Nationell strategi för energieffektiviserande renovering

Transkript

1 Nationell strategi för energieffektiviserande renovering Sofia Wellander Boverket Emma Thornberg Energimyndigheten Building Sustainability 18 oktober 2016

2 En renoveringsstrategi ska innehålla a) en översikt av det nationella byggnadsbeståndet b) identifiering av kostnadseffektiva renoveringsmetoder c) styrmedel som stimulerar kostnadseffektiv totalrenovering av byggnader d) ett framtidsinriktat perspektiv som ska vägleda privatpersoner, byggindustrin och finansinstitut i deras investeringsbeslut e) en evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse

3 Slutsatser 2013 Referensalternativet pekade på 12-26% minskad mängd energi för uppvärmning och varmvatten till 2050 (2011) Identifierade ett marknadsmisslyckande kopplat till kunskap förslag om ett informationscentrum + informationsinsatser till bankerna + utveckling av energideklarationer och byggregler => Ytterligare 5-10% minskning

4 Slutsatser 2013 MEN hur mycket vi än skruvar på styrmedel för energieffektivisering kommer ingen dramatisk förändring att inträffa Takten på renoveringarna behöver öka för att det ska bli någon riktig effekt

5 Styrmedel för renovering och energieffektivisering Styrmedel för renovering och energieffektivisering Sida 5

6 Styrmedel för renovering och energieffektivisering Stöd till upprustning av skollokaler Stöd till upprustning och energieffektivisering av hyresrätter Informationscentrum Pågående utredning om energisparlån Sida 6

7 7 Socio-ekonomiska effekter av renoveringar

8 Renoveringsbehov och genomförda renoveringar 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Renoveringsbehov 2,0% 1,0% Genomförda renoveringar 0,0% Sida 8

9 Hitta renoveringsbehovet och skapa scenarier Sida 9

10 Flerbostadshus, nettovärme Referensalternativet Nya/modifierade styrmedel

11

12 Projektets mål är att skapa nätverk och allianser i alla länder och i Bryssel för starka och väl implementerade renoveringsstrategier. Vi samarbetar i att inventera hinder och möjligheter för genomgripande energirenovering. Vi letar också upp och lyfter fram goda exempel och initiativ i alla länder.

13

14 De tre största upplevda hindren för genomgripande energieffektivisering av flerfamiljshus är: 1. Ingen efterfrågan eller till och med motstånd hos hyresgäster och BRF-medlemmar 2. Otillräcklig lönsamhet i genomgripande energieffektivisering 3. Osäker prestanda eller funktion pga av potentiell låg kvalitet och avskräckande exempel

15 Dessa hinder bedöms däremot som mindre betydande: 4. Osäker lönsamhet pga tillkommande kostnader och framtida ränte- och energiprisförändringar 5. Fastighetsägare ser lågt värde i miljövinster 6. Kortsiktigt ekonomiskt perspektiv 7. Otillräcklig samverkan inom energieffektiviseringsbranschen 8. Svårt att få finansiering 9. Ointresserade politiker 10. Otillräckligt ambitiös nationell handlingsplan i Sverige

16 Vårt fokus i Sverige är: Ingen efterfrågan eller till och med motstånd hos hyresgäster och BRF-medlemmar Otillräcklig lönsamhet i genomgripande energieffektivisering

17 Vår metod är Workshops

18 Viktigaste resultat för hyreshus (hittills) Fastighetsägare måste göra energieffektiviserande djuprenovering attraktivt för de boende genom att - minimera hyreshöjningen - kommunicera mervärden Det behövs strategier för att undvika och hantera oro hos hyresgästerna. Helst bör alla kunna bo kvar efter renoveringen.

19 Viktigaste resultat för BRFer (hittills) Boverket och SGBC bör sammanställa och sprida en guide för energieffektiviserande djuprenovering som inkluderar - hur styrelsens arbete kan gå till - styrelsens kompetens, utbildning och kontinuitet BRF-styrelserna bör informera medlemmarna om vinsten och nyttan av renoveringen samt de långsiktiga ekonomiska effekterna om renoveringsåtgärderna uteblir. Organisationer för BRFer (Bostadsrätterna, HSB, Riksbyggen, Fastighetsägarna m. fl.) bör, utifrån föreningars samlade erfarenheter, ta fram en lista över lämpliga och nytänkande sätt för styrelser att kommunicera.

20 Viktigaste resultat om ekonomi (hittills) BeBo bör ta fram en guide med standardiserade beräkningsmetoder för lönsamhet och korrekt merkostnad (totalpaket). Organisationer för fastighetsägare (Fastighetsägarna, SABO, HSB m.fl.) bör utbilda fastighetsägarna i att räkna rätt avseende kalkylräntan. SGBC bör utveckla certifieringssystem för djuprenovering. Energimyndigheten bör ta fram en stödfunktion för BRFer kring avtal och upphandling vid energieffektiviserande renovering.

21

22

23

24 Building Sustainability, SGBC 2016 Resultat och reflektioner från genomförda och i pågående projekt för energieffektiva bostäder

25 Våra kunskapsinsatser med koppling till lågenergibyggande Energilyftet mars 2016 Beställarkompetens höst 2016 Nya glasögon Höst 2016 Beställare, ingenjörer, arkitekter, byggprojektledare, tekniska förvaltare. Byggherrar, fastighetsägare, förvaltare Gymnasielärare på byggprogrammen Energibyggare Våren 2016 Byggnadsarbetare, installatörer, arbetsledare, platschefer

26 Utvärdering av lågenergibyggnader en fallstudie Mätning och beräkningar av byggnadens energianvändning i 50 byggnader Av dem är 4 renoveringsprojekt Slutrapportering under 2017 Illustration: Boverket

27 Innovationskluster Bebo, Halvera mera Belivs Belok, Totalmetodiken Besmå Energieffektiv sjukvård Hållbart samhälle Lågan

28 Exempel: Ålidhem, Umeå Foto: Slutrapport Hållbara Ålidhem, Boverkets projekt nr /2009

29 Exempel: Lagersberg, Eskilstuna Foto: Rapport Rekorderlig renovering Slutrapport för Lagersbergs renoveringsetapp 2 Kommunfastigheter i Eskilstuna

30 Tack! Emma Thornberg

31

32

33 2,7 miljoner m 3

34

35 19856 st (86%) Antal lgh före tal 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal nyare 1999

36 59,7 GWh ,7 GWh 35,4 GWh

37

38 Belysning (19%) Varmgarage (5%) Tvättstuga (22%) Ventilation ( 20%)

39 Granrisvägen 11

40 lägenheter kwh

41

42 ÖBO Belysningsstyrning lux lux 12 min

43 Fjärrvärmeavgift: 2015 Örebrobostäder AB Fjärrvärmebolaget ,

44

45 Innovation & tokigheter Takisolering Kurvoptimering Injustering

46

47

48

49

50 Industri-PLC

51

52

53 Bild : Energi&Miljö

54 Total effekt inkl den som utgår till varmvatten (därav topparna ) Värmeeffekt, den del av den totala fjärrvärmeförbrukningen som går till uppvärmning Utetemperatur

55

56

57

58