Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 Lokalförsörjningsplan Uppdatering för perioden BUN

2

3 Uppdatering av lokalförsörjningsplanen Denna uppdatering och revidering vilar på den nu gällande lokalförsörjningsplanen. Detta innebär att den skall ses tillsammans med nu gällande plan för att genom den få bakgrund och detaljbeskrivningar av respektive områdes behov. Den stora skillnaden i det reviderade materialet ligger inte i objekten, utan i att fokus ligger på områden istället för på enskilda objekt. Anledningen till det är att förutsättningarna att genomföra nu gällande plan har förändrats. Förändringarna ligger i faktorer som inte var kända när nu gällande plan antogs. Kommunen skall öka sin tillväxt markant, målet är att vara invånare Detta innebär att nya områden kommer att bildas, samt att befintliga förtätas. På grund av Sundsvalls expansion och att andra aktörer investerar i staden så har det skapats en lokal högkonjunktur för byggmarknaden. Detta driver upp entreprenörskostnader då tillgången på entreprenörer kan bli begränsad Sundsvall har tagit emot en stor andel flyktingar, och kommer troligtvis att göra det framgent. Detta skapar nya behov av lokaler för våra skolor. Sammantaget gör dessa faktorer att vi måste vara flexibla och noggranna i våra prioriteringar. Därför kan vi inte i dagsläget varken sätta ett pris på ett projekt eller bestämma exakt när det skall genomföras. Bakgrund År 2021 ska Sundsvall vara Sveriges bästa skolkommun. Hållbar kunskap, trygghet, och hög kompetens i ett 0-20 årsperspektiv Helhetssyn där utbildning/forskning/näringsliv är integrerade En förutsättning för att lyckas med detta är ändamålsenliga lokaler, som är: Flexibla Funktionella Uppfyller myndighetskrav Yteffektiva Kostnadseffektiva Trivsamma Understödjande för ett pedagogiskt utvecklingsarbete

4 Mål Långsiktigt hållbar lokalstrategi för Sundsvalls kommunala skolor Minskade skollokalkostnader per elev Att lokalytorna är motsvarar behoven Skapa flexibla lokaler för en hög nyttjandegrad av lokaler Skolområden För varje skolområde görs ett förslag på en lokalförsörjningsplan utifrån elevprognoser. I varje skolområde finns en huvudskola som kan ta upp- och nedgångar i elevunderlaget. Huvudskolan fungerar alltså som ett gummiband i området. Lokalförsörjningsplanen ska föreslå förändringar av lokalnyttjanden och översiktligt beskriva konsekvenser och bedömda kostnader för en omställning Lokalkostnader Kommunens totala lokalkostnad för grundskoleverksamhet består av två delar: Hyror och städkostnader för den kommunala verksamheten Lokalbidrag till fristående skolor Styrande principer Varje skolområde har formulerat en verksamhetsidé som ligger till grund för de förslag och ställningstaganden de gjort. Förslagen omfattar i stort sett alla lokaler som skolområdena disponerar och gäller såväl nybyggnation, ersättningslokaler, upprustning, samordning av verksamheter m.m. Förslagen har utarbetats utifrån följande styrande principer: Flexibla lokaler Samordning mellan förskola och grundskola för lägre åldrar Ersätta små och/eller dåliga lokaler Ersätta dyra modullösningar Större förskoleenheter Utse och prioritera en huvudskola som skall klara tillfälliga elevökningar i området

5 Syftet med dess principer är att de ska vara vägledande vid lokalmässigt och till detta kopplat organisatoriskt förändringsarbete. Besluten ska växa fram underifrån och med god framförhållning, samt med hänsyn taget till att Sundsvalls kommunala skolor och förskolor ska vara ett attraktivt val för vårdnadshavare och elever. Centrala riktlinjer ska gälla för att tillgodose helheten. Särskilda överväganden bör göras vid omfattande förändringar av skolbyggnader i landsbygd och glesbygd. Organisatoriska målsättningar Skolområdenas utveckling skall ske med målsättningen att erbjuda ett tydligt helhetsperspektiv från förskola till grundskola år 9. God samverkan mellan förskole- och grundskoleenheter eftersträvas. Ett framåtsträvande perspektiv för ett modernt lärande tillämpas. I linje med detta eftersträvas där så är möjligt geografisk samlokalisering av grundskole- och förskoleverksamhet. Lokaler Byggnaders uppgift är att tillgodose olika verksamheters behov av lokaler. De ska finnas på de platser där behov av verksamhet finns och vara anpassade för den verksamhet som ska bedrivas. De ska dessutom uppfylla myndighetskrav och i övrigt motsvara den standard man kan förvänta sig i det samhälle vi lever i. Den som äger byggnader har ett stort intresse av att underhålla byggnaderna eftersom de motsvarar ett stort förmögenhetsvärde som i annat fall successivt försvinner. Byggnadernas status kan däremot aldrig kopplas samman med verksamheternas lokalbehov. Om det finns behov av att bedriva verksamhet på en specifik plats finns det också behov av lokaler och när verksamhetsbehovet försvinner finns inget lokalbehov. Om inget lokalbehov finns måste fastighetsägaren hitta andra hyresgäster, sälja, låta fastigheten stå tom eller riva den. Underhållskuld Service och teknik har ett åldrat fastighetsbestånd, där flertalet fastigheter är uppförda på 60- och 70-talet. Under ett antal år har medlen för planerade underhållsarbeten inte varit tillräckliga. Resultatet är nu ett eftersatt underhåll där betydande ekonomiska resurser krävs för att uppnå en acceptabel nivå.

6 Service och teknik är medvetna om att det förekommer frågetecken kring vad som inbegrips i benämningen underhållsskuld. Just ordet underhållsskuld är inte ett vedertaget begrepp som nyttjas inom fastighetsbranschen utan det har internt blivit den samlande benämningen på åtgärder som faktiskt skulle ha varit genomförda om det under tidigare år hade avsatts resurser. Det eftersatta underhållet är en realitet. Däremot har bristerna varierande prioriteringsgrad. Byggnadens klimatskal - alltså yttertak, ytterväggar, fönster, ytterdörrar o.s.v. - prioriteras högre än slitna ytskikt inomhus. De energibesparingsåtgärder som beslutats ska genomföras och finansieras med minskade energikostnader kommer till en del att innebära att eftersatt underhåll på installationsanläggningarna också åtgärdas. Underhållsskulden för skolfastigheter är sammantaget 825 milj kr Vad säger skollagen? Hur kommunen enligt skollagen ska organisera sitt skolväsende i förskoleenheter och skolenheter återfinns i huvudsak i 8:15 (förskolan), 9:15 (förskoleklassen), 10:29 (grundskolan) och 11:28 (grundsärskolan). Generellt gäller att förskoleverksamhet ska erbjudas så nära barnens hem som möjligt. Av hänsyn till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser får det dock i viss utsträckning accepteras att plats erbjuds på längre avstånd från hemmet. När det gäller grundskolan, inklusive förskoleklass, och grundsärskolan ska kommunen beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Det betyder att eleverna inte ska belastas med längre skolvägar och skolresor än vad som är nödvändigt. Självfallet måste, enligt förarbetena till skollagen, avvägningar många gånger göras till exempel mellan intresset av kort skolväg och vikten av att skolorna får en rationell storlek. Härutöver anger skollagen att fritidshem ska erbjudas vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får sin utbildning.

7 I skollagen eller i förarbetena till skollagen (prop.2009/10:165) finns inga detaljerade föreskrifter hur avvägningar ska ske av de omständigheter som kan föreligga (avstånd hemskola, ekonomi, arbetsmiljö och pedagogik) när kommunen ska organisera verksamheten i förskoleoch skolenheter. Det finns inte heller några rättsfall som klart ger vägledning i hur långt det högst får vara mellan en elevs bostad och skola. Utifrån ovanstående torde skolområdenas föreslagna lokalförsörjningsplaner inte stå i strid med skollagen. Dock bör understrykas skollagens krav på att utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och i fritidshemmet varhelst i kommunen den anordnas. Det är också viktigt att beakta rättigheterna för elever med funktionsnedsättning. En strävan ska vara att grundsärskolan så långt möjligt inte särskiljs från grundskolan. Riskbedömning/konsekvensbeskrivning Risk och konsekvensbedömningar görs på varje objekt som påverkas av förändringarna. Samtliga bedömningar samt en sammanfattande bedömning kommer att bifogas nämndshandlingarna. Investeringsbudget Barn och utbildningsförvaltningens tilldelning ur kommunens investeringsbudget uppgår till 1,5 mdkr fram till och med Av detta återstår ca 1,1 mdkr efter att Skönsmon och Vibacke räknats av.

8 Grund- och gymnasiesärskolan Antal grundsärskolor: 8 Ljustadalens skola (F)1-6 Bosvedjeskolan (F)1-6 Alens skola (F)1-6 S:t Olofsskolan (F)1-6 Hagaskolan 7-9 Nivrenaskolan 7-9 Höglundaskolan 7-9 Norrbackaskolan F-9 Gymnasiets sär- och träningsskolor Hedbergska Gymnasiesärskola nationella program Västermalm Gymnasiesärskola nationella program samt IVS

9 Nuläge Grundsärskolan är organiserad i tre spår, där fyra stycken F-6 skolor går vidare till tre stycken 7-9 skolor, och där efter gymnasiet. Samtliga grundsärskolor har inriktning träning, men kommunen har specialiserat Norrbackaskolan mot en ren träningsskola för barn och ungdomar med utvecklingsstörning på en tidig utvecklingsnivå, med behov av en anpassad lärmiljö. Skollokalerna har väldigt varierande standard och ändamålsenlighet. Bäst förutsättningar ges på Ljustadalen och störst behov av förbättring har Alen. Just Alens lokaler är i stort behov av att ersättas och är den mest prioriterade enheten i dagsläget. Därefter kommer gymnasiesärskolans lokaler som har blivit alldeles för små för dagens behov. Träningsskolans lokaler på Norrbackaskolan måste få större och mer ändamålsenliga lokaler. Konsekvensen blir att elever som borde vara på Norrbacka hamnar på andra skolor, vilket skapar kostnader då den typen av anpassningar som måste till inte finns. Även Bosvedjeskolans lokaler bör ses över för att bättre möta verksamhetens behov. Prioriterade objekt under perioden Alens skola Norrbackaskolan Gymnasiesärskolan Nya lokaler i anslutning till Kyrkmons skola Fastställa framtida placering och omfattning. Utökning av lokalerna för att rymma flera toaletter, förråd/laddstationer samt torra salar för IVS på Västermalm. Framtid Elevunderlaget i Sundsvall ökar, samt att den procentuella delen av eleverna som behöver särskola också ökar. Detta ger att vi måste ha en plan och en beredskap för att hela tiden erbjuda effektiva och ändamålsenliga lokaler i rätt omfattning för sär- och träningskolan. Vi ser att idén med tre spår i grunden är bra, men högstadiet har kommit att bli en trång sektor varför kapaciteten måste ökas.

10 Njurunda skolområde Antal förskolor:11 Copernicus förskola Draghällans förskola Essviks förskola Forsa förskola Hemmanets förskola Klockarbergets förskola Mjösunds förskola Nolby förskola Nolbykullens förskola Skottsunds förskola Stångå förskola Antal grundskolor: 6 Nivrenaskolan 6-9 Bredsands skola F-6 Essviks skola F-5 Kyrkmons skola F-6 Solede skola F-5 Alens särskola F-9 Antal barn och elever år 2015 Antal barn i förskolan: 622 Antal elever i F-6: 986 Antal elever i 7-9: 371

11 Nuläge Området sträcker sig från Njurundabommen i söder till Bredsand i norr. Består egentligen av två tydligt avgränsade områden; Njurundaområdet och Bredsandsområdet. Är också geografisk skilt ifrån övriga skolområden utan några egentliga geografiska beröringspunkter. Det betyder att alla lokalförsörjningsfrågor måste lösas inom området, man kan inte få avlastning från annat håll. Det är till och med så att Bredsandsområdet har svårt att få hjälp av Njurunda på grund av sitt läge, vilket skapar speciella förutsättningar för lokalförsörjningen. När det gäller förskolorna i området är de generellt ganska små och med begränsad teknisk livslängd. Det gör att man har relativt stora underhållskostnader och framtida investeringsbehov, men ett bra nät av förskolor. Skolorna ligger i områdets ytterkanter, vilket gör det svårt att ha en flexibel struktur där skolor kan samarbeta och avlasta varandra. Skolorna är, liksom förskolorna, små och till åren komna.

12 Prioriterade objekt under perioden Bredsands skola Fastställa framtida kapacitet Långsiktig lösning för att lämna modulerna Energiåtgärder Kyrkmons skola Köket/diskinlämning för litet, anpassning matsal Fastställa framtida kapacitet Ställa för att skolan skall kunna fungera som gummibandsskola för F-6 inom området Flytta in särskola och träningsskola Accessen för leveranser till skolan måste förbättras (Furubacken) Energiåtgärder Långsiktig lösning av specialsalar Essviks skola Långsiktig lösning matsal, diskinlämning o kök Fastställa framtida kapacitet Långsiktig lösning för att lämna moduler Långsiktig lösning matsal, diskinlämning o kök Långsiktig lösning av specialsalar Solede skola Energiåtgärder Fastställa framtida kapacitet Skolan är liten och saknar specialsalar, lösning beroende på framtida inriktning Förskolor Långsiktig lösning matsal, diskinlämning o kök Frågan om ny större etablering utreds Behoven på enskillda objekt är avhänget av hur strukturen skall se ut Summa mnkr* *beror på vilka lösnigar som väljs

13 Elevutveckling Framtid De stora utmaningarna i området rör framförallt Bredsands generella lokalbrist. Vi har i dagsläget två stycken modullösningar på skolan, samt Nivrenaskolan som i dag har årskurserna 6-9, men av platsbrist måste skicka tillbaka årskurs 6 till respektive grundskola. Förskolestrukturen måste också ses över då vi har ett antal små förskolor med stora investeringsbehov. Alternativet är att titta på en större etablering som ersätter flera små. På längre sikt så måste vi ha en plan för områdets tillväxt. Framförallt runt Nolby där nya E4:ans dragning samt en ny tågstation i Njurundabommen som gör att området kan komma att bebyggas i större utsträckning.

14 Höglunda/Montessori skolområde Antal förskolor: 16 Förskolan Kuben Grevebäckens förskola Klingsta förskola Kronans förskola Kulans förskola Midälvaplatsens förskola Paviljongvägens förskola Regnbågens förskola Sidsjö förskola Skogsparkens förskola Spikens förskola Stjärnans förskola Sundsvalls Montessoriförskola Södra bergets förskola Vapelskogens förskola Vretens förskola / Tellus förskola Antal grundskolor: 6 Höglundaskolan 4-9 Sundsvalls Montessoriskola F-9 Allsta skola F-3 Södermalms skola F-3 St Olofsskolan F-6 Skönsmons skola F-6 Antal barn och elever år 2015 Antal barn i förskolan: 975 Antal elever i F-6: 1466 Antal elever i 7-9: 418

15 Nuläge Området sträcker sig från Skönsmon i öster till Nacksta i väster, och med Sidsjö i söder. Är ett vidsträckt område som i princip består av hela södra sidan av Sundsvall. Lokalförsörjningsmässigt så bjuder området utmaningar då skolorna ligger på rad vilket försvårar samarbete och avlastning mellan skolor. Detta försvåras ytterligare av att den skola som ligger i mitten - Södermalms skola - är mycket liten. Verksamheten på Södermalm är i dagsläget delvis utlokaliserade till Södermalm 2 - tidigare Duvans förskola. Vid den tiden fanns inte behovet av en förskola, men i dagsläget har området ett underskott på förskoleplatser, något som måste få en mer långsiktig lösning. Under 2016 kommer Skönsmons skola att byggas ut. Skolan kommer även att få en ny idrottshall. Ett liknande projekt var planerat för S:t Olofskolan, men då kostnaden översteg budgeterade medel så kom det aldrig igång. Skolan har dock utrymmesbrist varför insatser i någon form måste till i alla fall. En lösning är att ta Nackstaskolans lokaler i anspråk. Nackstaskolan stängdes 2009 och övertogs av annan kommunal verksamhet, men från och med hösten 2017 kan vi åter ta lokalerna i anspråk för utbildningsverksamhet. Området försörjs i dagsläget av en högstadieskola - Höglunda, förutom Montessoriskolans begränsade kapacitet (ca 65 elever), vilket inte täcker områdets behov. Vi kommer att tvingas till alternativa lokallösningar innan vi har hunnit ikapp med permanenta lösningar för lokalbehovet. Tillsvidare har det beslutats om moduler för att lösa det akuta problemet om två klassrum vardera för Höglundaskolan och S:t Olofsskolan.

16 Prioriterade objekt under perioden Skönsmons skola Höglundaskolan och Södermalm Södermalm Byggs ut under åren Bägge skolorna har lokalbrist. Fastställa Höglundas framtida omfattning, 4-9 eller 7-9. Får Höglunda vara 7-9 så ryms verksamheten i nuvarande lokaler Myndighetsanpassningar Underhåll och reinvesteringar Utemiljön Montessori S:t Olofsskolan Långsiktig lösning som ersätter tillfälliga lokaler i S-2 Långsiktig lösning för skolans lokalbehov - inhyrning Fastställa skolans framtida omfattning i relation till Nackstaskolan Reinvesteringar och eftersatt underhåll Katrinehill och Södra Kajen Allsta Förskolor Lokalanpassningar efter beslut om omfattning Planera för att lösa nya områdens behov av skola och förskola Långsiktig lösning Frågan om ny större etablering utreds. Behoven på enskillda objekt är avhängigt av hur den framtida strukturen skall se ut, men området har en begränsad kapacitet som måste tillgodoses. Summa mnkr* ** * beror på vilka lösningar som väljs ** utöver detta tillkommer 131 mnkr som redan är beslutat för Skönsmons skolutbyggnad

17 Elevutveckling Framtid Skolområdet står inför en stor bostadsexpansion. Ett helt nytt bostadsområde skall byggas samt förtätning av befintliga planeras. Detta sätter ytterligare press på ett redan ansträngt område. Dock kan det medföra att vi får en bättre struktur om en ny skola byggs i området. Denna skulle då kunna bryta mönstret av skolor på rad, och istället få ett triangulärt mönster som möjliggör att skolorna kan avlasta och fungera som gummiband åt varandra. Behovet av flera förskoleplatser kommer att öka från ett redan ansträngt läge, vilket kommer att bli ett prioriterat område under perioden. Området har i dagsläget ett antal mindre förskolor som antingen kan byggas ut eller ersättas av färre men större enheter. Dessutom har flertalet byggnader uppnått sin tekniska livslängd.

18 Haga skolområde Antal förskolor: 13 Baldersvägens förskola Bosvedjans förskola Fäbodgränds förskola Haga förskola Korsta förskola Lillskogens förskola Lotsgatans förskola Lärarens förskola Riddarens förskola Skogsbacken förskola Solens Montessoriförskola Storkens förskola Västergatans förskola Antal grundskolor: 4 Hagaskolan F-9 Bosvedjeskolan (inkl Bosvedjans särskola) F-6 Hellbergsskolan F-6 Norrbackaskolan (träningsskola) F-9 Antal barn och elever år 2015 Antal barn i förskolan: 612 Antal elever i F-6: 916 Antal elever i 7-9: 374

19 Nuläge Området sträcker sig från Selångersån i söder, via Haga och Skönsberg, till Bosvedjan i norr. Skolområdet omfattar några av Sundsvalls mest folktäta områden och är fördelat på tre stycken skolor. Detta ger utmaningar rent lokalförsörjningsmässigt, trots att det är det friskoletätaste området i Sundsvall. Precis som i övriga områden ligger skolorna på rad, och med en högstadieskola. Kapacitetsmässigt så är det bara Hellbergsskolan som i dagsläget klarar fler elever. När det gäller förskolorna så är de generellt små, 2-3 avdelningar är vanligast, men med bra geografisk spridning. Kapaciteten inom förskolan är begränsad, tillfälliga lösningar förekommer vilka bör få en permanent lösning.

20 Prioriterade objekt under perioden Bosvedjeskolan Hagaskolan Solens förskola Förskolor Summa 50 mnkr Långsiktig lösning för att lämna moduler Fastställa framtida kapacitet Iordningställa permanenta lokaler så att man kan lämna moduler Fastställa framtida kapacitet Byte av tak Bygga ut motsvarande en avdelning Frågan om ny större etablering utreds Behoven på enskilda objekt är avhängigt av hur strukturen skall se ut

21 Elevutveckling Framtid Området står inför en stor bostadsexpansion, framförallt exploateringen av Norra kajen, men även förtätning i centrala delar av Sundsvall samt i Haga och Bosvedjan. Ett nytt högstadium kommer att behövas, samt att Bosvedjeskolan inte klarar av att försörja sitt upptagningsområde i och med den planerade expensionen. Detta ger att vi bör hitta en strategiskt bra placerad F-9 skola inom skolområdet.

22 Alnö/Ljustadalens skolområde Antal förskolor: 13 Fyrens förskola Humlans förskola Lanternans förskola Lillbäckens förskola Römsta förskola Rönnbackens förskola Sagogårdens förskola Solstrålens förskola Vibacke förskola Villa Strand Ängens förskola Äppellunda förskola Ögårdens förskola Antal grundskolor: 6 Vibackeskolan F-9 Ankarsviks skola F-6 Gångvikens skola F-6 Kyrkskolan F-3 Ljustadalens skola F-6 Uslands skola F-6 Antal barn och elever år 2015 Antal barn i förskolan: 690 Antal elever i F-6: 1285 Antal elever i 7-9: 285

23 Nuläge Området omfattar Alnö samt Gångviken och Ljustadalen. Alnön är planerat för en expansion, men på grund av Alnöbrons kapacitet så har projektet pausats då Trafikverket inte anser att bron klarar en högre belastning. Genom konverteringar från sommarhus till permanent boende så växer elevunderlaget ändå. Vibackeskolan kommer att påbörja en utbyggnad under 2016, och som beräknas vara klar under 2020, för att möta framtida behov. Förskolorna på Alnön har en överkapacitet de kommande åren. Under 2016 kommer därför tillgången anpassas till efterfrågan. Både Gångviken och Ljustadalen växer vilket kommer att innebära lokalförändringar. Primärt handlar det om att fastställa Gångvikens framtida kapacitet och att iordningställa Ljustadalens skola så att den kan hantera elevökningar. Ökningarna märks även inom Gångvikens och Ljustadalens förskolor, varför vi under 2016 kommer att ställa för att området ska kunna klara detta.

24 Prioriterade objekt under perioden Vibackeskolan Utbyggnad påbörjas under 2016 Ljustadalens Iordningställa tomma lokaler till förskolelokaler skola Utreda om skolan kan utöka antalet årskurser till att även inkludera 7-9 Solstrålens förskola Kyrkskolan Förskolor Iordningställa förskoleklassens utrymmen till förskolelokaler Ventilation på Basen för att klara fler elever Frågan om ny större etablering utreds Behoven på enskillda objekt är avhängigt av hur strukturen skall se ut Summa mnkr* ** * beror på vilken lösning som väljs ** utöver detta tillkommer 176 mnkr som redan är beslutat för Vibackeskolan

25 Elevutveckling Framtid I och med Vibackeskolans utbyggnad så kommer man att klara elevökningar under lång tid framöver. Inga utbyggnader av övriga skolor på ön är planerade. Förskolenätets anpassning innefattar lösningar som både innebär att vi lämnar mindre enheter och att vi kallställer avdelningar. Att vi väljer att kallställa avdelningar beror på att vi måste ha en viss beredskap och flexibilitet då förändringar inom förskolan kan komma snabbt.

26 Matfors/Stöde skolområde Antal förskolor: 10 Bällsta förskola Knutsvägens förskola Lucksta förskola Nedansjö förskola Slättåbygdens förskola Snurrans förskola Sörängsbackens förskola Åkarvägens förskola Åsta förskola Ängoms förskola Antal grundskolor: 4 Matfors F-9 Stöde F-9 Lucksta F-6 Runsvik F-5 Antal barn och elever år 2015 Antal barn i förskolan: 536 Antal elever i F-6: 883 Antal elever i 7-9: 331

27 Nuläge Området består av två delar, Matfors med omnejd samt Stöde. Dessa bägge områden ligger för långt ifrån varandra för att naturligt kunna avlasta och hjälpa varandra rent lokalförsörjningsmässigt. Detta gör att vi under perioden kommer att ha utmaningar när det gäller lokalförsörjningen i Stöde. Genom den ökade flyktingtillströmningen så har Stöde skola en positiv elevutveckling, men skolan har vuxit ur sina lokaler vilket måste lösas akut. I Matfors måste en långsiktig lösning till när det gäller Runsviks och Matfors skolor. I nu gällande plan är det tänkt att Runsvik skall ingå i Matfors skola. Detta kommer att bli svårt under de kommande tre åren då elevtrycket är för stort för Matfors skola. Även Lucksta skola är trång, men detta kan lösas med renovering av skolans befintliga lokaler.

28 Prioriterade objekt under perioden Stöde skola Anpassa skolan för ett större elevantal Anpassningar i skolans entré Myndighetsanpassningar (köket m.m.) Matfors skola Fastställa framtida behov och kapacitet Runsviks skola Långsiktig lösning Lucksta skola Trång med renoveringsbehov Slättåbygdens fsk Bygga ut två avdelningar Knutsvägens fsk Teknisk livslängd uppnådd Summa mnkr* *beror på vilka lösningar som väljs

29 Elevutveckling Framtid Under de kommande tre åren står inte området för några stora befolkningsmässiga förändringar, förutom i Stöde. Det stora arbetet i området kommer att handla om vilka skolor som skall vara kvar och vilken kapacitet de skall ha.

30 Bergsåker/Lidens skolområde Antal förskolor: 18 Anundgårds förskola Falkens förskola Forskarens förskola Granlo förskola Granlohögs förskola Härmsta förskola Indals förskola Karlavagnens dygnet-runt fsk Kovlands förskola Lidens förskola Lillhälloms förskola Lövhyddans förskola Polstjärnans förskola Robäckens förskola Rondellens förskola Solrosens förskola Sättna förskola Vikingens förskola Antal grundskolor: 8 Bergsåker 3-9 Liden F-9 Granloholm F-6 Sticksjö F-6 Österro F-2 Högom F-6 Vallen F-6 Stige F-6 Antal barn och elever år 2015 Antal barn i förskolan: 994 Antal elever i F-6: 1295 Antal elever i 7-9: 381

31 Nuläge Området sträcker sig från Granlo, via Granloholm och Bergsåker, till Liden. Det är ett geografiskt vidsträckt område som består av två delar, där Liden och Bergsåker utgör två nav. Utmaningarna under perioden för planen är främst Österro- och Bersåkers skolas framtida kapacitet och omfattning. Bergsåkers skola är mottagande 7-9 skola för fem F-6 skolor och en F-2 skola (Österro). I tidigare planering skulle Österro skola byggas ut till en F-3 skola samtidigt som elever stegvis fyller på i 7-9 på Bergsåkers skola som en följd av att skolområdet utvidgades 2015 till att omfatta även Granloholm. Det finns en osäkerhet i elevprognoserna till följd av betydande konkurrens med fristående skolor särskilt vad gäller elever i Granloholm och Granlo, men i dagsläget finns det skäl att överväga en större utbyggnad av Österro skola till F-6, alternativt bygga ut Bergsåkers skola ytterligare. Under senhösten 2015 etablerades en ganska omfattande flyktingmottagande för barnfamiljer i Anundgård och Liden. Anundgårds skola har återöppnats för förskolans och fritidshemmets behov och Lidens skola har delvis byggts om för att frigöra ytterligare undervisningslokaler. Ytterligare anläggningar kan komma att öppnas i området, samtidigt som det är osäkert var familjerna tar vägen när asyl beviljas eller hur många som utvisas när asyl inte beviljas. På Vallens skola i Kovland finns olika typer av tillfälliga lokaler som skall ersättas av permanenta lösningar. Så väl moduler som inhyrda lokaler finns på skolan. I samband med det så bör även förskolorna i Kovland ses över då gemensamma lösningar kan vara möjliga. Övriga förskolor som behöver ses över är Robäckens förskola i Österro och Vikingens förskola i Granlo vars tekniska livslängd är begränsad. Även förskolorna Lövhyddan och dygnetruntförskolan Karlavagnen i Granloholm behöver ses över av samma anledning.

32 Prioriterade objekt under perioden Österro skola Bergsåkers skola Vallens skola Robäckens förskola Vikingens förskola Karlavagnen, dygnetrunt Högoms skola Granlo nya förskola Granloholms skola Sticksjö skola Summa mnkr* Lokalbrist, alternativ utvärderas Fastställa framtida behov och kapacitet Långsiktig lokallösning Teknisk livslängd uppnådd Teknisk livslängd uppnådd Teknisk livslängd uppnådd Lokaleffektivisering Renovering och anpassningar Långiktig plan för verksameten Långiktig plan för verksameten *beror på vilka lösningar som väljs

33 Elevutveckling Framtid Bergsåker och Kovland visar på en långsam men stadigt positiv befolkningsutveckling. Anundgård och Liden kan även närmaste åren förväntas ha ett stort tryck till följd av placering av asylsökande familjer i området. I övrigt pekar befolkningsprognoserna på i stort oförändrade förhållanden. De fristående skolornas utveckling och förväntade expansion kan påverka främst skolorna i Granloholm och Granlo negativt.

34 Hedbergska/Västermalms gymnasium Antal elever år 2015 Hedbergska 833 Västermalm 1320 Nuläge Västermalm Lokalförsörjningsmässigt så är en av utmaningarna tillströmningen av nyanlända elever. Antal nyanlända elevantalet kan komma att dubbleras under En annan är trafiken och parkeringar på och ikring framför allt Västermalms gymnasium. Vissa program på Västermalm har även lokalbrist då verksamheten vuxit. Nuläge Hedbergska För Hedbergska och Åkersvik råder ingen lokalbrist, däremot så kommer Drakfastigheter att genomföra omfattande projekt inom ventilation och energi, varför tillfällig lokalbrist kan uppstå. Altinska skolan som tillhör Hedbergska har överytor. Flera alternativ för lokalen utreds.

35 Prioriterade objekt under perioden Västermalm Tillskapa ca 15 st klassrum för nyanlända Varuintag och entré/reception Förbättra logistik och säkerhet runt trafiksituationen, inklusive parkering för såväl bilar som mopeder och cyklar Utrymmesbrist på vissa program Altinska skolan Hedbergska Summa 60 mnkr Lås och larm Fylla överytor med annan verksamhet Ställa för energiprojekt och viss verksamhetsanpassning Framtid Förutom flyktingtillströmningen och lokalbrist för enskilda program finns inga stora lokalförsörjningsfrågor under kommande år. Men en viss beredskap för stora kommande elevkullar som kan drabba enskilda program eller skolor bör hållas.

36 Generella aktiviteter Under perioden som Lokalförsörjningsplanen omfattar så kommer vi ha ett antal fokusområden som är skolområdesöverskridande. Detta för att kunna ta ett samlat grepp om problem som finns på flera verksamheter och skolområden. För perioden är följande aktiviteter utsedda: Förskolekök Myndighetskrav, både skolor och förskolor Säkerhet, både skolor och förskolor Miljöstationer och förråd, främst förskolor Summa: 120 mnkr Summering Den totala kostnaden för periodens investeringar hamnar i spannet mnkr beroende på vilka lösningar som väljs inom respektive skolområde. Summeringen av behoven visar att vi har en hel del eftersatt underhåll att hantera, samt att vi inom flera skolområden är eller kommer att bli trångbodda. Vi har flera tillfälliga lokaler, oftast moduler, som måste få en permanent lösning. Skolområde Summa mnkr Njurunda Höglunda/Motessori Haga 50 Alnö/Ljustadalen Matfors/Stöde Bergsåker/Liden Gymnasiet 60 Summa

37 Framtid Expansionen av Sundsvall kommer på sikt innebära att vi måste etablera nya skolor och förskolor. Det är i dagsläget svårt att förutse när och var nya enheter skall uppföras, men troligtvis inom Hagaskolområde och Höglunda/Montessoris skolområde eftersom det är i de centrala delarna av Sundsvall som expensionen sker. För Höglunda/Montessoris så kommer en helt ny stadsdel att uppföras, Katrinehill, samt att Södra kajen skall bebyggas. För Hagas del så är det framförallt Norra kajen, men även förtätningen av Haga och norra sidan av Centrum samt utbyggnaden av Bosvedjan som kommer att påverka. På lite längre sikt kommer troligtvis även Njurunda skolområde att expandera, bland annat i Njurundabommen.

38