojkar och flickor skall ha lika villkor i den miljö vi utformat, skriver de. Personalen på Storängens Montessoriförskola 3 har haft en studiecirkel där de läst och diskuterat om frågor om genus. Pedagogerna upplever att de blivit mer genusmedvetna, och har nu aktiviteter som knyter an till genustemat i barngruppen och arbetar också aktivt med positiv förstärkning för både pojkar och flickor. Normer och värden/trygghet, ordning och arbetsro Flera förskolor beskriver att pedagogernas engagemang bidrar till arbetsro och trygghet. Även en god och välplanerad lek- och lärmiljö skapar trygghet och arbetsro i verksamheterna, skriver flera. För några förskolor nämns pedagogernas engagemang för att skapa arbetsro som ett förbättringsområde. Medvetenheten om värdegrundsarbetet har ökat. Älta gårds förskola skriver i sin kvalitetsanalys: Vi har haft återkommande diskussioner om trygghet. Hur viktigt det är att pedagogerna är engagerade i arbetet och har ett förhållningssätt där vi uppmärksammar, ser och bekräftar varje enskilt barn. På Järvens förskola har varje avdelning arbetat med att skapa väl fungerande barngrupper genom gruppstärkande aktiviteter, arbetat med värdegrundsfrågor och tydliggjort avdelningens dagsrytm och regler. Flera förskolor skriver att de arbetar särskilt med normer och värden och värdegrund i början av läsåret. Ett exempel från Bagarsjöns förskola och Boo Gårds förskola: Under de två första månaderna på läsåret arbetade vi intensivt med normer och värdegrundens mål. Vi kallade det kompis-tema och vårt mål var att skapa trygghet och sammanhållning i barngruppen. Vikten av tydliga och väl fungerande och förankrade rutiner för pedagogerna nämns av flera förskolor. Jarlabergs förskola skriver: Fasta rutiner och arbete i mindre grupper ger trygghet, trivsel, arbetsro och tid att se alla barn. Tydliga regler och målmedvetet arbete lägger grunden för en bra arbetsmiljö. En del förskolor anger rutiner som är anpassade efter barnen som en styrka, medan för andra är det ett förbättringsområde. Även lek- och lärmiljön är för en del förskolor ett område att utveckla, då flera beskriver att en mindre bra lek och lärmiljö bidrar till oro i barngrupperna. Många förskolor bekräftar i sina kvalitetsanalyser att trygga pedagoger skapar trygga barngrupper. 3 Några lästips från förskolan: Flickor, pojkar och pedagoger av Kajsa Wahlström samt Genuspedagogik av Kajsa Svalerud, en bok med många lekar och övningar.

10 9 (54) Flera förskolor beskriver ett fördjupat arbete med sina likabehandlingsplaner. Samtidigt tar flera förskolor upp arbetet med likabehandlingsplanen som ett förbättringsområde. De behöver arbeta mer aktivt med planen i sina olika interna mötesforum. Saltisbarnens Montessoriförskola har kartlagt områden, miljö och observerat barnen i deras lekar, för att få syn på barns förhållningssätt gentemot varandra med hjälp av ett stödmaterial från Diskrimineringsombudsmannen 4. Förskolan har samarbetat med förskolan Pyramiden, som också beskriver att de har använt modellen för att observera verksamheten utifrån likabehandlingsplanen. Några förskolor tar upp att mobbing även kan ske i förskolan. De åtgärder som nämns är att arbeta mer aktivt med likabehandlingsplanen och med att pedagogerna är närvarande där barnen är. Fler förskolor skriver att de använder sig av en modell för inskolning som kallas föräldraaktiv inskolningsperiod. Inskolningen pågår då under ca 3-5 dagar och föräldrarna är med alla dagar och delaktiga i verksamheten. Modellen har positiv effekt på föräldrarnas delaktighet då de lär känna verksamheten. Flera förskolor menar att modellen stärker trygghetskänslan för föräldrar och barn. Barns inflytande/ Reellt inflytande Flera förskolor beskriver vikten av att barnen är delaktiga i förskolans alla vardagsrutiner och aktiviteter. Pedagogerna ska stödja barnen i att vara delaktiga i och få syn på sitt eget lärande i vardagen. På Björknäs förskolor använder pedagogerna surfplattor för att t.ex. filma barnen och sedan reflekterar barn och pedagoger utifrån filmen om vad de gjort och hur barnen lärt sig. Olika former av demokratiträning med barnen förekommer på flera förskolor. Ängslyckans förskola beskriver hur pedagogerna tillsammans med äldre barnen arbetat med demokrati och rösträtt för att synliggöra barnens vilja och möjlighet att påverka beslut i den pedagogiska verksamheten. Flera förskolor lyfter även inom detta område pedagogens roll och medvetenhet om betydelsen av att barn känner att de får inflytande. Jarlabergs förskola skriver: Barnens mod att uttrycka sina åsikter har ökat när pedagogerna bejakat dem. Att lek- och lärmiljön är tillgänglig och inspirerande för barnen är viktigt för barnens inflytande, skriver flera. En annan stark sida är att pedagogerna än mer har ett arbetssätt där de lyssnar in, följer barnen samt har kompetens att stödja barnen i deras handlingar och dess konsekvenser. Några förskolor, t.ex. Saltängen och Växthuset, beskriver vikten av att 4 Husmodellen

11 10 (54) pedagogerna bejakar barnen och avstår från att säga nej när barnen kommer med förslag om vad de vill. Flera förskolor lyfter fram sådant som de tycker fungerar väl på detta område. Flera skriver att barnen är delaktiga i planering och utvärdering och att olika kvalitetsverktyg används som stöd. Kristallens förskola har regelbundna barnstyrda möten. Järvens förskola beskriver att de har ett förhållningssätt som innebär att varje barn blir hörd och sedd som människa. Detta förhållningssätt och ett processorienterat arbete i projektinriktad form har enligt förskolan bl.a. resulterat i att barnen fått ökad förståelse för andras behov i gruppen och att barnen ofta föreslår aktiviteter och tar egna initiativ. Flera förskolor nämner även här pedagogernas engagemang som en nyckel till att barnen får reellt inflytande över verksamheten. För att öka inflytandet anger flera förskolor att de ska arbeta för att pedagoger mer aktivt ska följa barnen i vad de gör på förskolan. Lek- och lärmiljön är ett förbättringsområde för flera förskolor, främst när det gäller de yngre barnen. Lek och lärmiljön innefattar hur miljön är möblerad och hur material är placerat för att inspirera och utmana barnen i deras lek, utveckling och lärande. Flera förskolor lyfter fram behovet av att öka inflytandet för de yngsta barnen, både vad gäller lek- och lärmiljön men också i vardagsrutiner. En åtgärd för detta är att arbeta med pedagogernas barnsyn och förhållningssätt till att barn är kompetenta. Pedagogisk omsorg Då pedagogisk omsorg, som tidigare kallades familjedaghem, inte lämnar in någon kvalitetsanalys lyfter kultur- och utbildningsenheten här de övergripande styrkor och förbättringsområden som framkommit i den tillsyn som vi utfört under år Under året har 85 anordnare av pedagogisk omsorg varit föremål för tillsyn. De flesta anordnare har goda resultat inom området normer och värden. Främst beror det på att verksamheterna är små och familjära, vilket främjar en god kontakt mellan föräldrar och den som driver verksamheten. Utveckling och lärande har skiftande kvalitet. Det gäller även barnens inflytande. Föräldrar med barn i pedagogisk omsorg är generellt mycket nöjda, och andelen nöjda med verksamheten är sammantaget högst av alla svarsgrupper. De flesta anordnarna får dock relativt lågt resultat i kundundersökningen när det gäller att informera föräldrar om barnets utveckling och lärande. Flera anordnare har också lågt resultat vad gäller nöjdheten med öppettider. Öppna förskolor De öppna förskolorna bedriver alla verksamheter med god kvalitet. Alla har högt besöksantal. Flera beskriver en viss svårighet i att möta behoven hos alla besökande barn och föräldrar, men att verksamheterna arbetar aktivt för att göra det i möjligaste mån.

12 11 (54) De öppna förskolorna har återkommande aktiviteter för barn och föräldrar. Boo öppna förskola skriver: Till följd av våra tydliga ramar i verksamheten kan föräldrarna skapa bra rutiner för sina barn som överensstämmer med rutiner i förskolan. Dessa rutiner gör att våra familjer känner igen sig i förskolans pedagogiska verksamhet och det underlättar för familjerna vid kommande inskolning. Lek och lärmiljön är viktig för de öppna förskolorna. Ektorps öppna förskola skriver: Vi arbetar ständigt med miljön för att skapa goda förutsättningar för maximalt lärande. Kultur- och utbildningsenhetens analys och bedömning Förskolorna i Nacka arbetar framgångsrikt och har många nöjda föräldrar. Förskolorna uttrycker att det är pedagogernas förhållningssätt som ger god verksamhet, nöjda föräldrar och barn som utvecklas, vilket kultur- och utbildningsenheten instämmer i. Bilden är emellertid komplex och det som är starka sidor hos en del förskolor, finns som utvecklingsområden hos andra. Det finns även förskolor som lyfter vissa områden som både starka sidor, då de arbetat med utveckling inom dessa, men även som svaga då de kanske inte är förankrade i hela verksamheten. Flera förskolor lyfter fram vad de behöver bli bättre på än tidigare, vilket tyder på bättre analyser i den egna organisationen. Det är problematiskt att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning minskar. Utbildningsnivån är viktig för att säkra en fortsatt god kvalitet i förskolan, och det har varit en prioriterad fråga för Utbildningsnämnden under en rad år. Våra kontakter med förskolorna visar att förskolorna arbetar aktivt med att försöka rekrytera förskollärare. Förskolorna lyckas anställa en del nya förskollärare, men samtidigt slutar förskollärare på andra förskolor. Förskolorna arbetar bra med språkutveckling och det finns även etablerade former för detta. Arbetet med teknik beskrivs däremot ganska sällan medan naturvetenskap däremot återkommer som utvecklingsområde hos många enheter. Många förskolor tar upp arbetet med läroplanens mål för matematik i sina kvalitetsanalyser. De beskriver att mycket arbete görs men framställer ändå arbetet med matematik som ett fortsatt utvecklingsområde. Läroplanen tar upp att förskolorna ska arbeta med matematik för att undersöka, förmåga att urskilja, uttrycka och undersöka matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Målen är därför ganska omfattande och kräver matematisk förståelse av pedagogerna. Pedagogerna behöver fortsatt stöd i arbetet med matematik, och kvalitetsanalyserna visar att fortbildning i detta planeras på många förskolor. Många förskolor skriver i sin kvalitetsanalys att pedagogernas kunskaper och kompetens om vad pedagogisk dokumentation är, måste öka. Pedagogerna behöver bli bättre på att beskriva barns utveckling och lärande med ett processorienterat perspektiv istället för ett bedömande perspektiv. Begreppet IUP, individuell utvecklingsplan, tolkas ibland som att den omfattar bedömningar av barn, vilket den inte bör göra. IUP:n ses då felaktigt som ett

13 12 (54) hinder för att utveckla pedagogers kompetens om pedagogisk dokumentation. Oavsett benämning skall barnens utveckling och lärande dokumenteras. Kultur- och utbildningsenhetens bedömning är också att de flesta förskolor behöver bli bättre på att informera föräldrarna om hur verksamheten och arbetet med barnen är kopplad till läroplan och andra styrdokument. De observationer som genomförts på förskolor under året inom VÅGA VISA visar på förskolor som har kommit långt i sitt pedagogiska arbete, men också på förskolor som har brister i arbetet med läroplansfrågor. Ibland finns det bristande samsyn mellan pedagogerna i viktiga frågor, och ibland mellan ledning och pedagoger. Brister konstateras exempelvis när det gäller hur barnen utmanas i sitt lärande och i pedagogisk dokumentation samt i det systematiska kvalitetsarbetet. Kultur- och utbildningsenheten menar att dessa brister sannolikt finns på fler förskolor. När det gäller pedagogisk omsorg har kultur- och utbildningsenheten under år 2012 haft möten med alla anordnare av pedagogisk omsorg för att ge stöd i att påbörja ett systematiskt kvalitetsarbete med fokus på bl.a. barnens utveckling och lärande. I stort sett alla anordnare har under året påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete. Starka sidor Förskolornas kvalitetsanalyser visar på hög grad av medvetenhet om vikten av pedagogens förhållningssätt och engagemang. Många förskolor arbetar bra och medvetet med språkutveckling. Pedagogernas kunskaper om att arbeta med matematik ökar. Många förskolor uttrycker en god förståelse av lek- och lärmiljöns betydelse i kvalitetsanalyserna. Föräldrar tycker i hög grad att barnens tankar och intressent tas till vara i förskolan, visar kundundersökningen. Förbättringsområden Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är fortfarande alltför låg och har dessutom minskat ytterligare Pedagogernas kunskap om arbete med matematik och teknik behöver öka. Föräldrar behöver i högre grad se att förskolan arbetar med matematik. Lek- och lärmiljön för framför allt de yngre barnen kan utvecklas. Pedagogernas kunskaper och kompetens om pedagogisk dokumentation bör öka. Några förskolor har brister i sitt arbete med viktiga läroplansfrågor. Hur verksamheten ska utvecklas Att få fler förskollärare till Nackas förskolor är en fortsatt prioriterad fråga. Det är viktigt att förskolorna fortsätter att aktivt försöker rekryterar förskolelärare för att skapa goda

14 13 (54) förutsättningar för lärande och utveckling. Kultur- och utbildningsenheten ger i ett särskilt ärende i februari 2013 förslag för att förbättra situationen. Förskolornas kvalitetsanalyser visar att det pågår ett aktivt utvecklingsarbete på flertalet förskolor som gäller de övriga förbättringsområden som identifierats ovan, och det är viktigt att det arbetet ges fortsatt prioritet på förskolorna. De förskolor som konstaterats ha brister när det gäller viktiga läroplansfrågor i samband med observationer kommer att följas upp genom riktad tillsyn av kultur- och utbildningsenheten för att säkra att nödvändiga åtgärder sätts in för att utveckla verksamheten. Kultur- och utbildningsenheten bedömer att den uppföljning och utvärdering tillsammans med den tillsyn som enheten utövar tillsammans med övriga insatser utövar stödjer utvecklingen av verksamheten i önskvärd riktning, och också stödjer enheternas eget ansvarstagande. Som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet ordnas under 2013 en seminarieserie om kvalitetsarbete. Utöver kundunderökningen kommer också Utbildningsnämnden att genomföra en självvärdering riktad till pedagoger, som kommer att ge förskolorna ytterligare stöd i kvalitetsarbetet. Självvärderingen synliggör också förskolornas arbete med områden som pedagogisk dokumentation och matematik.

15 14 (54) Förskoleklass och grundskoleutbildning 5 VERKSAMHETSRESULTAT FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Övergripande mål God kommunal service God kommunal service Maximal utveckling och stimulerande lärande Varje elev har rätt till en verksamhet som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling. Reellt inflytande Varje elev har rätt till en verksamhet som arbetar målmedvetet för att elever och föräldrar ska ha god insyn i och inflytande över skolans verksamhet och utveckling. Varje elev har också rätt till ett reellt inflytande över sin utveckling. 1. Meritvärde 2. Meritvärde för pojkar 3. Andel skolor som har positiv avvikelse i SALSA-modellen jämfört med meritvärdet. 4. Andel elever i årskurs tre som når kravnivån i NP i svenska. 5. Andel elever i årskurs tre som når kravnivån i NP i ma. 6. Andel elever i årskurs sex som når kravnivån i NP i sv, en och ma. 7. Andel elever i årskurs nio som når målen i NP i sv, en och ma. 8. Andel elever i årskurs nio som blir behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram 9. Andel föräldrar som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn. 10. Andel elever som anser att skolarbetet väcker nyfikenhet för lust att lära sig mer. 11. Andel elever i årskurs åtta som är nöjda med den information och vägledning de fått inför framtida utbildningsval. 1. Andel elever som anser att de är med och planerar arbetet i skolan 2. Andel föräldrar som anser att de får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven. 3. Andel elever som anser att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. 4. Andel föräldrar som anser att deras barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritids. Strategiskt mål Läge Nyckeltal Målvärde Utfall Grundsärskola redovisas i separat kapitel

16 15 (54) Stor valfrihet Trygg och säker kommun Valmöjligheter Föräldrar och elever ska ges stora valmöjligheter vid val av skola. Trygg arbetsmiljö Varje elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet, studiero och stimulans och som bidrar till god hälsa. 1. Andel föräldrar som har fått sitt förstahandsval tillgodosett vid val av skola. 1. Andel elever som anser att de är trygga i skolan. 2. Andel elever som kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass Några kommentarer till måluppfyllelse och nyckeltal Måluppfyllelsen för förskoleklass och grundskoleutbildning är, baserad på nyckeltalen, blandad när det gäller maximal utveckling och stimulerande lärande. En del målvärden har nåtts, men andra inte. När det gäller reellt inflytande ligger nyckeltalens utfall under målvärdena, och detta gäller även valmöjligheter och trygghet. Sett över tid har dock flera av nyckeltalen som kan jämföras över tid förbättrats, vilket framgår av diagrammet nedan. Mest positiv blir bilden vid en jämförelse med andra kommuner där ligger flertalet över utfallet för andra kommuner. Det nyckeltal som ligger längst från målvärdet är andelen elever som anser att de är med och planerar sitt skolarbete. Detta nyckeltal står också för störst försämring över tid. Men utfallet ligger trots detta över genomsnittet för samtliga kommuner som genomfört kundundersökningen. Figur 2 Utfall för nyckeltalen år 2012 för grundskoleutbildning. I staplarna anges antal nyckeltal per kategori. Jämförelsen med andra kommuner avser länet totalt eller när det gäller kundundersökningen genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen. I det nationella provet i svenska var delprovet som testar kunskaper i stavning och interpunktion samt en skrivuppgift det svåraste för eleverna i årskurs 3. I matematik var det

17 16 (54) provet om skriftliga räknemetoder. I årskurs 6 nådde flest elever kravnivån i samtliga delprov i engelska, medan resultatet var lägst i svenska. Liksom tidigare år nådde nästan alla elever i årskurs 9 målen i det nationella provet i engelska. Nästan lika många nådde målen i svenska. I matematik är andelen lägre. Det genomsnittliga meritvärdet för elever som gick ut årskurs 9 i skolor i Nacka våren år 2012 var 246, en ökning från 238 föregående år. Årets meritvärde är det högsta som Nackas elever har haft i detta betygssystem. De flesta skolorna har höga meritvärden och spridningen mellan skolorna måste anses som ganska liten. Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i Nacka var 95 procent, vilket är en svag förbättring sedan föregående år. Andelen som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram varierar mellan 69 procent (Maestroskolan) och 100 procent (Kunskapsskolan Nacka och Myrsjöskolan). Andelen elever som blir behöriga är liksom tidigare högre i Nacka än i riket. De generella tendenserna i årets kundundersökning är mycket glädjande, med positiv utveckling för grundskolan och fritidshemsverksamheten över tid. För så gott som alla svarsgrupper är andelen föräldrar och elever som är nöjda med verksamheten totalt sett i Nacka över genomsnittet för samtliga kommuner som genomfört kundundersökningen år I flera svarsgrupper tillhör Nacka de kommuner som har bäst resultat. Det finns dock skillnader mellan olika skolors resultat. Grundskolornas egna analyser av sin kvalitet Kunskaper/Maximal utveckling och stimulerande lärande Goda prov- och betygsresultat Många grundskolor skriver i sina kvalitetsanalyser att de har goda prov- och betygsresultat, och anger också vad de ser som förklaring till att de har fått så goda resultat. Myrsjöskolan skriver att de första gången har uppnått att alla elever som gick ut årskurs 9 blev behöriga till gymnasiet. Skolan beskriver sin arbetsgång med kontinuerlig uppföljning av elevernas måluppfyllelse genom utvärdering på individnivå när arbetsområden avslutas, skolans gemensamma prov för alla elever i samma årskurs samt screeningar i olika årskurser. Skolan sammanställer vilka elever som riskerar att inte nå kunskapsmål och det analyseras av samtliga lärare. Montessoriskolan Castello är också nöjd med sina prov- och betygsresultat. Skolan menar att de goda resultaten hänger samman med skolans montessoripedagogik och att skolan lyckats möta varje elev på hans eller hennes nivå. Kunskapsskolan Nacka skriver att meritvärdet för årskurs 9 på 270 är ett mycket starkt resultat. Skolan menar att det beror på att arbetslaget har haft ett mycket medvetet arbete kring måluppfyllelse sedan årskurs 6, som

18 17 (54) bl. a. inneburit att skolan tidigt satt in åtgärder och att skolan haft fokus på värdegrund och samarbete. Saltsjöbadens samskola menar att deras goda resultat hänger samman med att de utvecklat information och återkoppling till eleverna, och ökat möjligheter till individanpassad hjälp genom en så kallad studieverkstad. Skolan har också förberett eleverna i årskurs 9 på ett mer systematiskt sätt inför nationella prov, t.ex. genom att de fått öva på att skriva på tid. Flera skolor redovisar resultat tydligt, och analyserar dem på olika sätt, t.ex. när det gäller utveckling över tid och i jämförelse med andra. Älta skola gör en grundlig genomgång av sina resultat i nationellt prov och analyserar även resultaten i förhållande till kända svårigheter hos eleverna. Analysen landar i slutsatsen att eleverna behöver arbeta mer med skrivning i både årskurs 3 och 6. Eklidens skola konstaterar att deras betygsresultat förbättrats de senaste tio åren. Skolan jämför också resultaten mellan klasser, och konstaterar att eleverna i klasser med profil har högre betyg och också är mer nöjda i kundundersökningen. Skolan menar att det sannolikt beror på att elever söker till dessa klasser, vilket innebär en selektion, men också på att intresset för profilen ökar motivationen. Skolan konstaterar också att flest elever saknar betyg i NO-ämnen. Fisksätraskolan kommer fram till att vissa delar i undervisningen behöver ändras och andra förstärkas utifrån en analys av resultaten i de nationella proven. Boo gårds skola tar i sin analys, utöver provresultaten, också med lärarnas samlade bedömning av om eleverna nått kunskapskraven, och konstaterar att så gott som samtliga elever bedömts nå kunskapskraven. Några skolor menar att elever som inte klarat det nationella provet i årskurs 3 inte har bristande kunskaper utan att det berott på slarv eller på att lärarna inte varit tillräckligt tydliga i sina instruktioner, vilket skolorna kommer att förändra till nästa genomförande. Men resultaten ska bli ännu bättre Elevernas resultat är också det vanligaste förbättringsområdet i grundskolornas kvalitetsanalyser. Många skolor konstaterar att de har goda betyg- och provresultat, men att de ändå vill nå ännu längre. Ofta handlar det om att flera ska nå kunskapskraven, och när det gäller årskurs 9, i alla ämnen. Flera skolor menar att de behöver bli ännu bättre på insatser för elever i behov av stöd, det kan handla både om att tidigt upptäcka men också om att utveckla stödet. Sickla skola skriver att de ska fokusera kraftigt på svenska och matematik och se till att ingen hamnar på efterkälken de första skolåren. Detta ska ske genom fortbildning av personal, täta uppföljningar och stöd i de lägre årskurserna. De ska säkerställa att alla elever

19 18 (54) kan läsa före utgången av årskurs 1, bl. a. genom intensivläsningsperioder i svenska med strukturerat arbete. Älta skola skriver att de vill utveckla stödet genom att gruppera elever i flexibla undervisningsgrupper, ha mindre klasser och sätta in stöd till eleverna de första åren i skolan. Solsidans skola vill säkra bra resultat på nationella prov genom stöd från specialpedagog till elever som inte bedöms klara kravnivån. Åtgärdsprogram ska uppdateras var sjätte vecka när elevhälsoteam träffar föräldrar. Skuru skola ska styra mer lärartid till svenska som andraspråk och förbättra stödet till nyanlända elever. Vittra i Saltsjö-Boo kommer att göra en tydlig pedagogisk kartläggning innan åtgärdsprogram skrivs. Alla pedagogerna ska vara delaktiga i både kartläggning och åtgärdsprogram. Internationella Engelska skolan skriver att elever ska mötas med höga akademiska förväntningar oavsett bakgrund. Futuraskolan Lännbo ska kompetensutveckla pedagoger i hur de ska undervisa elever med annat modersmål. Myrsjöskolan skriver att de ska fortsätta arbetet med att diskutera, jämföra och analysera resultat för att bibehålla de goda resultat skolan uppnått, och skolledningen för ständiga diskussioner med lärarna hur de ska kunna förbättra måluppfyllelsen och resultaten. Skolan vill utveckla samarbetet med skolor de rekryterar elever från som ett sätt att förbättra elevernas kunskaper och måluppfyllelse. Skolan har goda erfarenheter av träffar som tidigare ägt rum med skolledarna för de kommunala skolorna i området då diskussioner förts hur de gemensamt kan förbättra resultaten i matematik. Mot högre mål Ett antal skolor som har elever i årskurs 9 tar i sin resultatredovisning även upp andelen elever som når högre betygssteg än godkändnivån, t.ex. genom att redovisa andelen elever som fått VG/MVG i nationellt prov eller betyg i årskurs 9. Men för elevresultat före årskurs 9 finns det inte för någon skola någon redovisning som gäller högre kravnivåer eller motsvarande, utan där redovisas enbart andelen som nått godkändnivån. Orminge skola, som har F-6, skriver dock att de vill att fler elever ska nå höga nivåer i prov, vilket de ska stimulera genom material med olika svårighetsgrad, varierad undervisningen och genom att utmana eleverna. Internationella Engelska skolan har som mål att eleverna ska prestera resultat i nationella prov som ligger betydligt över genomsnitten. Skolan mäter andel elever som når VG/MVG i nationellt prov i årskurs 9 och konstaterar att skolan ligger bra till jämfört med andra skolor i koncernen, särskilt i matematik. Även Myrsjöskolan och Kunskapsskolan Nacka och Saltsjöbaden har mål för andelen elever som ska nå VG/MVG. Flickor och pojkar Några grundskolor visar i sin analys att de jämfört resultaten för flickor och pojkar. Myrsjöskolan skriver att pojkarna har höjt sina betyg i flera ämnen och presterat bättre än

20 19 (54) flickorna, vilket möjligen enligt skolan kan hänga samman med att skolan sedan flera år har en dator per elev. Myrsjöskolan skriver också att skillnader mellan flickor och pojkar fortsätter att vara ett förbättringsområde, men att skillnaderna minskat. Pojkarna hade i år högre resultat än flickorna i sju ämnen, jämfört med fyra året innan. Skolan menar att de har tagit ett stort steg mot likvärdiga resultat. Igelboda skola skriver att de behöver bli bättre på att undervisa pojkar med svenska som andraspråk i matematik och engelska och som åtgärd vill de ha mindre grupper. Orminge skola tar upp skillnader i provresultat mellan flickor och pojkar, men konstaterar att det bara finns skillnader i vissa avseenden. Svenska och engelska Flera skolor skriver att de vill satsa på språkutveckling, och nämner att de ska arbeta med God läsutveckling, som är metoder som bygger vidare på Bornholmsmodellen. Det är den metod som den fonologiska screeningen i förskoleklassen baseras på. Johannes Petri vill arbeta med att öka elevers läsförståelse då de ser att många elever saknar läslust. Backeboskolan vill satsa på att utveckla språkundervisningen, efter flera års satsningar på undervisningen i matematik. Skolan ska på olika sätt införa mer engelska i skolans verksamhet och kommer att ha engelskspråkig verksamhet på fritidsklubben för elever i årskurs 4-6. Ektorps skola har sedan tidigare utökad timplan i engelska, vilket skolan menar gett eleverna bättre kunskaper. Planering av undervisningen Skolverket gav år 2011 ut ett allmänt råd för planering och genomförande av undervisning. Där anges att undervisningen ska struktureras utifrån styrdokumenten för att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen som helhet leder mot de nationella målen, skriver Skolverket. Planeringen ska kunna användas för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Många skolor skriver att de under året arbetat med att ta fram lokala pedagogiska planeringar, LPP:r. 6 Andra skriver att de ska börja eller vidareutveckla arbetet. Saltsjöbadens Samskola skriver att de ska arbeta vidare med att tydliggöra syfte, innehåll och kunskapskrav för eleverna, och att de därför ska utforma matriser i ämnena så att terminologi och struktur 6 Enligt de allmänna råden bör planeringen bl. a. visa vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot, vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet, vilka arbetssätt och arbetsformer som ska användas. Planeringen bör utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen och utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar

21 20 (54) blir lika i alla ämnena. Skuru skola skriver att personal och elever har tagit fram ett omfattande hur-dokument som beskriver arbetsgången för att nå uppsatta mål. Ämnesorganisation och ämnesutveckling Flera F-6 skolor skriver att de har infört eller ska införa någon form av ämnesuppdelad organisation. Ett exempel är Boo gårds skola som infört ämneslärarsystem. I årskurs 4 och 5 undervisar lärarna bara i de ämnen de har behörighet för. Arbetet med de nya styrdokumenten har gjort att många skolor sett behov av ämnesvisa nätverk som diskuterar ämnets utveckling, tar fram lokala pedagogiska planeringar och arbetar med bedömningskriterier. Detta sker såväl på skolan som i samarbete med andra skolor. De kommunala skolorna har ämnesnätverk där lärare från olika skolor samverkar och som förefaller vara mycket uppskattade. Lärare ska lära av varandra Genomgående för flera skolors åtgärder för bättre resultat, är att lärarna ska bli bättre på att lära av varandra och dra nytta av gemensamt arbete. Exempelvis Saltsjöbadens Samskola, som skriver att de vill förbättra återkoppling mellan nätverk och ämneslag för att ta hjälp av varandra. Björknässkolan har som förbättringsområde att lärare ska lära av varandra i det dagliga arbetet och bokar in möten för detta. IT i undervisningen Flera skolor tar upp sitt arbete med datorer. Myrsjöskolan skriver att de är nöjda med sin satsning på en elev per dator och sedan förra läsåret har alla elever i årskurs 4-9 varsin dator. Skolans utvärdering visar att både lärare och elever är mycket nöjda med satsningen och lärarna i dessa årskurser menar att de kan se positiva effekter av att eleverna har varsin dator. Eleverna tycker att det är roligare att genomföra skriftliga uppgifter, särskilt pojkarna som skriver mer utförligt med datorerna. Det har också påtagligt gynnat elever med särskilda behov som dyslexi. Lärare menar också att en del elever blivit mer motiverade och tycker att skolan känns mer meningsfull, och skolan kan också se att de har förbättrat sina resultat i årskurs 9, även om de tillägger att det är svårt att avgöra datorsatsningens inverkan. Sigfridsborgsskolan skriver att de har använt flera spännande program i undervisningen, vilket gjort lärandet mer stimulerande. Men skolan konstaterar också att det finns ett stort fortbildningsbehov och att kompetensen måste bli mer jämn i lärargruppen. Neglinge skola har ett samarbete med Karlstads universitet för de yngsta eleverna, där Skype och klassbloggar ingår, för att kommunicera med elever i andra delar av världen. Information till föräldrar och elever Så gott som samtliga skolor har något webbaserat system för information och/eller kommunikation mellan skola, föräldrar och elever. Vad som presenteras i det webbaserade systemet och vad som är tillgängligt för föräldrar och elever varierar. Ibland gäller informationen till föräldrar främst skolans aktiviteter, men ibland är systemen mer utvecklade och innehåller information om elevens måluppfyllelse, individuell

22 21 (54) utvecklingsplan, resultat på prov och inlämningsuppgifter, frånvaro och möjlighet till kommunikation. Kvalitetsanalyserna visar att många presenterar eller har som ambition att presentera lokala pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser. Kommunala skolorna ska gå över till ett nytt system (Schoolsoft). Systemen ger nya möjligheter, vilket bl.a. beskrivs av Montessoriskolan Castello, som skriver att skolans system ger möjligheter att blogga med lärare, att det ger föräldrar och elever information och möjligheter att följa upp måluppfyllelse och lokal planering. Men flera kvalitetsanalyser redovisar också svårigheter med systemen och dess utformning och användning, t.ex. flera av skolorna inom Pysslingen. Lännersta skola skriver att föräldrarna uttrycker missnöje i kundundersökningen om information om barnets lärande i skolans system. En del föräldrar menar att systemet är krångligt, medan andra önskar mer detaljerad information om hur barnet ligger till. Utvecklingssamtalen fortsätter att vara en viktig kanal i kontakten mellan föräldrar och skola. Flera skolor skriver att de har elevledda utvecklingssamtal, vilket de ofta menar fungerar väl. Vittra i Saltsjö-Boo skriver så här när de gäller skolans yngre elever: Skolans elevledda IUP-samtal har uttryckligen varit en succé. Eleverna har varit förberedda och tyckt det varit roligt, att ha sitt IUP-samtal där man själv får berätta om sina mål och handlingar, vi upplever att det ger eleverna en större medvetenhet av vad de främst behöver arbeta med under läsåret. Vi har även fått en stor uppskattning hos föräldrarna som ser positivt på att höra sitt barn själv berätta om målen. Normer och värden/trygghet, ordning och arbetsro Många grundskolor skriver i sina kvalitetsanalyser att det är en bra miljö på skolorna och att eleverna generellt känner sig trygga. Likabehandlingsarbetet nämns ofta och flera skolor beskriver att likabehandlingsplanen eller planen mot kränkande behandling är ett levande dokument som förankras och revideras. Flera skolor tar upp att de allra flesta av eleverna har det bra utifrån trygghetsperspektivet, men att skolorna inte kan nöja sig förrän samtliga elever är trygga överallt på skolorna. Ett fåtal av skolorna berör den fysiska arbetsmiljön i sin analys. Det som nämns då är trafikproblem vid lämning och hämtning och för mycket buller. Platser som ofta upplevs som otrygga är omklädningsrum och skolgårdar. De skolor som har identifierat brister i tryggheten på dessa platser har satt in åtgärder eller planerar att göra det, t.ex. i form av extra personal i omklädningsrummen eller aktiva vuxna som deltar i rastverksamheten på skolgården. Skolorna säger som exempel på starka sidor att de har uppmärksamma och väl utbildade pedagoger. Detta i kombination med strukturer för trygghetsteam eller olika typer av kamratstödjare skapar förutsättningar för trygghet och arbetsro. Samtidigt är skolorna