Energimyndighetens Beställargrupp/Nätverk för energieffektivare fastighetsförvaltning i flerbostadshus ÅRSRAPPORT 2000

Transkript

1 Energimyndighetens Beställargrupp/Nätverk för energieffektivare fastighetsförvaltning i flerbostadshus ÅRSRAPPORT 2000

2 ÅRSRAPPORT 2000 för Energimyndighetens Beställargrupp/Nätverk för energieffektivare fastighetsförvaltning i flerbostadshus Rapporten har författats av Hans Westling, Promandat AB, i samverkan med medlemmarna i gruppen. För ytterligare information kontakta: Tomas Berggren, Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna, tel , fax , e-post: tomas.berggren@stem.se, eller Hans Westling, Promandat AB, Box 24205, Stockholm, tel , fax , e-post: hans.westling@promandat.se

3 1 ÅRSRAPPORT 2000 för Energimyndighetens Beställargrupp/Nätverk för energieffektivare fastighetsförvaltning i flerbostadshus 1. Inledning Rapporten avser projektet Nätverk för Energieffektivare Fastighetsförvaltning i Flerbostadshus, STEM diarienummer , projektnummer P Sammanfattning Under år 2000 har ett tjugotal aktiviteter ägt rum inom Beställargruppen/Nätverket såsom möten, tävlingar, seminarier och studiebesök. En tävling om energieffektiva spisar i samverkan med Konsumentverket har avslutats och segrare utsetts. Aktiva informationsinsatser har under året skett i olika tidskrifter och andra media beträffande projekten Energieffektiv ventilation och Individuell värmemätning. Förstudier har skett för tävling och upphandling inom området Energieffektiv luftrening och filter och ett omfattande förberedelsearbete för områdena Energieffektivare hissar samt Konvertering av direkteluppvärmda flerbostadshus. Förslag har lagts fram från gruppens medlemmar för förbättrad utbildning för fastighetspersonal, inte minst med tanke på att minska energiåtgången. Gruppen har lämnat erfarenheter inför bildandet av en liknande beställargrupp för kommersiella byggnader och lokaler. Medlemmarna har fått omfattande information om planerade och pågående internationella verksamheter, delvis inspirerade av gruppens tidigare arbete. Exempel på dessa är den internationella Klass A -torken och energieffektiva motorer, båda inom projektet IEA DSM Cooperative Procurement, och EU-projektet för Energy+ kyl/frysar. Gruppen har också fungerat som ett bollplank inför planeringar av ett antal olika projekt initierade av Energimyndigheten, Byggforskningsrådet och LIP-kansliet. 3. Bakgrund I samverkan med dåvarande Statens Energiverk påbörjades redan 1988 ett arbete för att utröna intresse bland fastighetsägare för att gemensamt kartlägga problem, behov och möjligheter att minska driftkostnaderna och förbättra servicenivån i flerbostadshus och lokaler. Energi- och effektfrågorna var mycket viktiga delar. Från en kärna av företag och personer, som i flera fall kände varandra sedan tidigare utvecklingsprojekt, kunde 1989 en grupp bildas med representanter för kommunalt ägda bostadsföretag, rikskooperativa bostadsrättsföreningar som HSB, och det privata försäkringsbolaget Skandia med dess fastighetsförvaltning. Vidare ingick SABO:s inköpsföretag HBV, som utnyttjas av en stor del av de kommunalt ägda bostadsföretagen för olika inköp. Företagen representerade bort emot en tredjedel av bostäderna i flerbostadshus i Sverige.

4 2 Under åren kompletterades sedan gruppen med fler fastighetsägarekategorier. I gruppen har ingått representanter från Birka Energi AB (tidigare Stockholm Energi), AB Familjebostäder, AB Förvaltaren i Sundbyberg, AB Gavlegårdarna, HBV, HSB:s Riksförbund, IBM:s fastighetsavdelning, Jones Lang LaSalle Asset Management AB (tidigare Skandia Fastighet), Riksbyggen, SKB, Stockholms Fastighetsägareförening, AB Svenska Bostäder, Sveriges Fastighetsägareförbund, förvaltnings- och utvecklingsföretaget Athenabostäder i Örebro samt som teknisk specialist Artur Horowitz, tidigare chef för Konsumentverkets testlaboratorium. Sammankallande och ordförande i gruppen har varit Hans Westling, Promandat AB, med erfarenhet som projektledare och teknikupphandlare. Dessutom har personer från Boverket, LIP-kansliet i Stockholm och Energimyndigheten deltagit i arbetet. Nya medlemmar har under 2000 och början av 2001 tillkommit från Alingsåshem AB, EKSTA, NCC Boende och Wallenstam i Stockholm AB. Under åren har några personer gått i pension eller bytt anställningsförhållanden och några har tillkommit. Stort intresse har också funnits för att behålla kontakten även i en ny funktion. Idag torde de medverkande, direkt eller indirekt, representera mer än hälften av lägenheterna i flerbostadshus i Sverige. 4. Organisation och arbetssätt Gruppen har i stort fungerat som ett nätverk och medverkat med demonstrationsprojekt och inköp av nyutvecklade lösningar. Särskilt sakkunniga har successivt knutits till gruppen, t.ex. från Konsumentverkets testverksamhet, energiföretag och Boverket. Kontakterna med Boverket har förstärkts genom att en av gruppens medlemmar under året blivit divisionschef i Boverket med ansvar just för husbyggnad. Företagen och personerna i gruppen har, förutom att delta i möten och studiebesök, också lagt ned avsevärd tid på att förbereda möten och deltaga i arbetsgrupper, ta fram faktaunderlag, utforma underlag för krav, informera om pågående projekt och också medverka vid utvärdering av olika tävlingsförslag och anbud samt att själva inköpa nyutvecklade produkter och utprova lösningar och system för att samla erfarenheter. Flera personer som medverkat har varit ledande och haft stort inflytande i fastighetsförvaltarkretsar i Sverige. 5. Resultat under de gångna åren Beställargruppen/Nätverket har fortsatt med att bidra med omfattande erfarenhetsunderlag från förvaltningssidan vad gäller energi- och elanvändning. Man har utarbetat kravspecifikationer i funktionstermer med syfte att inspirera nyutveckling för att bättre tillgodose de faktiska behoven hos förvaltarna och användarna. Förberedelser har vidtagits för tävlingar, upphandlingar och andra aktiviteter med syfte att minska energiåtgång. Under tidigare år har aktiviteterna till exempel omfattat kyl/frysar för flerbostadshus, tvätt- och torkutrustningar för tvättstugor och lägenheter, ventilationssystem, fläktaggregat för befintliga hus, belysning i trapphus, matberedning, individuell värme- och varmvattenmätning och -debitering.

5 3 Erfarenheterna av Nätverkets arbete har påverkat uppläggning och genomförande av många konkreta tävlingar och upphandlingar genom Statens Energiverk, NUTEK och Statens Energimyndighet, LIP-kansliet i Stockholm och Byggforskningsrådet. Ett ökande utbyte av information har också skett på den internationella sidan genom International Energy Agency och EU. Gruppen har till exempel mycket aktivt påverkat och utformat kraven för energieffektiv tork, som sedan resulterade i den första Klass A -torken på den svenska marknaden, och för EU-projektet Energy + för kyl/frysar. Energibesparingar och årskostnadsreduceringar på 30-50% har i flera fall noterats för enskilda produkter. Total inverkan genom spridning av nya produkter, som inspirerats av aktiviteterna i gruppen, är svår att uppskatta men torde vara omfattande. För tvättstugor och kyl/frysar t.ex. har gruppens arbete klart påskyndat utveckling, marknadsintroduktion och spridning av energieffektivare lösningar. kwh/kg tvätt Elförbrukning i fastighetstvättstugor HSBtvättstuga från 1983 Standard 1990 Elsnål 1990 Teknikupphandling 1992 Figur 1. Rapporter Den elsnåla tvättstugan", HSB:s Riksförbund. Statens Energiverk 1991, samt Mätningar i tvättstugor, Konsumentverket, Nutek-projekt , Medlemmarna i gruppen har i betydande omfattning ställt upp med sina erfarenheter, lämnat faktaunderlag och också ställt konkreta byggnader med installationer till förfogande för föreoch eftermätningar vid ombyggnad. De mest omfattande insatserna under senare år har varit för tvättstugor och ventilation. Flera av medlemmarna i gruppen har utarbetat och presenterat redogörelser vid konferenser, möten och utställningar, både nationellt och internationellt, samt skrivit tidskriftsartiklar eller blivit intervjuade i fackpress. 1 HSB-rapporten gäller ett förprojekt till teknikupphandlingen, där man visar energiåtgången för tvätt och tork i en befintlig tvättstuga före och efter ombyggnad. Vid ombyggnaden installerades den energieffektivaste tekniken på marknaden Jämförelser gjordes med energiåtgången om man istället hade valt ny standardutrustning. Mål för teknikupphandlingen och det faktiska utfallet beskrivs bl.a. i Konsumentverkets rapport.

6 4 6. Verksamheten år Konkreta projekt Projektet Individuell mätning och debitering av värme och varmvatten har fullföljts med aktiva informationsinsatser. Projektet har uppmärksammats i flera facktidningar och har utgjort referensunderlag för betänkande från Klimatkommittén, rapporten Tänk nytt, tänk hållbart från Miljövårdsberedningens Bygga/Bo-projekt samt för regeringens rapportering till EU med anledning av SAVE-direktivet. Projektet Energieffektiva hissar har utvidgats till att också omfatta rulltrappor. En inventering har gjorts av lanserade och planerade energieffektivare lösningar hos olika leverantörer. Genom medverkan av fastighetsföretag har projekt identifierats där före -mätningar kan ske före planerade ombyggnader. AB Familjebostäder medverkar med några bostadshus och Vasakronan AB med kontorshus i Solna. Här planeras mätning och ombyggnad ske under Väsentligt bedömes vara att kunna kombinera och uppmärksamma energieffektiviseringsmöjligheterna i samband med andra nödvändiga ombyggnader av hissar, till exempel för att uppfylla kommande krav enligt EU:s hissdirektiv. Projektet Energieffektiva spisar har kommit så långt att efter tävling en vinnare har utsetts. Vinnaren har presenterat två konkreta lösningar, en med normal standard och en mera avancerad lösning. Båda kommer att kunna uppvisas vid den kommande bomässan Bo01. Serieleveranser är planerade att starta i början av Projektet beräknas kunna erbjuda en energibesparing på mellan 30-40% i förhållande till nuvarande lösningar. Det faktiska resultatet är givetvis mycket beroende av hur vanorna för matberedning är. I de vinnande lösningarna integreras en mikrougn i spisen, som också har en särskilt välisolerad vanlig ugn. I den mer avancerade lösningen användes induktionshäll. Vinnare av tävlingen blev AB Electrolux. I projektet Konvertering av direkteluppvärmda flerbostadshus har mycket tid fått ägnas åt att försöka få fram faktiska uppgifter om antalet eluppvärmda flerbostadshus och lägenheter, hur många av dessa som är direkteluppvärmda, fördelning på byggnadsålder, regioner och fastighetskategorier samt elförbrukningens storlek. Det råder betydande brister i tillgängligt statistiskt material. En arbetsgrupp har utarbetat en enkät genom de stora riksorganisationerna för att få tillförlitligare uppgifter om förekomsten av direkteluppvärmda flerbostadshus. Genom enkäten kan också erhållas uppgifter om var eventuella konverteringar redan skett och där erfarenheter kan insamlas. Först med tillgång till uppgifter kan eventuella fortsatta steg t.ex. demonstrationsprojekt, teknikupphandling eller informationsinsatser planeras. Under året har förberedelser gjorts för tävling och upphandling av Effektivare och energisnålare luftrening och filter. En arbetsgrupp med specialister och fastighetsförvaltare har tagit fram en kravspecifikation och avsikten är att under första halvåret 2001 lansera en tävling. Miljödeklaration och märkning av produkter för fastighetsförvaltning har ägnats stort intresse under året. Vid studiebesök hos Electrolux i början av året ägnades den här frågan stor uppmärksamhet. Ett särskilt möte hölls också under året där redovisningar skedde från Byggsektorns Kretsloppsråd, organisationen för SVANEN-märkning - SIS Miljömärkning - och leverantörer. Senare kommer också planerna på energimärkning av bostäder, som förberedes inom Boverket, att uppmärksammas.

7 5 6.2 Projektidéer och utredningar Flera projektidéer, som ursprungligen uppkommit i Nätverket, har tagits upp av andra aktörer, till exempel LIP-kansliet, som bland annat genomfört en tävling beträffande ombyggnad av direkteluppvärmda barnstugor och gjort förberedelser för tävlingar för små kylskåp för hotellrum, handdukstorkar, behovsstyrd ventilation m.m. En tävling angående lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler pågår. Dessutom kommer genom Energimyndighetens försorg en ny beställargrupp för lokaler att bildas. Erfarenheter har lämnats inför bildandet. I samband med gruppens möten hos deltagande organisationer har särskild tid avsatts för information om de olika organisationernas behov och planer i fastighetsförvaltningen, särskilt på miljö- och energiområdet. Några utredningar, som kan få stor betydelse i framtiden, har presenterats, till exempel Klimatkommitténs förslag, material från Hållbara Sverige och EKU-delegationens arbete. Sammanfattningsvis kan konstateras, att en rad olika åtgärder föreslås i dessa utredningar för kommande år, som är av stort intresse för gruppen. Det gäller ytterligare eleffektiviseringsåtgärder och konvertering till fjärrvärme, effektivare drift och kostnadseffektiv mätning av värme och vatten med möjlighet till debitering samt olika informationsinsatser. Det har i flera av utredningarna framhållits betydelsen av - att arbeta med marknaden, - att utnyttja upphandlingsinstrumentet för att påverka utvecklingen mot effektivare lösningar, och - att skapa paraplyorganisationer för samverkan, framför allt i Sverige. Möten har också ägt rum för att undersöka möjligheterna för utvidgad samverkan internationellt, främst på nordisk nivå. Ett sådant gemensamt intresse har konstaterats i Danmark och Finland. 6.3 Internationellt arbete Aktiv medverkan har skett från gruppen vid uppläggning av tävling och utformning av kravspecifikationer för Energy+ -projektet för kyl/frysar samt vid introduktionen av Klass A - torken. Information har skett om de planerade och pågående projekten på solvärmeområdet inom IEA Solar Heating and Cooling Agreement, EU:s Energy+ och IEA DSM Agreement genom Annex III. Under året har också genom ordföranden lämnats förslag till angelägna revideringar och förtydliganden av EU:s upphandlingsdirektiv för att underlätta upphandlingar med utvecklingssyfte. De svenska representanterna i Advisory Committee för upphandlingsdirektiven har bland annat försetts med material. Gruppen har i oktober gjort en studieresa till Nederländerna, och därvid besökt projekt med energieffektiva och förnybara lösningar samt deltagit i konferensen Sustainable Building 2000 arrangerad av Novem i Maastricht. I samband med konferensen hölls ett möte med representanter från Novem. Reserapporter har skrivits av två av gruppens medlemmar, och en av medlemmarna presenterade ett föredrag vid konferensen.

8 6 6.4 Särskilda informationsinsatser Fyra medlemmar i gruppen har medverkat med skriftliga och muntliga redovisningar vid Energitinget i mars 2000 i Eskilstuna. Medverkan har också skett genom ett antal tidskriftsartiklar och presentationer vid möten och konferenser, till exempel till Baltic 21 för Elsparefonden i Danmark. Förberedelsearbete har skett för en broschyr och en hemsida för gruppen. Fråga har också uppkommit om att ha tillgång till en poster/affisch för att användas vid konferenser och utställningar. 6.5 Uppskattade energi- och effektbesparingar I en rad av de tidigare projekten har besparingar på mellan 30 och 50 % kunnat noteras - 30 % för kyl/frysar, och för tvätt och tork upp till 50 %. I ventilationsprojektet har en total besparingsmöjlighet på kwh per lägenhet och år kunnat noteras, samtidigt som både det termiska inomhusklimatet och luftkvaliteten blir bättre. Svårigheten är givetvis att bedöma hur lång tid det kan ta att få efterföljd och spridning av vinnande lösning eller av lösningar från andra leverantörer och entreprenörer som inspirerats av tävlingarna. Detta hänger mycket samman med hur snabbt ombyggnader kommer att ske, också av andra skäl än för energibesparing, eftersom troligen en kombination av olika åtgärder blir det vanligaste. NUTEK-projektet i brf Hjälmö ELBESPARING kwh/år Före ombyggnad Efter ombyggnad Figur 2. Elanvändning för belysning i brf Hjälmö. Rapport: Elsnål trapphusbelysning Ett samarbetsprojekt mellan Nutek, HSB Stockholms bostadsrättsförening Hjälmö och HSB:s Riksförbund, Nuteks projekt F2, 1995.

9 7 På hissidan kommer i det fortsatta arbetet beräkningar att göras av möjligheterna till energioch effektbesparingar. Det varierar i hög grad med vilken typ av hissar som redan finns i husen. Hissarnas effektbehov har ofta stor inverkan på eltariffen och alltså nätkostnaden. Det har tidigare konstaterats, att när det gäller den individuella värmemätningen är det svårt att nå lönsamhet med dagens energipriser, om den energikostnadsbesparing, som ändrat brukarbeteende medför, skall täcka kostnaden för själva mätsystemet. Detta gäller i synnerhet i moderna, energisnåla flerbostadshus. Det betonas, att om man skall nå framgång med bättre teknik, är det viktigt att kunna ge bra information till brukarna om deras energianvändning och att det även blir enklare för de boende att styra värmen i lägenheterna. Vad gäller spisprojektet räknar man med att man skall kunna nå besparingar på mellan 30-40% i förhållande till nu existerande lösningar. De prototyper, som ställs ut på Bo01, kommer att provas under sommarmånaderna, så att resultaten skall föreligga till den 31 augusti Det stora värdet med gruppens verksamhet torde ligga i den inspiration som sprides till olika fastighetsägare, tillverkare och entreprenörer. Dessa indirekta effekter är synnerligen svåra att beräkna. Under kommande år kommer försök att göras tillsammans med särskild expertis för att uppskatta den inverkan som gruppens arbete haft på energibesparingar. 7. Planerat arbete under Möjligheter till att påskynda utveckling och spridning Med allt snabbare förändringar i samhället och marknader ökar betydelsen av att utveckla arbetssätten för innovationer. Inom Beställargruppen/Nätverket har teknikupphandlingsmetoden tillämpats på en rad olika områden. Ofta kräver den ett omfattande och ibland tidskrävande arbete med att fastställa nuläget för att kunna formulera utmanande krav. Gruppen kommer att studera möjligheterna att genom t.ex. pristävlingar i kombination med formulering av krav, användning av web-sidor och avgränsade aktiviteter på några områden söka påskynda innovationsarbetet. (En första PM har bilagts möteshandlingarna för mötet 20 april 2001.) 7.2 Produkter, system Arbete kommer bl.a. att ske med marknadsintroduktion av energieffektiva spisar, teknikupphandling av luftrening och filter och fortsatt arbete med individuell värmemätning, konvertering av direktelvärmda bostäder och energieffektiva hissar. På ytterligare 1-2 områden kommer arbete att igångsättas. 7.3 Information En hemsida för Beställargruppen/Nätverket kommer att introduceras och medlemmarna kommer att aktivt informera om gruppens arbete vid olika möten och konferenser samt i tidskriftsartiklar. En planerad broschyr kommer att färdigställas.

10 8 7.4 Nya initiativ Gruppen kommer aktivt att följa och lämna förslag till satsningar med anledning av förbättring av Bygga/Bo-dialogen, Klimatpropositionen och stödja utvecklat internationellt samarbete, särskilt mellan de nordiska länderna. Bilagor 1. Förteckning över Beställargruppen/Nätverkets medlemmar Förteckning över protokollförda möten med Beställargruppen/Nätverket, medverkan vid konferenser och studiebesök under år Exempel på rapporter, tidskriftsartiklar etc.

11 Bilaga 1 Förteckning över Beställargruppen/Nätverkets medlemmar Angelica Andersson NCC AB /Boende (t.o.m. augusti 2001) Göran Andersson Jones Lang LaSalle AB Ingvar Andréasson AB Familjebostäder Tomas Berggren Energimyndigheten Ronny Bergens Stockholms Fastighetsägareförening Lennart Berndtsson HSB:s Riksförbund Rune Blomquist Riksbyggen (t.o.m. maj 2001) Tomas Dahlman Energimyndigheten (t.o.m. april 2001) Bo Gillberg HBV Göran Gerth NCC AB /Boende (från oktober 2001) Anna-Lena Hessler IBM Svenska AB (t.o.m. april 2001) Artur Horowitz Konsult Bengt Johnsson AB Svenska Bostäder Stig Lander Riksbyggen (från augusti 2001) Solveig Larsen Sveriges Fastighetsägareförbund; från juli 2001 Installatörerna Anders Lindén Birka Energi AB John Magnusson Stockholms Fastighetsägareförening (t.o.m. mars 2001) Tommy Magnusson SKB Ing-Marie Odegren Alingsåshem AB (från hösten 2000) Jan Ryhre LIP-kansliet i Stockholm Anette Sand Wallenstam i Stockholm AB (från hösten 2000) Annika von Schéele Bomiljögruppen AB/Athena Experiment AB (från hösten 2000 adjungerad från Boverket) Lars-M.G. Tirén Eksta (från 2001) Bertil Westlund AB Gavlegårdarna (t.o.m. juni 2000) Hans Westling Promandat AB Egil Öfverholm Energimyndigheten (t.o.m. juni 2001) Adjungerade: Per Granquist Boverket (t.o.m. april 2001) Peter Johansson Boverket

12 10 Bilaga 2 Förteckning över möten med Beställargruppen/Nätverket, medverkan vid konferenser och studiebesök under år 2000 Protokollförda möten Möte hos HSB Riksförbund, Stockholm Möte och studiebesök hos AB Electrolux, Stockholm Möte på Energimyndighetens kontor i Stockholm Möte hos Stockholms Fastighetsägareförening, Stockholm Möte hos HBV, Midsommarkransen Möte hos Riksbyggen, Stockholm Studiebesök på KTHs IT-laboratorium och möte därefter hos Birka Teknik & Miljö AB, Stockholm Möte hos AB Familjebostäder, Stockholm Till dessa möten har omfattande dokumentation sammanställts samt protokoll upprättats efter mötena. Medverkan vid konferenser några exempel: Sveriges Energiting 2000, anordnat av Energimyndigheten, Eskilstuna mars 2000, medverkan med föredrag och presentationer: - Ingvar Andréasson: Sänkta energikostnader och bättre inomhusklimat kan förenas. - Lennart Berndtsson: Individuell mätning av värme och varmvatten i svenska flerbostadshus. - Tomas Dahlman: Finansiering av energieffektiva investeringar erfarenhet från belysningsprojekt. - Hans Westling: Internationella teknikupphandlingar för marknadsförändring. Trimma marknaden för miljöinnovationer så kan teknikutveckling och marknadsintroduktion accelereras, seminarium anordnat av Miljöteknikdelegationen, Energimyndigheten och LIP-kansliet, Stockholm, 31 oktober Föredrag av Hans Westling. Studiebesök och studieresa Studiebesök 9 oktober vid IT-laboratoriet Kuben, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Studieresa oktober till Nederländerna med besök vid projekt för energieffektiva och förnybara lösningar samt deltagande vid konferensen Sustainable Building 2000 i Maastricht. I samband med konferensen hölls ett möte med representanter från Novem. Föredrag hölls vid konferensen av Solveig Larsen samt reserapporter upprättades av Ingvar Andréasson och Solveig Larsen.

13 11 Bilaga 3 Exempel på rapporter, tidskriftsartiklar etc. Rapporter 1999 Lennart Berndtsson, HSBs Riksförbund: Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och varmvatten i svenska flerbostadshus, ER 24:1999. Energimyndigheten, Eskilstuna Sören Lindgren, J&W Sjölanders & Per Blomberg, J&W Energi och Miljö: Bostadsventilation för befintliga flerbostadshus. Slutrapport från teknikupphandlingsprojekt Energimyndigheten, Eskilstuna Förberedelsearbeten för kravspecifikation för luftrenare och filter. Kravspecifikation och tävlingsunderlag upprättade tillsammans med Konsumentverket för Ny energieffektiv spis för dagens hushåll. Rapport från Sustainable Buildings, Maastricht , reserapport från studieresan till Nederländerna av Ingvar Andréasson. Beställargruppens resa till Sustainable Building 2000 i Maastricht. Referat från olika sessions. Reserapport från studieresan till Nederländerna av Solveig Larsen. Tidskriftsartiklar några exempel I ett antal artiklar har projektet och tävlingen individuell mätning och debitering av värme och varmvatten presenterats, t.ex. i Vår Bostad 2/00, Fastighetstidningen och Byggindustrin 4/2000. Ett antal artiklar om energieffektivisering har skrivits av Solveig Larsen i Fastighetstidningen (t.ex. i nr ).