Porvoon Kaupunki - Borgå Stad. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Porvoon Kaupunki - Borgå Stad. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster 2015 2020"

Transkript

1 Porvoon Kaupunki - Borgå Stad Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster Stadsstyrelsen

2 1 1. Innehållsförteckning 1 NULÄGE FÖR VATTENTJÄNSTER I BORGÅ Invånarantal och industri Vattentjänster på Borgå vattens verksamhets- och serviceområden Verksamhets- och serviceområden Vattentjänstnätens omfattning och antalet förbrukningsplatser Vattentäkter Reningsverk Vattentjänster inom vattenandelslagens verksamhets- och serviceområden Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster Vattentjänster utanför verksamhets- och serviceområden Vattentjänstsamarbete Samarbete inom kommunen Samarbete över kommungränserna BEHOVET ATT UTVECKLA VATTENTJÄNSTERNA I BORGÅ Utsikter för utveckling av samhällsstrukturen Befolkningsprognos och planläggning som styr markanvändning Kommunstrukturreform Bedömning av vattentjänsternas funktionssäkerhet Säkerställande av hushållsvattnets kvalitet Tillgången på hushållsvatten Bedömning av vattendistributionens funktionssäkerhet Avloppets funktionssäkerhet Nivå och funktionssäkerhet vid avloppsreningen Nätens skick Vattenledningsnät Skicken av avloppsnäten och avloppspumpstationer Fastigheter som inte är anslutna till näten Vattenandelslagens utvecklingsbehov Behov att ordna vattentjänster utanför de nuvarande verksamhets- och serviceområden Områden som planläggs Tätorter och andra områden med tätare bosättning Randområden i omedelbar närhet av planområden Avloppsvattenhanteringen i glesbygden utanför avloppsnäten... 23

3 2 2.8 Hantering av dagvatten PRIORITERINGAR OCH MÅL FÖR VATTENTJÄNSTERNA I KOMMUNEN Borgå stads strategi och vattentjänster Målen för utveckling av vattentjänster Organisatoriska riktlinjer Planering av vattentjänster som en del i utveckling av samhällsstrukturen UTVECKLINGSÅTGÄRDER Förbättring av vattentjänster inom de nuvarande verksamhets- och serviceområdena Beredskap för exceptionella situationer Ökning av saneringen av näten och förbättring av funktionssäkerheten Utvecklingsåtgärder för vattenanskaffningen Utveckling av avloppsvatten- och slamhantering Vattenandelslagens verksamhet- och serviceområden Utvidgning av centraliserade vattentjänster till nya områden Fastighetsvis avloppsvattenhantering Granskning av kostnader för anslutning till centraliserade vattentjänster och fastighetsvis avloppsvattenhantering Åtgärdsprogram Borgå vattens investeringsprogram Investeringsprogrammets ekonomiska konsekvenser INFORMATION OCH UPPDATERING AV UTVECKLINGSPLANEN Information Uppdatering av utvecklingsplanen SAMMANFATTNING BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Förverkligande av åtgärdsplanen i föregående utvecklingsplan Åtgärdsplan fogande av nya områden till centraliserade vattentjänster Utvidgningsområdena på kartan Anvisningar för fastighetsvisa avloppsanläggningar Kartor i texten: Bild 1. Borgå vattens vattenledningsnät 2013 och verksamhetsområden (blå streck) och andelslagens nätverk och verksamhetsområden (röda streck) Bild 2. Huvudriktlinjerna för utvecklingen av bystruktur i Borgå Bild 3 Trenden för vattenledningsnätets ålder Bild 4. Områden med YKR-tätorter i Borgå, rutor där det på ett område på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare samt grundvattenområden.

4 3 INLEDNINGSORD För vattenverkens verksamhet fastställs villkor, förpliktelser och mål i lagen om vattentjänster. Den reviderade lagen om vattentjänster trädde i kraft Syftet med lagen om vattentjänster är att trygga vattentjänster som, till skäliga kostnader, ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälsooch miljöskyddet. Enligt 6 i lagen om vattentjänster skall kommunen se till att åtgärder vidtas för inrättande av ett vattentjänstverk som motsvarar behovet, utvidgning av vattentjänstverkets verksamhetsområde eller tryggande av tillgången till andra behövliga tjänster i samband med vattenförsörjning och avloppshantering, om behovet hos en större grupp av invånare eller sanitära skäl eller miljöskyddsskäl kräver det. Riktgivande delmål och huvudmål för utveckling av vattentjänster samt kommande åtgärder för att uppnå dessa fastställs i den här utvecklingsplanen som stadsstyrelsen godkänner. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster har utarbetats i samarbete med en arbetsgrupp som bestod av Risto Saarinen, verkställande direktör Mats Blomberg, biträdande direktör Riitta Silander-Lönnström, projektchef Reetta Kuronen, nätchef Maija-Riitta Kontio, generalplanläggare Kari Hällström, planeringschef Päivi Kauppinen-Ketoja, byggnadstillsynschef Hedy Kleiman, miljövårdsinspektör Maarit Lönnroth, hälsoskyddsplanerare Borgå vatten Borgå vatten Borgå vatten Borgå vatten Borgå stad, stadsplanering Borgå stad, kommunteknik Borgå stad, byggnadstillsyn Borgå stad, miljövård Borgå stad, hälsoskydd I beredningen hördes också vattenandelslagen som fungerar i Borgå. I beredningen deltog också flera andra personer från Borgå vatten och Borgå stads organisation. De centralaste utvecklingsåtgärderna i utvecklingsplanen för vattentjänsterna är att bygga ut avloppsnätet, trygga vattenförsörjningen och öka saneringen av nätet. I Borgå behöver nätet för hushållsvatten närmast byggas ut till nya planområden. Vattenandelslagens roll som tillhandahållare av vattentjänstverkets tjänster minskar under planeringsperioden.

5 1 NULÄGE FÖR VATTENTJÄNSTER I BORGÅ 1.1 Invånarantal och industri 4 Borgås invånarantal vid slutet av år 2013 var Befolkningens andel i stadsbebyggelsens detaljplaneområde och område med avlopp var cirka invånare. I bycentrum så som Kerko, Hindhår och Ebbo finns sammanlagt cirka invånare. I mindre byar och glesbygden bor cirka personer. De största arbetsplatserna finns i Borgå centrum, områden i Östermalm Stadshagen och Sköldvik. En stor del av stadens område är jord- och skogsbruksområde. 1.2 Vattentjänster på Borgå vattens verksamhets- och serviceområden Verksamhets- och serviceområden Borgå vatten är ett kommunalt affärsverk vars uppgift är att producera vattentjänster, dvs. vattenanskaffning och distribution samt bortledning och hantering av avloppsvatten. Tjänsterna erbjuds inom det verksamhetsområde som fastställts enligt lagen om vattentjänster samt också i serviceområden utanför verksamhetsområdet. Enligt lagen om vattentjänster har planområden en särskild ställning vid utvecklingen av vattentjänster. Den allmänna tolkningen är att kommunens vattentjänstverk ska ordna vattentjänster i detaljplaneområden. Också i Borgå har detaljplaneområden fastställts som Borgå vattens verksamhetsområde. Uppdateringen av avgränsningen av verksamhetsområdet godkändes i stadsstyrelsen I verksamhetsområdet har inkluderats områden där planläggningen pågår. I dessa områden byggs näten efter att stadsplanerna har fastställts och tomterna i området överlåts. Inom sitt verksamhetsområde har verket en skyldighet att sköta vattentjänsterna enligt beslutet om fastställelse av verksamhetsområdet. Fastigheterna i området har på motsvarande sätt skyldighet att ansluta sig till nätet. Verksamhetsområdet är indelat enligt tillgången på tjänster: 1 A: Område där fastigheterna kan ansluta sig till vatten-, avlopps- och dagvattennät. Avloppsnätet kan vara både blandavlopp eller separat avlopp. 1 B: Område där fastigheterna kan ansluta sig till vattenlednings- och avloppsnät men inte till dagvattennät. I dessa områden sköter Borgå vatten varken om dagvattenavledningen eller avvisar för fastighetsägaren utloppsplatser för regn- och dräneringsvattnet. 2A/2B: Område där vatten- och avloppsnäten ska byggas. Näten byggs i regel först efter att områdets detaljplan har fastställts och områdets nya tomter tas i bruk. För fastigheterna i området träder anslutningsskyldigheten i kraft först sedan när vattentjänstnätet har byggts. Utanför verksamhetsområdet i glesbygden finns serviceområden som inte hör till verksamhetsområdet för vattentjänster, men som har vattenledningsnät eller tryckavloppsnät. Borgå landskommun inledde under 1970-talet byggandet av vattenledningsnät också utanför planområden och nu vid övergången till talet täckte Borgå vattens stomledningsnät en stor del av glesbygdsområden. Distributionsnäten har till stor del byggts gemensamt av flera fastigheter.

6 5 Byggandet av transportavlopp i glesbygden inleddes år Avloppen byggs som tryckavlopp. Vattenverket stöder byggandet av ledningar från stomlinjen till fastigheter genom att för det bevilja bidrag för rören. Verksamhetsområden för Borgå vatten och vattenandelslagen och stomnätet visas i kartan på bild 1. Bild 1. Borgå vattens vattenledningsnät 2013 och verksamhetsområden (blå streck) och andelslagens nätverk och verksamhetsområden (röda streck) I den förra utvecklingsplanen för vattentjänster som fastställdes år 2009, presenterades ett målinriktat program för byggandet av avlopp för åren Alla objekt i planen som planerats att genomföras av Borgå vatten före år 2013 har genomförts och projekten för år 2014 pågår (bilaga 1) Vattentjänstnätens omfattning och antalet förbrukningsplatser Borgå vattens nätverkslängd i slutet av år 2013 visas i tabell 1.

7 6 Tabell 1 Borgå vattens nätverkslängd i slutet av år 2013 Vattenledning 511 km Gravitationsavlopp 199 km Blandavlopp 11 km Tryckavlopp 166 km Dagvattenavlopp 118 km Totalt 1005 km Förbrukningsplatserna i Borgå vattens verksamhets- och serviceområden är sammanlagt cirka Av dessa finns cirka i planområden och cirka utanför. Av det vatten som Borgå vatten säljer används lite över 60 % i hushållen. Vattenförsäljningens nyckeltal finns i tabell 2. Tabell 2 Förbrukningsplatser och vattenförsäljning i Borgå vattens verksamhets- och serviceområden Användningsändamål Förbrukningsplatser Fakturerat vatten Fakturerat spillvatten st. andel % m 3 andel % m³ andel % småhus , , ,2 radhus 180 1, , ,6 flervåningshus 342 3, , ,3 Bostadsbyggnaderna sammanlagt , , ,2 Industri 234 2, , ,0 Serviceverksamhet 439 4, , ,6 Partiförsäljning 21 0, , ,2 Totalt Sköldviks industriområde har ett vattenledningsnät som byggts av industrianläggningarna i området som Neste Oil Abp levererar vatten till. Neste Oil köper hushållsvatten av Borgå vatten Vattentäkter Vattenanskaffningen baserar sig på användning av grundvatten och konstgjort grundvatten av hög kvalitet. Borgå vatten har till sitt förfogande sju vattentäkter, av vilka tre är i kontinuerlig drift och fyra fungerar som reservvattentäkter (Tabell 3). Huvudvattentäkterna är Sannäs och Saxby. Av de vattentäkter som är i kontinuerlig drift kan sammanlagt tas vatten m³/dygn. År 2013 pumpades i nätet i genomsnitt m³/d (ca 3,60 miljoner m³/år) vatten, vilket motsvarar ca 74 % av vattentillgångarna. I Sannäs vattentäkt bildas konstgjort grundvatten genom att man från Molnby och Böle råvattentäkter pumpar vatten till infiltrationsområdet i Bosgård. År 2013 pumpades totalt 1,05 milj. m³ (2 877 m³/dygn) vatten till infiltrationsområdet. Det konstgjorda grundvattnets andel var ca 50 % av det i Sannäs uppfordrade vattnet och ca 29 % av den totala utpumpade vattenmängden. I Saxby utgörs en betydande del av grundvattnet av vatten som infiltreras från Borgå å. Tack vare grundvattnets höga kvalitet är behandlingen av vatten rätt enkel. Järnavskiljning utförs vid vattentäkten i Saxby. Vid de övriga vattentäkterna regleras endast ph-värdet. Vid vattentäkterna i Saxby och Norike sker alkaliseringen med kalk, vid de övriga vattentäkterna med natriumhydroxid.

8 Vid huvudvattentäkterna Sannäs och Saxby och i Norike används UV-desinficering. Dessutom finns det vid samtliga vattentäkter beredskap för desinficering av vattnet med natriumhypoklorit. Alkaliteten i vattnet från Sannäs höjs sedan år 2003 med koldioxid. Vattnets järn-, mangan och kloridhalter vid Borgbackens reservvattentäkt överskrider gränsvärdena för kvalitetsrekommendationerna för hushållsvatten och därför är vattentäkten inte i drift. Tabell 3 Borgå vattens vattentäkter Pumpad vattenmängd 2013 Vattentäkter: 7 Vattendomstolens tillstånd Användningsgrad Kapacitet Andel av vattenanskaffningen m³/år m³/dygn m³/dygn % m³/h % Sannäs , ,7 Saxby och Kerko , ,5 Norike ,6 30 2,8 Illby*) Borgbacken*) **) 0 (12 000) Sondby *) Mickelsböle *) 0 (1 000) 0 6 Sammanlagt , Råvattentäkter: Molnby ~ , ,6 Böle ~ , ,4 Sammanlagt ~ ,5 100 *) Reservvattentäkt **) Vattnets kvalitet fyller inte alla kvalitetskriterier Reningsverk Avloppsvattenbehandlingen sker vid fem olika reningsverk. Avloppsvattnet från stadens centrala planområden behandlas i Hermansö reningsverk. Därtill finns mindre reningsverk i Ebbo, Sannäs, Hindhår och Kullo (personekvivalent PE under 100, inget miljötillstånd). I tabellerna 4 och 5 ges ett sammandrag av vattenmängden som behandlats i reningsverken, tillståndsvillkoren och reningsresultat. Tabell 4 Borgå vattens reningsverk Reningsverk (datum för tillståndsbeslut) Behandlad vattenmängd 2013 milj. m 3 Anslutna fastigheter 2013 st. Hermansö ( ) 4, (+vattenandelslag ca 190) Ebbo ( ) 0, Sannäs ( ) 0, Hindhår ( ) 0, (+vattenandelslag ca 50) Kullo (ej miljötillstånd, eftersom PE < 100) 0,002 9

9 Tabell 5 Reningsresultat av Borgå vattens reningsverk år 2013 Reningsverk BOD7 Fosfor Kväve (Datum för villkor resultat krav resultat krav resultat krav resultat krav resultat tillståndsbeslut) Hermansö ( ) Ebbo ( ) Sannäs ( ) Hindhår ( ) Kullo (ej miljötillstånd, eftersom PE < 100) mg/l mg/l % resultat mg/l mg/l % % 8 % (årsmedelvärde) % (årsmedelvärde) < 10 5 > < 0,5 0,24 > > , ,0 0, möjligast bra 15 1, ,6 0,7 0, ,7 0, Ebbo reningsverk läggs ned i slutet av år Hindhår reningsverk uppfyller inte de ställda tillståndsvillkoren och reningsverket tas ur drift efter att de nödvändiga transportavloppen har byggts. Borgå vatten och Biovakka Suomi Oy har fram till i kraft ett avtal om fortsatt behandling och deponering av slam från Hermansö reningsverk. Slammet från Hermansö transporteras till biogasanläggningen i Topinoja i Åbo. 1.3 Vattentjänster inom vattenandelslagens verksamhets- och serviceområden I Borgå finns i dag 11 vattenandelslag som sköter om vattentjänsterna på sina områden (tabell 6 bild 1). Andelslagen står för vattendistributionen till ca 1900 invånare, och alla andelslag köper hushållsvattnet av Borgå vatten. År 2013 köpte andelslagen sammanlagt m 3 vatten, vilket motsvarar ca 3 % av Borgå vattens vattenförsäljning. Tre andelslag har också avloppsnät och dessa andelslag har ett fastställt verksamhetsområde enligt lagen om vattentjänster. Andelslaget Borgå Skärgårds vattentjänstverk sköter själv avloppshanteringen, medan Kråkö vattenandelslag och Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja Viemäriosuuskunta (Hindhår) levererar avloppsvattnet till Borgå vatten för behandling. Andelslagens avloppsnät betjänar cirka 800 invånare.

10 9 Tabell 6 Borgå vattenandelslag avlopp vattendistribution vattentjänstverk *) fastslaget verksamhetsområde 1 Renum-Jackarby vattenandelslag x 2 Kråkö Vattenandelslag x x x x 3 Mickelsböle x 4 Mickelsböle - Kvarnskogen vattenandelslag x 5 Svartbäck Vattenandelslag x 6 Nybacka vattenandelslag x 7 Rånäs Vattenandelslag x 8 Andelslaget Borgå Skärgårds x X x x Vattentjänstverk 9 Siggböle Vattenandelslag X 10 Boe bys vattenandelslag X 11 Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja X x x X Viemäriosuuskunta *) Enligt revideringen av lagen om vattentjänster år 2014 omfattas bara de verk av lagen som har ett fastslaget verksamhetsområde. 1.4 Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster I Borgå vattens verksamhetsområde är anslutningsgraden till vattenledning och avlopp i praktiken 100 %. Några fastigheter tar sitt hushållsvatten ur egen brunn. Anslutningsgraden till dagvattenavloppet varierar. Gamla fastigheter saknar ofta helt avloppsanslutning för dagvatten, eller så avleds dagvattnet i spillvattenavloppet, som strider mot de nuvarande anvisningarna. När man beaktar fastigheterna som anslutit sig både till Borgå vattens och andelslagens nätverk var anslutningsgraden till vattenledningsnätet cirka 89 % ( invånare) år Anslutningsgraden till avloppsnätet var cirka 78 % eller invånare. Invånarantalen och anslutningsgraden områdesvis visas i tabell 7. Dessutom har också fritidsbostäder anslutit sig både till Borgå vattens och andelslagens nät, som inte finns med i tabellens invånarantal. Tabell 7 Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster i Borgå invånare per område anslutna till vattenledning grad anslutna till avlopp Borgå vattens verksamhetsområde % % Borgå vattens nya verksamhetsområden % % (en del ofärdiga) Borgå vattens serviceområden vatten % Borgå vattens tryckavloppsområde % (delområde i det föregående) Vattenandelslagens områden % Vattenandelslagens avloppsområden % (delområde i det föregående) Sammanlagt % % Ingen anslutning % % Ingen möjlighet till anslutning % % Befolkningsantal grad

11 1.5 Vattentjänster utanför verksamhets- och serviceområden 10 I Borgå bor ca invånare utanför Borgå vattens eller vattenandelslagens serviceområden. Vattenkvaliteten i privata brunnar uppfyller sällan alla kvalitetskrav och -rekommendationer enligt socialoch hälsovårdsministeriets förordning. Typiska faktorer som försvagar kvaliteten på brunnsvattnet i Borgå är förhöjda järn- och manganhalter. Vattenkvaliteten försämras också av klorid, humus och i ringbrunnar av för lågt ph. I borrbrunnarna är problemet vattnets höga radonhalter samt ställvis höga arsenik- och uranhalter. Ringbrunnarna är mera utsatta än borrbrunnarna för ytvattenföroreningar och risken för förekomst av sjukdomsframkallande bakterier är större i ringbrunnarna. Typiskt för Borgåregionen är också alltför höga fluoridhalter i brunnsvattnet. Vattenförbrukarna kan också få problem med sinande vattenmängder. I Borgå bor cirka personer som inte har möjlighet att ansluta sig till avloppsnätet och den centraliserade avloppsvattenhanteringen. Avloppsvattenhanteringen i glesbygdsområdena sköts huvudsakligen med fastighetsvisa arrangemang. Som metod för behandling av avloppsvatten används på äldre fastigheter fortfarande två- eller trestegsbrunnar för slam. Sedan 1987 har av nya fastigheter utöver slamavskiljare krävts markfiltrering eller annan motsvarande behandling. Ofta krävs i samband med bygglov också att WC-vattnet separeras i en sluten tank för borttransport. Skolor och vissa inrättningar har egna minireningsverk. Slammet från slamavskiljare och slutna tankar tas emot på Hermansö reningsverk. Mängden var m³ år Den reviderade statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet trädde i kraft Denna förordning (209/2011) fastställer kraven för att minska belastning av miljön från hushållsavloppsvatten. Systemet för behandling av avloppsvatten ska lämpa sig för ändamålet och det bör kunna användas och skötas så att förordningens behandlingskrav uppnås. Avloppsvattenförordningen kräver att systemen för behandling av avloppsvatten från fastigheter som inte är anslutna till avloppsnätet ska förbättras så att fastigheternas avloppsystem uppfyller förordningens krav före Statsrådet beslöt att förlänga övergångstiden , och en arbetsgrupp tillsatt av miljöministern utreder ännu möjliga ytterligare lindring av förordningen. Fastighetsvisa hanteringssystem enligt förordningen har spritt sig rätt långsamt, och fastighetsägarna väntar på centraliserade lösningar på många håll. NTM-centralen i Nyland har utarbetat ett utkast som heter Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Nyland Ett av utkastets strategiska val är en energieffektiv landsbygd och ren miljö där rening av avloppsvatten är ett av utvecklingsmålen på landsbygden. NTM-centralen kan bevilja bidrag till projekt i kommuner och andelslag. 1.6 Vattentjänstsamarbete Samarbete inom kommunen Borgå vatten har ett nära samarbete med vattenandelslagen i regionen. Vatten- och fiskeriekonomiska kontrollundersökningar på havsområdet utanför Borgå utförs gemensamt av Borgå vatten och industrianläggningarna i Sköldvik och Tolkis. Borgå vatten deltar också i den vatten- och fiskeriekonomiska kontrollen av Borgå å och Svartsån tillsammans med andra punktbelastare inom avrinningsområdet. Borgå vatten levererar enligt ett avtal om partiförsäljning med Neste Oil Abp vatten till Sköldviks industriområde. Den levererade vattenmängden var cirka m 3 år I anläggningen av kommunalteknik samarbetar Borgå vatten med stadens kommunteknikavdelning.

12 Samarbete över kommungränserna Med Askola kommun finns ett avtal om mottagning och behandling av kommunens avloppsvatten. Avloppsvatten från Askola började tas emot i slutet av Mängden mottaget avloppsvatten var cirka m 3 år Borgå vatten levererar också hushållsvatten till Askola kommun i området Särkijärvi- Hovarböle. Mängden sålt vatten till Askola var cirka m 3 år Under år 2014 har man utrett möjligheter att också leverera hushållsvatten till området Monby Vahijärvi. Borgå stad är delägare i Huvudstadsregionens Vatten Ab som äger Päijännetunneln. Aktierna berättigar enligt deras antal till en andel av det vatten som leds genom tunneln från Päijänne. Staden har sammanlagt 111 aktier som till en nominell vattenreservering motsvarar cirka 4000 m 3 /h. Borgå vatten levererar vatten till kunderna cirka m 3 /dygn. En vattenandel motsvarande 15 aktier har reserverats för Borgå vatten och en vattenandel motsvarande 5 aktier har hyrts ut till Mäntsälä och Borgnäs kommuner. En andel motsvarade resterande 91 aktier har reserverats för industriområdet i Sköldvik.

13 12 2. BEHOVET ATT UTVECKLA VATTENTJÄNSTERNA I BORGÅ 2.1 Utsikter för utveckling av samhällsstrukturen Befolkningsprognos och planläggning som styr markanvändning Borgå hade invånare i slutet av Enligt Borgå stads strategi ökar befolkningen tydligt. Olika prognoser har gjorts om befolkningstillväxten. I den här planen räknar man att den årliga befolkningstillväxten är en procent. Enligt antagandet är befolkningsantalet i Borgå cirka år Målet för utvecklingen i Borgå är att täta och förenhetliga stadsstrukturen genom att styra en större del av befolkningstillväxten till stadsbebyggelsen och dämpa uppkomsten av bebyggelse i glesbygden. Markanvändningen i staden styrs av följande delgeneralplaner: - Delgeneralplan för de centrala delarna, med rättsverkan (godkänd 2004, trädde i kraft 2006) - Delgeneralplan för byar och glesbygd, saknar rättsverkan (godkänd 1996) - Delgeneralplan för Sköldvik, med rättsverkan (fastställd 1988) - Delgeneralplan för Emsalö och Haxalö, med rättsverkan (fastställd 2001) - Borgå stads bostadspolitiska program för år (godkänd i fullmäktige 2012) - Borgå stads program för bystrukturen (godkänd i fullmäktige 2014) Arbetet pågår också med delgeneralplaner för området Onas skärgård och Pellinge skärgård. Andra pågående projekt för generalplan är delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka samt ändring av delgeneralplanen för Sköldvik. Den täckande landskapsplanen för hela Nylands län fastställs som bäst vid miljöministeriet, och i planen är målåret för markanvändning år Landskapsplanen styr planläggningen i kommunen. Som bäst bereds ett program för genomförande av markanvändningen för år Målen enligt stadens strategi är att täta stadsstrukturen och minst 75 % av egnahemshusen styrs till planområden. Utvecklingen av landsbygden beaktas med hjälp av Borgå stads program för bystrukturen. Enligt programmet, som godkändes i juni 2014, ska en allt större andel av befolkningstillväxten styras till stadsbebyggelsen, stadsstrukturen blir enhetlig och tät. Stadsbebyggelsens randområden blir inte glesbygdsområden och befolkningsantalet växer inte i stadsbebyggelsens randområden. Enligt utvecklingslinjerna i programmet för bystrukturen har områdena utanför stadsbebyggelsen indelats i tre kategorier: servicebyar, landsbygd och skärgård. I programmet fastställdes sex servicebyar i Borgå där staden koncentrerar sina tjänster. Servicebyarna är Kullo, Hindhår, Kerko, Illby, Ebbo och Fagersta Gäddrag. Befolkningstillväxten utanför stadsbebyggelsen i Borgå ska i fortsättningen styras till dessa servicebyar. Servicebyarna omges av landsbygden och skärgården som utvecklas i en lugnare takt.

14 13 Bild 2. Huvudriktlinjerna för utvecklingen av bystruktur i Borgå (Källa: Borgå stads program för bystrukturen 2014) Vattenledningsnätet som Borgå vatten och andelslagen byggt är rätt täckande både i servicebyarna och andra tätorts- och byområden samt mindre byområden. Byggandet av avloppsnät har koncentrerats i första hand till grundvattenområden, varför de täckande näten finns förutom i planområdena för Ebbo och Hindhår också i områdena Illby Sannäs och Kerko Karlsby. Ett avlopp byggs som bäst i området Fagersta Gäddrag och planeras för Kullo. Efter att dessa projekt är färdiga har alla servicebyar också ett avloppsnät. Det finns cirka sommarstugor i Borgå (2012) och de ligger huvudsakligen vid vatten. Att ordna centraliserade avloppslösningar i strandområdena är särskilt krävande på grund av långa avstånd och svår terräng, och är i regel mycket dyrt. Det finns inga uppgifter på hur många stugor har rinnande vatten. Antalet stugor ökar antagligen så småningom. Stugornas utrustningsnivå ökar hela tiden och därför finns det större önskemål om att få vattentjänster och avlopp Kommunstrukturreform Det pågår en utredning om möjligheten att sammanslå kommunerna i Östra Nyland (Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgnäs, Borgå och Sibbo) som ska bli färdig år Utvecklingen av samhällsstrukturen på grund av den eventuella kommunstrukturreformen orsakar olika följder för hur vattentjänsterna ska ordnas. Utvidgning av verksamhetsområden till glesbygden och

15 splittring av samhällsstrukturen försämrar de teknisk-ekonomiska förutsättningarna för ordnande av centraliserade vattentjänster. Kostnader för byggande av näten per fastighet ökar i och med splittringen. 14 Med tanke på vattentjänsterna följer de fördelaktigaste samarbetsområdena nödvändigtvis inte kommungränserna. Å andra sidan möjliggör lagen om vattentjänster att verksamheten kan ordnas enligt de naturliga samarbetsområdena; inom kommunen kan fungera många vattentjänstverk och ett verk kan fungera i ett område med flera kommuner. I Östra Nyland har gjorts regionala vattentjänstplaner bl.a. av Nylands NTM-central. När kommunstrukturplanerna klarnar kan de regionala planerna uppdateras enligt den nya konstellationen i kommunindelningen. Kommunstrukturreformen påverkar inte behandlingen av avfallsvatten så starkt på kort eller medellång sikt. Behandlingen av avloppsvatten ska koncentreras till de större reningsverken, men på grund av områdets omfattning och små avloppsvattenmängder är det osannolikt att behandlingen koncentreras i någon större utsträckning. 2.2 Bedömning av vattentjänsternas funktionssäkerhet Säkerställande av hushållsvattnets kvalitet Kvalitetskraven för hushållsvatten fastställs i social- och hälsovårdsministeriets hushållsvattenförordning 461/2000. Förordningen definierar såväl tekniska som mikrobiologiska kvalitetskrav samt kvalitetsrekommendationer. Kvalitetskraven ska alltid uppfyllas men rekommendationerna kan frångås i vissa situationer. Vattentjänstverket ska enligt lagen och sina leveransvillkor se till att vattnet som levereras till kunderna uppfyller kvalitetskraven för hushållsvatten. Vattentjänstverkets ansvar för vattenkvaliteten sträcker sig till anslutningsstället, varefter fastighetsägaren svarar för vattenkvaliteten. Kvaliteten på hushållsvattnet påverkas av råvattnets kvalitet, behandlingsprocessen och nätets skick. På alla grundvattenområden orsakar markanvändning risker för grundvattnets kvalitet. På de områden som ägs av staden kan man bättre styra användningen av området, så att riskerna för förorening av grundvattnet kan minskas. Till exempel bör trafiken på grundvattenområden ordnas så säker som möjligt. Nedan granskas situationen enligt vattentäkt (huvudvattentäkter). Sannäs vattentäkt: Vattentäkten har ett av Västra Finlands vattendomstol fastställt skyddsområde. I skyddsområdet är bosättningen relativt gles, och där idkas inte boskapsskötsel. Ett tryckavloppsnät byggdes i området men alla fastigheter har inte anslutit sig till nätet. Således orsakar avloppsbelastningen från bosättningen vid skyddsområdet fortfarande en risk för grundvattnets kvalitet. Genom grundvattenområdet och i omedelbar närhet av brunnsområdet går en bygdeväg. Olje- och kemikalietransporter utgör en betydande risk för vattentäkten. Med vägförvaltningen har förts förhandlingar om skydd av vägslänterna samt på lång sikt om flyttning av vägen. Under 2009 gjordes en förundersökning om flyttning av vägsträckningen samt planerades eventuella snabba förbättringar, men tillsvidare har planerna inte förverkligats och risken finns kvar. För att skapa konstgjort grundvatten infiltreras vatten från Molnbyträsket i Bosgård. Infiltreringsvattnet tas från träskets utloppsbäck där det finns en pumpstation för råvatten. Verksamheten vid utloppsbäcken (trafik, användning av gårdsområdet) medför risker för infiltreringsvattnets kvalitet. För att förbättra säkerheten är det meningen att flytta platsen för vattenintaget till övre ändan av utloppsbäcken vid regleringsdammen så att vattnet leds i röret till pumpstationen för råvatten. Den första rördelen genomfördes år Brunnsområdet ligger på nivån +3,5 +5,0 m. När havsvattennivån stiger till nivån +1,7 eller över når havsvattnet emellertid till omedelbar närhet av brunnsområdet. Skyddsåtgärderna ska ännu kompletteras genom att förbättra trafiksäkerheten vid anslutningarna till Ylikevägen.

16 15 Vidare bör man utreda byggande av tilläggsbrunnar på sådana ställen, som ligger i skydd för havsöversvämningar. Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Saxby vattentäkt: Vattentäkten har ett av Västra Finlands vattendomstol fastställt skyddsområde. Inom fjärrskyddsområdet finns mycket bosättning, bl.a. Kerko bycentrum. Råvattnets mikrobiologiska kvalitet har dock i huvudsak varit god. Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Anläggningens processteknik sanerades år Anläggningens byggnad är i behov av sanering. Norike vattentäkt: - Vattentäkten saknar fastställt skyddsområde. Inom grundvattenområdet finns inte nämnvärd bosättning. - Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Anläggningen sanerades år Tillgången på hushållsvatten År 2013 pumpades i genomsnitt ca m 3 råvatten per dygn, vilket motsvarar 72 % av vattenmängden per dygn enligt vattentäkternas tillstånd. År 2013 var ca 91 % av fastigheterna anslutna till hushållsvattennätet om andelslagens anslutningar också beaktas. För boende används cirka m 3 hushållsvatten per dygn. Om anslutningsgraden skulle stiga till 100 procent skulle vattenförbrukningen för boende vara m 3 per dygn, dvs. användningsgraden skulle stiga till 74 procent. Vid de nuvarande vattentäkterna kan man under normala förhållanden uppfylla vattenbehovet i Borgå, ifall befolkningstillväxten inte väsentligt ändras, och de nuvarande vattentäkterna förblir brukbara. Erfarenheterna från den torra perioden visade emellertid att de nuvarande vattenkällornas tillräcklighet under exceptionella väderleksförhållanden kan kräva speciella åtgärder. Under olika exceptionella förhållanden kan man också vara tvungen att ta reservvattentäkter i bruk. Därför bör de hela tiden hållas i gott skick. Vattenpumpningens säkerhet i normala förhållanden är bra eftersom vattentäkterna i Saxby och Sannäs matar nätet från olika håll och båda vattentäkterna har ett fast reservkraftaggregat. Därtill kan reservvattentäkten i Borgbacken tas i bruk som ligger i centrum. Vattnet från Norike vattentäkt kan vid behov ersättas med vatten från Sannäs. Andra reservvattentäkter (Illby, Sondby och Mickelsböle) är små men de kan åtminstone i undantagssituationer ha en lokal betydelse. En långvarigt bruksbegränsning för den ena huvudvattentäkten, t.ex. på grund av förorening av råvattenkällan, skulle medföra en situation där stadens vattenbehov inte kan tillgodoses. Om den ena huvudvattentäkten (Sannäs eller Saxby) är ur bruk, kan man från den andra vattentäkten få cirka 70 % av den mängd som behöver pumpas. Om reservvattentäkten i Borgbacken tas i bruk kan man garantera en tillräcklig vattenmängd men vattnets kvalitet är inte tillräckligt bra. Järn- och manganhalterna i vattnet vid Borgbackens anläggning är högre än kvalitetsrekommendationerna. Också kloridhalterna blir i långvarigt bruk högre än kvalitetsrekommendationerna. Målet för funktionssäkerheten i vattenanskaffningen är, oavsett vilken vattenkälla är ur bruk, att vattnet kan ersättas med andra arrangemang utan att servicenivån försämras betydligt.

17 Bedömning av vattendistributionens funktionssäkerhet Huvudmatarledningen från Saxby har dubblerats men från Sannäs finns det bara en mindre alternativ förbindelse mot staden. Vattenledningsnätet är i regel byggd som en ring, men man vet att om vissa huvudvattenledningar eller deras knutpunkter går sönder kan det orsaka omfattande avbrott i distributionen. Också i glesbygden finns områden som har bara en matarledning. Genom att utveckla modellering av nätet kan man granska funktionssäkerheten i olika störningssituationer. På det sättet kan faktorer i funktionssäkerheten bättre beaktas också vid planeringen av nätets utbyggnad, komplettering och sanering. Till nätet hör två vattentorn som har en vattenmängd på m 3 beroende på fyllningsgraden. Vattnet i vattentornen räcker till för att täcka vattenbehovet för några timmar. Kvarnbackens vattentorn byggdes år 1968 och Hammars (Slätberget) vattentorn år Hammars vattentorn sanerades under år Huvudmatarledningarna visas i tabellen 8. De äldre ledningarna har sanerats där det behövts och de är inte i någon akut behov av sanering. Tabell 8 Huvudmatarledningar Linje Sannäs- Vårberga Saxby Estbacka Saxby Borgbacken Diameter och material Längd Byggnadsår 400 mm 7 km 1982 (PVC) 400 mm 4,5 km 1975 (gjutjärn) 315 (PEH) 3,8 km Anläggningen har en bra beredskap att reparera felen i nätet. Reparation av mindre distributionsledningar lyckas i regel inom 12 timmar. Anläggningen har fyra små flyttbara vattentankar som räcker till för distribution av reservvatten i ett begränsat område Avloppets funktionssäkerhet Avloppsnätet omfattar cirka 70 avloppspumpstationer som är beroende av eltillförsel. Ett längre elavbrott orsakar i regel bräddningar av avloppsvatten i pumpstationens omgivning. I samband med Borgå vattens beredskapsplan har man identifierat de objekt där konsekvenserna blir de största. I den ena pumpstationen (Staffas) finns en fast reservkraftaggregator eftersom bräddningen i pumpstationen skulle rinna till Veckjärvi som är belastad. I Illby pumpstationen finns en lagringsbassäng. Fyra pumpstationer (Strandgatan, Skepparegatan, Kokon, Gammelgård) bedöms som kritiska på grund av deras läge på så sätt att situationer med bräddning bör undvikas. Avloppsnätet har inte dubbla eller alternativa förbindelser så som vattenledningsnätet har och sådana brukar inte i allmänhet byggas. Vid störningar kan avloppsvattnet ledas förbi störningsplatsen genom en tillfällig pumpning förbi eller använda slambilar som för slammet till reningsverket. Om ytan i Borgå åns nedre lopp stiger över nivån +1,10 börjar det rinna åvatten i avloppsnätet. Det här kan inte hindras. En sådan översvämning orsakar vanligtvis att pumpstationen vid Strandgatan svämmar över och dessutom blir vattnet, som pumpas till Hermansö, mera utspätt vilket försvagar reningsresultatet. Om åns eller havets yta höjs över + 1,60 kan vattnet tränga in i pumpstationens torra utrymmen som ligger lågt och skada anläggningarna. Skador vid översvämningar kan minskas genom att skydda pumpstationers elkomponenter.

18 Nivå och funktionssäkerhet vid avloppsreningen Hermansö reningsverk Hermansö reningsverk har fungerat sedan år Reningsverket har fungerat bra, och miljötillståndets reningskrav har i huvudsak uppfyllts. De största problemen har berott på stora inflöden vid rikliga regn och hög havsvattennivå. För att minska på problemet bör man bl.a. effektivare ändra blandavlopp till separata avlopp, minska läckage i avlopp och avlägsna dagvattenanslutningar till avlopp som finns i gamla fastigheter. Eftersom huvudpumpstationerna och en del av nätet ligger i strandområden går det inte helt att hindra tillflödet av havsvatten i nätet under perioder då havsvattennivån är hög. I dag behandlar reningsverket avloppsvattnet från cirka invånare i Borgå och ca invånare i Askola. Därtill hämtas till Hermansö slam från tre mindre reningsverk och direkt från regionens slamavskiljare och slutna brunnar. År 2013 var reningsverkets kalkylerade personekvivalent Den inkommande belastningen har ökat hela tiden i och med utvidgningen av avloppsområdet. Utloppsplatsen ligger i havet på Svartbäcksfjärden. I miljötillståndet för Hermansö reningsverk har man ställt villkor för avlägsnandet av organiska ämnen och näringsämnen. Borgå vatten har i slutet av året lämnat en tillståndsansökan för granskning av tillståndsvillkoren. Det är möjligt att det nuvarande resthaltvillkoret för reningsverkets fosforreduktion 0,5 mg/l i stället blir 0,3 mg/l. Om tillståndsvillkoren blir stramare bör man på reningsverket vidta åtgärder för att förbättra reningseffekten. Det här innebär investeringar i rengöringstekniken. I reningsverket i Hermansö finns två processlinjer. Reningsverkets eltillförsel kommer till största delen genom jordkablar, men om huvudtransformatorn skadas orsakar det ett längre avbrott i reningsverkets verksamhet. De vanliga störningarna i reningsverkets verksamhet orsakar i regel inte omedelbar hälsorisk, och miljökonsekvenserna beaktas enligt miljötillstånden i den totala belastningen. Det är ändamålsenligt att också i framtiden sköta slambehandlingen genom att konkurrensutsätta utomstående aktörer. Sannäs reningsverk Sannäs reningsverk har byggts och tagits i bruk år Till reningsverket leds avloppsvatten från cirka hundra personer. Reningsverket har dimensionerats för betydligt högre belastning än den nuvarande och bara den ena av anläggningens två linjer har varit i drift, också den med en låg belastning. Reningsverkets verksamhet har varit förenlig med tillståndsvillkoren i miljötillståndet. Hindhår reningsverk HIndhår reningsverk byggdes år Till reningsverket leds i dag avloppsvatten från cirka 600 invånare. Inflödet till reningsverket varierar kraftigt som närmast beror på smältvatten och regn. Verksamheten vid Hindhår reningsverk har inte varit förenlig med miljötillståndet. Reningskraven i tillståndet har inte kunnat uppfyllas. För att åtgärda saken ska avloppsvattnet från Hindhår ledas till reningsverket i Hermansö och reningsverket tas ur drift. Planeringsarbetet för transportavloppet pågår och avloppsledningen uppskattas bli färdig år Ebbo reningsverk Ebbo reningsverk byggdes år Till reningsverket leds i dag avloppsvattnet från ca 240 invånare samt från åldringshemmet i Ebbo. Reningsverket har fått ett nytt miljötillstånd år Reningsverkets verksamhet har varit förenlig med tillståndsvillkoren i miljötillståndet. Från Ebbo reningsverk leds

19 18 avloppsvattnet till reningsverket i Hermansö längs transportavloppet som byggs som bäst och reningsverket tas ur drift senast i början av år Kullo reningsverk Kullo reningsverk togs i bruk i slutet av år Reningsverket behandlar huvudsakligen avloppsvattnet från Kullo bildningscentrum, men för att jämna ut belastningen leds också avloppsvatten från fastigheterna i närheten av bildningscentrumet till reningsverket. Kullo reningsverk tas ur drift när avloppsledningen från Kullo till Hermansö, som planeras som bäst, blir färdig enligt uppskattning år Nätens skick Under de senaste årtionden har nyanläggningen av näten varit mycket aktiv. I glesbygden har byggts vattenledningar och transportavloppsledningar och flera nya planområden har byggts. Klart mer investeringar har gjorts på nyanläggningar än saneringar av näten. Längden på näten har nästan fördubblats från år De äldsta delarna av Borgå vattens nät har blivit så gamla att de måste börja saneras. I bruk finns fortfarande nät som är nästan hundra år. Saneringsbehovet ökar hela tiden och i fortsättningen bör man investera i saneringen betydligt mer än tidigare. Många ledningar bl.a. i bostadsområden från talet behöver saneras. I saneringen av nätet ska man också ta i bruk nya verksamhetssätt för att kunna höja saneringsvolymen till en tillräckligt hög nivå. En lista upprätthålls över de delar av näten som är i behov av sanering, och i investeringsprogrammet tas objekten upp i prioritetsordning. En del av objekten saneras i samband med förbättring av gatan för att minimera störningarna för stadsbor som grävarbeten orsakar. Cirka 3 km nät har sanerats per år. Med den här takten tar det över 300 år att förnya näten Vattenledningsnät I bild 3 har åskådliggjorts åldern för Borgå vattens vattenledningsnät. På horisontalaxeln visas årtiondet när rören är byggda (det finns uppgifter på cirka 80 % av rören). Den blå kurvan visar summan av längden på ledningarna som byggts under olika årtionden. På den röda kurvan har fördelningen flyttats 50 år framåt, och då ser man i grova drag under vilket årtionde den stora massan av ledningar ska saneras. Bilden visar att nätverkslängden har börjat öka under 1960-talet och att ett speciellt stort steg har tagits under talet då man byggt långa transportledningar i glesbygden. Saneringsbehovet av näten blir tydligt större från 2020-talet framåt jämfört med nuläget.

20 19 Längd (m) Vattenledningsnätets ålder i Borgå Därtill finns cirka 110 kilometer vattenledning vars byggnadsår saknas i nätdatasystemet 50 år gamla nätets totala längd Nätets totala längd Bild 3 Trenden för vattenledningsnätets ålder Andelen läckagevatten av det vatten som pumpats i vattenledningsnätet är cirka 17 %, vilket är nära medeltalet för vattenverken i Finland. Plötsliga läckage i vattenledningar sker årligen stycken som är rätt lite i förhållandet till nätverkslängden Skicken av avloppsnäten och avloppspumpstationer Största delen av gravitationsavloppen är plast- och betongavlopp byggda på 60- och 70-talet. Tryckavloppen behöver inte saneras under de närmaste åren eftersom nästan hela tryckavloppsnätet är byggt på talet. Man bör sträva efter att minska läckaget i avloppsnäten och avledandet av dagvatten till spillvattenavlopp. Extra vatten som läcker in i avloppet minskar nätets kapacitet och ökar kostnader för pumpning av avloppsvattnet. Dessutom orsakar inläckaget bräddningar från avloppsnätet vid störtregn och försvagar processen för avloppsvattenreningen. I centrum finns fortfarande cirka tio kilometer blandavlopp som avloppsvatten och dagvatten leds till. Av blandavlopp är hälften sådana betongrör som är byggda på 60- och 70-talet. Blandavlopp ändras småningom i samband med saneringen till separerade avlopp. I fråga om läckagevatten är avloppsnätet i Hindhår ett känt problematiskt område. Då saneringsprogrammet utarbetas bör man beakta avloppsledningar som finns i grundvattenområden. Av dessa avlopp finns det största saneringsbehovet i Borgbackens område. Årligen behöver 1 3 stycken avloppspumpstationer saneras. Fjärrstyrningssystemet för pumpstationer kompletteras vid behov.

21 Konditionen för dagvattenavlopp försämras långsammare än spillvattenavlopp eftersom dagvattnets kvalitet är renare och sliter mindre på konstruktionerna. I och med att störtregnen ökar till följd av klimatförändringarna kan det orsaka kompletterings- eller ändringsbehov i dagvattennätet Fastigheter som inte är anslutna till näten I vattenverkets verksamhetsområde är fastigheterna skyldiga att ansluta sig till näten. Fastigheten kan på basis av en ansökan få befrielse från anslutningsskyldigheten om vattentjänsten har ordnats på ett sätt som anses vara tillräckligt. I Borgå vattens fastställda verksamhetsområden finns några fastigheter som tar hushållsvatten från egen brunn. I andra serviceområden där det är frivilligt att ansluta sig, varierar anslutningsgraden ganska mycket. I de fastställda verksamhetsområdena finns också några fastigheter som inte är anslutna till avloppsnätet. Om fastigheterna inte har ett system för behandling av avloppsvatten som uppfyller avloppsvattenförordningens krav, finns det inte förutsättningar att befrias från anslutningsskyldigheten. I andelslagens verksamhetsområden bör man främja att fastigheterna ansluter sig till nätet. Tryckavloppsnätens kapacitet i serviceområden utanför verksamhetsområden räcker till för att betjäna ett större antal invånare än det nuvarande. Den låga anslutningsgraden har i vissa fall orsakat stockningar i näten på grund av att flödet har varit alltför litet. Också därför ska man sträva efter att öka anslutningsgraden. 2.5 Vattenandelslagens utvecklingsbehov Utvecklingsbehoven i andelslagen i Borgå kartlades genom en enkät och en workshop, som ordnades i maj Vissa vattenandelslags verksamhet kan i framtiden bli på Borgå vattens ansvar. I en del av andelslag finns bara ett vattenledningsnät och beslut om att bygga ett avloppsnät har inte fattats. Att det finns endast få ansvariga personer leder till osäkerhet i verksamheten i vissa andelslag. I tabellen nedan (Tabell 9) visas ett sammandrag om utvecklingsbehoven i vattenandelslag. Tabell 9 Utvecklingsbehov i vattenandelslagen Andelslag Utvecklingsbehov 1 Renum-Jackarby vattenandelslag Lösningar har inte gjorts för att behandla avloppsvatten från en stor grupp invånare i området. Planeringen av transportavloppet som Borgå vatten ska bygga genom området pågår som bäst. När det klarnat var avloppsledningen ska dras kan anslutningsmöjligheter bedömas fastighetsvis. 2 Kråkö Vattenandelslag Förhandlingar har inletts om att Borgå vatten övertar verksamheten. 3 Mickelsböle Det finns inte kännedom om utvecklingsbehov 4 Mickelsböle-Kvarnskogen vattenandelslag Det finns inte kännedom om utvecklingsbehov. Det har preliminärt diskuterats om att Borgå vatten övertar verksamheten.

22 21 5 Svartbäck Vattenandelslag Andelslagets verksamhet bör överföras till Borgå vatten enligt avtalet för grundandet av andelslag eller man bör komma överens om verksamheten fortsätter som ett självständigt andelslag. 6 Nybacka vattenandelslag Det finns kvalitetsproblem i slutändan av vattenledningen på grund av för liten förbrukning. Byggandet av avloppsnätet har inletts (delområde) 7 Rånäs Vattenandelslag Andelslaget bereder under år 2014 avloppsärenden så att det under våren 2015 kan ansluta sig till Borgå vattens avloppsvattensystem. Avloppsledningen är byggd men har ännu inte anslutits. 8 Andelslaget Borgå Skärgårds Vattentjänstverk En utredning pågår om att ordna vattentjänster i området. 9 Siggböle Vattenandelslag Avsikten är att bygga ut stomledningen vid Norrkullavägen (ca 500 m). En utredning ska göras om att bygga ut en del av avloppsnätet. 10 Boe bys vattenandelslag Inga speciella behov. Enligt andelslaget är avloppshanteringen inte aktuellt på grund av den glesa bosättningen. 11 Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja Viemäriosuuskunta Inga speciella behov. Man överväger om verksamheten kan fortsätta i form av ett andelslag. 2.6 Behov att ordna vattentjänster utanför de nuvarande verksamhets- och serviceområden Områden som planläggs Det hör till Borgå vattens normala verksamhet att bygga nät för nya planlagda områden. Planområden ansluts till Borgå vattens fastställda verksamhetsområde. Behovet för byggandet av näten beror på takten i stadens planläggning och planer och kan variera från år till år. Nätinvesteringarna som de nya planområden kräver har under de senaste åren varit cirka 1-2 miljoner per år. Översiktsplaneringen för vattentjänstnäten bör i ett tillräckligt tidigt skede kopplas i planläggningsprocessen (redan när planutkast utarbetas) för att åstadkomma ett fungerande slutresultat och för att säkerställa resursernas vettiga användning. Planerna ska vara fastställda, markanvändningsavtalen ska vara färdiga och områden bör ha tagits i besittning innan detaljplanering och byggande av vattentjänstnätet påbörjas. Speciellt har objekt med kompletterande byggande varit utmanande ur de här synvinklarna. Den gemensamma processen med planläggning och byggande av kommunteknik bör göras smidigare.

23 Med tanke på att ordna vattentjänster på ett vettigt sätt är det viktigt att planområden tas i bruk i en ändamålsenlig ordning med tanke på byggandet av nät. I nya områden ska byggandet inledas från det nuvarande nätets riktning Tätorter och andra områden med tätare bosättning Vattenledning har byggts till största delen av tätorter men i en del av tätorter fattas fortfarande ett centraliserat avloppssystem. Enligt lagen om vattentjänster har kommunen ett ansvar för ordnandet av vattentjänster, om behovet för större invånargrupp förutsätter det. Prövningen påverkas också av sanitära skäl eller miljöskyddsskäl. I lagstiftningen finns dock inte bestämmelser om noggrannare kriterier, så det är i alla fall kommunen eller tillsynsmyndigheten som får pröva ansvaret för hur vattentjänster ordnas. I statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) bestäms att verksamhetsområden för avlopp ska inkludera tätorter. I förordningen nämns inte hur begreppet tätorter definieras. Ett alternativ är att använda statens definition om tätort YKR enligt vilken det bor minst 200 invånare i tätorten och där avståndet mellan byggnaderna vanligtvis är under 200 m. YKR-materialet innehåller information för uppföljning av samhällsstruktur och upprätthålls av Finlands miljöcentral och Statistikcentralen. Frågan om ansvaret att ordna vattentjänster har studerats utifrån synsätten ovan med hjälp av geodata. I bild 4 nedan visas rutorna för YKR-tätorter samt sådana områden med tätare bosättning där det i en ruta på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare. Man kan tänka att flera rutor bredvid varandra tillsammans kan bilda ett område där behovet för en större invånargrupp uppstår. De enskilda rutorna däremot bildar huvudsakligen inte behovsområden. I fråga om YKR-tätorter kan konstateras att avloppshanteringen i dessa områden antingen har förverkligats, eller att områdena har ingått i den tidigare utvecklingsplanen som planerade avloppsområden. När det gäller områden med tätare bosättning utanför YKR-områdena kan man konstatera, att de förverkligade eller pågående nätprojekten betjänar dessa områden rätt täckande. I de västra områdena finns dock i Andersböle, Söderveckoski och Norrveckoski områden med tätare bosättning som granskas separat. Borgå vatten utarbetade med Finlands miljöcentral år 2013 en utredning om utvecklingsbehov i glesbygden (Haja-asutusalueen kestävä vesihuolto ja arvio toimintaedellytyksistä vuoteen Hakeve). I projektet utvecklades en analysmetod som hjälpte att bedöma i vilka områden det är ekonomiskt lönsamt att bygga ett allmänt vattentjänstnät. I bedömningen beaktades bl.a. samhällsstrukturen, jordmånens byggbarhet och antalet vattenanvändare. Bakgrunden för rapporten Hakeve var översiktsplanen för vattentjänster i glesbygden i Borgå som utarbetades år 2002 (Haave-planen), som granskade behoven i glesbygden och vilka områden som har förutsättningar för ordnande av centraliserade vattentjänster. Haave-planen gjordes tillsammans med staden, Nylands miljöcentral och Östra Nylands förbund. Utredningsområden bedömdes då med tanke på avloppshanteringen genom att som viktningskonstant använda invånartäthet, påverkan på recipienten, hygieniskt-estetiska olägenheter och grundvattenrisker. Vattenledningsnätet som Borgå vatten och andelslagen byggt är rätt täckande både i servicebyarna och andra tätorts- och byområden samt mindre byområden. Områden med identifierade utvidgningsbehov koncentreras till västra områden där avloppsnäten fortfarande fattas helt. Områden där näten byggs ut har bedömts genom att kombinera olika faktorer så som avgränsning av tätorter, invånartäthet, kostnader för byggande av näten samt sanitära skäl eller miljöskyddsskäl. Med sanitära skäl avses speciellt tryggandet av hushållsvatten, dvs. grundvattenskyddet. Verksamhetsprogrammet för utvidgning av avloppsnäten finns i kapitel 4.3 samt bilagorna 2 och 3.

24 23 Tätortsområde enligt YKR klassificeringen Ruta 250x250 m med >= 6 invånare Grundvattenområde Bild 4. Områden med YKR-tätorter i Borgå, rutor där det på ett område på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare samt grundvattenområden Randområden i omedelbar närhet av planområden På många ställen finns det bosättning utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde rätt nära planområdenas nätverk. På sådana ställen vore det vettigast att sköta avloppshanteringen genom anslutning till planområdenas avloppsnät. Anslutningen till avloppsnätet ligger i regel på fastighetsägarnas ansvar. 2.7 Avloppsvattenhanteringen i glesbygden utanför avloppsnäten Det ligger på fastighetsägarens ansvar att ordna hanteringen av avloppsvatten i områden utanför avloppsnätet.

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Det nödvändiga vattnet

Det nödvändiga vattnet vattnet Det nödvändiga Inledning Vatten är nödvändigt för liv. Vattenförsörjning är en tjänst som tryggar vår hälsa och levnadsstandard, samhällets funktioner och miljöns välmående. Vattentjänsterna innefattar

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Lovisa stad. Utvecklingsplan 19.11.2010 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA

Lovisa stad. Utvecklingsplan 19.11.2010 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA Mottagare Lovisa stad Dokumenttyp Utvecklingsplan Datum 19.11.2010 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA Datum 19/11/2010 Upprättad av: Tuula

Läs mer

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Målsättningen för avloppsvattenbehandlingen i Väståboland är att hindra förorening av vattendrag och grundvatten

Läs mer

Rent vatten. trädgårdsslangen. vattenräkningen. Transportavloppsprojektet Askola - Borgå. blir renare. glesbygden. Kontrollera.

Rent vatten. trädgårdsslangen. vattenräkningen. Transportavloppsprojektet Askola - Borgå. blir renare. glesbygden. Kontrollera. 1 2007 Rent vatten Porvoon vesi Borgå vatten Borgå vattens kundtidning Kontrollera trädgårdsslangen Så här läser Du vattenräkningen Transportavloppsprojektet Askola - Borgå Borgå å blir renare Avlopp på

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Plan för avloppsvattensystem

Plan för avloppsvattensystem 1 Plan för avloppsvattensystem Bilaga till bygglovs- eller åtgärdstillståndsansökan Planen gäller: samt: nytt avloppsvattensystem till ny byggnad effektivering av befintligt avloppsvattensystem nytt avloppsvattensystem

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016. Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning

ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016. Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016 Åtgärdens benämning: Förbättring av vattenkvaliteten i Stettin Myndighet som ansvarar för genomförandet Namn: Adress: Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning

Läs mer

Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden

Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden MILJÖFÖRVALTNINGENS ANVISNINGAR 2sv 2009 Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden MILJÖVÅRD MILJÖMINISTERIET MILJÖFÖRVALTNINGENS ANVISNINGAR 2sv 2009 Införande av en effektiviserad

Läs mer

RP 218/2013 rd. förbättra dagvattenhanteringen vid tilltagande. inte behöver anslutas till vattentjänstverkets

RP 218/2013 rd. förbättra dagvattenhanteringen vid tilltagande. inte behöver anslutas till vattentjänstverkets Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vattentjänster och av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

180 Smedsby Kvarter 281

180 Smedsby Kvarter 281 180 Smedsby Kvarter 281 Ändring av detaljplan i kvarter 281 samt till kvarteret angränsande vägoch rekreationsområde. Planläggningsavdelningen 16.5.2013 Planen godkänd av samhällsbyggnadsnämnden _..201_

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning:

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 2282 Nr 542 Bilaga 1 1. SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 1) slamavskiljare (sedimenteringsbrunn), som avser en vattentät

Läs mer

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Nu gäller nya riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

BILAGA AVTALSVILLKOR. Allmänt

BILAGA AVTALSVILLKOR. Allmänt BILAGA AVTALSVILLKOR Allmänt 1 Med kund avses i detta avtal en fastighets ägare eller innehavare eller någon annan som ingår avtal med vattentjänstverket (nedan verket). Den som ansluter sig är en kund

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr.

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr. 31 En fastighetsägare har inte medgivits nedsättning av va-avgiften för att han själv pumpat ut inträngande avloppsvatten från sin källare så att detta inte kom att belasta kommunens avloppsreningsverk.

Läs mer

Lapinkylän vesiosuuskunta Lappböle vattenandelslag. Årsstämma 8.5.2014

Lapinkylän vesiosuuskunta Lappböle vattenandelslag. Årsstämma 8.5.2014 Lapinkylän vesiosuuskunta Lappböle vattenandelslag Årsstämma 8.5.2014 8.5.2014 Lappböle vattenandelslag årsstämma 2013 1 Fjärde verksamhetsåret, 2013 Medlemmar och uppburna avgifter Vid slutet av året

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 Antagen av styrelsen 2010-11-25 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Karlskoga Miljö ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

fa f kta om vatten och avlopp

fa f kta om vatten och avlopp fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning

Läs mer

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster

Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Helsingfors 2010 Arbetsgruppspromemoria JSM 2010:6a Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Helsingfors

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA VA 2050 År 2009 Verksamhetsplan VA 2050 samlar ALLA mål som gäller för VA - verksamheten inom Borlänge Energi. Planen utgår från de företagsövergripande målen. Kontaktperson:

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Glesbygdens avloppsvatten

Glesbygdens avloppsvatten MILJÖHANDLEDNING 2012 sv Glesbygdens avloppsvatten Lagstiftning och praktik MILJÖMINISTERIET 126 Miljöhandledning 2012 Glesbygdens avloppsvatten MILJÖHANDLEDNING 2012 sv Glesbygdens avloppsvatten Lagstiftning

Läs mer

Erforderliga VA-investeringar med hänsyn till den fysiska planeringen

Erforderliga VA-investeringar med hänsyn till den fysiska planeringen 1 (6) 2011-02-04 Teknisk chef Kenth Hasselgren 0431-872 27 kenth.hasselgren@engelholm.se Tekniska nämnden Erforderliga VA-investeringar med hänsyn till den fysiska planeringen Bakgrund Ängelholms kommun

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också

Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också Elin Jansson Uppsala Vatten och Avfall AB Marie Falk Kretslopp och vatten, Göteborg Om Berlin 3, 4 miljoner invånare, bara

Läs mer

Kartan om ändringsområden är som bilaga till föredragningslistan.

Kartan om ändringsområden är som bilaga till föredragningslistan. Kommunfullmäktige 18 27.04.2015 ÄNDRING AV BROBY DETALJPLAN / STRANDTOMTER Kfullm 27.04.2015 18 Kommunstyrelsen 26 augusti 2013 215 I Pyttis liksom i alla andra havskustkommuner finns betydande efterfrågan

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

VA-fakta för fastighetsägare

VA-fakta för fastighetsägare VA-fakta för fastighetsägare VA-fakta för fastighetsägare Uppsala Vatten och Avfall AB är VA-huvudman i Uppsala kommun. Här följer information om vatten och avlopp i en fastighet. Utgåva 2011 Ansvarsfördelning

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

DAGVATTEN OCH TRUMRÖR

DAGVATTEN OCH TRUMRÖR RÖR OCH BRUNNAR DAGVATTEN OCH TRUMRÖR Säker lösning på dräneringar, dagvattenavlopp och trumrör. Trumrör används för att leda dränerings- eller dagvatten under marken. Mindre (110 mm) dagvattenrör används

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

VA-strategi. Gävle kommun

VA-strategi. Gävle kommun VA-strategi Gävle kommun Innehåll 1 Inledning 3 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området 4 3 Målbild 4 4 VA-strategi 5 5 Delstrategier 6 5.1 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning 6 5.2 Robust

Läs mer

Bra behandling av avloppsvatten

Bra behandling av avloppsvatten Bra behandling av avloppsvatten Nu är det dags att sköta om behandlingen av avloppsvatten i glesbygderna. Bra rening ger bättre möjligheter att utnyttja vattendragen för rekreation och sjöarnas eutrofiering,

Läs mer

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Ankomststämpel Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) 1. Sökande Namn Utdelningsadress Postadress Mobiltelefon Telefon

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät www.norrtalje.se Enheten för kommunalt vatten och avlopp Innehållsförteckning Sida Därför behövs kommunalt vatten och avlopp 2 En fastighets vatten- och

Läs mer

Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp

Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp Anmälan om anslutning Varje gång du bygger nytt, bygger om, bygger till, eller vid flytt av befintlig mätare och detta berör vatten och avlopp

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

PLAN FÖR AVLOPPSSYSTEMET SIBBO KOMMUN Nämnden för teknik och miljö/lovsektionen

PLAN FÖR AVLOPPSSYSTEMET SIBBO KOMMUN Nämnden för teknik och miljö/lovsektionen PLAN FÖR AVLOPPSSYSTEMET SIBBO KOMMUN Nämnden för teknik och miljö/lovsektionen Ankomstdatum PB 7 04131 SIBBO Lovets nummer Sökande Namn Telefon hem / tjänst Postadress Planerare Namn Telefon hem / tjänst

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun 2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer