Porvoon Kaupunki - Borgå Stad. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Porvoon Kaupunki - Borgå Stad. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster 2015 2020"

Transkript

1 Porvoon Kaupunki - Borgå Stad Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster Stadsstyrelsen

2 1 1. Innehållsförteckning 1 NULÄGE FÖR VATTENTJÄNSTER I BORGÅ Invånarantal och industri Vattentjänster på Borgå vattens verksamhets- och serviceområden Verksamhets- och serviceområden Vattentjänstnätens omfattning och antalet förbrukningsplatser Vattentäkter Reningsverk Vattentjänster inom vattenandelslagens verksamhets- och serviceområden Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster Vattentjänster utanför verksamhets- och serviceområden Vattentjänstsamarbete Samarbete inom kommunen Samarbete över kommungränserna BEHOVET ATT UTVECKLA VATTENTJÄNSTERNA I BORGÅ Utsikter för utveckling av samhällsstrukturen Befolkningsprognos och planläggning som styr markanvändning Kommunstrukturreform Bedömning av vattentjänsternas funktionssäkerhet Säkerställande av hushållsvattnets kvalitet Tillgången på hushållsvatten Bedömning av vattendistributionens funktionssäkerhet Avloppets funktionssäkerhet Nivå och funktionssäkerhet vid avloppsreningen Nätens skick Vattenledningsnät Skicken av avloppsnäten och avloppspumpstationer Fastigheter som inte är anslutna till näten Vattenandelslagens utvecklingsbehov Behov att ordna vattentjänster utanför de nuvarande verksamhets- och serviceområden Områden som planläggs Tätorter och andra områden med tätare bosättning Randområden i omedelbar närhet av planområden Avloppsvattenhanteringen i glesbygden utanför avloppsnäten... 23

3 2 2.8 Hantering av dagvatten PRIORITERINGAR OCH MÅL FÖR VATTENTJÄNSTERNA I KOMMUNEN Borgå stads strategi och vattentjänster Målen för utveckling av vattentjänster Organisatoriska riktlinjer Planering av vattentjänster som en del i utveckling av samhällsstrukturen UTVECKLINGSÅTGÄRDER Förbättring av vattentjänster inom de nuvarande verksamhets- och serviceområdena Beredskap för exceptionella situationer Ökning av saneringen av näten och förbättring av funktionssäkerheten Utvecklingsåtgärder för vattenanskaffningen Utveckling av avloppsvatten- och slamhantering Vattenandelslagens verksamhet- och serviceområden Utvidgning av centraliserade vattentjänster till nya områden Fastighetsvis avloppsvattenhantering Granskning av kostnader för anslutning till centraliserade vattentjänster och fastighetsvis avloppsvattenhantering Åtgärdsprogram Borgå vattens investeringsprogram Investeringsprogrammets ekonomiska konsekvenser INFORMATION OCH UPPDATERING AV UTVECKLINGSPLANEN Information Uppdatering av utvecklingsplanen SAMMANFATTNING BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Förverkligande av åtgärdsplanen i föregående utvecklingsplan Åtgärdsplan fogande av nya områden till centraliserade vattentjänster Utvidgningsområdena på kartan Anvisningar för fastighetsvisa avloppsanläggningar Kartor i texten: Bild 1. Borgå vattens vattenledningsnät 2013 och verksamhetsområden (blå streck) och andelslagens nätverk och verksamhetsområden (röda streck) Bild 2. Huvudriktlinjerna för utvecklingen av bystruktur i Borgå Bild 3 Trenden för vattenledningsnätets ålder Bild 4. Områden med YKR-tätorter i Borgå, rutor där det på ett område på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare samt grundvattenområden.

4 3 INLEDNINGSORD För vattenverkens verksamhet fastställs villkor, förpliktelser och mål i lagen om vattentjänster. Den reviderade lagen om vattentjänster trädde i kraft Syftet med lagen om vattentjänster är att trygga vattentjänster som, till skäliga kostnader, ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälsooch miljöskyddet. Enligt 6 i lagen om vattentjänster skall kommunen se till att åtgärder vidtas för inrättande av ett vattentjänstverk som motsvarar behovet, utvidgning av vattentjänstverkets verksamhetsområde eller tryggande av tillgången till andra behövliga tjänster i samband med vattenförsörjning och avloppshantering, om behovet hos en större grupp av invånare eller sanitära skäl eller miljöskyddsskäl kräver det. Riktgivande delmål och huvudmål för utveckling av vattentjänster samt kommande åtgärder för att uppnå dessa fastställs i den här utvecklingsplanen som stadsstyrelsen godkänner. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster har utarbetats i samarbete med en arbetsgrupp som bestod av Risto Saarinen, verkställande direktör Mats Blomberg, biträdande direktör Riitta Silander-Lönnström, projektchef Reetta Kuronen, nätchef Maija-Riitta Kontio, generalplanläggare Kari Hällström, planeringschef Päivi Kauppinen-Ketoja, byggnadstillsynschef Hedy Kleiman, miljövårdsinspektör Maarit Lönnroth, hälsoskyddsplanerare Borgå vatten Borgå vatten Borgå vatten Borgå vatten Borgå stad, stadsplanering Borgå stad, kommunteknik Borgå stad, byggnadstillsyn Borgå stad, miljövård Borgå stad, hälsoskydd I beredningen hördes också vattenandelslagen som fungerar i Borgå. I beredningen deltog också flera andra personer från Borgå vatten och Borgå stads organisation. De centralaste utvecklingsåtgärderna i utvecklingsplanen för vattentjänsterna är att bygga ut avloppsnätet, trygga vattenförsörjningen och öka saneringen av nätet. I Borgå behöver nätet för hushållsvatten närmast byggas ut till nya planområden. Vattenandelslagens roll som tillhandahållare av vattentjänstverkets tjänster minskar under planeringsperioden.

5 1 NULÄGE FÖR VATTENTJÄNSTER I BORGÅ 1.1 Invånarantal och industri 4 Borgås invånarantal vid slutet av år 2013 var Befolkningens andel i stadsbebyggelsens detaljplaneområde och område med avlopp var cirka invånare. I bycentrum så som Kerko, Hindhår och Ebbo finns sammanlagt cirka invånare. I mindre byar och glesbygden bor cirka personer. De största arbetsplatserna finns i Borgå centrum, områden i Östermalm Stadshagen och Sköldvik. En stor del av stadens område är jord- och skogsbruksområde. 1.2 Vattentjänster på Borgå vattens verksamhets- och serviceområden Verksamhets- och serviceområden Borgå vatten är ett kommunalt affärsverk vars uppgift är att producera vattentjänster, dvs. vattenanskaffning och distribution samt bortledning och hantering av avloppsvatten. Tjänsterna erbjuds inom det verksamhetsområde som fastställts enligt lagen om vattentjänster samt också i serviceområden utanför verksamhetsområdet. Enligt lagen om vattentjänster har planområden en särskild ställning vid utvecklingen av vattentjänster. Den allmänna tolkningen är att kommunens vattentjänstverk ska ordna vattentjänster i detaljplaneområden. Också i Borgå har detaljplaneområden fastställts som Borgå vattens verksamhetsområde. Uppdateringen av avgränsningen av verksamhetsområdet godkändes i stadsstyrelsen I verksamhetsområdet har inkluderats områden där planläggningen pågår. I dessa områden byggs näten efter att stadsplanerna har fastställts och tomterna i området överlåts. Inom sitt verksamhetsområde har verket en skyldighet att sköta vattentjänsterna enligt beslutet om fastställelse av verksamhetsområdet. Fastigheterna i området har på motsvarande sätt skyldighet att ansluta sig till nätet. Verksamhetsområdet är indelat enligt tillgången på tjänster: 1 A: Område där fastigheterna kan ansluta sig till vatten-, avlopps- och dagvattennät. Avloppsnätet kan vara både blandavlopp eller separat avlopp. 1 B: Område där fastigheterna kan ansluta sig till vattenlednings- och avloppsnät men inte till dagvattennät. I dessa områden sköter Borgå vatten varken om dagvattenavledningen eller avvisar för fastighetsägaren utloppsplatser för regn- och dräneringsvattnet. 2A/2B: Område där vatten- och avloppsnäten ska byggas. Näten byggs i regel först efter att områdets detaljplan har fastställts och områdets nya tomter tas i bruk. För fastigheterna i området träder anslutningsskyldigheten i kraft först sedan när vattentjänstnätet har byggts. Utanför verksamhetsområdet i glesbygden finns serviceområden som inte hör till verksamhetsområdet för vattentjänster, men som har vattenledningsnät eller tryckavloppsnät. Borgå landskommun inledde under 1970-talet byggandet av vattenledningsnät också utanför planområden och nu vid övergången till talet täckte Borgå vattens stomledningsnät en stor del av glesbygdsområden. Distributionsnäten har till stor del byggts gemensamt av flera fastigheter.

6 5 Byggandet av transportavlopp i glesbygden inleddes år Avloppen byggs som tryckavlopp. Vattenverket stöder byggandet av ledningar från stomlinjen till fastigheter genom att för det bevilja bidrag för rören. Verksamhetsområden för Borgå vatten och vattenandelslagen och stomnätet visas i kartan på bild 1. Bild 1. Borgå vattens vattenledningsnät 2013 och verksamhetsområden (blå streck) och andelslagens nätverk och verksamhetsområden (röda streck) I den förra utvecklingsplanen för vattentjänster som fastställdes år 2009, presenterades ett målinriktat program för byggandet av avlopp för åren Alla objekt i planen som planerats att genomföras av Borgå vatten före år 2013 har genomförts och projekten för år 2014 pågår (bilaga 1) Vattentjänstnätens omfattning och antalet förbrukningsplatser Borgå vattens nätverkslängd i slutet av år 2013 visas i tabell 1.

7 6 Tabell 1 Borgå vattens nätverkslängd i slutet av år 2013 Vattenledning 511 km Gravitationsavlopp 199 km Blandavlopp 11 km Tryckavlopp 166 km Dagvattenavlopp 118 km Totalt 1005 km Förbrukningsplatserna i Borgå vattens verksamhets- och serviceområden är sammanlagt cirka Av dessa finns cirka i planområden och cirka utanför. Av det vatten som Borgå vatten säljer används lite över 60 % i hushållen. Vattenförsäljningens nyckeltal finns i tabell 2. Tabell 2 Förbrukningsplatser och vattenförsäljning i Borgå vattens verksamhets- och serviceområden Användningsändamål Förbrukningsplatser Fakturerat vatten Fakturerat spillvatten st. andel % m 3 andel % m³ andel % småhus , , ,2 radhus 180 1, , ,6 flervåningshus 342 3, , ,3 Bostadsbyggnaderna sammanlagt , , ,2 Industri 234 2, , ,0 Serviceverksamhet 439 4, , ,6 Partiförsäljning 21 0, , ,2 Totalt Sköldviks industriområde har ett vattenledningsnät som byggts av industrianläggningarna i området som Neste Oil Abp levererar vatten till. Neste Oil köper hushållsvatten av Borgå vatten Vattentäkter Vattenanskaffningen baserar sig på användning av grundvatten och konstgjort grundvatten av hög kvalitet. Borgå vatten har till sitt förfogande sju vattentäkter, av vilka tre är i kontinuerlig drift och fyra fungerar som reservvattentäkter (Tabell 3). Huvudvattentäkterna är Sannäs och Saxby. Av de vattentäkter som är i kontinuerlig drift kan sammanlagt tas vatten m³/dygn. År 2013 pumpades i nätet i genomsnitt m³/d (ca 3,60 miljoner m³/år) vatten, vilket motsvarar ca 74 % av vattentillgångarna. I Sannäs vattentäkt bildas konstgjort grundvatten genom att man från Molnby och Böle råvattentäkter pumpar vatten till infiltrationsområdet i Bosgård. År 2013 pumpades totalt 1,05 milj. m³ (2 877 m³/dygn) vatten till infiltrationsområdet. Det konstgjorda grundvattnets andel var ca 50 % av det i Sannäs uppfordrade vattnet och ca 29 % av den totala utpumpade vattenmängden. I Saxby utgörs en betydande del av grundvattnet av vatten som infiltreras från Borgå å. Tack vare grundvattnets höga kvalitet är behandlingen av vatten rätt enkel. Järnavskiljning utförs vid vattentäkten i Saxby. Vid de övriga vattentäkterna regleras endast ph-värdet. Vid vattentäkterna i Saxby och Norike sker alkaliseringen med kalk, vid de övriga vattentäkterna med natriumhydroxid.

8 Vid huvudvattentäkterna Sannäs och Saxby och i Norike används UV-desinficering. Dessutom finns det vid samtliga vattentäkter beredskap för desinficering av vattnet med natriumhypoklorit. Alkaliteten i vattnet från Sannäs höjs sedan år 2003 med koldioxid. Vattnets järn-, mangan och kloridhalter vid Borgbackens reservvattentäkt överskrider gränsvärdena för kvalitetsrekommendationerna för hushållsvatten och därför är vattentäkten inte i drift. Tabell 3 Borgå vattens vattentäkter Pumpad vattenmängd 2013 Vattentäkter: 7 Vattendomstolens tillstånd Användningsgrad Kapacitet Andel av vattenanskaffningen m³/år m³/dygn m³/dygn % m³/h % Sannäs , ,7 Saxby och Kerko , ,5 Norike ,6 30 2,8 Illby*) Borgbacken*) **) 0 (12 000) Sondby *) Mickelsböle *) 0 (1 000) 0 6 Sammanlagt , Råvattentäkter: Molnby ~ , ,6 Böle ~ , ,4 Sammanlagt ~ ,5 100 *) Reservvattentäkt **) Vattnets kvalitet fyller inte alla kvalitetskriterier Reningsverk Avloppsvattenbehandlingen sker vid fem olika reningsverk. Avloppsvattnet från stadens centrala planområden behandlas i Hermansö reningsverk. Därtill finns mindre reningsverk i Ebbo, Sannäs, Hindhår och Kullo (personekvivalent PE under 100, inget miljötillstånd). I tabellerna 4 och 5 ges ett sammandrag av vattenmängden som behandlats i reningsverken, tillståndsvillkoren och reningsresultat. Tabell 4 Borgå vattens reningsverk Reningsverk (datum för tillståndsbeslut) Behandlad vattenmängd 2013 milj. m 3 Anslutna fastigheter 2013 st. Hermansö ( ) 4, (+vattenandelslag ca 190) Ebbo ( ) 0, Sannäs ( ) 0, Hindhår ( ) 0, (+vattenandelslag ca 50) Kullo (ej miljötillstånd, eftersom PE < 100) 0,002 9

9 Tabell 5 Reningsresultat av Borgå vattens reningsverk år 2013 Reningsverk BOD7 Fosfor Kväve (Datum för villkor resultat krav resultat krav resultat krav resultat krav resultat tillståndsbeslut) Hermansö ( ) Ebbo ( ) Sannäs ( ) Hindhår ( ) Kullo (ej miljötillstånd, eftersom PE < 100) mg/l mg/l % resultat mg/l mg/l % % 8 % (årsmedelvärde) % (årsmedelvärde) < 10 5 > < 0,5 0,24 > > , ,0 0, möjligast bra 15 1, ,6 0,7 0, ,7 0, Ebbo reningsverk läggs ned i slutet av år Hindhår reningsverk uppfyller inte de ställda tillståndsvillkoren och reningsverket tas ur drift efter att de nödvändiga transportavloppen har byggts. Borgå vatten och Biovakka Suomi Oy har fram till i kraft ett avtal om fortsatt behandling och deponering av slam från Hermansö reningsverk. Slammet från Hermansö transporteras till biogasanläggningen i Topinoja i Åbo. 1.3 Vattentjänster inom vattenandelslagens verksamhets- och serviceområden I Borgå finns i dag 11 vattenandelslag som sköter om vattentjänsterna på sina områden (tabell 6 bild 1). Andelslagen står för vattendistributionen till ca 1900 invånare, och alla andelslag köper hushållsvattnet av Borgå vatten. År 2013 köpte andelslagen sammanlagt m 3 vatten, vilket motsvarar ca 3 % av Borgå vattens vattenförsäljning. Tre andelslag har också avloppsnät och dessa andelslag har ett fastställt verksamhetsområde enligt lagen om vattentjänster. Andelslaget Borgå Skärgårds vattentjänstverk sköter själv avloppshanteringen, medan Kråkö vattenandelslag och Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja Viemäriosuuskunta (Hindhår) levererar avloppsvattnet till Borgå vatten för behandling. Andelslagens avloppsnät betjänar cirka 800 invånare.

10 9 Tabell 6 Borgå vattenandelslag avlopp vattendistribution vattentjänstverk *) fastslaget verksamhetsområde 1 Renum-Jackarby vattenandelslag x 2 Kråkö Vattenandelslag x x x x 3 Mickelsböle x 4 Mickelsböle - Kvarnskogen vattenandelslag x 5 Svartbäck Vattenandelslag x 6 Nybacka vattenandelslag x 7 Rånäs Vattenandelslag x 8 Andelslaget Borgå Skärgårds x X x x Vattentjänstverk 9 Siggböle Vattenandelslag X 10 Boe bys vattenandelslag X 11 Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja X x x X Viemäriosuuskunta *) Enligt revideringen av lagen om vattentjänster år 2014 omfattas bara de verk av lagen som har ett fastslaget verksamhetsområde. 1.4 Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster I Borgå vattens verksamhetsområde är anslutningsgraden till vattenledning och avlopp i praktiken 100 %. Några fastigheter tar sitt hushållsvatten ur egen brunn. Anslutningsgraden till dagvattenavloppet varierar. Gamla fastigheter saknar ofta helt avloppsanslutning för dagvatten, eller så avleds dagvattnet i spillvattenavloppet, som strider mot de nuvarande anvisningarna. När man beaktar fastigheterna som anslutit sig både till Borgå vattens och andelslagens nätverk var anslutningsgraden till vattenledningsnätet cirka 89 % ( invånare) år Anslutningsgraden till avloppsnätet var cirka 78 % eller invånare. Invånarantalen och anslutningsgraden områdesvis visas i tabell 7. Dessutom har också fritidsbostäder anslutit sig både till Borgå vattens och andelslagens nät, som inte finns med i tabellens invånarantal. Tabell 7 Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster i Borgå invånare per område anslutna till vattenledning grad anslutna till avlopp Borgå vattens verksamhetsområde % % Borgå vattens nya verksamhetsområden % % (en del ofärdiga) Borgå vattens serviceområden vatten % Borgå vattens tryckavloppsområde % (delområde i det föregående) Vattenandelslagens områden % Vattenandelslagens avloppsområden % (delområde i det föregående) Sammanlagt % % Ingen anslutning % % Ingen möjlighet till anslutning % % Befolkningsantal grad

11 1.5 Vattentjänster utanför verksamhets- och serviceområden 10 I Borgå bor ca invånare utanför Borgå vattens eller vattenandelslagens serviceområden. Vattenkvaliteten i privata brunnar uppfyller sällan alla kvalitetskrav och -rekommendationer enligt socialoch hälsovårdsministeriets förordning. Typiska faktorer som försvagar kvaliteten på brunnsvattnet i Borgå är förhöjda järn- och manganhalter. Vattenkvaliteten försämras också av klorid, humus och i ringbrunnar av för lågt ph. I borrbrunnarna är problemet vattnets höga radonhalter samt ställvis höga arsenik- och uranhalter. Ringbrunnarna är mera utsatta än borrbrunnarna för ytvattenföroreningar och risken för förekomst av sjukdomsframkallande bakterier är större i ringbrunnarna. Typiskt för Borgåregionen är också alltför höga fluoridhalter i brunnsvattnet. Vattenförbrukarna kan också få problem med sinande vattenmängder. I Borgå bor cirka personer som inte har möjlighet att ansluta sig till avloppsnätet och den centraliserade avloppsvattenhanteringen. Avloppsvattenhanteringen i glesbygdsområdena sköts huvudsakligen med fastighetsvisa arrangemang. Som metod för behandling av avloppsvatten används på äldre fastigheter fortfarande två- eller trestegsbrunnar för slam. Sedan 1987 har av nya fastigheter utöver slamavskiljare krävts markfiltrering eller annan motsvarande behandling. Ofta krävs i samband med bygglov också att WC-vattnet separeras i en sluten tank för borttransport. Skolor och vissa inrättningar har egna minireningsverk. Slammet från slamavskiljare och slutna tankar tas emot på Hermansö reningsverk. Mängden var m³ år Den reviderade statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet trädde i kraft Denna förordning (209/2011) fastställer kraven för att minska belastning av miljön från hushållsavloppsvatten. Systemet för behandling av avloppsvatten ska lämpa sig för ändamålet och det bör kunna användas och skötas så att förordningens behandlingskrav uppnås. Avloppsvattenförordningen kräver att systemen för behandling av avloppsvatten från fastigheter som inte är anslutna till avloppsnätet ska förbättras så att fastigheternas avloppsystem uppfyller förordningens krav före Statsrådet beslöt att förlänga övergångstiden , och en arbetsgrupp tillsatt av miljöministern utreder ännu möjliga ytterligare lindring av förordningen. Fastighetsvisa hanteringssystem enligt förordningen har spritt sig rätt långsamt, och fastighetsägarna väntar på centraliserade lösningar på många håll. NTM-centralen i Nyland har utarbetat ett utkast som heter Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Nyland Ett av utkastets strategiska val är en energieffektiv landsbygd och ren miljö där rening av avloppsvatten är ett av utvecklingsmålen på landsbygden. NTM-centralen kan bevilja bidrag till projekt i kommuner och andelslag. 1.6 Vattentjänstsamarbete Samarbete inom kommunen Borgå vatten har ett nära samarbete med vattenandelslagen i regionen. Vatten- och fiskeriekonomiska kontrollundersökningar på havsområdet utanför Borgå utförs gemensamt av Borgå vatten och industrianläggningarna i Sköldvik och Tolkis. Borgå vatten deltar också i den vatten- och fiskeriekonomiska kontrollen av Borgå å och Svartsån tillsammans med andra punktbelastare inom avrinningsområdet. Borgå vatten levererar enligt ett avtal om partiförsäljning med Neste Oil Abp vatten till Sköldviks industriområde. Den levererade vattenmängden var cirka m 3 år I anläggningen av kommunalteknik samarbetar Borgå vatten med stadens kommunteknikavdelning.

12 Samarbete över kommungränserna Med Askola kommun finns ett avtal om mottagning och behandling av kommunens avloppsvatten. Avloppsvatten från Askola började tas emot i slutet av Mängden mottaget avloppsvatten var cirka m 3 år Borgå vatten levererar också hushållsvatten till Askola kommun i området Särkijärvi- Hovarböle. Mängden sålt vatten till Askola var cirka m 3 år Under år 2014 har man utrett möjligheter att också leverera hushållsvatten till området Monby Vahijärvi. Borgå stad är delägare i Huvudstadsregionens Vatten Ab som äger Päijännetunneln. Aktierna berättigar enligt deras antal till en andel av det vatten som leds genom tunneln från Päijänne. Staden har sammanlagt 111 aktier som till en nominell vattenreservering motsvarar cirka 4000 m 3 /h. Borgå vatten levererar vatten till kunderna cirka m 3 /dygn. En vattenandel motsvarande 15 aktier har reserverats för Borgå vatten och en vattenandel motsvarande 5 aktier har hyrts ut till Mäntsälä och Borgnäs kommuner. En andel motsvarade resterande 91 aktier har reserverats för industriområdet i Sköldvik.

13 12 2. BEHOVET ATT UTVECKLA VATTENTJÄNSTERNA I BORGÅ 2.1 Utsikter för utveckling av samhällsstrukturen Befolkningsprognos och planläggning som styr markanvändning Borgå hade invånare i slutet av Enligt Borgå stads strategi ökar befolkningen tydligt. Olika prognoser har gjorts om befolkningstillväxten. I den här planen räknar man att den årliga befolkningstillväxten är en procent. Enligt antagandet är befolkningsantalet i Borgå cirka år Målet för utvecklingen i Borgå är att täta och förenhetliga stadsstrukturen genom att styra en större del av befolkningstillväxten till stadsbebyggelsen och dämpa uppkomsten av bebyggelse i glesbygden. Markanvändningen i staden styrs av följande delgeneralplaner: - Delgeneralplan för de centrala delarna, med rättsverkan (godkänd 2004, trädde i kraft 2006) - Delgeneralplan för byar och glesbygd, saknar rättsverkan (godkänd 1996) - Delgeneralplan för Sköldvik, med rättsverkan (fastställd 1988) - Delgeneralplan för Emsalö och Haxalö, med rättsverkan (fastställd 2001) - Borgå stads bostadspolitiska program för år (godkänd i fullmäktige 2012) - Borgå stads program för bystrukturen (godkänd i fullmäktige 2014) Arbetet pågår också med delgeneralplaner för området Onas skärgård och Pellinge skärgård. Andra pågående projekt för generalplan är delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka samt ändring av delgeneralplanen för Sköldvik. Den täckande landskapsplanen för hela Nylands län fastställs som bäst vid miljöministeriet, och i planen är målåret för markanvändning år Landskapsplanen styr planläggningen i kommunen. Som bäst bereds ett program för genomförande av markanvändningen för år Målen enligt stadens strategi är att täta stadsstrukturen och minst 75 % av egnahemshusen styrs till planområden. Utvecklingen av landsbygden beaktas med hjälp av Borgå stads program för bystrukturen. Enligt programmet, som godkändes i juni 2014, ska en allt större andel av befolkningstillväxten styras till stadsbebyggelsen, stadsstrukturen blir enhetlig och tät. Stadsbebyggelsens randområden blir inte glesbygdsområden och befolkningsantalet växer inte i stadsbebyggelsens randområden. Enligt utvecklingslinjerna i programmet för bystrukturen har områdena utanför stadsbebyggelsen indelats i tre kategorier: servicebyar, landsbygd och skärgård. I programmet fastställdes sex servicebyar i Borgå där staden koncentrerar sina tjänster. Servicebyarna är Kullo, Hindhår, Kerko, Illby, Ebbo och Fagersta Gäddrag. Befolkningstillväxten utanför stadsbebyggelsen i Borgå ska i fortsättningen styras till dessa servicebyar. Servicebyarna omges av landsbygden och skärgården som utvecklas i en lugnare takt.

14 13 Bild 2. Huvudriktlinjerna för utvecklingen av bystruktur i Borgå (Källa: Borgå stads program för bystrukturen 2014) Vattenledningsnätet som Borgå vatten och andelslagen byggt är rätt täckande både i servicebyarna och andra tätorts- och byområden samt mindre byområden. Byggandet av avloppsnät har koncentrerats i första hand till grundvattenområden, varför de täckande näten finns förutom i planområdena för Ebbo och Hindhår också i områdena Illby Sannäs och Kerko Karlsby. Ett avlopp byggs som bäst i området Fagersta Gäddrag och planeras för Kullo. Efter att dessa projekt är färdiga har alla servicebyar också ett avloppsnät. Det finns cirka sommarstugor i Borgå (2012) och de ligger huvudsakligen vid vatten. Att ordna centraliserade avloppslösningar i strandområdena är särskilt krävande på grund av långa avstånd och svår terräng, och är i regel mycket dyrt. Det finns inga uppgifter på hur många stugor har rinnande vatten. Antalet stugor ökar antagligen så småningom. Stugornas utrustningsnivå ökar hela tiden och därför finns det större önskemål om att få vattentjänster och avlopp Kommunstrukturreform Det pågår en utredning om möjligheten att sammanslå kommunerna i Östra Nyland (Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgnäs, Borgå och Sibbo) som ska bli färdig år Utvecklingen av samhällsstrukturen på grund av den eventuella kommunstrukturreformen orsakar olika följder för hur vattentjänsterna ska ordnas. Utvidgning av verksamhetsområden till glesbygden och

15 splittring av samhällsstrukturen försämrar de teknisk-ekonomiska förutsättningarna för ordnande av centraliserade vattentjänster. Kostnader för byggande av näten per fastighet ökar i och med splittringen. 14 Med tanke på vattentjänsterna följer de fördelaktigaste samarbetsområdena nödvändigtvis inte kommungränserna. Å andra sidan möjliggör lagen om vattentjänster att verksamheten kan ordnas enligt de naturliga samarbetsområdena; inom kommunen kan fungera många vattentjänstverk och ett verk kan fungera i ett område med flera kommuner. I Östra Nyland har gjorts regionala vattentjänstplaner bl.a. av Nylands NTM-central. När kommunstrukturplanerna klarnar kan de regionala planerna uppdateras enligt den nya konstellationen i kommunindelningen. Kommunstrukturreformen påverkar inte behandlingen av avfallsvatten så starkt på kort eller medellång sikt. Behandlingen av avloppsvatten ska koncentreras till de större reningsverken, men på grund av områdets omfattning och små avloppsvattenmängder är det osannolikt att behandlingen koncentreras i någon större utsträckning. 2.2 Bedömning av vattentjänsternas funktionssäkerhet Säkerställande av hushållsvattnets kvalitet Kvalitetskraven för hushållsvatten fastställs i social- och hälsovårdsministeriets hushållsvattenförordning 461/2000. Förordningen definierar såväl tekniska som mikrobiologiska kvalitetskrav samt kvalitetsrekommendationer. Kvalitetskraven ska alltid uppfyllas men rekommendationerna kan frångås i vissa situationer. Vattentjänstverket ska enligt lagen och sina leveransvillkor se till att vattnet som levereras till kunderna uppfyller kvalitetskraven för hushållsvatten. Vattentjänstverkets ansvar för vattenkvaliteten sträcker sig till anslutningsstället, varefter fastighetsägaren svarar för vattenkvaliteten. Kvaliteten på hushållsvattnet påverkas av råvattnets kvalitet, behandlingsprocessen och nätets skick. På alla grundvattenområden orsakar markanvändning risker för grundvattnets kvalitet. På de områden som ägs av staden kan man bättre styra användningen av området, så att riskerna för förorening av grundvattnet kan minskas. Till exempel bör trafiken på grundvattenområden ordnas så säker som möjligt. Nedan granskas situationen enligt vattentäkt (huvudvattentäkter). Sannäs vattentäkt: Vattentäkten har ett av Västra Finlands vattendomstol fastställt skyddsområde. I skyddsområdet är bosättningen relativt gles, och där idkas inte boskapsskötsel. Ett tryckavloppsnät byggdes i området men alla fastigheter har inte anslutit sig till nätet. Således orsakar avloppsbelastningen från bosättningen vid skyddsområdet fortfarande en risk för grundvattnets kvalitet. Genom grundvattenområdet och i omedelbar närhet av brunnsområdet går en bygdeväg. Olje- och kemikalietransporter utgör en betydande risk för vattentäkten. Med vägförvaltningen har förts förhandlingar om skydd av vägslänterna samt på lång sikt om flyttning av vägen. Under 2009 gjordes en förundersökning om flyttning av vägsträckningen samt planerades eventuella snabba förbättringar, men tillsvidare har planerna inte förverkligats och risken finns kvar. För att skapa konstgjort grundvatten infiltreras vatten från Molnbyträsket i Bosgård. Infiltreringsvattnet tas från träskets utloppsbäck där det finns en pumpstation för råvatten. Verksamheten vid utloppsbäcken (trafik, användning av gårdsområdet) medför risker för infiltreringsvattnets kvalitet. För att förbättra säkerheten är det meningen att flytta platsen för vattenintaget till övre ändan av utloppsbäcken vid regleringsdammen så att vattnet leds i röret till pumpstationen för råvatten. Den första rördelen genomfördes år Brunnsområdet ligger på nivån +3,5 +5,0 m. När havsvattennivån stiger till nivån +1,7 eller över når havsvattnet emellertid till omedelbar närhet av brunnsområdet. Skyddsåtgärderna ska ännu kompletteras genom att förbättra trafiksäkerheten vid anslutningarna till Ylikevägen.

16 15 Vidare bör man utreda byggande av tilläggsbrunnar på sådana ställen, som ligger i skydd för havsöversvämningar. Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Saxby vattentäkt: Vattentäkten har ett av Västra Finlands vattendomstol fastställt skyddsområde. Inom fjärrskyddsområdet finns mycket bosättning, bl.a. Kerko bycentrum. Råvattnets mikrobiologiska kvalitet har dock i huvudsak varit god. Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Anläggningens processteknik sanerades år Anläggningens byggnad är i behov av sanering. Norike vattentäkt: - Vattentäkten saknar fastställt skyddsområde. Inom grundvattenområdet finns inte nämnvärd bosättning. - Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Anläggningen sanerades år Tillgången på hushållsvatten År 2013 pumpades i genomsnitt ca m 3 råvatten per dygn, vilket motsvarar 72 % av vattenmängden per dygn enligt vattentäkternas tillstånd. År 2013 var ca 91 % av fastigheterna anslutna till hushållsvattennätet om andelslagens anslutningar också beaktas. För boende används cirka m 3 hushållsvatten per dygn. Om anslutningsgraden skulle stiga till 100 procent skulle vattenförbrukningen för boende vara m 3 per dygn, dvs. användningsgraden skulle stiga till 74 procent. Vid de nuvarande vattentäkterna kan man under normala förhållanden uppfylla vattenbehovet i Borgå, ifall befolkningstillväxten inte väsentligt ändras, och de nuvarande vattentäkterna förblir brukbara. Erfarenheterna från den torra perioden visade emellertid att de nuvarande vattenkällornas tillräcklighet under exceptionella väderleksförhållanden kan kräva speciella åtgärder. Under olika exceptionella förhållanden kan man också vara tvungen att ta reservvattentäkter i bruk. Därför bör de hela tiden hållas i gott skick. Vattenpumpningens säkerhet i normala förhållanden är bra eftersom vattentäkterna i Saxby och Sannäs matar nätet från olika håll och båda vattentäkterna har ett fast reservkraftaggregat. Därtill kan reservvattentäkten i Borgbacken tas i bruk som ligger i centrum. Vattnet från Norike vattentäkt kan vid behov ersättas med vatten från Sannäs. Andra reservvattentäkter (Illby, Sondby och Mickelsböle) är små men de kan åtminstone i undantagssituationer ha en lokal betydelse. En långvarigt bruksbegränsning för den ena huvudvattentäkten, t.ex. på grund av förorening av råvattenkällan, skulle medföra en situation där stadens vattenbehov inte kan tillgodoses. Om den ena huvudvattentäkten (Sannäs eller Saxby) är ur bruk, kan man från den andra vattentäkten få cirka 70 % av den mängd som behöver pumpas. Om reservvattentäkten i Borgbacken tas i bruk kan man garantera en tillräcklig vattenmängd men vattnets kvalitet är inte tillräckligt bra. Järn- och manganhalterna i vattnet vid Borgbackens anläggning är högre än kvalitetsrekommendationerna. Också kloridhalterna blir i långvarigt bruk högre än kvalitetsrekommendationerna. Målet för funktionssäkerheten i vattenanskaffningen är, oavsett vilken vattenkälla är ur bruk, att vattnet kan ersättas med andra arrangemang utan att servicenivån försämras betydligt.

17 Bedömning av vattendistributionens funktionssäkerhet Huvudmatarledningen från Saxby har dubblerats men från Sannäs finns det bara en mindre alternativ förbindelse mot staden. Vattenledningsnätet är i regel byggd som en ring, men man vet att om vissa huvudvattenledningar eller deras knutpunkter går sönder kan det orsaka omfattande avbrott i distributionen. Också i glesbygden finns områden som har bara en matarledning. Genom att utveckla modellering av nätet kan man granska funktionssäkerheten i olika störningssituationer. På det sättet kan faktorer i funktionssäkerheten bättre beaktas också vid planeringen av nätets utbyggnad, komplettering och sanering. Till nätet hör två vattentorn som har en vattenmängd på m 3 beroende på fyllningsgraden. Vattnet i vattentornen räcker till för att täcka vattenbehovet för några timmar. Kvarnbackens vattentorn byggdes år 1968 och Hammars (Slätberget) vattentorn år Hammars vattentorn sanerades under år Huvudmatarledningarna visas i tabellen 8. De äldre ledningarna har sanerats där det behövts och de är inte i någon akut behov av sanering. Tabell 8 Huvudmatarledningar Linje Sannäs- Vårberga Saxby Estbacka Saxby Borgbacken Diameter och material Längd Byggnadsår 400 mm 7 km 1982 (PVC) 400 mm 4,5 km 1975 (gjutjärn) 315 (PEH) 3,8 km Anläggningen har en bra beredskap att reparera felen i nätet. Reparation av mindre distributionsledningar lyckas i regel inom 12 timmar. Anläggningen har fyra små flyttbara vattentankar som räcker till för distribution av reservvatten i ett begränsat område Avloppets funktionssäkerhet Avloppsnätet omfattar cirka 70 avloppspumpstationer som är beroende av eltillförsel. Ett längre elavbrott orsakar i regel bräddningar av avloppsvatten i pumpstationens omgivning. I samband med Borgå vattens beredskapsplan har man identifierat de objekt där konsekvenserna blir de största. I den ena pumpstationen (Staffas) finns en fast reservkraftaggregator eftersom bräddningen i pumpstationen skulle rinna till Veckjärvi som är belastad. I Illby pumpstationen finns en lagringsbassäng. Fyra pumpstationer (Strandgatan, Skepparegatan, Kokon, Gammelgård) bedöms som kritiska på grund av deras läge på så sätt att situationer med bräddning bör undvikas. Avloppsnätet har inte dubbla eller alternativa förbindelser så som vattenledningsnätet har och sådana brukar inte i allmänhet byggas. Vid störningar kan avloppsvattnet ledas förbi störningsplatsen genom en tillfällig pumpning förbi eller använda slambilar som för slammet till reningsverket. Om ytan i Borgå åns nedre lopp stiger över nivån +1,10 börjar det rinna åvatten i avloppsnätet. Det här kan inte hindras. En sådan översvämning orsakar vanligtvis att pumpstationen vid Strandgatan svämmar över och dessutom blir vattnet, som pumpas till Hermansö, mera utspätt vilket försvagar reningsresultatet. Om åns eller havets yta höjs över + 1,60 kan vattnet tränga in i pumpstationens torra utrymmen som ligger lågt och skada anläggningarna. Skador vid översvämningar kan minskas genom att skydda pumpstationers elkomponenter.

18 Nivå och funktionssäkerhet vid avloppsreningen Hermansö reningsverk Hermansö reningsverk har fungerat sedan år Reningsverket har fungerat bra, och miljötillståndets reningskrav har i huvudsak uppfyllts. De största problemen har berott på stora inflöden vid rikliga regn och hög havsvattennivå. För att minska på problemet bör man bl.a. effektivare ändra blandavlopp till separata avlopp, minska läckage i avlopp och avlägsna dagvattenanslutningar till avlopp som finns i gamla fastigheter. Eftersom huvudpumpstationerna och en del av nätet ligger i strandområden går det inte helt att hindra tillflödet av havsvatten i nätet under perioder då havsvattennivån är hög. I dag behandlar reningsverket avloppsvattnet från cirka invånare i Borgå och ca invånare i Askola. Därtill hämtas till Hermansö slam från tre mindre reningsverk och direkt från regionens slamavskiljare och slutna brunnar. År 2013 var reningsverkets kalkylerade personekvivalent Den inkommande belastningen har ökat hela tiden i och med utvidgningen av avloppsområdet. Utloppsplatsen ligger i havet på Svartbäcksfjärden. I miljötillståndet för Hermansö reningsverk har man ställt villkor för avlägsnandet av organiska ämnen och näringsämnen. Borgå vatten har i slutet av året lämnat en tillståndsansökan för granskning av tillståndsvillkoren. Det är möjligt att det nuvarande resthaltvillkoret för reningsverkets fosforreduktion 0,5 mg/l i stället blir 0,3 mg/l. Om tillståndsvillkoren blir stramare bör man på reningsverket vidta åtgärder för att förbättra reningseffekten. Det här innebär investeringar i rengöringstekniken. I reningsverket i Hermansö finns två processlinjer. Reningsverkets eltillförsel kommer till största delen genom jordkablar, men om huvudtransformatorn skadas orsakar det ett längre avbrott i reningsverkets verksamhet. De vanliga störningarna i reningsverkets verksamhet orsakar i regel inte omedelbar hälsorisk, och miljökonsekvenserna beaktas enligt miljötillstånden i den totala belastningen. Det är ändamålsenligt att också i framtiden sköta slambehandlingen genom att konkurrensutsätta utomstående aktörer. Sannäs reningsverk Sannäs reningsverk har byggts och tagits i bruk år Till reningsverket leds avloppsvatten från cirka hundra personer. Reningsverket har dimensionerats för betydligt högre belastning än den nuvarande och bara den ena av anläggningens två linjer har varit i drift, också den med en låg belastning. Reningsverkets verksamhet har varit förenlig med tillståndsvillkoren i miljötillståndet. Hindhår reningsverk HIndhår reningsverk byggdes år Till reningsverket leds i dag avloppsvatten från cirka 600 invånare. Inflödet till reningsverket varierar kraftigt som närmast beror på smältvatten och regn. Verksamheten vid Hindhår reningsverk har inte varit förenlig med miljötillståndet. Reningskraven i tillståndet har inte kunnat uppfyllas. För att åtgärda saken ska avloppsvattnet från Hindhår ledas till reningsverket i Hermansö och reningsverket tas ur drift. Planeringsarbetet för transportavloppet pågår och avloppsledningen uppskattas bli färdig år Ebbo reningsverk Ebbo reningsverk byggdes år Till reningsverket leds i dag avloppsvattnet från ca 240 invånare samt från åldringshemmet i Ebbo. Reningsverket har fått ett nytt miljötillstånd år Reningsverkets verksamhet har varit förenlig med tillståndsvillkoren i miljötillståndet. Från Ebbo reningsverk leds

19 18 avloppsvattnet till reningsverket i Hermansö längs transportavloppet som byggs som bäst och reningsverket tas ur drift senast i början av år Kullo reningsverk Kullo reningsverk togs i bruk i slutet av år Reningsverket behandlar huvudsakligen avloppsvattnet från Kullo bildningscentrum, men för att jämna ut belastningen leds också avloppsvatten från fastigheterna i närheten av bildningscentrumet till reningsverket. Kullo reningsverk tas ur drift när avloppsledningen från Kullo till Hermansö, som planeras som bäst, blir färdig enligt uppskattning år Nätens skick Under de senaste årtionden har nyanläggningen av näten varit mycket aktiv. I glesbygden har byggts vattenledningar och transportavloppsledningar och flera nya planområden har byggts. Klart mer investeringar har gjorts på nyanläggningar än saneringar av näten. Längden på näten har nästan fördubblats från år De äldsta delarna av Borgå vattens nät har blivit så gamla att de måste börja saneras. I bruk finns fortfarande nät som är nästan hundra år. Saneringsbehovet ökar hela tiden och i fortsättningen bör man investera i saneringen betydligt mer än tidigare. Många ledningar bl.a. i bostadsområden från talet behöver saneras. I saneringen av nätet ska man också ta i bruk nya verksamhetssätt för att kunna höja saneringsvolymen till en tillräckligt hög nivå. En lista upprätthålls över de delar av näten som är i behov av sanering, och i investeringsprogrammet tas objekten upp i prioritetsordning. En del av objekten saneras i samband med förbättring av gatan för att minimera störningarna för stadsbor som grävarbeten orsakar. Cirka 3 km nät har sanerats per år. Med den här takten tar det över 300 år att förnya näten Vattenledningsnät I bild 3 har åskådliggjorts åldern för Borgå vattens vattenledningsnät. På horisontalaxeln visas årtiondet när rören är byggda (det finns uppgifter på cirka 80 % av rören). Den blå kurvan visar summan av längden på ledningarna som byggts under olika årtionden. På den röda kurvan har fördelningen flyttats 50 år framåt, och då ser man i grova drag under vilket årtionde den stora massan av ledningar ska saneras. Bilden visar att nätverkslängden har börjat öka under 1960-talet och att ett speciellt stort steg har tagits under talet då man byggt långa transportledningar i glesbygden. Saneringsbehovet av näten blir tydligt större från 2020-talet framåt jämfört med nuläget.

20 19 Längd (m) Vattenledningsnätets ålder i Borgå Därtill finns cirka 110 kilometer vattenledning vars byggnadsår saknas i nätdatasystemet 50 år gamla nätets totala längd Nätets totala längd Bild 3 Trenden för vattenledningsnätets ålder Andelen läckagevatten av det vatten som pumpats i vattenledningsnätet är cirka 17 %, vilket är nära medeltalet för vattenverken i Finland. Plötsliga läckage i vattenledningar sker årligen stycken som är rätt lite i förhållandet till nätverkslängden Skicken av avloppsnäten och avloppspumpstationer Största delen av gravitationsavloppen är plast- och betongavlopp byggda på 60- och 70-talet. Tryckavloppen behöver inte saneras under de närmaste åren eftersom nästan hela tryckavloppsnätet är byggt på talet. Man bör sträva efter att minska läckaget i avloppsnäten och avledandet av dagvatten till spillvattenavlopp. Extra vatten som läcker in i avloppet minskar nätets kapacitet och ökar kostnader för pumpning av avloppsvattnet. Dessutom orsakar inläckaget bräddningar från avloppsnätet vid störtregn och försvagar processen för avloppsvattenreningen. I centrum finns fortfarande cirka tio kilometer blandavlopp som avloppsvatten och dagvatten leds till. Av blandavlopp är hälften sådana betongrör som är byggda på 60- och 70-talet. Blandavlopp ändras småningom i samband med saneringen till separerade avlopp. I fråga om läckagevatten är avloppsnätet i Hindhår ett känt problematiskt område. Då saneringsprogrammet utarbetas bör man beakta avloppsledningar som finns i grundvattenområden. Av dessa avlopp finns det största saneringsbehovet i Borgbackens område. Årligen behöver 1 3 stycken avloppspumpstationer saneras. Fjärrstyrningssystemet för pumpstationer kompletteras vid behov.

21 Konditionen för dagvattenavlopp försämras långsammare än spillvattenavlopp eftersom dagvattnets kvalitet är renare och sliter mindre på konstruktionerna. I och med att störtregnen ökar till följd av klimatförändringarna kan det orsaka kompletterings- eller ändringsbehov i dagvattennätet Fastigheter som inte är anslutna till näten I vattenverkets verksamhetsområde är fastigheterna skyldiga att ansluta sig till näten. Fastigheten kan på basis av en ansökan få befrielse från anslutningsskyldigheten om vattentjänsten har ordnats på ett sätt som anses vara tillräckligt. I Borgå vattens fastställda verksamhetsområden finns några fastigheter som tar hushållsvatten från egen brunn. I andra serviceområden där det är frivilligt att ansluta sig, varierar anslutningsgraden ganska mycket. I de fastställda verksamhetsområdena finns också några fastigheter som inte är anslutna till avloppsnätet. Om fastigheterna inte har ett system för behandling av avloppsvatten som uppfyller avloppsvattenförordningens krav, finns det inte förutsättningar att befrias från anslutningsskyldigheten. I andelslagens verksamhetsområden bör man främja att fastigheterna ansluter sig till nätet. Tryckavloppsnätens kapacitet i serviceområden utanför verksamhetsområden räcker till för att betjäna ett större antal invånare än det nuvarande. Den låga anslutningsgraden har i vissa fall orsakat stockningar i näten på grund av att flödet har varit alltför litet. Också därför ska man sträva efter att öka anslutningsgraden. 2.5 Vattenandelslagens utvecklingsbehov Utvecklingsbehoven i andelslagen i Borgå kartlades genom en enkät och en workshop, som ordnades i maj Vissa vattenandelslags verksamhet kan i framtiden bli på Borgå vattens ansvar. I en del av andelslag finns bara ett vattenledningsnät och beslut om att bygga ett avloppsnät har inte fattats. Att det finns endast få ansvariga personer leder till osäkerhet i verksamheten i vissa andelslag. I tabellen nedan (Tabell 9) visas ett sammandrag om utvecklingsbehoven i vattenandelslag. Tabell 9 Utvecklingsbehov i vattenandelslagen Andelslag Utvecklingsbehov 1 Renum-Jackarby vattenandelslag Lösningar har inte gjorts för att behandla avloppsvatten från en stor grupp invånare i området. Planeringen av transportavloppet som Borgå vatten ska bygga genom området pågår som bäst. När det klarnat var avloppsledningen ska dras kan anslutningsmöjligheter bedömas fastighetsvis. 2 Kråkö Vattenandelslag Förhandlingar har inletts om att Borgå vatten övertar verksamheten. 3 Mickelsböle Det finns inte kännedom om utvecklingsbehov 4 Mickelsböle-Kvarnskogen vattenandelslag Det finns inte kännedom om utvecklingsbehov. Det har preliminärt diskuterats om att Borgå vatten övertar verksamheten.

22 21 5 Svartbäck Vattenandelslag Andelslagets verksamhet bör överföras till Borgå vatten enligt avtalet för grundandet av andelslag eller man bör komma överens om verksamheten fortsätter som ett självständigt andelslag. 6 Nybacka vattenandelslag Det finns kvalitetsproblem i slutändan av vattenledningen på grund av för liten förbrukning. Byggandet av avloppsnätet har inletts (delområde) 7 Rånäs Vattenandelslag Andelslaget bereder under år 2014 avloppsärenden så att det under våren 2015 kan ansluta sig till Borgå vattens avloppsvattensystem. Avloppsledningen är byggd men har ännu inte anslutits. 8 Andelslaget Borgå Skärgårds Vattentjänstverk En utredning pågår om att ordna vattentjänster i området. 9 Siggböle Vattenandelslag Avsikten är att bygga ut stomledningen vid Norrkullavägen (ca 500 m). En utredning ska göras om att bygga ut en del av avloppsnätet. 10 Boe bys vattenandelslag Inga speciella behov. Enligt andelslaget är avloppshanteringen inte aktuellt på grund av den glesa bosättningen. 11 Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja Viemäriosuuskunta Inga speciella behov. Man överväger om verksamheten kan fortsätta i form av ett andelslag. 2.6 Behov att ordna vattentjänster utanför de nuvarande verksamhets- och serviceområden Områden som planläggs Det hör till Borgå vattens normala verksamhet att bygga nät för nya planlagda områden. Planområden ansluts till Borgå vattens fastställda verksamhetsområde. Behovet för byggandet av näten beror på takten i stadens planläggning och planer och kan variera från år till år. Nätinvesteringarna som de nya planområden kräver har under de senaste åren varit cirka 1-2 miljoner per år. Översiktsplaneringen för vattentjänstnäten bör i ett tillräckligt tidigt skede kopplas i planläggningsprocessen (redan när planutkast utarbetas) för att åstadkomma ett fungerande slutresultat och för att säkerställa resursernas vettiga användning. Planerna ska vara fastställda, markanvändningsavtalen ska vara färdiga och områden bör ha tagits i besittning innan detaljplanering och byggande av vattentjänstnätet påbörjas. Speciellt har objekt med kompletterande byggande varit utmanande ur de här synvinklarna. Den gemensamma processen med planläggning och byggande av kommunteknik bör göras smidigare.

23 Med tanke på att ordna vattentjänster på ett vettigt sätt är det viktigt att planområden tas i bruk i en ändamålsenlig ordning med tanke på byggandet av nät. I nya områden ska byggandet inledas från det nuvarande nätets riktning Tätorter och andra områden med tätare bosättning Vattenledning har byggts till största delen av tätorter men i en del av tätorter fattas fortfarande ett centraliserat avloppssystem. Enligt lagen om vattentjänster har kommunen ett ansvar för ordnandet av vattentjänster, om behovet för större invånargrupp förutsätter det. Prövningen påverkas också av sanitära skäl eller miljöskyddsskäl. I lagstiftningen finns dock inte bestämmelser om noggrannare kriterier, så det är i alla fall kommunen eller tillsynsmyndigheten som får pröva ansvaret för hur vattentjänster ordnas. I statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) bestäms att verksamhetsområden för avlopp ska inkludera tätorter. I förordningen nämns inte hur begreppet tätorter definieras. Ett alternativ är att använda statens definition om tätort YKR enligt vilken det bor minst 200 invånare i tätorten och där avståndet mellan byggnaderna vanligtvis är under 200 m. YKR-materialet innehåller information för uppföljning av samhällsstruktur och upprätthålls av Finlands miljöcentral och Statistikcentralen. Frågan om ansvaret att ordna vattentjänster har studerats utifrån synsätten ovan med hjälp av geodata. I bild 4 nedan visas rutorna för YKR-tätorter samt sådana områden med tätare bosättning där det i en ruta på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare. Man kan tänka att flera rutor bredvid varandra tillsammans kan bilda ett område där behovet för en större invånargrupp uppstår. De enskilda rutorna däremot bildar huvudsakligen inte behovsområden. I fråga om YKR-tätorter kan konstateras att avloppshanteringen i dessa områden antingen har förverkligats, eller att områdena har ingått i den tidigare utvecklingsplanen som planerade avloppsområden. När det gäller områden med tätare bosättning utanför YKR-områdena kan man konstatera, att de förverkligade eller pågående nätprojekten betjänar dessa områden rätt täckande. I de västra områdena finns dock i Andersböle, Söderveckoski och Norrveckoski områden med tätare bosättning som granskas separat. Borgå vatten utarbetade med Finlands miljöcentral år 2013 en utredning om utvecklingsbehov i glesbygden (Haja-asutusalueen kestävä vesihuolto ja arvio toimintaedellytyksistä vuoteen Hakeve). I projektet utvecklades en analysmetod som hjälpte att bedöma i vilka områden det är ekonomiskt lönsamt att bygga ett allmänt vattentjänstnät. I bedömningen beaktades bl.a. samhällsstrukturen, jordmånens byggbarhet och antalet vattenanvändare. Bakgrunden för rapporten Hakeve var översiktsplanen för vattentjänster i glesbygden i Borgå som utarbetades år 2002 (Haave-planen), som granskade behoven i glesbygden och vilka områden som har förutsättningar för ordnande av centraliserade vattentjänster. Haave-planen gjordes tillsammans med staden, Nylands miljöcentral och Östra Nylands förbund. Utredningsområden bedömdes då med tanke på avloppshanteringen genom att som viktningskonstant använda invånartäthet, påverkan på recipienten, hygieniskt-estetiska olägenheter och grundvattenrisker. Vattenledningsnätet som Borgå vatten och andelslagen byggt är rätt täckande både i servicebyarna och andra tätorts- och byområden samt mindre byområden. Områden med identifierade utvidgningsbehov koncentreras till västra områden där avloppsnäten fortfarande fattas helt. Områden där näten byggs ut har bedömts genom att kombinera olika faktorer så som avgränsning av tätorter, invånartäthet, kostnader för byggande av näten samt sanitära skäl eller miljöskyddsskäl. Med sanitära skäl avses speciellt tryggandet av hushållsvatten, dvs. grundvattenskyddet. Verksamhetsprogrammet för utvidgning av avloppsnäten finns i kapitel 4.3 samt bilagorna 2 och 3.

24 23 Tätortsområde enligt YKR klassificeringen Ruta 250x250 m med >= 6 invånare Grundvattenområde Bild 4. Områden med YKR-tätorter i Borgå, rutor där det på ett område på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare samt grundvattenområden Randområden i omedelbar närhet av planområden På många ställen finns det bosättning utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde rätt nära planområdenas nätverk. På sådana ställen vore det vettigast att sköta avloppshanteringen genom anslutning till planområdenas avloppsnät. Anslutningen till avloppsnätet ligger i regel på fastighetsägarnas ansvar. 2.7 Avloppsvattenhanteringen i glesbygden utanför avloppsnäten Det ligger på fastighetsägarens ansvar att ordna hanteringen av avloppsvatten i områden utanför avloppsnätet.

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Vattendistribution och avlopp. Raseborg. Arbetsnr: E Åbo

Vattendistribution och avlopp. Raseborg. Arbetsnr: E Åbo SKÅLDÖ VATTENANDELSLAGS VERKSAM- HETSOMRÅDE Vattendistribution och avlopp Raseborg Arbetsnr: E25781 Åbo 10.09.2013 AIRIX Miljö Ab PB 669 20701 Åbo Telefon 010 241 4400 www.airix.fi Kontor: Tammerfors,

Läs mer

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN 14.3.2016 Expert Henna Luukkonen

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN 14.3.2016 Expert Henna Luukkonen KOMMUNERNAS OCH VATTENTJÄNST- VERKENS NYA FÖRPLIKTELSER ÅR 2016 ENLIGT LAGEN OM VATTENTJÄNSTER OCH GUIDEN FÖR UTVECKLING OCH STYRNING AV VATTENTJÄNSTERNA UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN

Läs mer

AIRIX Miljö Ab Kimitoöns utvecklingsplan för vattenförsörjningen E23134 Utvecklingsåtgärder Bilaga I (1/7)

AIRIX Miljö Ab Kimitoöns utvecklingsplan för vattenförsörjningen E23134 Utvecklingsåtgärder Bilaga I (1/7) Utvecklingsåtgärder Bilaga I (1/7) UTVECKLINGSÅTGÄRDER Vattenanskaffning för Arrangemang för Dalsbruks ytvattentäkt Reservtäkt och bevarande av beredskap Ytvattentäktens bevarande i funktionsdugligt skick.

Läs mer

Borgå stad Utvecklingsplan för vattentjänster 2009

Borgå stad Utvecklingsplan för vattentjänster 2009 Utvecklingsplan för vattentjänster 2009 27.8.2010 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning...3 1 VATTENTJÄNSTERNA I DAG...4 1.1 Vattentjänsterna inom kommunen...4 1.1.1 Verksamhets- och serviceområden...4 1.1.1.1

Läs mer

Servicenätverket: vattenverkets nät av verksamhetsställen

Servicenätverket: vattenverkets nät av verksamhetsställen Stadsfullmäktige 108 16.09.2015 Servicenätverket: vattenverkets nät av verksamhetsställen Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk 12.2.2015 39 Vattenverkets nät av verksamhetsställen består av

Läs mer

Rapport. Sibbo kommun. Utvecklingsplan för vattentjänster 67080618 13.11.2009

Rapport. Sibbo kommun. Utvecklingsplan för vattentjänster 67080618 13.11.2009 Rapport Sibbo kommun Utvecklingsplan för vattentjänster Innehållsförteckning Utvecklingsplan för vattentjänster i Sibbo Sida1 (17) 1 INLEDNING 3 2 PLANLÄGET OCH MÅLSÄTTNINGARNA FÖR VATTENTJÄNSTERNA I SIBBO

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 augusti 2014 681/2014 Lag om ändring av lagen om vattentjänster Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Sammanfattning av analysresultaten för brunnsvatten områdesvis

Sammanfattning av analysresultaten för brunnsvatten områdesvis Sammanfattning av analysresultaten för brunnsvatten områdesvis Hälsoskyddet i Borgå har undersökt resultaten för de analyser av brunnsvatten som hälsoskyddet har kännedom om samt gjort en sammanfattning

Läs mer

PRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING

PRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING NÄRPES STAD PRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING AV FRITIDSBOENDE TILL FAST BOENDE INLEDNING Via en motion i stadsfullmäktige om havsnära boende har det aktualiserats att fastställa principer för förändring av fritidsboende

Läs mer

Dagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten

Dagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten Dagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki 14.03.2016 VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten 14.3.2016 Allmänt om lagändringarna Både Lagen om vattentjänster

Läs mer

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen? RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet

Läs mer

OM PLANLÄGGNINGEN I BORGÅ STAD

OM PLANLÄGGNINGEN I BORGÅ STAD OM PLANLÄGGNINGEN I BORGÅ STAD LÄGESRAPPORT FÖR SKOLNÄTSUTREDNING 8.5.2018 8.5.2018 Yleiskaavat Generalplaner Generalplaner som är i kraft: Keskeisten alueiden osayleiskaava Delgeneralplan för de centrala

Läs mer

VERKSAMHETSOMRÅDE FÖR VATTENTJÄNSTVERKET

VERKSAMHETSOMRÅDE FÖR VATTENTJÄNSTVERKET E25781 VERKSAMHETSOMRÅDE FÖR RASEBORGS VATTEN RASEBORGS STAD Ändringsförteckning ARY ARY MHAN FÄRDIGSTÄLLD 10.09.2013 ARY ARY MHAN UTAKST 20.06.2013 ARY ARY MHAN UTKAST ÄNDRING DATUM GODKÄND GRANSKAD UTARBETAD

Läs mer

20859 LOVISA STAD UTREDNINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTER PÅ STRANDDELGENERALPLANENS OMRÅDE 10.4.2007

20859 LOVISA STAD UTREDNINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTER PÅ STRANDDELGENERALPLANENS OMRÅDE 10.4.2007 20859 LOVISA STAD UTREDNINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTER PÅ STRANDDELGENERALPLANENS OMRÅDE 10.4.2007 OSOITE/ADDRESS Terveystie 2 FIN-15870 HOLLOLA PUH./TEL +358-(0)3-52 351 FAKSI/TELEFAX +358-(0)3-523 5252

Läs mer

Kimitoöns vattenaffärsverk

Kimitoöns vattenaffärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk TAXA FÖR KIMITOÖNS VATTEN Godkänd på Kimitoöns Vattens direktionsmöte den 1.10.2012 Taxan träder i kraft den 1.1.2013. Nya anslutningar är överföringsbara men inte återbetalningsbara.

Läs mer

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten Jordens vatten Vattenförsörjning Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3 97% saltvatten 3% sötvatten 2012-06-04 2 Sötvatten Ytvatten och atmosfäriska vatten 71% grundvatten 28,5% polarisar, glaciärer 0,5

Läs mer

Ärende Ansökan om befrielse enligt 11 i lagen om vattentjänster

Ärende Ansökan om befrielse enligt 11 i lagen om vattentjänster Byggnads- och miljönämnden 59 23.04.2013 Byggnads- och miljönämnden 130 27.08.2013 Byggnads- och miljönämnden 92 10.06.2014 Utlåtande 14-15-LAU till högsta förvaltningsdomstolen med anledning av besvär

Läs mer

Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren samt gatu-, rekreations- och specialområden

Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren samt gatu-, rekreations- och specialområden PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING BILAGA _ BORGÅ Ölstens norra STADSDELEN 31 Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren 3218 3221 samt gatu-, rekreations- och specialområden Ändringen av detaljplanen gäller

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

Författningsändringar med anknytning till behandling av hushållsavloppsvatten i glesbygdsområden

Författningsändringar med anknytning till behandling av hushållsavloppsvatten i glesbygdsområden Helsingfors 3.4.2017 MM4/401/2017 Finlands Kommunförbund 351/00.02/2017 Kommunerna Kommunernas miljö- och byggnadstillsynsmyndigheter NTM-centralerna Författningsändringar med anknytning till behandling

Läs mer

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020 Goda vattentjänster VISION 2020 Invånarna och näringsidkarna är nöjda med vattentjänsterna i Sydvästra Finland Inom utvecklingsprogrammet

Läs mer

Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!

Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG! Sölvesborg Energi - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG! INNEHÅLL Våra förutsättningar Lovgivna uttagsmängder Utmaningar Vattenbehov Vattenkvalitet Reservvattenförsörjning Vattentillgång

Läs mer

Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar.

Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar. Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar. Bakgrund BKT sköter ett 60-tal vatten och avloppsreningsverk. De flesta är små anläggningar som ligger på landsbygden. De här anläggningarna

Läs mer

VA-UTREDNING. VA-utredning tillhörande detaljplan för Landet, Härjedalens kommun. MALUNG Ärende nr Karl-Erik Sigfrids 1(5)

VA-UTREDNING. VA-utredning tillhörande detaljplan för Landet, Härjedalens kommun. MALUNG Ärende nr Karl-Erik Sigfrids 1(5) VA-UTREDNING VA-utredning tillhörande detaljplan för Landet, Härjedalens kommun MALUNG 2018-02-01 Ärende nr 2010-0059 Karl-Erik Sigfrids 1(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 3 1.1 ORIENTERING 3 1.2 KARTMATERIAL

Läs mer

KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ

KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ Initiativtagare är Karleby stad. Staden har köpt ett åkerområde i Linnusperä

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Komplettering till broschyren Bra behandling av avloppsvatten 18.6.04

Komplettering till broschyren Bra behandling av avloppsvatten 18.6.04 BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN I GLESBYGDEN I LOJO Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (avloppsvattenförordningen 542/2003) och Lojo stads

Läs mer

BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN INOM GLESBYGDSOMRÅDEN. guide: Kristinestad Närpes Korsnäs Malax Korsholm VÄSTKUSTEN RENAR AVLOPPSVATTEN

BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN INOM GLESBYGDSOMRÅDEN. guide: Kristinestad Närpes Korsnäs Malax Korsholm VÄSTKUSTEN RENAR AVLOPPSVATTEN VÄSTKUSTEN RENAR AVLOPPSVATTEN LÄNSIRANNIKKO PUHDISTAA JÄTEVESIÄ Kristinestad Närpes Korsnäs Malax Korsholm guide: BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN 1 INOM GLESBYGDSOMRÅDEN Varför renas avloppsvattnet?... 3

Läs mer

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och

Läs mer

Det nödvändiga vattnet

Det nödvändiga vattnet vattnet Det nödvändiga Inledning Vatten är nödvändigt för liv. Vattenförsörjning är en tjänst som tryggar vår hälsa och levnadsstandard, samhällets funktioner och miljöns välmående. Vattentjänsterna innefattar

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 64 4.12.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

VA-taxa utanför verksamhetsområde Populärversion

VA-taxa utanför verksamhetsområde Populärversion VA-taxa utanför verksamhetsområde 2019 Populärversion Vilkor och avgifter utanför verksamhetsområde Kommunen ska enligt vattentjänstlagen förse de invånare som bor inom det så kallade verksamhetsområdet

Läs mer

Brukningstaxa för Uppsala kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning

Brukningstaxa för Uppsala kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning Brukningstaxa för Uppsala kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning Begreppsförklaringar För fullständiga definitioner hänvisas till tekniska nomenklaturcentralens handbok Plan- och byggtermer 1994

Läs mer

1 (6) ra04s Sweco Parkgatan 3 Box 1902, Falun Telefon Telefax Sweco Environment AB

1 (6) ra04s Sweco Parkgatan 3 Box 1902, Falun Telefon Telefax Sweco Environment AB Skellefteå Fastighetsförvaltning KB VA-utredning till detaljplan Uppdragsnummer 1570082000 Gränjesåsvallen, Idre 42:24, 5:115 m.fl Koncept Boel Nyberg Torbjörn Ågren Falun 2011-03-15 Sweco Environment

Läs mer

Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning.

Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. www.sevab.com eem.se Information om dag- och dräneringsvatten Mer än

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Varför träffas vi idag? Förslag till vatten- och avloppsplan (VAplan) för Sandvikens

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

1(5) ra04s 2011-02-17 Sweco Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.se. Sweco Environment AB

1(5) ra04s 2011-02-17 Sweco Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.se. Sweco Environment AB Svensk markexploatering AB VA-utredning till detaljplan Uppdragsnummer 1570096 Tomtområde vid Digernäs 5:5 och 1:45 Falun rev. 2013-10-09 Sweco Environment AB 1(5) Sweco Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun

Läs mer

Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun.

Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun. Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun. Del 1. Grundläggande fakta om va- verksamheten. Upprättad februari 2011 Älvsbyns Energi AB Innehåll

Läs mer

Sida 28 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4 29 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5 30 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN OCH ARBETSPROGRAMMET 1 8/ 2019

Sida 28 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4 29 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5 30 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN OCH ARBETSPROGRAMMET 1 8/ 2019 BORGÅ STAD PROTOKOLL 5/2019 1 Affärsverket Borgå vattens direktion 26.09.2019 Behandlade ärenden Sida 27 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 28 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4 29 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS

Läs mer

Det nödvändiga vattnet

Det nödvändiga vattnet vattnet Det nödvändiga Förord Vatten är nödvändigt för liv. Vattenförsörjningen är en tjänst som tryggar vår hälsa och levnadsstandard, samhällets funktioner och miljöns välbefinnande. Vattenförsörjningstjänsterna

Läs mer

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2 RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering

Läs mer

Page 1 of 5 Ingångssida Kommunförbundet Cirkulär och utlåtanden Cirkulär 2011 Cirkulär 15/80/2011, Ulla Hurmeranta, Ritva Laine/eg, 8.8.2011 Detaljplanernas aktualitet är ett kontinuerligt arbete en särskild

Läs mer

Följderna kan vara allvarliga om grundvattnet förorenas

Följderna kan vara allvarliga om grundvattnet förorenas Följderna kan vara allvarliga om grundvattnet förorenas Grundvattnet är vårt dricksvatten Grundvatten bildas då regn- och smältvatten infiltreras i jordlagren. Det är vatten som fyller de öppna porerna

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

SYSTEM FÖR KONSTGJORT GRUNDVATTEN I ÅBOREGIONEN LEVERANS AV VATTEN TILL PARGAS STAD AVTAL 1 AVTALSPARTER

SYSTEM FÖR KONSTGJORT GRUNDVATTEN I ÅBOREGIONEN LEVERANS AV VATTEN TILL PARGAS STAD AVTAL 1 AVTALSPARTER (Översättning) SYSTEM FÖR KONSTGJORT GRUNDVATTEN I ÅBOREGIONEN LEVERANS AV VATTEN TILL PARGAS STAD AVTAL 1 AVTALSPARTER Säljare Köpare Turun Seudun Vesi Oy Mariegatan 1 20100 ÅBO FO-nummer 0141915-3 Pargas

Läs mer

Tillsynsplan enskilda avlopp

Tillsynsplan enskilda avlopp Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 Antagen av styrelsen 2010-11-25 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Karlskoga Miljö ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

BILAGA. Den 15 februari 2008

BILAGA. Den 15 februari 2008 BILAGA Den 15 februari 2008 PROTOKOLL OM VATTEN OCH HÄLSA TILL 1992 ÅRS KONVENTION OM SKYDD OCH ANVÄNDNING AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE VATTENDRAG OCH INTERNATIONELLA SJÖAR Utfärdat i London den 17 juni 1999

Läs mer

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013 Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och

Läs mer

HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten

HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Dnr: 2014/0229-12 HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Förslag till beslut Samhällsbyggnadschef föreslår Allmänna utskottet att enligt delegationspunkt M. 10.4

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS

Läs mer

PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN

PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN 1 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN Förslag 25.6.2018 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2 2. Beskrivning av Pedersöre kommuns område 2 3. Genomförande av den preliminära

Läs mer

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om

Läs mer

VA-taxa Populärversion

VA-taxa Populärversion VA-taxa 2019 Populärversion Ordlista VA-taxa är hur man tar betalt för VA-tjänsterna, alltså taxekonstruktionen. Fastighet är ett mark- eller vattenområde som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör

Läs mer

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster Information till fastighetsägare om GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen... 3 3 Verksamhetsområde... 3 3.1 Fastighetsägare...

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

Avtal ska upprättas utanför verksamhetsområde för VA

Avtal ska upprättas utanför verksamhetsområde för VA 1(5) [Ange datum] 1 Inledning Här är råd och anvisningar som riktar sig till dig som ägare av fastighet som ligger utanför kommunens verksamhetsområde (VO) för vatten och avlopp och som är intresserad

Läs mer

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA UPPDATERING AV UTVECKLINGSPLANEN FÖR LOVISAS VATTENTJÄNSTER UTKAST 11.9.

LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA UPPDATERING AV UTVECKLINGSPLANEN FÖR LOVISAS VATTENTJÄNSTER UTKAST 11.9. LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA I LOVISA 2017-2025 Koncentrerad uppdatering av utvecklingsplanen från 2010 Tyngdpunkter: Utveckling av verksamhetsområdet

Läs mer

ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016. Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning

ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016. Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016 Åtgärdens benämning: Förbättring av vattenkvaliteten i Stettin Myndighet som ansvarar för genomförandet Namn: Adress: Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning

Läs mer

BILAGA AVTALSVILLKOR. Allmänt

BILAGA AVTALSVILLKOR. Allmänt BILAGA AVTALSVILLKOR Allmänt 1 Med kund avses i detta avtal en fastighets ägare eller innehavare eller någon annan som ingår avtal med vattentjänstverket (nedan verket). Den som ansluter sig är en kund

Läs mer

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ)

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) Karleby stad Tekniska servicecentret Ansvarsområde för stadsmiljön Planläggningstjänster

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät Given i Helsingfors den 11 juni 2003 På föredragning av miljöministern föreskrivs med stöd av 11

Läs mer

Lovisa stad. Utvecklingsplan 19.11.2010 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA

Lovisa stad. Utvecklingsplan 19.11.2010 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA Mottagare Lovisa stad Dokumenttyp Utvecklingsplan Datum 19.11.2010 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA Datum 19/11/2010 Upprättad av: Tuula

Läs mer

Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun

Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng m.fl. Tjörns kommun Principer för vatten- och avloppsanläggningar, dagvattenhantering. Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng

Läs mer

WehoPuts Reningsverk för flera fastigheter eller bysamhällen

WehoPuts Reningsverk för flera fastigheter eller bysamhällen 20 1200 Reningsverk för flera fastigheter eller bysamhällen Vad är avloppsvatten? Avloppsvatten är vatten som vi använder i det dagliga livet och som efter användning återförs till cirkulationen. Innan

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med

Läs mer

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning:

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 2282 Nr 542 Bilaga 1 1. SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 1) slamavskiljare (sedimenteringsbrunn), som avser en vattentät

Läs mer

ÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN

ÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN BORGÅ BILAGA 17 ÖSTRA MENSAS STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN DETALJPLAN FÖR DELAR AV BYARNA HAIKO OCH SVARTSÅ Förslag II var framlagt 19.3-22.4.2014

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Plan för avloppsvattensystem

Plan för avloppsvattensystem 1 Plan för avloppsvattensystem Bilaga till bygglovs- eller åtgärdstillståndsansökan Planen gäller: samt: nytt avloppsvattensystem till ny byggnad effektivering av befintligt avloppsvattensystem nytt avloppsvattensystem

Läs mer

LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN

LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN LANTMÄTARE AB ÖHMAN Sten Öhman Sunnanvägen 7 10900 Hangö 044-2530464 sten.ohman@netsten.fi 12.11.2012; korrigerat 15.1.2015 LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1. Planeringsområde

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe

Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe PM Datum 20171116 Ärendenummer KLMN 2017789 Sida 1 av 5 Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen 50 000 pe Plats: Campus, lokal Havet, Astrid Lindgrens gata 2A Norrtälje Rödmarkerad text är nedtecknade

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

ÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN. % Nedlagd tipp VATTENFÖRSÖRJNING, AVLOPPS- OCH AVFALLSHANTERING. VATTEN Skyddsområde för vattentäkt

ÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN. % Nedlagd tipp VATTENFÖRSÖRJNING, AVLOPPS- OCH AVFALLSHANTERING. VATTEN Skyddsområde för vattentäkt Vassbotten Mellan- Kornsjön Galtö Lur N Bullaresjön Resö Lindön Nedre Bolsjön Övre Bolsjön Backa S Kornsjön Kalvön S Bullaresjön Trossö Havstenssund Knäm Östad Naverstad Långeskär Sannäs 4 Tanumshede Kynne

Läs mer