Förskolan Villa Solvi Danderyds kommun

Transkript

1 Förskolan Villa Solvi Danderyds kommun Susanne Arvidsson Marianne Taxèn Vecka 41, Nacka Nacka

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 SAMMANFATTNING... 4 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION... 4 STARKA SIDOR... 4 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 4 FAKTA OM ENHETEN... 5 Typ av skola... 5 Ledning... 5 Organisation... 5 OBSERVATIONENS METOD... 5 MÅLOMRÅDEN... 6 Normer och värden... 6 Utveckling och lärande/kunskaper... 7 Ansvar och inflytande för barn/elever Styrning och ledning REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Sammanfattning Villa Solvis verksamhet genomsyras av förskolans värdegrund på ett positivt sätt. Pedagogerna uttrycker att de lever den och att de arbetar efter den. Det stämmer väl överens med vad vi ser. Pedagogernas förhållningssätt gentemot varandra, barn och föräldrar påverkar deras arbete med barnen positivt. Villa Solvi är en förskola med konstnärlig inriktning. Barnen får pröva på de olika konstformerna måleri, form, teater och musik. På gården har förskolan en ateljé som barnen har tillgång till. De äldre barnen har möjlighet att vara där varje förmiddag. De yngre barnen är i ateljén minst en gång i veckan. Förskolan har i huvudsak en lärmiljö som väcker barnens nyfikenhet och kreativitet. På förskolan finns det få exempel där barnens lärande och lärprocesser är tydligt dokumenterade. Pedagogerna har en medforskande roll där de lyssnar in och följer vad barnen gör. Vi ser det framför allt där de själva leder olika aktiviteter med barnen, men i mindre utsträckning när barnen leker fritt. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna om vikten av barns delaktighet. Barnens val som förskolan tillämpar varje morgon ger barnen inflytande över att välja olika aktiviteter. Framför allt de äldre barnen har ett tillgängligt lek och lär material som ger dem inflytande och möjlighet att själva välja vad de vill arbeta /leka med. De yngre barnen har mindre möjligheter att kunna välja material. Barnen har varierat inflytande vid måltiderna. Förskolans ledning har ett engagemang och en god kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet bedömer vi har god kvalitet. De dokument vi ser stödjer en kontinuerlig utveckling av den pedagogiska verksamheten. Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport : Nuläge: Starka sidor Ett positivt klimat mellan barn och pedagoger Normer och värden Förskolans konstnärliga inriktning Utveckling och lärande Digital portfolio Utveckling och lärande En tydlig och tillgänglig ledning Styrning och ledning Förbättringsområden Medforskande förhållningssätt Utveckling och lärande Dokumentera och beskriva lärprocesser Utveckling och lärande Barns reella inflytande Ansvar och inflytande 4

5 Fakta om enheten Typ av skola Villa Solvi är en fristående förskola. Den bedrivs som aktiebolag och är belägen i en sekelskiftesvilla i ett villaområde i Stocksund. Den tillhörande trädgården används som förskolegård. Förskolan har en konstnärlig inriktning. Enheten har en verksamhetsplan och nya dokument för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledning Förskolechefen ansvarar för det pedagogiska ledarskapet och är också ägare av verksamheten. Organisation På förskolan finns 30 barn inskrivna fördelat i första hand på yngre barn, 1-3 år,och äldre barn, 3-5 år. Barnen fördelas i olika grupper utifrån verksamhet och behov. Det finns två ansvariga förskollärare på förskolan. De träffar förskolechefen en gång i veckan. Förskolan har tillgång till timvikarier vid behov. Förskolechef/ägare 100% 2 förskollärare 100% 3 barnskötare 100% Observationens metod Observationen genomfördes under veckorna 41 och 42 år Inför observationen lästes från förskolechef översänt material. Under observationen har intervjuer och samtal skett med förskolechef, avdelningsansvariga, pedagoger och barn. Intervjuerna har varit både spontana och förbokade. Observationen har genomförts under ca tre dagar med utgångspunkt i läroplanens målområden och VÅGA VISA metodbok. 5

6 Målområden Normer och värden Beskrivning I Villa Solvis likabehandlingsplan läser vi följande; förskolan ska vara en plats för barn och vuxna där alla känner sig trygga, respekterade och känner lust och glädje att vara. Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Förskolechefen berättar att det är viktigt med det medmänskliga värdet, det dagliga samtalet. Vi frågar pedagogerna hur de arbetar med likabehandlingsplan och värdegrund. De säger att de lever enligt den varje dag och att de är stolta över det. Vi ser i likabehandlingsplanen att man tydligt lyft fram värdegrunden från förskolans läroplan. Pedagogerna har ett positivt bemötande gentemot varandra, barn och föräldrar. Vid flera tillfällen ser vi att de kommunicerar om verksamheten och vem som är var. Vi ser att pedagogernas förhållningssätt präglas av en tilltro till barnens förmåga. Under normer och värden i förskolans läroplan står det förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Barnen är förtrogna med förskolans regler och rutiner och de vet vad som gäller i olika situationer. Vi hör sällan tillsägelser från pedagoger och vi ser få konflikter bland barnen. Det råder arbetsro och lekro på förskolan. Vi ser att barnen leker koncentrerat. Pedagogerna delar medvetet upp barnen i mindre grupper. Vi uppmärksammar att barnen har ett respektfullt bemötande mot varandra. Ett exempel är när barnen bygger och ett litet barn lägger sig bredvid. Ett av barnen som bygger ger henne spontant en kram. Hos de äldre barnen ser vi pedagoger som är närvarande i de olika rummen och vid övergångar mellan aktiviteter. I de planerade aktiviteterna är pedagogerna med och stödjer barnen. Vid de tillfällen när barnen leker själva i rummen, så ser vi att det finns ett förtroende barn och vuxna emellan. I förskolans föräldraenkät skattas normer och värden högt. Pedagogerna berättar att de har en idé om hur de ska arbeta med genus, men att det är ett utvecklingsområde. Pedagogerna vill utmana barnen. Dels genom att bjuda in pojkar och flickor till annan lek än vad barnen själva väljer och dels genom att blanda material, t.ex. StarWars saker i hemvrån. Vid flera tillfällen ser vi att barnen leker blandat pojkar/flickor och att de leker med allt material. Ett exempel vi ser är när några barn sitter koncentrerat och bygger/ritar. Bredvid dem lekboxas och brottas några flickor. De har roligt och alla barn får leka i fred. 6

7 Bedömning i text Förskolans värdegrund genomsyrar verksamheten på att positivt sätt. Pedagogerna uttrycker att de lever enligt den och arbetar utifrån den. Det stämmer väl överens med vad vi ser. Pedagogernas positiva och vänliga förhållningssätt gentemot varandra, barn och föräldrar stärker arbetet med normer och värden på förskolan. Att barnen känner till regler och rutiner bidrar till det goda arbetsklimatet på förskolan. Det stödjer läroplanens ambition med normer och värden. Barngruppen präglas av lugn, trygghet och arbetsro. Även pedagogernas medvetna val att dela upp barnen i mindre grupper är tillgodo för arbetsro och trygghet. Barnens sätt att bemöta varandra visar på att respekt och tillit råder. Förskolan har påbörjat ett genusarbete och vi bedömer att det finns en medvetenhet om detta och att man är på god väg i genusarbetet. Vi bedömer att förskolans arbete under området normer och värden håller god kvalitet och att arbetet präglas av ett positivt förhållningssätt. Bedömning enligt skala 1 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning I förskolans verksamhetsplan läser vi följande: Villa Solvi är en förskola med konstnärlig inriktning. Barnen får pröva på de olika konstformerna måleri, form, teater och musik. På gården har förskolan en ateljé. De äldre barnen har möjlighet att vara där varje förmiddag. De yngre barnen är i ateljén minst en gång i veckan. Förskolan har haft en konstnär knuten till sig som arbetade med barnen. Vi ser flera exempel på olika skapandetekniker. Under en förmiddag får barnen arbeta med akvarell på växtpapper. Under den varma årstiden används stafflier utomhus att måla vid. Vi ser också ett exempel där man arbetat med krokodiler. Iden att arbeta med krokodiler kom från barnen. Det är en skapandeprocess men också teknik. Pedagogen som arbetat med detta säger att syftet med att göra krokodilerna var att arbeta med teknik och att använda returmaterial. Pedagogerna säger att de vill arbeta mer med teknik och att det är under utveckling. 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 7

8 En pedagog arbetar med digital portfolio. Vi ser ett exempel när hon arbetar med två barn vid datorn. De får göra en sång i ett musikprogram och rita bilder i ett ritprogram. Tillsammans med barnen sätter de ihop sång och bilder. Genom att pedagogen observerar hur barnen arbetar och ställer frågor till dem hur de tänker ser vi att hon har ett medforskande arbetssätt. Barnen deltar med glädje och engagemang. De lär sig datorns olika funktioner snabbt. Pedagogerna berättar att de har både portfoliopärmar i pappersform och den digitala modellen. De pärmar som finns framme är tillgängliga för de äldre barnen men inte för de yngre. I de pärmar vi ser är det lite dokumentation om barnens lärprocesser. Pedagogerna säger att det är ett utvecklingsområde. Vi ser lite dokumentation om barnens lärande och utveckling i lokalerna. Pedagogernas kommunikation med barnen är lågmäld. Både i pedagogernas sätt att prata med barnen och i aktiviteter ser vi lite av arbetet med barnens språkutveckling. Vid några tillfällen ser vi pedagogerna spontant läsa böcker för barnen. Pedagogerna har en medforskande roll där de lyssnar in och följer vad barnen gör. Vi ser det framför allt där de själva leder olika aktiviteter med barnen, men i mindre utsträckning när barnen leker fritt I förskolans verksamhetsplan läser vi att: Praktisk matematik utövas dagligen vid påklädning, dukning av bord, när vi bakar ställer fram stolar etc. Vi ser exempel både vid dukning och på och avklädning där man praktiserar matematik genom att räkna bestick, hur skon ska sitta etc. Vi hör en diskussion där en pedagog diskuterar med ett barn om ålder och vad det innebär när man är äldre eller yngre. Varje vecka har förskolan bakning med de yngre barnen Vi ser hur de under bakningen använder olika matematiska begrepp. De äldre barnen på förskolan har skogsskola i skogen varje vecka. Där har man olika aktiviteter med barnen och det ges utrymme för lek. När vi är med i skogen bygger en pedagog en koja med några barn. En annan samlar pinnar som är olika vapen i en Star Wars lek. På förskolan har de äldre barnen varsin bok där de ritar vad de gjort i skogen. Böckerna är placerade högt upp i hallen, barnen kan inte nå dem själva. Förskolans läroplan säger under utveckling och lärande att: Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Bland de äldre barnen finns en lek och lärmiljö med material placerat åtkomligt för barnen. Materialet är sorterat och var sak har sin plats som förstärks genom bilder. Det hjälper barnen att på ett självständigt sätt kunna välja. Materialet är uppdelat i hemvrå, bygghörna och pyssel/spel/pussel. Vi ser barnen samarbeta både vid bygglek och med pyssel. Material anpassat för de yngre barnen finns placerat på en nivå så att de själva har tillgång till det. Det är sorterat i lådor. Vissa lådor har barnen svårt att dra fram, det leder till att materialet inte används. Vi ser få exempel på utmanande material som främjar naturvetenskap, matematik och språk. När barnen leker fritt är pedagogerna mer iakttagande/observerande än medforskande/handledande. Gården är en kuperad villaträdgård med traditionellt lekmaterial. Materialet är placerat synligt för barnen i olika lådor och backar. Varje morgon går personal och barn ut klockan Då 8

9 finns olika aktiviteter att välja mellan. Under dagarna tar man ut material inifrån såsom pennor, papper, garn och tejp. Vi ser att flera barn sitter vid bordet och ritar och pysslar. Det pågår även bandy och en pedagog har bowling med bollar, PET flaskor och tomburkar. För barn i behov av särskilt stöd får förskolan ekonomiska resurser. Pedagogerna berättar att man har en ambition att barn i behov av särskilt stöd skall inkluderas i verksamheten. Förskolan använder de ekonomiska resurserna till handledning. Pedagogerna berättar att för barn med annat modersmål möter de barnet utifrån dess förutsättningar. Ibland lånar förskolan böcker på barnets modersmål och tar reda på olika ord, begrepp och sånger. Under en sångsamling hör vi att man sjunger sånger på andra språk. När vi frågar om hur förskolan samverkar med omvärlden berättar pedagogerna att de besöker bibliotek, teater, museer olika parker etc. Vid vårt besök går de yngre barnen till en park. Vi hör av barnen att förskolan planerar ett besök till skansen. Bedömning i text De tydliga exempel vi ser av förskolans arbete i ateljén bedömer vi som positiva för barnens utveckling och lärande. Att man har stafflier ute ger barnen goda möjligheter till att få ha skapande aktiviteter. Det stämmer väl överens med förskolans konstnärliga inriktning. Arbetet med att skapa en digital portfolio bedömer vi som positivt. Det ger goda möjligheter för barnen att lära sig teknik och att praktiskt använda en dator. I delar av verksamheten använder förskolan modern teknik och vi bedömer att det kan utvecklas. De portfoliopärmar som barnen har bedömer vi bör vara mer tillgängliga för de yngre barnen. Vi bedömer att det är lite dokumentation av barnens lärprocesser både i portfoliopärmar och i förskolans lokaler. Vi bedömer att pedagogerna i högre grad kan arbeta medvetet med barnens språkutveckling. Arbetet med praktisk matematik anser vi är av god kvalitet och det stämmer väl överens med förskolans egen beskrivning av hur man gör detta. Vi bedömer att barnen ges goda möjligheter till utveckling och lärande i skog och natur. Vi bedömer att förskolan i huvudsak har en lärmiljö som väcker barnens nyfikenhet och kreativitet. De yngre barnens tillgång till material är till viss del begränsad. Vi bedömer att tillgången av utmanande och lustfyllt material med inriktning mot matematik, språk och naturvetenskap kan utökas. Vi bedömer att förskolans gård är en lustfylld och utmanande miljö för barnen. Det är positivt att man tar ut aktivteter som t.ex. pyssel och att man har olika stationer där pedagogerna är aktiva med barnen. Vi bedömer att pedagogerna har en medforskande roll framför allt i styrda aktiviteter men i mindre utsträckning i den fria leken. Arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och för barn med annat modersmål håller god kvalitet. Samverkan med samhälle och omvärld är väl integrerad i det pedagogiska arbetet. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 9

10 X Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning I Förskolans läroplan under barns inflytande står att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Ett sätt förskolan använder sig av för att ge barnen inflytande över olika aktiviteter ute på gården kallas barnets val. Ett annat exempel är en samling där pedagogen planerat att använda sig av ramsor men istället följde hon barnens tankar då de istället började diskutera olika djur. I en annan samling lyssnar pedagogen in barnens önskan om att leka gubben i lådan en gång till. Under den fria leken inne ser vi att barnen rör sig fritt mellan äldre barns och yngre barns lokaler. Vi ser vid vårt besök att alla barnen utifrån sin förmåga hjälps åt att städa, duka av sin tallrik etc. Barnen tar hand om sina kläder och försöker klä av/på sig efter förmåga. De yngre barnens kläder är placerade i en nivå så att de själva inte når att ta ner/hänga upp dem. Pedagogerna uttrycker att de lyssnar på barnen så att de kan påverka sin dag på förskolan. Som pedagog vill de ta barnets perspektiv och forma verksamheten utifrån barnens tankar och idéer. Vi läser även om detta i verksamhetsplanen. I kvalitetsredovisningen läser vi att Vi behöver förbättra den medforskande arbetsmetoden och bli ännu mer lyhörda för barnens tankar och idéer. Pedagogerna berättar att de ska arbeta med tema vulkan. De har påbörjat arbetet genom att bygga vulkaner med barnen och laborerat och experimenterat för att skapa vulkanutbrott. Vi får beskrivet för oss hela planeringen för hur temat ska påbörjas, genomföras och avslutas. Vi ser ingen dokumentation om detta eller hur man använt barnens tankar och idéer. När vi frågar barnen om temat vet de inte vad vi menar. Böcker och pussel är placerat oåtkomligt för de yngre barnen. Ett exempel är ett större barn som tar en stol för att ta ner en bok åt ett yngre barn. Ett annat exempel vi ser är när pedagoger tar ner pussel från en hylla och barnen blir ivriga och nyfikna på vad de ska få. Vi ser att ibland att barnen ges tid att leka och göra färdigt aktiviteter eller spara en lek men vi ser också tillfällen då de får plocka undan inför t.ex. lunch. Vi ser också situationer då barnen avbryts utan att förberedas på vad som ska hända. Vid ett tillfälle tar en pedagog ett barn i handen och går iväg, utan att barnet får avsluta sin aktivitet. Vid matsituationen skiljer det sig i hur barnen har inflytande. Alla barn får turas om att duka. Vissa barn får ta mat själva men de flesta serveras mat och dryck av pedagoger. Hos de äldre barnen ställer man maten på borden, hos de yngre görs det ibland. Vi ser tillfällen då de yngre barnen serveras mat på sin tallrik direkt från en matvagn. Vi ser fler tillfällen där pedagogerna står runt borden och hjälper barnen. 10

11 I portfoliopärmarna ser vi ett dokument där föräldrar och pedagoger skriver om vad barnet är intresserat av just nu. Det finns fyra föräldrarepresentanter på förskolan som deltar i föräldrarådet. De träffas två gånger per termin. Vi ser ingen dokumentation från föräldrarådet. Förskolan har föräldramöte en gång per år. Förskolan skickar veckobrev till de äldre barnens föräldrar, 3-5 år, oftast varje vecka, men minst varannan vecka. De yngsta barnens föräldrar, 1-3 år, får månadsbrev. Utöver det har man olika traditioner där föräldrar bjuds in. När vi frågar pedagogerna om de har barnråd så berättar de att de inte har det. Bedömning i text Vi bedömer att barnens ansvar och inflytande har ojämn kvalitet. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna om vikten av barns delaktighet. Barnens val som förskolan tillämpar varje morgon ger barnen inflytande. Framför allt de äldre barnen har inflytande över val av material då material är tillgängligt placerat. De yngre barnen har mindre inflytande över hur de kan välja material. Barnen har stort inflytande över hur de kan röra sig i lokalerna. Vi bedömer att barnen ges viss möjlighet att ta ansvar i vardagsrutinerna genom att de är delaktiga i städning, avdukning, på/avklädning etc. På samlingarna visar pedagogerna att de till viss del lyssnar in barnens tankar och idéer. I arbetet med temat Vulkan anser vi att barnens delaktighet är bristfällig. Barnen ges i viss mån möjlighet att själva avsluta egna valda aktiviteter. Vi bedömer att arbetssättet med hur barnen ges den möjligheten kan utvecklas. Vi bedömer att barnen ges lite inflytande över måltiden. Vi bedömer att förskolan bör utveckla formella forum och arbetssätt för demokratiska arbetsformer. Föräldrarna har stor möjlighet att i dialog samverka med förskolan. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X Styrning och ledning Beskrivning Förskolechefen har ansvar för det pedagogiska ledarskapet på enheten. Hon arbetar till viss del i barngrupp. Mindre nu än tidigare vilket hon anser är bra för ledarskapet då hon kan vara tydligare som chef. Det stämmer överens med vad pedagogerna säger. De uttrycker att ledarskapet är tydligt. Chefen är tillgänglig och fungerar som ett bollplank. 11

12 De två förskollärare som arbetar på förskolan har ett ansvar utifrån läroplanen. De berättar att de delegerar och fördelar arbetsuppgifter i hela arbetslaget. Vi ser att hela arbetslaget delar på arbetsuppgifterna. Förskolan har påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete. De har nya dokument där man valt utvecklingsområden utifrån kommunens kundenkät. Det finns också nya tydliga dokument för månadsmöten där man utvärderar och planerar verksamheten. Man har varit noga med att få med begrepp som uppföljning och utvärdering. Vi ser exempel på att förskolan arbetar aktivt med dessa. Pedagogerna får kontinuerligt fortbildning utifrån vad verksamheten behöver. Under senaste tiden har man bl.a. satsat på föreläsningar om den reviderade läroplanen. En förskollärare läser en specialpedagogisk utbildning, en pedagog har gått en IT kurs, två andra har gått kurs om matematik och språk. Förskolan har även första hjälpen utbildning kontinuerligt för all personal. Förskolan har stängt för två planeringsdagar per år, personalmöte en gång i månaden(2 tim) och enskild planering (2 tim/vecka). Förskollärare och förskolechef har möte varje måndag (ca 30 min). Varje dag träffas alla förskollärare, barnskötare och förskolechef för allmän information därutöver har förskolan kortare torsdagsmöten då alla träffas för allmän planering. Förskolan har tydliga rutiner för övergångar både inom verksamheten och för de barn som ska börja skolan. I förskolans verksamhetsplan ser vi dokumentation på detta I kundundersökningens skattas ledning och styrning högt. Bedömning i text Förskolans ledning har ett engagemang och en god kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet bedömer vi har god kvalitet. De dokument vi ser stödjer en kontinuerlig utveckling av verksamheten. Det flöde av möten och planering som förskolan har skapar förutsättningar för att diskutera pedagogiska frågor i en stor omfattning. Vi bedömer det som positivt att pedagoger och chef på förskolan är medvetna om utvecklingsområdena och att de arbetar aktivt med dessa. Vi bedömer att det finns en god struktur för kontinuerliga möten. Pedagogerna uttrycker nöjdhet med den fortbildning som erbjuds. Förskolans rutiner för övergångar håller mycket god kvalitet. Vi bedömer att det finns en stor nöjdhet hos föräldrarna. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X 12

13 Referenser Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2010 Verksamhetsplan 2011 Villa Solvi Likabehandlingsplan 2011 Villa Solvi Utvärdering av likabehandlingsplan 2010 Villa Solvi Plan mot diskriminering och kränkande behandling 11/12 Villa Solvi Kundundersökning 2011 Villa Solvi Kvalitetsredovisning 10/11 Villa Solvi Prioriterade förbättringsområden 2011 Villa Solvi Rutiner för klagomålshantering Årsplan för verksamheten Observation Våga Visa 2000 Villa Solvi Övriga dokument och mallar: Föräldrabrev/föräldrainformation Protokoll föräldramöten Observationsmall Individuell utvecklingsplan/utvecklingssamtal Rutiner Dokumentation av planering Utvärderingsfrågor Personalmöte/månadsmöte Introduktion av grundverksamhet Inskolningsrutiner Schema/kalendarium Personalförteckning 13