Delårsrapport januari - augusti 201 6

Transkript

1 Delårsrapport januari - augusti Barn - och utbildningsnämnden Fastställd av Barn - och utbildningsnämnden

2 Verksamhetsanalys... 2 Måluppföljning per prioriterat område... 2 Måluppföljning per process Ekonomisk analys Medarbetare Framtids- och utvecklingsanalys Bilagor till delårsrapport Sida 1 av 40

3 Verksamhetsanalys Måluppföljning per prioriterat område Prioområde 1, jobb och arbetsliv Jobb och arbetsliv: Arbetslösheten i Sundsvall har bitit sig fast på en hög nivå. Det är en utveckling som innebär att många inte har möjlighet till egen försörjning. Vi ska göra allt vi kan för att få fler i jobb och arbeta förebyggande för att minska arbetslöshet i framtiden. Vi behöver skapa förutsättningar för det lokala näringslivet att växa samt rusta människor för att kunna ta dagens och framtidens jobb. Det långsiktiga målet är att ingen ska vara arbetslös. Nämndens mål för jobb och arbetsliv. Att studie- och yrkesvägledningen är integrerad i undervisningen så att eleverna utvecklar kompetenser för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Alla elever har tillgång till goda APL- och praktikplatser. Alla elever når målen i alla ämnen. Bedömning av måluppfyllelse jobb och arbetsliv. Målet kommer delvis att uppnås implementering av huvudmannaplan påbörjas under höstterminen Målet kommer inte att uppnås för antal praktikplatser, för få arbetsgivare som upplåter platser. Målet kommer inte att uppnås för andel elever som nått målen i alla ämnen. Prioriterat område 2, en likvärdig skola för alla. Skolresultaten i Sundsvall är på en låg nivå. Det är dags att ge våra barn nyckeln till den framtid som de är värda. Skolan ska stimulera varje barns särskilda förmågor och barnen ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Alla barn ska känna trygghet i skolan och vi behöver göra mer för att öka både elevernas fysiska och psykiska hälsa. En ytterligare utmaning är rekrytering av tillräckligt många lärare. Nämndens mål för en likvärdig skola för alla. Under 2013 har Kommunfullmäktiges beslutat om Sveriges bästa skola 2021 Att bli Sveriges bästa skola 2021 (SBS2021) 1. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. 2. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor har en lärmiljö som stimulerar till utveckling och lärande 3a) Alla barn i förskolan stimuleras till utveckling och lärande 3b) Alla elever i grundskolan når målen i alla ämnen 3c) Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter 4 år. 4. Alla barn och elever utvecklar sin fulla potential och förmåga. 5. Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan/skolan 6. Alla lärare är legitimerade i de skolformer och ämnen samt kurser som de verkar i. Sida 2 av 40

4 Bedömning av måluppfyllelse för en likvärdig skola för alla. Målen kommer delvis att uppnås. Det är svårt att nå till för dessa mål. Bedömningen är därför att målen delvis uppnås. Prioriterat område 3, sociala framtidsinvesteringar. Sundsvall behöver utveckla den sociala hållbarheten. En viktig del i detta är att vi Sundsvallsbor ska känna oss trygga med att vi och våra anhöriga får den vård och omsorg vi behöver. Därför ska Sundsvall erbjuda en stark generell välfärd som alla bidrar till och som alla kan ta del av efter behov. Den ökande urbaniseringen ställer samtidigt nya krav på det offentliga att ta ansvar för service och uppmuntra till delaktighet i hela kommunen. Vi behöver skapa förutsättningar för landsbygden att utvecklas och bidra till kommunens utveckling. Nämndens mål för sociala framtidsinvesteringar. Årlig jämförelse enligt SKL öppna jämförelse bästa skolkommun Årligen i de trygghetsenkäter som genomförs i grundskolan och gymnasieskolan Årligen genom kvalitetsutvecklingsrapport och medarbetarnas självskattning Betygsresultat i grundskolan och gymnasiet Årlig uppföljning av antalet lärare som har legitimation Bedömning av måluppfyllelse för sociala framtidsinvesteringar. Målen kommer att uppnås. Målen är genomförda och kommer att genomföras under året därav bedömningen. Prioriterat område 2, en likvärdig skola för alla. 2 Prioriterade områden I mål- och resursplan , med plan för finns tre prioriterade områden. Dessa är Jobb och arbetsliv, En likvärdig skola för alla och Sociala framtidsinvesteringar. Nedan beskrivs nämndens mål och planerade aktiviteter inom respektive område. Sida 3 av 40

5 2.1 Jobb och arbetsliv, prioriterat område 1 Jobb och arbetsliv, prioriterat område 1 Kommunfullmäktiges mål från MRP , med plan för Jobb och arbetsliv: Arbetslösheten i Sundsvall har bitit sig fast på en hög nivå. Det är en utveckling som innebär att många inte har möjlighet till egen försörjning. Vi ska göra allt vi kan för att få fler i jobb och arbeta förebyggande för att minska arbetslöshet i framtiden. Vi behöver skapa förutsättningar för det lokala näringslivet att växa samt rusta människor för att kunna ta dagens och framtidens jobb. Det långsiktiga målet är att ingen ska vara arbetslös. Nämndens mål för prioriterat område 1 Att studie- och yrkesvägledningen är integrerad i undervisningen så att eleverna utvecklar kompetenser för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Alla elever har tillgång till goda APL- och praktikplatser. Alla elever når målen i alla ämnen. Mätning och uppföljning av nämndens mål för prioriterat område 1 Mätning av studie- och yrkesvägledning till elever i år 9 kommer att ske via den elevenkät som redan finns. Antal praktikplatser i Praktikservice.nu SKL:s öppna jämförelser Indikator Utfall 2016 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal Huvudmannen har konkretiserat vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten. Det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledning så att den tillgodoser varje elevs behov av vägledning. Arbetet påbörjat Arbetet påbörjat Klart Klart Sida 4 av 40

6 Andel elever i år 9 som anser att de fått den studie- och yrkesvägledning de behöver. Antal praktikplatser Andel elever som nått målen i alla ämnen Ej mätt 75 % 75 % 63,5% 74,4 % Handlingsplan för att uppnå målen för jobb och arbetsliv Värdeskapande utbildning Skoldirektör Olika utbildningsinsatser läggs upp utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet med bland annat kollegiala lärprocesser exempelvis Matematiklyftet Utvecklingschef Sida 5 av 40

7 2.2 En likvärdig skola för alla, prioriterat område 2 En likvärdig skola för alla, prioriterat område 2 Kommunfullmäktiges mål från MRP , med plan för En likvärdig skola för alla: Skolresultaten i Sundsvall är på en låg nivå. Det är dags att ge våra barn nyckeln till den framtid som de är värda. Skolan ska stimulera varje barns särskilda förmågor och barnen ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Alla barn ska känna trygghet i skolan och vi behöver göra mer för att öka både elevernas fysiska och psykiska hälsa. En ytterligare utmaning är rekrytering av tillräckligt många lärare. Nämndens mål Under 2013 har Kommunfullmäktiges beslutat om Sveriges bästa skola 2021 Att bli Sveriges bästa skola 2021 (SBS2021) 3. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. 4. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor har en lärmiljö som stimulerar till utveckling och lärande 3a) Alla barn i förskolan stimuleras till utveckling och lärande 3b) Alla elever i grundskolan når målen i alla ämnen 3c) Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter 4 år. 6. Alla barn och elever utvecklar sin fulla potential och förmåga. 7. Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan/skolan 6. Alla lärare är legitimerade i de skolformer och ämnen samt kurser som de verkar i. Mätning och uppföljning av nämndens mål Årlig jämförelse enligt SKL öppna jämförelse bästa skolkommun Årligen i de trygghetsenkäter som genomförs i grundskolan och gymnasieskolan Årligen genom kvalitetsutvecklingsrapport och medarbetarnas självskattning Betygsresultat i grundskolan och gymnasiet Årlig uppföljning av antalet lärare som har legitimation Sida 6 av 40

8 Indikator Utfall 2016 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal 12 Jag känner mig trygg i skolan (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Flickor år 8 Pojkar år Andel elever som känner sig trygga i skolan (gy) Flickor Pojkar Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer. (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Flickor år 8 Pojkar år Alla elever når målen i samtliga ämnen (grsk) Flickor år 6 Pojkar år 6 Flickor år 9 Pojkar år 9 Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en gymnasie-examen 96 % 97 % 97 % 92 % 96 % 94 % 96 % 95 % 95 % 78 % 80 % 79 % 63 % 64 % 64 % 81,8 % 73,7 % 77,4 % 69,7 % 57,7 % 63,1 % 93 % 93 % 93 % 90 % 93 % 91 % 79 % 73 % 76 % 44 % 46 % 45 % 83,7 % 77,4 % 80,5 % 79,2 % 71,0 % 74,6 % 1 OBS! SKL:s enkät och Sundsvalls trygghetsenkät har olika svarsalternativ. 2 För gymnasieskolans nöjdhetsundersökning finns inga jämförelser Sida 7 av 40

9 efter tre år på högskoleförberedande program Flickor: Pojkar: : 75,7 % Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en gymnasieexamen efter tre år på yrkesförberedande program Flickor: Pojkar: : 69 % Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en gymnasieexamen efter fyra år Flickor Pojkar 58 % Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.(grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Flickor år 8 Pojkar år 8 Jag får hjälp av lärare när jag behöver (gy) Flickor Pojkar 98 % 99 % 98 % 98 % 97 % 97 % 84 % 86 % 85 % 86 % 87 % 87 % 85 % 86 % 85 % Sida 8 av 40

10 Jag är nöjd med undervisningen på mitt program (gy) Flickor Pojkar Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (gy) Flickor Pojkar Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Flickor år 8 Pojkar år Andel elever som har möjlighet att påverka arbetssätten (gy)? Flickor Pojkar Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen (gy) Flickor Pojkar 83 % 85 % 84 % 90 % 96 % 93 % 89 % 89 % 89 % 82 % 84 % 83 % % 73 % 72 % 64 % 69 % 67 % 89 % 87 % 88 % 70 % 72 % 71 % Sida 9 av 40

11 1. Vi planerar och genomför aktiviteter som stimulerar barns och elevers vilja att vara i förskolan/skolan. 2. Vi utvecklar goda relationer Vi ser till att varje barn och elev känner sig sedd och tagen på alvar. Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn och elever 3. Rekryterar lärare med legitimation. Lärare vidareutbildar sig via lärarlyftet Skolledare Förskola/skola Skolledare Förskola/skola Skolledare Förskola/skola Sida 10 av 40

12 Prioriterat område 3, sociala framtidsinvesteringar. Sociala framtidsinvesteringar, prioriterat område 3 Kommunfullmäktiges mål från MRP , med plan för Sociala framtidinvesteringar: Sundsvall behöver utveckla den sociala hållbarheten. En viktig del i detta är att vi Sundsvallsbor ska känna oss trygga med att vi och våra anhöriga får den vård och omsorg vi behöver. Därför ska Sundsvall erbjuda en stark generell välfärd som alla bidrar till och som alla kan ta del av efter behov. Den ökande urbaniseringen ställer samtidigt nya krav på det offentliga att ta ansvar för service och uppmuntra till delaktighet i hela kommunen. Vi behöver skapa förutsättningar för landsbygden att utvecklas och bidra till kommunens utveckling. Nämndens mål 1. Alla barn och elever har tillgång till barn- och elevhälsan 2. Alla barn får den tid i förskolan som barnet har behov av. 3. Familjers behov av omsorg dygnet runt ska tillgodoses 4. Medborgardialog genomförs i varje skolområde 5. Varje skolområde deltar i de lokala trygghetsgrupperna 6. Barnkonventionen intentioner ska genomsyra förvaltningens arbete Mätning och uppföljning av nämndens mål 1. Likvärdiga elevhälsoteam 2. Det är maximalt fyra månaders väntetid för en förskoleplats både vad det gäller dagtid och omsorg på obekväm arbetstid. 3. Att varje skolområde är representerat vid medborgardialog (politikerträffar). Indikator Utfall 2015 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal Likvärdiga elevhälsoteam på varje skola Plats på förskola i kommunen inom 4 månader från ansökan (%) (mäts i jan-juni) Klart Sida 11 av 40

13 Lärdomar från medborgardialog och trygghetsgrupper tas till vara mer systematiskt. Barnkonventionen är beaktad i fattade beslut Klart Klart Handlingsplan för att uppnå målen för sociala framtidsinvesteringar Enkäter och intervjuer med elevhälsoteamen om elevhälsoarbetet för att säkerställa likvärdighet. Ökad samordning barnplacering, skolområdeschef, förskolechef och lokalstrateg. Dokumentera och sprida information vidare i organisationen från medborgardialog (politikerträffar) och trygghetsgrupper Chef elevhälsan 2015 Stabschef, skolområdeschef och lokalstrateg 2015 Skolområdeschef Sida 12 av 40

14 Måluppföljning per process Mål beslutade av nämnden och bedömning av måluppfyllelse Näringsliv och arbete Kommunfullmäktiges processmål från MRP , med plan för Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra grundförutsättningar för näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt. Nämndens mål Näringsliv och arbete Kommunfullmäktiges processmål från MRP , med plan för Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra grundförutsättningar för näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt. Nämndens mål för näringsliv och arbete Att studie- och yrkesvägledningen är integrerad i undervisningen så att eleverna utvecklar kompetenser för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Alla elever har tillgång till goda APL och praktikplatser. Alla elever når målen i alla ämnen. Mätning och uppföljning av nämndens mål Enkät SYV-barometern Ung för år 9 Antal APL och praktikplatser i Praktikservice.nu SK:s öppna jämförelser Sida 13 av 40

15 Vård och omsorg Kommunfullmäktiges processmål från MRP , med plan för Sundsvallsborna ska känna sig trygga i all de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Medborgarna ska ha inflytande över sin egen situation. Vård och omsorg Kommunfullmäktiges processmål från MRP , med plan för Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Medborgarna ska ha inflytande över sin egen situation. Nämndens mål för huvudprocess vård och omsorg Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan/skolan. Mätning och uppföljning av nämndens mål Målen följs upp och möts via de enkäterna till föräldrar och elever. Sida 14 av 40

16 Ekonomisk analys Tabell 1. Verksamhetens resultat och nettokostnad, mnkr. Verksamhetens intäkter 261,4 170,1 139,9 164,4 268,1 6,7 Personalkostnad ,5-870,2-899,2-869, ,5-30,0 Verksamhetens övriga kostnader -973,6-642,3-636,8-612, ,6-42,0 Avskrivningar -6,1-4,1-3,4-3,6-5,3 0,9 Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,3-64,5 Skattemedel 2 115, , , , ,8 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader 0,0 0,0-0,5-0,5-0,5-0,5 Resultat efter skattemedel 0,0 64,1 10,6 57,6-65,0-65,0 Tabell 2. Verksamhetens nettokostnad per verksamhetsindelning, mnkr. Budget Budget tom Redovisat tom Redovisat tom Prognos Differens prognosårsbudget Verksamhetens resultat och nettokostn 2016 augusti 2016 augusti 2016 augusti Budget tom Budget tom Redovisat tom Redovisat tom Prognos Differens prognosårsbudget Nettokostnad per verksamhet, mkr 2016 augusti 2016 augusti 2016 augusti förskola -526,7-228,8-258,8-254,1-528,8-2,1 grundskola ,9-765,4-725,9-708, ,9-16,0 gymnasieskola -313,3-297,3-327,8-308,5-332,1-18,8 kulturskola -24,9-16,2-16,1-15,6-24,9 0,0 administration och övrigt -146,1-38,6-70,4-35,1-174,2-28,1 politisk verksamhet -2,0-0,1-0,3-0,2-2,0 0,0 Summa , , , , ,9-65,0 I denna tabell vid de verksamheter som benämns administration och övrigt återfinns intäkter i form av och vissa statsbidrag som inte direkt kan hänföras till en speciell skolform. Investeringar under året Förvaltningens investeringar är nya inventarier till förskolor och skolor i form av nya möbler. Tabell 3. Investeringsredovisning, mnkr Budget 2016 Överförd budget Total budget Utfall jan-aug Prognos Budgetavvikelse IT -5,0-4,3-9,3-0,2-0,5 8,8 Inventarier o ch utrustning -6,0 2,3-3,7-2,7-5,0-1,3 Summa -11,0-2,0-13,0-2,9-5,5 7,5 Sida 15 av 40

17 Prognos för hela året, 2016 Prognos & utfall 2014, 2015, 2016 Utfall skolform/skolområde Utfall 2014 Utfall 2015 prognos maj 2016 Utfall augusti 2016 Prognos delår Grundskola Förskola Skolområden gemensam Gymnasiet CFK- Elevhälsa/skolutveckling Total gemensamt BUN förvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningens prognos är ett underskott på 65 mnkr. Underskottet har minskat från delårsrapport 1 på 88,6 mnkr till i juni på 75,6 och i augusti på 65 mnkr. Det prognostiserade underskottet är fördelat på underskott inom förskolorna med 2,3 mnkr, grundskolorna med 16 mnkr, gymnasiets sammantaget 18,8 mnkr och gemensamma(övergripande) funktioner med 30,7 mnkr varav semesterlöneskulden är på 6,6 mnkr. Den kostnadspost som ökat är personalkostnader. Under höstens budgetarbete framkom det att enheternas/skolområdenas budget var ett underskott på 52,5 mnkr. Prognosen är nu för skolområdena ett underskott på 37 mnkr. Förvaltningens prognos är bedömd enligt försiktighetsprincipen. Tron är att det finns ett bättre resultat att vänta på gemensamma/övergripande funktioner. I nuläget är bedömningen att skolområdena visar en bättre prognos än under våren. Skolområdenas prognos kan vara för positiv i jämförelse med de resultat/utfall som enheterna visar i augusti. Med det som grund bedömer förvaltningen att vara försiktig och göra en ny bedömning i samband med september månads resultat/utfall. Avvikelser och åtgärder I juni beslutade barn- och utbildningsnämnden om en handlingsplan för arbetet med förvaltningens underskott. Förvaltningens prognostiserade underskott i juni var 75,6 mnkr. I samband med delårsrapporten är prognosen för förvaltningen 65 mnkr. Av handlingsplanen framgår att prognos för central/övergripande funktioner på 33 mnkr inte hanteras under året. De 33 miljonerna är statsbidrag ,4 mnkr, ökade lokalhyror 5 mnkr och MRP beslut om sänkning av hyror med 10 mnkr. Prognosen för övergripande är idag på 30,7 mnkr. Det är en bättre prognos på skolpeng och bidrag från Migrationsverket. Osäkerhet finns i bidrag från Migrationsverket. Prognos är utifrån sökt belopp men handläggningstiden hos Migrationsverket är lång och när beslut om bidrag kommer kan det avvika från det beräknade. Sundsvalls gymnasiums underskott kräver ett arbete på längre sikt och utredning om ekonomiska förutsättningar är inlett. Underskottet bedöms ligga kvar på 18,8 mnkr. Förskolor och grundskolor arbetar kontinuerligt med kostnadsminskningar. Den prognos som gjordes i maj var ett underskott. De enheter som har stora underskott skall under den närmaste månaden lämna en åtgärdsplan för att ha en ekonomi i balans inför Sida 16 av 40

18 Utifrån resultat/utfall i juli har ett antal enheter göra en ny prognos. Följande enheter har gjort ny prognos; Rönnbackens förskola, Bällsta förskola, Runsviks skola, Södra Bergets förskola, Skönsmons skola, Västergatans förskola, Lärarens förskola och Hagaskolan F-6 Följande enheter pågår arbetet med analys och ny prognos; Vibackeskolan 7-9, Uslands skola, Österro skola, Sticksjö skola och Hagaskolan 7-9. Arbetet med stramare riktlinjer kring tilläggsbelopp pågår, inget beslut är ännu fattat Gymnasiets skolområden har sammantaget en prognos på 18,8 mnkr. Centrum för kunskapsbildning har en positiv prognos på 3 mnkr. Gemensamma funktioner (administration och övrigt) prognostiserar ett underskott. Detta underskott beror på ökade kostnader för tilläggsbelopp 14 mnkr och ett statsbidrag som härrör till år 2015 som bokföringsmässigt blir en lägre intäkt år 2016 på 18,4 mnkr. Dessutom har i prognosen beaktats ökade lokalkostnader med 4,8 mnkr för kommande moduler och lokalanpassningar samt att de 10 mnkr i minskade lokalkostnader som det beslutades om i MRP. I dagsläget finns inte något förslag om hur detta skall genomföras och därför beaktas detta i prognosen. Gemensamma funktioner har en prognos på ökade intäkter i statsbidrag från Migrationsverket och bidrag som gått till kommunen och fördelningen till förvaltningarna beslutats av kommunfullmäktige, 10 mnkr till barn- och utbildningsförvaltningen samt enligt förslag 9,9 mnkr. De merkostnader som förvaltningen haft och kommer att ha, i samband med flyktingströmmen, har i dagsläget prognostiserats till 18 mnkr. Till det tillkommer s k extraordinära kostnader som är möjliga att söka statsbidrag för och detta är beaktat i prognosen. Sida 17 av 40

19 Tabellerna nedan visar utfall för åren 2014, 2015 samt utfall och prognoser för Prognos & utfall 2014, 2015, 2016 Utfall skolform/skolområde Utfall 2014 Utfall 2015 prognos maj 2016 Utfall augusti 2016 Prognos delår Summa grundskola Summa förskola Summa Övrigt Alnö/Ljustadalen Summa grundskola Summa förskola Summa Övrigt Haga Summa grundskola Summa förskola Summa Övrigt Bergåker/Liden Summa grundskola Summa förskola Summa övrigt Summa Njurunda Summa grundskola Summa förskola Summa övrigt Summa Höglunda/Montessori Summa grundskola Summa förskola Summa övrigt Summa Matfors-Stöde Grundskola Förskola Skolområden gemensam Hedbergskas skolområde Västermalms skolområde Gymnasiet CFK- Elevhälsa/skolutveckling Total gemensamt BUN förvaltningen Här framgår det respektive skolområdes utfall och prognos liksom gemensamma funktioner. Här visas prognos per skolområde och gemensamma funktioner redovisas inte per skolform utan som en total för gemensamma funktioner. Det ger en avvikelse mot de belopp som redovisats i tabell 2 Kostnads- och intäktsanalys Av skolområdena så har Njurunda en prognos som är ett nollresultat. Höglunda/Montessorri visar en prognos på ett underskott på 200 tkr. Haga och Bergsåkers/Lidens skolområden visar bägge underskott i prognos på 3 mnkr. Matfors/Stöde har en prognos på 5,6 mnkr i underskott och Alnö/Ljustadalens skolområde har ett underskott i sin prognos på 6,5 mnkr. Sida 18 av 40

20 När det gäller förskolornas prognos så är det Alnö/Ljustadalens förskolor som har största underskottet på 2,6 mnkr. När det gäller grundskolor så är det Matfors/Stödes grundskolor som har största underskottet på 5,9 mnkr. Alnö/Ljustadalen Inom Alnö/Ljustadalens skolområde förklaras prognostiserat underskott inom förskolorna med att på Alnö finns idag ingen kö till förskolan och antalet platser överstiger antalet barn i dagsläget. Enheter har långtidssjukskrivningar samt att för barn med särskilda behov täcks inte extrakostnader av ev. tilläggsbelopp. Grundskolans förklaring till sitt prognostiserade underskott är färre elever än beräknat i grundskola och på fritids vilket ger skolorna lägre intäkter i form av skolpeng. Skolområdet har fler elever i träningsskolan, då denna är ramfinansierad ökar inte intäkten i motsvarande grad. Skolorna har extra kostnader för elever i behov av särskilt stöd som inte täcks av tilläggsbelopp. Rönnbackens förskola har en ny prognos per 31 augusti som är sämre än i juni, -0,4 mnkr. Analysarbete pågår med Vibackeskolan 7-9 och Uslands skola. Haga skolområde Förskolorna i skolområdet har ett mindre överskott i sin prognos Grundskolorna i skolområdet prognostiserar sammantaget ett underskott och det är Hagaskolans prognos som är anledningen. Hagaskolan har ett åtgärdsprogam framtaget som följs upp kontinuerligt. Hagaskolan F-6 lämnar per 31 augusti en prognos på -1,6 mnkr att jämföra med -2 i juni. Hagaskolan 7-9 pågår analysarbete. Läraren och Västergatans förskola har försämrats sina prognoser sammantaget med 0,5 mnkr. Bergsåker Liden Förskolorna inom skolområdet förklarar underskottet med att de ej fått full kostnadstäckning för resurskrävande barn. Många barn i rörelse,(börjar/slutar på förskolor) p g a flyktingströmmen, små enheter samt högavlönad personal. Förskolorna har minskat sitt underskott i jämförelse med budgeterat underskott. Grundskolorna förklarar sitt prognostiserade underskott med att de ej fått full kostnadstäckning för resurskrävande elever, flyktingströmmen samt att glesbygdsbidraget har halverats. Kapitalkostnader (räntor och avskrivning på investeringar) har ej budgeterats vid en skola. För Österro och Stickjö skolor pågår analysarbete. Njurunda Förskolorna i Njurunda skolområde visar i prognos ett underskott på knappt 300 tkr. Grundskolorna har ett överskott i prognosen på knappt 300 tkr. Skolområdet visar ett nollresultat i sin prognos. Sida 19 av 40

21 Höglunda/Montessori Förskolorna inom skolområdet visar prognosen ett överskott på knappt 500 tkr. Grundskolorna i området visar en prognos på underskott på knappt 700 tkr. En av områdets grundskolor har till höstterminen haft ett elevtapp på ca 40 elever som påverkar prognosen negativt. Södra Bergets förskola har i prognos per 31 augusti en bättre prognos -0,3 mnkr. Skönsmons skola har per 31 augusti en sämre prognos, -0,8 mnkr. Den förändrade prognosen beror på ett elevtapp på ca 40 elever till höstterminen Utöver elevminskningen har skolan kostnader i samband med förberedelser för ombyggnation. Ombyggnation har ej påbörjats p g a överklagande av bygglov. Matfors/Stöde Förskolorna i skolområdet har i prognosen ett överskott på 400 tkr. Grundskolorna har förklarat sitt underskott med att personalkostnaderna är höga, de kan ej nyttja lokalerna effektivt och anger sjukfrånvaro som en anledning. Skolorna har även haft elevtillströmning som initialt kan ge högre personal- och driftskostnader. Hedbergska Hedbergskas skolområde förklarar sitt prognostiserade underskott med att skolpeng för programmen minskat mellan och den kommunala justeringen har ökat vilket har medfört att den totala skolpengen minskat för skolområdet. De ekonomiska förutsättningarna har påverkats negativt och möjligheten att minska kostnader i motsvarande omfattning finns inte på kort sikt. Elevantalet har minskat mellan 2015 och 2016 vilket har påverkat intäkterna till skolan. Till höstterminen har förändringar genomförts i form av minskat antal tjänster och att programmet restaurang och livsmedel inte har något intag till hösten. Detta ger kostnadsminskningar kring 3 mnkr. Västermalm Västermalms skolområde har förklarat sitt underskott så att fördelningsmodellen justerades och tilldelning i skolpeng för program minskade med 2 mnkr för Västermalm. De anger även att den kommunala justeringen höjdes till Västermalm har stor elevtillströmning i samband med flyktingströmmen som ger högre kostnader men även mer intäkter. En bidragande del till underskottet är färre antal elever. Sida 20 av 40

22 Personalkostnader och dess utveckling Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram underlag samt göra en analys av det ökande antalet årsarbetare. Barn- och utbildningsförvaltningen har under perioden blivit ca 280 fler årsarbetare. 140 fler tillsvidareanställda och 140 fler visstidsanställda. Underlaget för antalet årsarbetare tas ut vid en särskild mätpunkt, i november. Detta innebär att det rent faktiskt både anställs och as medarbetare under övriga året. Då ingår ej timanställda vilket i övrigt visar vårt behov/förmåga att hantera frånvarokompetensbehov etc. Dessa siffor säger inget om hur många medarbetare som faktiskt befinner sig i tjänst. Dessa siffror har vi dessvärre inget system för att på en aggregerad nivå hantera. Däremot har varje chef kunskap om detta. I antalet årsarbetare ligger alla som arbetar, som är sjuka, som är delvis föräldralediga eller har deltidsarbete etc. Under perioden har sjukfrånvaron ökat med ca 1,5 procentenheter. (skillnad mellan förväntad och faktisk arbetstid) Sjukfrånvaron motsvarar 2013: 220 årsarbetare. 2014: : 280. Detta skulle då till viss del kunna förklara ökningen av antalet årsarbetare. Andra förklaringar är förvaltningens svårigheter att rekrytera rätt kompetens, bl a behöriga lärare både inom förskola/skola samt att för aktuell verksamhet göra en optimal tjänstefördelning utifrån detta. Verksamhetens chefer uppger ökade behov utifrån nyanlända samt ökat behov av elevassistenter, både mot bakgrund för att möta barn med särskilda behov men även som stöd till legitimerad lärare Utöver ovanstående återstår en reel utökning av personal. Delvis för att elevantalet har ökat för vissa skolområden under samma period men också mot bakgrund av anledningar som endast den enskilda skolledaren kan svara på. Här visas kostnaden för timvikariekostnaden inom förskoleverksamheten. Förskola timvikariekostnad, utfall/månad, mnkr År Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec ,8 2,5 3,2 3,5 3,3 3,3 2,4 1, ,4 2,5 3,1 3,5 2,9 2,9 2,7 1,4 2,1 3,3 2,5 2, ,0 2,6 3,0 2,8 2,5 2,6 1,9 1,3 1,6 3,1 3,5 3, ,0 2,6 2,7 2,8 2,9 2,9 2,1 1,4 1,6 2,5 2,9 2,9 (Öppen förskola, förskola, dygnet runt förskola, Förskoleteam, särskilda barngrupper, asyl/internationella grupper) Sida 21 av 40

23 Här visas kostnaden för timvikarier inom verksamheten grundskola. Grundskola timvikariekostnad, utfall/månad, mnkr År Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec ,7 1,7 2,7 2,1 2,8 2,6 1,0 0, ,1 2,3 2,5 2,2 2,1 2,5 1,2 0,9 1,8 2,9 2,0 2, ,8 2,3 2,4 2,3 2,0 2,3 1,3 0,8 1,5 2,5 2,7 2, ,7 1,9 1,8 1,6 1,6 2,0 0,9 0,7 1,4 2,1 2,4 2,5 (Fritidshem,förskoleklass, grundskola, särskilda undervisningsgrupper, asyl/introduktion/internationella klasser, grundskoleteam, grundsärskola Av tabell nedan framgår semester- och komplöneskuld Budget Budget tom Redovisat tom Redovisat tom Prognos Differens prognosårsbudget Verksamhetens resultat och nettokostn 2016 augusti 2016 augusti 2016 augusti Verksamhetens intäkter 261,4 170,1 139,9 164,4 268,1 6,7 Personalkostnad ,5-809,0-831,5-815, ,9-23,4 Semester & komp skuld 0,0-61,2-67,7-54,8-6,6-6,6 Verksamhetens övriga kostnader -973,6-642,3-636,8-612, ,6-42,0 Avskrivningar -6,1-4,1-3,4-3,6-5,3 0,9 Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,3-64,5 Skattemedel 2 115, , , , ,8 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader 0,0 0,0-0,5-0,5-0,5-0,5 Resultat efter skattemedel 0,0 64,1 10,6 57,6-65,0-65,0 Tillfälliga statliga medel med anledning av flyktingsituationen Barn- och utbildningsnämnden tilldelades under första delen av mnkr av de tillfälliga statliga medel som kommunen erhållit. De kostnader som har uppstått i samband med flyktingsituationen är ökade kostnader för läromedel, fler lärare i svenska som andra språk, vaccinationer av elever för att eleverna skall ha samma vaccinationsskydd som svenskfödda elever. Det är ökade kostnader för tolkar, it utrustning och elevassistenter. Det uppstår ökade personalkostnader eftersom det finns behov av personal inom olika yrkesgrupper. I vissa fall tillkommer skolskjutskostnader. Anundgårds förskola har som exempel fått vara en form av samhällsfunktion med att bistå familjerna med allehanda råd och hjälp. I Anundgård finns ingen form av service vilket innebär att förskolan är service funktionen. Förvaltningen har haft behov av att öppnat förskolenheter som ej varit i bruk vilket har medfört anskaffningskostnader för inventarier och material. Extra skollokaler har fått tillskapats för att inrymma elever inom någon skola vilket även här gett anskaffningskostnader för inventarier och material. Ökade hyres- och städkostnader. Fler anställda och mer lokaler ger ökade driftskostnader generellt. Kostnader som förskolor och skolor haft i samband med flyktingströmmen har redovisats på ett projektkonto. Det är inte alla kostnader som redovisats här så det finns kostnader utöver dessa. Nedan framgår kostnader för skolor och förskolors verksamhet t o m juni 2016 Sida 22 av 40

24 Kostnadspost tkr Personalkostnader Lokalkostnader 882 Läromedel 809 IT 348 Tolk 298 Elevhälsa 101 Övrigt 83 Div 21 Skolmåltider 16 Telefoni 14 Skolskjuts 3 Summa kostnader Dessa kostnader finns hos följande enheter; Enhet tkr Västermalm Anundgårdsfsk Lidens skola 460 Stöde skola 317 Nivrenaskolan 322 Höglundaskolan 221 Anundgårds skola 98 CFL 43 Södermalms skola 35 Matfors skola 20 Hedbergska 15 Draghällans fsk 13 Hagaskolan Skönsmons skola 7 Högoms skola 6 S:t Olofskolan 5 Hagaskolan Lidens fsk 3 Slättåbygdens fsk 1 Nolby fsk 1 Sticksjö skola 0 Kubens fsk 0 Nolbykullens fsk 0 Summa enheter Sida 23 av 40

25 Medarbetare Arbetsmiljön och vår förmåga att arbeta med kompetensförsörjningsfrågan är två viktiga delar som särskilt påverkar de uppdrag förvaltningen och vår verksamhet har. Den ökade sjukfrånvaron i kombination med den utmanande kompetensförsörjningsfrågan, genererar ökat antal visstidsanställda. Kompetens tar tid att bygga, varför vår strategiska förmåga till att kompetensförsörja organisationen är av yttersta vikt. En åtgärd inom detta område är förvaltningens förslag att upprätta en vikariehanteringsmodell eventuellt i form av en vikariepool. En pilot avses att a med den bärande idén att långsiktigt försörja verksamheten med rätt kompetens. Arbetet med en antagen kompetensförsörjningsplan för förvaltningen fortsätter i ledningsgruppen. Parallellt med att skapa delaktighet och förståelse för den processen görs ett antal konkreta åtgärder inom området, såsom validering och utbildning för modermålslärare, en gemensam plan mellan HR och kommunikation som syftar till att stärka förvaltningens varumärke, införandet av Lärarlönelyft osv. Arbetet med verksamhetens arbetsmiljö fortgår, bl a genom tre olika partsammansatta grupper. Ett led i att förbättra skolledares arbetsmiljö har varit att inrätta arbetsplatsträffar för skolledarnas egna arbetsmiljö. Här ska bl a medarbetarenkätens resultat på ledningsnivå tas om hand, vilket ger oss ett verktyg för att systematiskt identifiera styrkor men också risker och utvecklingsområden i ledarskapet och arbetsmiljön. Ett antal chefer har ingått i SAM-klangs nya utbildning i rehabilitering och sjukfrånvaro. Ett antal chefer har också anmält intresse till Projekt Hållbart arbetsliv som syftar till att stärka chefer och organisation i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Tillsammans ska dessa insatser stärka kunskaperna och medvetenheten hos våra chefer hur vi på bästa sätt förmår skapa en god arbetsmiljö för alla. Framtids- och utvecklingsanalys Inom förvaltningen finns det främst två utmaningar som kommer att prägla framtidens arbete. 1. Barnen/elevernas resultat 2. Ekonomin Dessa två huvudområden måste vara prioritet. När man analyserar nyckeltal för BoU i Sundsvalls kommun och jämför med andra liknande kommuner och riket i sin helt het så framkommer en bild av att vi har medel och resurser, men resultaten uteblir. Och som prognosen visar nu så är något allvarligt på väg att ske, ifall det inte sker en förändring omgående. Bilden nedan visar antalet barn per pedagog i grundskolan, samt olika kommuners placering i SKL s öppna jämförelser. Sida 24 av 40

26 Delårsrapport Barn - och utbildningsnämnden Som bilden illustrerar så finns det inget entydigt samband mellan lågt antal elever per pedagoger och måluppfyllelsen. Det är alltså andra saker som är det som ger resultat, vilket också forskningen är tydlig med. Men som bilden också kan illustrera är att vi har tillräckliga resurseredan, det är inte där problemen ligger. Tittar man på motsvarande nyckeltal för förskolan så har vi det lägsta antal barn per anställd på 10 år. Frågan vi måste ställa oss är hur kan andra kommuner få så mycket bättre resultat än Sundsvall, trots att de verkar ha mindre resurser. Det är ingen enkel fråga me n är det som kommer att prägla det framtida arbetet med att öka resultaten samt att få ordning på ekonomin. Nu gäller det att snabbt analysera och dra slutsatser, sedan måste det börja ske åtgärder. Det måste bli lite verkstad! För att vi ska nå de resulta t som anges i Sundsvall Växer (MRP med plan för ) behöver förvaltningen bättre förstå sig på varför det blir som det blir när vi gör som vi gör. Att höja resultaten görs inte av sig självt utan kräver någon form av förändring av aktiviteter, som i sin tur leder till annat resultat än tidigare. Grundläggande för detta är att genom undersökande insatser, dokumentation och analys bli än klokare på vad som ska förändras. Förvaltningen har lagt en tydlig grund för ett systematiskt kvalitetsarbete och nu återstår att detta ska genomsyra hela organisationen, på alla nivåer och på alla arbetsplatser. De kvalitetsrapporter som skrivs av enheterna sommaren 2017 ska alla kännetecknas av en hög kvalité. Tydliga kopplingar mellan elevers resultat och skola ns prioriterade utvecklingsinsatser ska framgå. Detta är alla ledares främsta uppgift och ansvar på sin enhet. Sida 25 av 40

27 Bilaga 1. Indikatorer och mätvärden prioriterat område 1 i mål och resursplan, jobb Indikator Utfall 2016 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal Huvudmannen har konkretiserat vad de nationella målen för studieoch yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten. Det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledning så att den tillgodoser varje elevs behov av vägledning. Andel elever i år 9 som anser att de fått den studie- och yrkesvägledning de behöver. Klar Klar Antal praktikplatser Antal APL-platser (registrerade i Praktikservice.nu) Andel elever som nått målen i alla ämnen 63,5 % Bilaga 2. Indikatorer och mätvärden prioriterat område 2 i mål och resursplan, en likvärdig skola för alla Indikator Utfall 2016 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal 34 Jag känner mig trygg i skolan (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Flickor år 8 96 % 97 % 97 % 92 % 93 % 93 % 93 % 90 % 3 OBS! SKL:s enkät och Sundsvalls trygghetsenkät har olika svarsalternativ. 4 För gymnasieskolans nöjdhetsundersökning finns inga jämförelser Sida 26 av 40

28 Pojkar år Andel elever som känner sig trygga i skolan (gy) Flickor Pojkar Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer. (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Flickor år 8 Pojkar år Alla elever når målen i samtliga ämnen (grsk) Flickor år 6 81,8 % Pojkar år 6 73,7 % 77,4 % Flickor år 9 69,7 % Pojkar år 9 57,7 % 63,1 % Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en gymnasie-examen efter tre år på högskoleförberedande program Flickor: Pojkar: : 75,7 % Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en gymnasieexamen efter tre år på yrkesförberedande 96 % 94 % 96 % 95 % 95 % 78 % 80 % 79 % 63 % 64 % 64 % 93 % 91 % 79 % 73 % 76 % 44 % 46 % 45 % 83,7 % 77,4 % 80,5 % 79,2 % 71,0 % 74,6 % Sida 27 av 40

29 program Flickor: Pojkar: : 69 % Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en gymnasieexamen efter fyra år Flickor Pojkar 58 % Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.(grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Flickor år 8 Pojkar år 8 Jag får extra hjälp när jag behöver (gy) Flickor Pojkar Jag är nöjd med undervisningen på mitt program (gy) Flickor Pojkar Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (gy) Flickor Pojkar 98 % 99 % 98 % 98 % 97 % 97 % 84 % 86 % 85 % 83 % 85 % 84 % 90 % 96 % 93 % 86 % 87 % 87 % 85 % 86 % 85 % Sida 28 av 40

30 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Flickor år 8 Pojkar år Andel elever som har möjlighet att påverka arbetssätten (gy)? Flickor Pojkar Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen (gy) Flickor Pojkar Antalet Legitimerade lärare* av % 89 % 89 % 82 % 84 % 83 % % 73 % 72 % 64 % 69 % 67 % 89 % 87 % 88 % 70 % 72 % 71 % * Ej yrkeslärare, modersmålslärare, lärare i särskola och lärare i kulturskola Bilaga 3. Indikatorer och mätvärden prioriterat område 3 i mål och resursplan, sociala framtidsinvesteringar Sida 29 av 40

31 Bilaga 4 Indikatorer och mätvärden för nämndens mål inom respektive huvudprocess. Vård och omsorg Indikator Utfall 2015 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal (SKL 2015) 5 Andel av elever som känner sig trygga År 5 År 8 Jag känner mig trygg i min skola (gy) Flickor Pojkar Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter År 5 År 8 Jag har möjlighet att påverka arbetssätten (gy) Flickor Pojkar Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen (gy) Flickor Pojkar 97 % 94 % 96 % 95 % 95 % 89 % 83 % 71 % 73 % 72 % 64 % 69 % 76 % 93 % 91 % 91 % 88 % 71 % 68 % 54 % Bilaga 5. Status för ej slutrapporterade MRP-uppdrag från tidigare mål och resursplaner 5 OBS! SKL:s enkät och Sundsvalls trygghetsenkät har olika svarsalternativ. Sida 30 av 40

32 Bilaga 6. Status för MRP-uppdrag från MRP , med plan för , redovisas till kommunfullmäktige. (Mål och resursplan sidan 71). MRP-uppdrag från MRP , med plan för Redovisas till Kommunfullmäktige Uppdrag LED 2015:1 Aktiv och attraktiv arbetsgivare Hösten 2015 Pågående HR-chef Plan för MRP-uppdrag LED 2015:1 Aktiv och attraktiv arbetsgivare Status Antalet visstidsanställningar ska minska Hösten 2015 Pågående HR-chef Påbörjat Sida 31 av 40

33 Bilaga 7. Status för MRP-uppdrag , med plan för , som enbart MRP-uppdrag från MRP med plan för Redovisas i ordinarie uppföljning Uppdrag UTB 2015: A Förstärkning av skola och förskola UTB 2015: B Mer tid med sin lärare 2015 Årsrapport 2015 Ekonomichef Ekonomichef UTB 2015: C Utvecklingschef Gratis läxhjälp för alla UTB 2015: D Lokalstrateg Ett högstadium i varje kommundel UTB 2015: E Utveckla förskolan och 2015 Årsrapport 2015 Utvecklingschef Ekonomichef möt behoven av nattöppen förskola UTB 2015: F Utvecklingschef Högre kvalité på fritids UTB 2015: G 2015 Årsrapport 2015 HRchef Höjd lärarstatus UTB 2015: H IT ska vara en naturlig del Utvecklingschef Stabschef av skolarbetet UTB 2015: I Utvecklingschef Ökad elevvård för trygghet och välmående UTB 2015: J Skoldirektör Förstärkt samarbete mellan utbildning och arbetsliv UTB 2015: K Lokalstrateg Bättre skollokaler och yttre skolmiljö UTB 2015: L Utvecklingschef Sida 32 av 40

34 Fler modellskolor där goda exempel sprids UTB 2015: M Tydligare profilering av kommunal skola UTB 2015: N Skolsatsning inom familjehemsvården UTB 2015: O Begränsad friskoleetablering N&A 2015:H Traineeprogram för fler jobb F&K 2015:I Fortsatt avgiftsfri kulturskola Stabschef 2015 Maj 2016 Utvecklingschef 2015 Årsrapport 2015 Ekonomichef Skoldirektör 2015 Årsrapport 2015 Utvecklingschef Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: B Mer tid med sin lärare Status Avvaktar kompletteringsbudgete n Prioritering av nämndens ram 2016 Maj 2015 Juni 2015 Ekonomichef Avslutat inga medel Augusti 2015 Oktober 2015 Ekonomichef Avslutat Sida 33 av 40

35 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: C Gratis läxhjälp för alla Status Nulägesanalys Mars 2015 Maj 2016 Utvecklingschef Avslutat april 2016 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: D Ett högstadium i varje kommundel Status Kommundel Lokalstrateg Avslutas 2016 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: F Högre kvalité på fritids Status Arbeta fram kvalitetsindikatorer för fritidshemmen Erbjuder olika utbildningsinsatser utifrån rektors olika önskemål. Har påbörjats Har påbörjats Vårterminen 2016 Fram till 2021 Utvecklingschef Utvecklingschef Pågår Pågår Sida 34 av 40

36 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: H IT ska vara en naturlig del av skolarbetet Status Arbeta utifrån den tagna IT strategin. Investeringar i teknik. Kompetensutveckling för lärare i att använda IKT i undervisningen. Påbörjats 2021 Stabschef Pågår Påbörjats 2021 Utvecklingschef Pågår Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: I Ökad elevvård för trygghet och välmående Status Kvalitetssäkra lokala elevhälsoteamens arbete Handlingsplan för arbetet med att främja elevernas närvaro i skolan Utvecklingschef Pågår Utvecklingschef Avslutat Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: J Förstärkt samarbete mellan utbildning och arbetsliv Status Upprättande av kommunövergripande plan för arbetet med studie- och yrkesvägledning Skoldirektör Avslutat september 2016 Sida 35 av 40

37 Projekt Vässa Skoldirektör Pågår Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: K Bättre skollokaler och yttre skolmiljö Status Lokalförsörjningsplan Årlig Lokalstrateg Pågår revidering Standardnivå lokaler Lokalstrateg Pågår Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: L Fler modellskolor där goda exempel sprids Status Starta upp ny modellskola med inriktning på värdeskapandepedagogik En skola på vetenskapliggrund med fokus på IKT Ht Utvecklingschef Avslutat maj 2016 Pågår 2020 Utvecklingschef Avslutat maj 2016 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: M Tydligare profilering av kommunal skola Status Marknadsföring Sveriges bästa skola 2021 ersätts av Likvärdig skola Pågående Stabschef Pågår Sida 36 av 40

38 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: N Skolsatsning inom familjehemsvård Status Starta treårigt Skolfamprojekt Chef elevhälsa Slutrapport maj 2016 Plan för MRP-uppdrag N&A 2015: H Traineeprogram för fler jobb Status Kartläggning av befintliga traineeplatser. Kartläggning av nuvarande struktur och rutiner för samverkan skola arbetsliv i frågan Skoldirektör Påbörjat Sida 37 av 40

39 MRP-uppdrag från Barn- och Utbildningsnämnden 2015 Redovisas i ordinarie uppföljning Uppdrag BoU 2015: A Avtal med MIUN ang. lärarstuderande BoU 2015: B Lokaler Anundgård BoU 2015: C Satsningar på landsbygden BoU 2015: D Attraktiv skola Ljustadalen BoU 2015: E Lokaler Nedansjö BoU 2015: F Från 15 till 30 timmar i förskola BoU 2015: G Teater till elever BoU 2015: H Ledarskap i skolan BoU 2015: I Lokaler Norrbackaskolan BoU 2015: J Sänkt sjukfrånvaro BoU 2015: K Utveckla elevdemokratin 2015 Avslutat juni Årsrapport Årsrapport 2015 Utvecklingschef Lokalstrateg Utvecklingschef Skolområdeschef Alnö/Ljustadalens skolområde 2015 Årsrapport Lokalstrateg Ekonomichef 2015 Årsrapport Utvecklingschef Skoldirektör Lokalstrateg HRchef Utvecklingschef Sida 38 av 40

40 Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:D Attraktiv skola Ljustadalen Status Utveckla en modellskola med inriktning på värdeskapande pedagogik Mars Skolområdeschef Alnö/Ljustadalen Chef skolutveckling Påbörjat Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:F Från 15 till 30 timmar i förskola Status Utredning Ev prioritering till MRP 2016 Mars 2015 Juli 2015 September 2015 Oktober 2015 Ekonomichef Ekonomichef Avsluta t Avsluta t Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:H Ledarskap i skolan Status VFU verksamheten har fokus på ledarskap i klassrummet, samarbete med MIUN Har påbörjats 2016 Skoldirektör Pågår Sida 39 av 40

41 Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:I Lokaler Norrbackaskolan Status Inhyrda lokaler Lokalstrateg Pågår Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:J Sänkt sjukfrånvaro Status Kartläggning och analys av enheter med hög respektive låg sjukfrånvaro Ta fram en plan och preliminär kostnadskalkyl för Hålsofrämjande åtgärder Mars 2015 April 2015 Mars 2016 Dec 2016 HR chef HR chef Genomfört Ej påbörjat Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:K Utveckla elevdemokrati Status Dialogsamtal Med elever. Utveckla elevers delaktighet i Undervisning och lärande. Pågår 2021 Utvecklingschef Pågår Pågår 2021 Utvecklingschef Pågår Bilaga 8. Underlag till indikatorer Bilaga 9. Avsättningsbehov Sida 40 av 40