Lovisa stad. Utvecklingsplan LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA

Transkript

1 Mottagare Lovisa stad Dokumenttyp Utvecklingsplan Datum LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA

2 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA Datum 19/11/2010 Upprättad av: Tuula Töyrylä Kontrollerad av: Jari Laihonen Godkänd av: Tuula Töyrylä Hänvisning Ramboll Sentnerikuja HELSINKI T F

3 3 INNEHÅLL 1. INLEDNING 1 2. VATTENTJÄNSTERNAs VERKSAMHETSMILJÖ Lovisa stad Befolkning, näringar och fastigheter Miljö- och naturskydd Grundvattenområden Koppling till annan utveckling av samhällsstrukturen Mål och verksamhetsprinciper för vattentjänsterna 5 3. AFFÄRSVERKET LOVISA VATTENS VERKSAMHETSOMRÅDEN Nuläge och utvecklingsbehov Allmänt Verksamhetsområden och nät Vattenförsörjning Behandling av avloppsvatten Regn- och dagvatten Utvecklingsåtgärder Hushållsvatten Avloppsvatten Regn- och dagvatten Samarbete inom vattentjänsterna Förberedelser för störningar och exceptionella situationer PRIVATA VATTENAKTÖRER Nuläge och utvecklingsbehov Utvecklingsåtgärder OMRÅDEN UTANFÖR VERKSAMHETSOMRÅDENA Nuläge och utvecklingsbehov Utvecklingsåtgärder TIDSPLAN OCH KOSTNADER HELA STADENS OMRÅDE Bedömning av konsekvenser Information Uppdatering av planen SAMMANDRAG 24 BILAGOR 1 Nuläge inom vattentjänsterna, karta 1: Utvecklingsåtgärder inom vattentjänsterna, karta 1: Grundvattenområden i Lovisa stads område, karta 1: Karta över läget inom detaljplaneringen

4 1 1. INLEDNING Ramboll Finland Oy har på uppdrag av Lovisa stad utarbetat en utvecklingsplan för vattentjänsterna för den nya staden Lovisa som bildades Staden bildades genom en sammanslagning av Lovisa stad och kommunerna Pernå, Strömfors och Liljendal. En utvecklingsplan för vattentjänsterna är avsedd för användning som verktyg vid planeringen av vattentjänsterna i en kommun och som ett måldokument för vattentjänsterna. Utvecklingsplanen är inte en handling som har rättsverkan och som binder kommunen eller andra aktörer. Syftet med planen är att klargöra vilka utvecklingsbehov det finns inom vattentjänsterna på års sikt. Planen bör uppdateras tillräckligt ofta så att den motsvarar samhällsutvecklingen, vanligen med cirka fem års mellanrum. Lovisa stad hade följande representanter i styrgruppen för planeringsarbetet: - Marko Luukkonen, teknisk direktör - Markus Lindroos, samhällsteknik - Hannu Backman, samhällsteknik - Pertti Leppänen, samhällsteknik - Markku Paakkarinen, Affärsverket Lovisa vatten - Nils Vainio, Affärsverket Lovisa vatten - Tero Taipale, Affärsverket Lovisa vatten - Maud Östman, miljövård - Hanna Sivén, miljövård - Rolf Skogberg, byggnadstillsyn - Rolf Weckman, byggnadstillsyn - Anneli Naukkarinen, planläggnings- och arkitektbyrån - Sisko Jokinen, planläggnings- och arkitektbyrån Ilkka Juva fungerade som kontaktperson på närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland under planeringsarbetet. Från Ramboll Finland Oy deltog följande personer i planeringsarbetet: projektchef, DI Tuula Töyrylä, gruppchef, DI Tero Pyrhönen samt tekn. stud. Johanna Pajari som biträdande planerare.

5 2 2. VATTENTJÄNSTERNAS VERKSAMHETSMILJÖ 2.1 Lovisa stad Lovisa stad samt kommunerna Pernå, Strömfors och Liljendal bildade den nya staden Lovisa vid ingången av Kommunernas fullmäktigen beslutade om sammanslagningen Lovisa ligger i landskapet Östra Nyland vid kusten av Finska viken. Dess grannkommuner är Kouvola, Lappträsk, Mörskom, Borgå och Pyttis. Avståndet till Helsingfors är 87 km, till Kouvola 64 km och till Borgå 37 km. Lovisa har en landareal på 819,1 km 2, arealen sötvatten är 26 km 2 och arealen havsvatten 906,39 km 2. Stadens totala areal uppgår till 1751,58 km 2. Riksvägarna 7 (Helsingfors- Vaalimaa) och 6 (Kouvola-Forsby) korsar staden. 2.2 Befolkning, näringar och fastigheter Den 30 april 2010 uppgick Lovisas invånarantal till Befolkningstätheten var 19,01 invånare/km 2 ( ). Staden är vidsträckt till arealen och glesbebyggd. Lovisa är en tvåspråkig stad, 56 % av invånarna har finska, 43 % svenska och 1 % ett annat språk som modersmål. Statistikcentralen förutspår att befolkningsmängden kommer att öka i alla kommuner i Östra Nyland under åren För år 2010 har det inte för Lovisa stad gjorts upp någon officiell befolkningsprognos. Följande tabell visar de sammanlagda prognoser (Lovisa, Pernå, Strömfors och Liljendal) som gjordes Tabell 1. Befolkningsprognos för Lovisa (2009). År Invånarantal * *Läget 4/2010 I Lovisa bor största delen av invånarna i Lovisas centrumområde och i närområdena Märlax, Fredsby, Antby och Valkom. De övriga bosättningskoncentrationerna finns i kyrkbyn i stadsdelen Pernå (Thorsby), i Forsby, i Isnäs, i kyrkbyn i stadsdelen Liljendal (Sävträsk), i kyrkbyn i stadsdelen Strömfors (Bruket) och i Tessjö. Huvudnäringarna i Lovisa är olika tjänster, primärproduktion och industri. År 2010 sysselsätter Lovisa stad 1050 personer. Bifogade figur visar näringsstrukturen år 2007 i den ekonomiska regionen Lovisa (Lovisa stad och Lappträsk kommun).

6 3 I början av 2010 uppgick antalet bostadshushåll i Lovisa till Det fanns byggnader (som ingår i Statistikcentralens byggbestånd), av vilka var bostadshus, affärs-, kontors- och servicebyggnader och 28 övriga byggnader. Det fanns sommarstugor i staden. 2.3 Miljö- och naturskydd Man håller på att göra upp enhetliga miljöskyddsföreskrifter för Lovisa stad, och de ska att vara färdiga på vårvintern Tills dess gäller de gamla kommunvisa föreskrifterna. Syftet med miljöskyddsföreskrifterna är att med beaktande av de lokala förhållandena förebygga och hindra förorening av miljön samt avhjälpa och minska skador orsakade av föroreningar. I Lovisa centrums och i stadsdelarna Pernås och Strömfors område ligger Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde. Dess areal uppgår till hektar och det hör till Natura objekten. I området finns främst havsområden som skyddas med stöd av vattenlagen. Enligt statsrådets principbeslut är miljön vid Pernåviken ett nationellt värdefullt landskapsområde. Området längst in i Lillpernåviken och Pernåviken omfattas av skyddsprogrammet för fågelvatten. Det nationella strandskyddsprogrammet omfattar 12 separata områden. Utöver de ovan nämnda områdena hör ett flertal privata naturskyddsområden till Naturaområdet. På de vattenområden som hör till Naturaområdet men som inte är skyddsområden eller inte omfattas av något skyddsprogram skyddas havsbottnen, undervattensnaturen och vattenkvaliteten med stöd av vattenlagen. I Lovisa stad sammansmälter den kulturhistoriska kuststaden med en mångsidig landsbygd. Den landskapsmässigt mycket betydande skärgården erbjuder ett annorlunda naturlandskap och ett utflyktsmål. På stadens område finns flera herrgårdar och i centrum en gammal trähusstadsdel. 2.4 Grundvattenområden På Lovisa stads område finns 43 grundvattenområden, av vilka 14 är områden av klass I. Staden ligger på ett rapakiviområde och den höga fluorhalten som är typisk för denna stenart visar sig också som en förhöjd halt i grundvattnet. Halten överstiger ofta rekommendationerna. Fluor (fluorid) är ett spårämne som är viktigt för tändernas och skelettets hälsa. Om man har brist på fluor försvagas tändernas motståndskraft mot karies och övrig benstomme blir skörare. För mycket fluor försvagar tandemaljen. I EU är den övre gränsen för fluorhalten i hushållsvatten 1,5 mg F-/l, i överensstämmel-

7 4 se med WHO:s rekommendation. Den optimala halten med tanke på tändernas hälsa är 0,8-1,2 mg F-/l. Det järn som finns i grundvattnet är inte hälsofarligt, utan är främst en teknisk och estetisk olägenhet. Förekomst av järn och mangan i grundvattnet har samband med en låg syrehalt. Det vanligaste ämne som orsakar hög radioaktivitet i vatten är radon (Rn). Radon är ett vanligt problem i borrbrunnsvatten, som också kan innehålla uran och arsenik. För radioaktiviteten i vatten från ett vattenverk har man satt upp en övre dosgräns på 0,5 msv per år, vilket i praktiken betyder att vattnets radonhalt får vara högst 300 Bq/l. Strålsäkerhetscentralen rekommenderar att radonhalten sänks i privata brunnar om vattnets radonhalt överstiger Bq/l. Tabell 2. Grundvattenområdena på Lovisa stads område. Beteckning Klass Plats DEL I Liljendal I Andersby III Högkullabacken III Högåsen III Kuckubacken III Högberget I Valkom II Myllyharju I Petjärvi (A,B) I, III Kuninkaankyä I Tessjö II Abborrfors II Hevossaari II Niemistö III Åsmalmen III Jomalsundet III Nybondas III Ristimäki III Lehtinen I Pernå kb I Isnäs I Koskenkylä I Lägermalm I Kuggom (A, B och C) I-III Härpe I Uvbergen I Bryggbacken II Malmsby II Kådbacken-Rösjömalmen (B) II Orrmossmalmen (A, B) III Horslök III Sondarö III Sarvlax III Nybacka III Harudden III Garpgård III Pinnarudden III Skajet III Våtskär III Hudö III Tetomåsen III Rundkärret III Haddom

8 5 För grundvattenområdena i Lovisa har man gjort upp följande skyddsplaner: - Skyddsplan för Lovisas grundvattenområden Skyddsplan för Pernås grundvattenområden Koppling till annan utveckling av samhällsstrukturen Lovisa stad, som bildades i början av 2010, är mycket vidsträckt till arealen och relativt glesbebyggd. Det kommer att vara en utmaning i framtiden att skapa en enhetlig stadsbild, att trygga en jämlik service och att bevara livskraften på hela kommunens område. Driftsäkerheten vad gäller vattentjänsterna och en tillräcklig omfattning på tjänsterna går hand i hand med utvecklingen av områdena. Planläggningen styrs av lagstiftningen och stadens egna mål. Målet för planläggningen är att producera och upprätthålla en högklassig byggd miljö. I Lovisa är planläggningsverksamheten till sin natur kompletterande och förenhetligande. Man fäster särskild uppmärksamhet vid de möjligheter som den historiska staden vid havet, de otaliga kulturmiljöerna och byggnadsarvet erbjuder. År 2010 utarbetar man en strukturmodell för staden. När strukturmodellen är klar ska man börja göra upp en strategisk generalplan för hela stadsområdet. För Lovisaområdet finns följande delgeneralplaner med rättsverkningar i kraft: Lovisas delgeneralplaner med rättsverkningar Delgeneralplan för Kymmene älvs västra armar 2 Vahterpää - Gäddbergsö delgeneralplan 3 Kulla Lappom-områdets delgeneralplan 4 Vahterpää - Gäddbergsö delgeneralplan, ändring (Hamnen) 5 Delgeneralplan för Vahterpää Gäddbergsö, ändring (Bullers) 6 Abborrfors delgeneralplan 7 Delgeneralplan för Lovisas norra område och Tessjö (LOTES) 8 Ändring av Kulla - Lappom-områdets delgeneralplan 9 Delgeneralpan för Vahterpää - Gäddbergsö, ändring (BOIS- TÖ) 10 Isnäs delgeneralplan 11 Påsalö delgeneralplan 12 Delgeneralplan för Pernå kust och skärgård 13 Delgeneralplan för Forsby-Gammelby 14 Stranddelgeneralplan för Lovisa 15 Delgeneralplan för Lovisa centrum och Nedre stan Det politiska målet för markanvändningen är en dynamisk kommun med flera centra och en kommun vars olika delar utvecklas jämlikt med hjälp av goda trafikförbindelser och logistik. Den bifogade plankartan visar läget inom detaljplaneringen i Lovisa stad. 2.6 Mål och verksamhetsprinciper för vattentjänsterna Det primära målet för vattentjänsterna är en god kvalitet på hushållsvattnet och tryggande av tillgången på hushållsvatten i tätorterna och i glesbygden både i normala och exceptionella situationer. Målet med behandlingen av avloppsvattnet är att minska den belastning på vattendragen som samhällena orsakar så att det tillsammans med andra vattenskyddsåtgärder skapas förutsättningar för förbättring av vattendragens kvalitet.

9 6 Enligt vattentjänstlagen ska kommunen utveckla vattentjänsterna inom sitt område i överensstämmelse med samhällsutvecklingen för uppfyllande av lagens syften (VTL 5 ). Syftet med lagen är att trygga vattentjänster som, till skäliga kostnader, ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälso- och miljöskyddet (VTL 1 ). I Lovisa ansvarar det kommunala Affärsverket Lovisa vatten för vattentjänsterna på vattentjänstverkets verksamhetsområde. Verksamhetsområdena omfattar i huvudsak de detaljplanerade områdena. Det är stadsfullmäktige som ställer upp målen för Affärsverket Lovisa vatten. Utanför verksamhetsområdena drivs privata vattenverk, av vilka nästan alla är vattenandelslag. Vattenandelslagen ansvarar på det egna verksamhetsområdet för distributionen av hushållvatten och eventuellt också för ett avloppssystem och behandlingen av avloppsvatten. 3. AFFÄRSVERKET LOVISA VATTENS VERKSAMHETSOMRÅ- DEN 3.1 Nuläge och utvecklingsbehov Allmänt Loviisan vesiliikelaitos - Affärsverket Lovisa Vatten ägs av Lovisa stad och är ett i 10 kap. i kommunallagen avsett kommunalt affärsverk som är underställt stadsstyrelsen. Verkets uppgift är att inom sitt verksamhetsområde sörja för driften i vatten- och avloppsreningsverk enligt de mål som stadsfullmäktige ställt upp. Affärsverkets leds av chefen för vattentjänster. Chefen står i tjänsteförhållande till kommunen och är underställd stadsstyrelsen. Chefen för vattentjänster beslutar om verkets organisation och personalens uppgifter Verksamhetsområden och nät Affärsverket Lovisa vatten har sju verksamhetsområden. Det största verksamhetsområdet ligger i Lovisa centrum och dess närhet. I stadsdelen Pernå finns tre verksamhetsområden: Forsby, Kyrkbyn och Isnäs. I stadsdelen Strömfors ligger Kyrkbyns verksamhetsområde och Tessjö verksamhetsområde. I stadsdelen Liljendal finns ett verksamhetsområde. Tabellen nedan visar hur vattentjänsterna är ordnade i de olika verksamhetsområdena. Tabell 3. Verksamhetsområden för de kommunala vattentjänsterna. Namn Försörjning med hushållsvatten Behandling av avloppsvatten Lovisa centrum Vattentäkten i Bryggeribacken Lovisanejdens Vatten Ab Vårdö avloppsreningsverk Forsby Vattentäkten i Forsby Forsby avloppsreningsverk Kyrkbyn i Pernå stadsdel (Thorsby) Vattentäkten i Hagaböle Kyrkbyns avloppsreningsverk Isnäs Vattentäkten i Isnäs Isnäs avloppsreningsverk Tessjö Kyrkbyn i stadsdelen Strömfors (Bruk) Lovisanejdens Vatten Ab Vattentäkten i Bryggeribacken Lovisanejdens Vatten Ab Vattentäkten i Bryggeribacken Vårdö avloppsreningsverk Vårdö avloppsreningsverk Liljendal Lovisanejdens Vatten Ab Liljendals avloppsreningsverk

10 7 Tabell 4 visar antalet abonnenter i vattentjänstverkets verksamhetsområden. Invånarantalet i Lovisa beräknas öka med ca 4,5 % till år Det kommunala vattenledningsnätet kommer att utvidgas till de detaljplaneområden som ska bebyggas. Man håller som bäst på med en utredning om vattentjänsterna på östra stranden av Lovisaviken. Den största ökningen i antalet fastigheter som ansluter sig till centraliserade vattentjänster sker i vattenandelslagens verksamhetsområden. Tabell 4. Antalet abonnenter i vattentjänstverkets verksamhetsområden. Namn Antalet abonnenter (invånare)* och genomsnittliga vattenmängder 2009 Vatten m 3 /d Avlopp m 3 /d Lovisa centrum Forsby Kyrkbyn i Pernå stadsdel Isnäs Tessjö Kyrkbyn i stadsdelen Strömfors Liljendal * Antalen är uppskattningar baserade på uppgifter från 2002 och Tabell 5. Vattentjänstnäten i verksamhetsområdena. Namn Vattenledningsnätet Avloppsnätet Längd Verksamhetsområdenas gränser visas i de bifogade kartorna, och av kartorna framgår också vilken typ av vattentjänstnät som finns i verksamhetsområdet (vattenledning/vattenledning och avlopp). På största delen av verksamhetsområdena finns det både vattenledning och avlopp. Tabellen nedan visar uppskattningar av längden på rören i vatten- och avloppsnäten och anslutningsgraderna i verksamhetsområdena. Anslutningsgrad Längd Anslutningsgrad Läckvatten Lovisa centrum ca 69 km 98 % ca 99 km (av 32 km, rv 30 km, komb. 37 km) 97 % Forsby Kyrkbyn i stadsdelen Pernå tot. ca 30 km tot. 48 % tot. ca 26,3 km tot. 37 % Isnäs Tessjö Kyrkbyn i stadsdelen Strömfors tot. ca 30 km tot. ca 54 % tot. ca 20 km tot. ca 52 % 43 % 53 % Liljendal ca 45 km ca 70 % ca 20 km ca 50 % 26 % I verksamhetsområdet i Lovisa centrum är största delen av vattenledningarna av plast (ca 42 km), gjutjärn (cirka 23 km) och asbestcement (ca 4 km). De äldsta delarna av nätet är byggda på talet. Vattentornet i centrum byggdes Största delen av avloppsnätets (avloppen och de kombinerade avloppen) rör är av plast (56 %) och betong (34 %). De äldsta avloppen är byggda på 1950-

11 8 talet. Avloppen har sanerats med bland annat infodringsrör. Vid sanering och nybyggnation används främst plaströr. I verksamhetsområdet finns det sammanlagt 26 avloppspumpstationer, av vilka 5 är huvudpumpstationer. I verksamhetsområdena i stadsdelen Pernå är största delen av vattenledningarna och avloppsrören av plast. De äldsta delarna av nätet är byggda på 1960-talet. Det finns sammanlagt 6 avloppspumpstationer i verksamhetsområdena. I verksamhetsområdet i stadsdelen Liljendal är största delen av vattenledningarna och avloppsrören av plast. Av vattentjänstverkets verksamhetsområde omfattas endast en del av det kommunala vattenledningsnätet. I en del av dessa områden finns det avlopp som byggts av vattenandelslag. De äldsta delarna av nätet är byggda på talet. Det finns 7 avloppspumpstationer i verksamhetsområdet. I verksamhetsområdet i stadsdelen Liljendal finns det inga dagvattenavlopp. I verksamhetsområdena i stadsdelen Strömfors är största delen av vattenledningarna och avloppsrören av plast. De äldsta delarna av nätet är byggda på talet. I verksamhetsområdet finns det 8 avloppspumpstationer och i överföringslinjen Lovisa- Strömfors finns det 6 avloppspumpstationer. I verksamhetsområdena finns det inga kombinerade avlopp eller dagvattenavlopp Vattenförsörjning Lovisa stads vattenförsörjning baserar sig på grundvattentäkter. På stadens område finns det totalt 12 kommunala vattentäkter, varav 4 är i bruk. I flera av de vattentäkter som tagits ur bruk finns det problem med vattenkvaliteten eller så är konstruktionen i dåligt skick. På grund av detta kan man inte direkt anse att alla är reservvattentäkter. Lovisa stad är belägen i ett rapakiviområde, och i flera grundvattentäkter överstiger fluorhalten rekommendationen. I punkt ges mer information om reservvattentäkternas drift och tryggande av vattenförsörjningen även i exceptionella situationer. En del av områdets hushållsvatten levereras från Mörskom grundvattenområde av Lovisanejdens Vatten Ab. Lovisanejdens Vatten Ab grundades 1999 och ägs av Lovisa stad samt kommunerna Lappträsk och Mörskom. Bolaget levererar grundvatten av god kvalitet i överföringsledningar som är byggda i början av 2000-talet. I Mörskom ligger tre vattentäkter som ägs av Lovisanejdens Vatten Ab. Tabell 6. Den kommunala vattenförsörjningen i Lovisa stad. Vattentäkter i drift Vattenuttag 2009 m 3 /d Vattentäktstillstånd m 3 /d Vattenbehandling Anmärkningar Bryggeribacken (2002) alkalisering med lut problem med fluorid Hagaböle Forsby Isnäs Vattentäkter som inte är i drift Fantsnäs alkalisering med lut problem med fluorid Valkom - inget tillstånd alkalisering med lut problem med fluorid Köpbacka alkalisering med lut problem med fluorid Kyrkbyn i stadsdelen Pernå - - i dåligt skick Kuggom problem med fluorid

12 9 Stadsdelen Liljendal - Kyrkbyn i stadsdelen Strömfors - inget tillstånd, kapacitet 200 alkalisering med lut problem med fluorid Tessjö - inget tillstånd, vattenavgivningskapacitet 140 alkalisering med lut problem med fluorid Lovisanejdens Vatten Ab För att i Lovisa centrum få en jämnare vattenkvalitet blandas vattnet från vattentäkten i Bryggeribacken med vatten som Lovisanejdens Vatten Ab leder från Mörskom. Blandat vatten levereras förutom till Lovisa centrum även till stadsdelen Strömfors Behandling av avloppsvatten Den kommunal avloppsreningen i Lovisa stad sker i fem avloppsreningsverk, av vilka ett ligger i Vårdö, tre i stadsdelen Pernå och ett i stadsdelen Liljendal. Vårdö avloppsreningsverk är stadens centralreningsverk, där cirka 90 % av avloppsvattnet från verksamhetsområdena behandlas. Tabell 7. Lovisa stads kommunala avloppsreningsverk. Reningsverk Byggnadsår Dimensionerande flöde Anmärkningar Vårdö m 3 /d Flera effektiviseringsåtgärder under de senaste åren. Forsby m 3 /d Luftningen sanerad 2005 Kyrkbyn Isnäs Liljendal m 3 /d m 3 /d m 3 /d Luftningen sanerad, ny avfallsfinfördelare Luftningen sanerad, rivare ersatt med trappgaller och ny flödesmätning 2009 Biorotoranläggning. Nya plastsektioner 2007 och Vårdö avloppsreningsverk är en biologisk-kemisk aktivslamanläggning som byggdes åren Finska viken är recipient för reningsverket. Reningsverkets genomsnittliga dygnsflöde överskred det dimensionerande flödet m 3 /d endast under åtta veckor år Medelflödet har stigit sedan år 2005, maximiflödena och mängden avloppsvatten som letts förbi har varierat mycket från år till år. Reningsverkets drift uppfyllde tillståndsvillkoren år 2009 under kvartalsperioderna I-III. Under period IV uppkom störningar i processen på grund av ett utsläpp av industriavloppsvatten. Reningsverket har sanerats och effektiviserats under de senaste åren och i huvudsak fungerat bra. Forsby och Isnäs reningsverk, som båda ligger i stadsdelen Pernå, är biologisk-kemiska parallellsedimenteringsanläggningar. Kyrkbyns reningsverk är en parallellsedimenteringsanläggning av typen Metoxy. De avloppsvatten som behandlats i reningsverken släpps ut i Finska viken. Reningsverkens drift har inte helt uppfyllt tillståndsvillkoren under de senaste åren. I Kyrkbyn och Isnäs har det varit problem med utfällningen av fosfor på grund av otillräcklig tillförsel av kemikalier. Både i Forsby och Kyrkbyn har reningseffekten försämrats av att fasta partiklar slipper igenom. I reningsverken sker knappt alls någon nitrifikation, kvävereningen baserar sig nästan enbart på att kväve binds i slammet. Slammet från alla reningsverk transporteras i otorkad form till Vårdö avloppsreningsverk för vidarebehandling. År 2009 transporterades från Kyrkbyn 160 m 3 slam, från Isnäs 187 m 3 och från Forsby 162 m 3.

13 10 Avloppsreningsverket i kyrkbyn i stadsdelen Liljendal togs i bruk Reningsverket är en biorotoranläggning. Det behandlade avloppsvattnet leds till Forsby å. Reningsverket tar emot slam från slamavskiljare. Mängden slam har under de senaste åren varierat mellan 0,7 och 1,7 m 3 /d. Den näringsbelastning som kommer till reningsverket har vuxit ganska stadigt de senaste åren. Reningsverkets genomsnittliga dygnsflöde underskrider i dagens läge klart reningsverkets dimensionerande flödet. Rotorernas plastsektioner byttes 2007 och Reningsresultaten uppfyller i huvudsak tillståndsvillkoren, och ingen förbiledning har skett under de senaste fem åren. Reningsverket kan anses fungera väl. Tabell 8. Uppgifter om driften år 2009 i Lovisa stads avloppsreningsverk. Behandlat avloppsvatten m 3 /d (max.) Belastning på vattendrag mg/l Tillståndsvillkor 2010 mg/l BOD 7 tot. F tot. N Susp. ämnen BOD 7 tot. F Susp. ämnen Vårdö (7 486) 8,7 0, < 10 < 0,3 < 15 Forsby 108 (260) 22 2, < 15 < 0,7 < 35 Kyrkbyn 96 (289) 56 2, < 15 < 0,7 < 35 Isnäs 49 (188) 13 2,3 62 8,6 15 0,7 < 35 Liljendal 115 (352) 7,4 0, ,2 < 15 < 0,7 < 35 Uppgifter om giltighetstiden för de kommunala avloppsreningsverkens miljötillstånd. Tabell 9. Reningsverkens miljötillstånd. Reningsverk Miljötillstånd Giltighetstid Vårdö Dnr LSY-2003-Y-404 Gäller tillsvidare, ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Forsby Dnr UUS-2005-Y Gäller tillsvidare, ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Kyrkbyn Dnr UUS-2005-Y Gäller tillsvidare, ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Isnäs Dnr UUS-2004-Y Gäller tillsvidare, ansökan om tillstånd justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Liljendal Dnr UUS-2005-Y Gäller tillsvidare, ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Regn- och dagvatten Behandlingen av regn- och dagvatten, det vill säga avrinnings- och dräneringsvatten, har i tätortsområden traditionellt skötts med dagvattenavlopp och utanför tätorter med öppna diken. I Lovisa stads centrumområde finns det separata avlopp för avloppsvatten och regnvatten med undantag för de gamla avloppen. Förutom i de områden där det finns kombinerade avlopp kan det komma in regnvatten i avloppsnätet också på andra ställen, bland annat om takvatten eller täckdikesvatten felaktigt leds till avloppet för avloppsvatten. Regn- och dagvatten kan också komma in i avloppet för avloppsvatten om avloppet är i dåligt skick och läcker. Skyfall kan orsaka översvämning i städernas centrumområden, där det finns stora ytor som inte släpper igenom vatten. Översvämningarna beror på att kapaciteten hos dagvattenavloppen och de öppna diken eller avledningsvägar som är avsedda för avledning av dagvatten kortvarigt överskrids på grund av att vattenmängden plötsligt ökat. Då regnvatten översvämmar gatorna kan det orsaka pro-

14 11 blem för trafiken, bland annat på grund av att vägsträckor kan bli avstängda. Om regnvatten kommer in i fastigheter, kan det orsaka skador på konstruktioner och egendom. När vattennivån är hög i dagvattenavloppets recipient däms vattnet upp i avloppsröret, vilket ytterligare ökar översvämningen i det område där skyfallet har skett. Skyfallen orsakar överströmning vid huvudpumpstationerna. Det kan också komma in havsvatten i avloppsnätet då vattnet rinner över pumpstationernas överströmningströsklar vid exceptionellt hög havsvattennivå. Dagvattenavloppen är i allmänhet dimensionerade efter att skyfall återkommer med två års mellanrum och varar i 10 minuter. Detta betyder att det dimensionerande regnflödet är cirka 120 l/s per hektar. Vid planering av nya områden har man på vissa ställen använt ett högre dimensioneringsflöde än vanligt. Det är inte ekonomiskt att dimensionera avlopp efter den högsta prognostiserade regnmängden. För dessa situationer bereder man sig med hinderfria avledningsvägar, infiltrationsområden och olika dagvattenmotiv. Målet bör vara att majoriteten av regn- och dagvattnet behandlas omedelbart vid sin källa. Detta kräver att man beaktar dagvattnet redan i planläggningsfasen, eftersom behandlingen av det dagvatten som uppkommer på grund av ogenomträngliga ytor, fördröjning eller andra åtgärder kräver tillräckligt med utrymme. På bebyggda eller annars trånga områden är dagvattenavlopp fortfarande en lösning. Dessutom bör man satsa på avledningsvägar. Man bör inte tillåta ledning av dränerings- och takvatten till avloppet för avloppsvatten. I samband med sanering av ledningsnät i bostadsområden bör felaktiga anslutningar ändras. Detta kommer att minska onödig belastning i avloppen för avloppsvatten, i pumpstationerna och i avloppsreningsverken. 3.2 Utvecklingsåtgärder Hushållsvatten I Lovisa stads område baserar sig vattenförsörjningen helt på grundvatten. Förutom egna vattentäkter leds grundvatten från Mörskom till stadsdelen Liljendal och centrum. På grund av den höga fluoridhalten i det vatten som tas ur vattentäkten i Bryggeribacken i centrum - en vattentäkt som är i fortlöpande drift - blandas vattnet med vatten från Mörskom innan det leds till nätet i centrum, i Sarvlax i Pernå samt i stadsdelen Strömfors. Även de övriga vattentäkterna i centrumområdet har problem med fluorid. Om överföringsledningen mellan Mörskom och Lovisa i en exceptionell situation inte är i drift leder det till svårigheter med vattenförsörjningen i hela centrumområdet. I Forsby, kyrkbyn i Pernå och Isnäs har man i respektive område endast en vattentäkt, vilket betyder att vattenförsörjningen i dessa områden är sårbar. Under 2010 gör man i Valkom vattentäkt en testdrift, under vilken vatten från vattentäkten pumpas in i områdets ledningsnät. Lovisa stads miljö- och hälsoskydd tar prov på olika ställen i ledningsnätet för att analysera fluoridhalten. Om halten ligger under gränsvärdet är det möjligt att få undantagstillstånd för pumpning av vattnet. Detta tillstånd skulle möjliggöra regelbunden användning av vattentäkten i Valkom och eventuellt även andra vattentäkter i centrumområdet, om tillstånd erhålls för det. Då skulle vattentäkterna kunna tjäna som faktiska reservvattentäkter och i exceptionella situationer vara klara för användning. Detta skulle avsevärt öka verksamhetssäkerheten i vattenförsörjningen i Lovisa centrum och stadsdelen Strömfors. Med tanke på hela stadens vattenförsörjning har Lovisanejdens Vatten Ab:s överföringsledning mellan Mörskom och Lovisa och dess driftsäkerhet en nyckelroll. Även skyddet av grundvattentäkterna och grundvattenområdena i Mörskom utgör en viktig fråga när det gäller vattenförsörjningen. Via överföringsledningen förs vatten till stadsdelen Liljendal samt centrumområdet i Lovisa, Sarvlax i Pernå och stadsdelen Strömfors. I framtiden kan användningsområdet för vattnet från Mörskom vara betydligt större, om de planerade vattenledningsförbindelserna till tätorterna Forsby, kyrkbyn i Pernå och Isnäs genomförs. De planerade vattenledningarna, som visas på bifogade karta, ökar säkerheten i vattenförsörjningen för stadsdelen Pernå och ger möjlighet att leda vatten mot Lovisa även via stadsdelen Pernå. Detta ger dessutom möjlighet att i hela staden utnyttja det högklassiga grundvattnet från vattentäkterna i Pernå. Framtiden för vattentjänsterna i stadsdelen Pernå behandlas närmare i punkt Avloppsvatten.

15 12 Lovisanejdens Vatten Ab ansvarar för den nuvarande överföringsledningens drift, underhåll och reparation samt grundvattentäkternas drift. Lovisa stad satsar tillsammans med de andra delägarkommunerna på att förbättra överföringsledningens funktion genom att utveckla möjligheterna att upptäcka och förebygga rörbrott, till exempel genom att öka mätpunkterna för flödesmätning och genom att röja bort träd från linjen. Delägarkommunerna bör överväga Lovisanejdens Vatten Ab:s roll och framtid, i synnerhet med tanke på underhållet av förbindelsevattenledningen och tryggandet av vattentillgången. Det har redan gjorts utredningar om de olika alternativen för bolagets framtid. Vattenledningsnäten i vattentjänstverkets verksamhetsområden är i medelmåttigt skick. Man har inte gjort någon centraliserad insamling av uppgifter om nätet, vilket betyder att det är svårt att bland annat göra upp saneringsprogram. Efter kommunreformen är uppgifterna om de olika stadsdelarna på olika nivå. För närvarande har staden inga resurser för någon omfattande kartläggning av ledningsnäten, varför det är viktigt att inrikta sig på de uppgifter som finns och utnyttja dem på bästa möjliga sätt. I centrumområdet kommer byggandet av ett nytt vattentorn att ha en stor inverkan på ledningsnätets funktionsduglighet. Man har konstaterat att det inte är ekonomiskt lönsamt att sanera det nuvarande vattentornet, som är byggt Det nya vattentornet uppförs bredvid det nuvarande. Det nya vattentornets volym kommer att vara cirka m 3. Tabell 10. Sammandrag av viktiga utvecklingsprojekt som gäller hushållsvattnet. Utvecklingsbehov Projekt Stadsdel/ influensområde Preliminär tidsplan Utvecklingsprojekt, utredningar Bevarande av funktionsdugligheten hos grundvattentäkterna i Lovisas centrumområde och ökning av antalet reservvattenkällor Provpumpning av fluoridhaltigt grundvatten till nätet från Valkom vattentäkt Valkom Pågående > 2011 Bevarande av funktionsdugligheten hos grundvattentäkterna i Lovisas centrumområde och ökning av antalet reservvattenkällor Undantagstillstånd för regelbunden användning av vattentäkterna i centrumområdet Centrumområdet, Strömfors > Läget i fråga om vattentjänsterna (hushållsvattnet och avloppsvattnet) i strandområdet på östra sidan av Lovisaviken Utredning om alternativ för genomförande -> 2011 Förbättring av vattentjänstverkets driftsäkerhet i exceptionella situationer Upprättande av en förberedelseplan för vattentjänstverket Hela staden 2011 Minskning av rörbrotten i överföringsledningen mellan Mörskom och Lovisa och förbättring av möjligheten att upptäcka rörbrott Åtgärder som främjar en bättre funktionssäkerhet hos överföringsledningen mellan Mörskom och Lovisa (Lovisanejdens Vatten Ab) Liljendal, centrumområdet, Strömfors Byggnadsprojekt Byggande av ett nytt vattentorn Ersättning av det år 1961 byggda vattentornet, som är i slutet av sin livslängd, med ett nytt torn och förbättring av vattenledningsnätets funktionsduglighet. Centrumområdet

16 13 Tryggande av vattenförsörjningen i Forsby, Pernå kyrkby och Lovisas centrumområde i exceptionella situationer i vattentäkterna eller vattenledningen mellan Lovisa och Mörskom. Förbindelsevattenledning mellan Forsby och Lovisa, planering och byggande Forsby, Pernå kyrkby, centrumområdet Tryggande av vattenförsörjningen i Forsby, Pernå kyrkby och Lovisas centrumområde i exceptionella situationer i vattentäkterna. Förbindelsevattenledning från Mörskom överföringsledning till Forsby, planering och byggande Forsby, Pernå kyrkby, centrumområdet Tryggande av vattenförsörjningen i Isnäs i exceptionella situationer i vattentäkten. Förbindelsevattenledning mellan Isnäs och Pernå kyrkby, planering och byggande Isnäs, skärgårdsområdet Avloppsvatten För närvarande sker den kommunala behandlingen av avloppsvatten i Lovisa stad i fem avloppsreningsverk. Avloppsvattnet från verksamhetsområdena i centrumområdet och stadsdelen Strömfors behandlas i Vårdö reningsverk. Vårdö reningsverk är ganska nytt, byggt åren Om man antar att reningsverkets konstruktioner har en livslängd på år, kan det användas i minst 20 år till. Driften i Vårdö reningsverk är till största delen överensstämmande med tillståndsvillkoren. Problem uppstår främst under översvämningstider när de stora flödena kan överstiga behandlingskapaciteten. Å andra sidan har det observerats problem i fråga om utloppsrörets kapacitet vid toppflöden eller vid förhöjd havsvattennivå. I allmänhet inträffar de ovannämnda faktorerna vid samma tidpunkt. Reningsverkets hydrauliska funktion kan förbättras genom att göra inflödet jämnare och genom att förbättra avloppskanalens kapacitet. I framtiden kan det först bli aktuellt med att anlägga försedimentering och senare med att anlägga en tredje reningsverkslinje. I verksamhetsområdet i stadsdelen Liljendal behandlas avloppsvattnet i Liljendals reningsverk. Reningsverket är av typen biorotoranläggning. Inflödet har ökat under de senaste fem åren, likaså den inkommande belastningen. Både det genomsnittliga dygnsflödet och den inkommande belastningen underskrider dock i fråga om organiskt material reningsverkets ursprungliga dimensionerande värden, så reningsverket har kapacitet att ta emot en ännu större mängd avloppsvatten. Reningsverket når ett gott reningsresultat som till största delen är överensstämmande med tillståndsvillkoren. När det gäller kvävereningen kan konstateras att nästan allt kväve i det avgående vattnet är ammoniumkväve. Reningsverket har i dagens läge inga tillståndsvillkor (mg/l eller %) för kvävereningen. För att maximera nitrifikationsgraden rekommenderas i miljötillståndet att båda rotorerna används samtidigt. Det finns inga omedelbara behov av nya konstruktioner i reningsverket. Processen fungerar väl, eftersom biorotorernas plastsektioner har bytts åren 2007 och Deras livslängd kan uppskattas vara cirka 15 år. Om reningsverket regelbundet övervakas och underhålls kan avloppsbehandlingen i verksamhetsområdet i Liljendal hålla sig på en god nivå. I stadsdelen Pernå finns tre kommunala avloppsreningsverk i drift. Reningsverken är byggda på 1970-talet, deras konstruktion uppfyller inte de nutida kraven och de uppnådda reningsresultaten är inte till alla delar överensstämmande med tillståndsvillkoren. Tillståndsvillkoren för alla reningsverk har uppdaterats i början av 2010 och de gäller till utgången av Framtiden vad gäller avloppsbehandlingen i stadsdelen är nu en aktuell fråga. Av denna anledning har Lovisa stad våren 2010 utarbetat en översiktsplan för vattentjänsterna i stadsdelen Pernå ( , Ramboll). I planen ges två alternativ: antingen behandlas avloppsvattnet fortsättningsvis lokalt eller så leds stadsdelens avloppsvatten till Vårdö reningsverk. En fortsatt lokal behandling kräver att ett nytt reningsverk byggs i Forsby och att det görs en omfattande sanering i reningsverken i Kyrkbyn och Isnäs. Av denna anledning är det motiverat att koncentrera behandlingen av avloppsvattnet till Vårdö reningsverk. Detta alternativ är också förnuftigt eftersom det är hållbart långt in i framtiden. Det har också föreslagits att det ska anläggas en vattenledning i samband med anläggandet av överföringsavloppet, och då skulle vattenförsörjningen i hela stadsdelen Pernå och å andra sidan även i Lovisas centrumområde och i stadsdelen Strömfors blir säkrare.

17 14 När överföringsavlopp anläggs bör man satsa på att förbättra funktionssäkerheten i pumpstationerna och i hela systemet och på att förbättra beredskapen för störningar i synnerhet i fråga om miljöaspekterna. För pumpstationerna bör det utarbetas ett kontroll- och underhållsprogram som genomförs regelbundet samt en plan för exceptionella situationer. Vid planeringen av överföringsavloppet bör man fästa uppmärksamhet vid särskilt känsliga områden och hur de kan undvikas. Om detta inte är tekniskt-ekonomiskt förnuftigt, bör man överväga om det behöver byggas överströmningscisterner vid pumpstationerna eller andra motsvarande arrangemang. Under de kommande åren bör man satsa på att sanera avloppsnätet i hela stadens område. Man bör särskilt sörja för att huvudavloppet som går från centrum till Vårdö reningsverk är i gott skick. De konditionsundersökningar och de uppgifter om nätets skick som baserar sig på erfarenheter som erhållits i samband med underhåll och reparationer utgör underlag för saneringsprogrammet. I Lovisa stad har det gjorts olika läckvattenundersökningar och konditionsundersökningar av avloppen (tvfilmning). Att samla in uppgifter och göra upp ett sammandrag av dessa undersökningar är en god utgångspunkt när man börjar göra upp saneringsprogram för näten i de olika verksamhetsområdena. Till exempel när det gäller avloppsnätet i centrumområdet är det känt att det i huvudavloppet finns rikligt med bland annat följande problem: korrosionsskador, sprickor, rötter och igenväxning. Igenväxning orsakad av rötter kan i värsta fall förhindra rengöringen av avloppen inför en tv-filmning. En framtida sanering av huvudavloppet försvåras av den besvärliga placeringen. Å andra sidan är det inte problemfritt att ändra den sträckning som en gång planerades och optimerades, bland annat på grund av de anslutningar som kommit till längs linjen och på grund av den övriga bebyggda miljön. Om mängden avloppsvatten som leds till Vårdö reningsverk ökar, bör man även kontrollera huvudavloppets kapacitet och vid behov förstora rördiametern i samband med saneringen. Att uppdatera ledningskartorna är också viktigt när det gäller upprätthållandet och förbättringen av vattentjänstnätets funktionsduglighet. För närvarande finns det flera områden där man inte exakt vet var ledningarna är dragna, vilket gör det svårt att hantera exceptionella situationer och till exempel övrig byggverksamhet i det område som omfattas av vattentjänstnätet. Tabell 11. Sammanfattning av de viktigaste utvecklingsprojekten som gäller avloppsvatten. Utvecklingsbehov Projekt Stadsdel/ influensområde Preliminär tidsplan Utvecklingsprojekt, utredningar Säkerställande och upprätthållande av funktionssäkerheten i ledningen av avloppsvatten Konditionsundersökning och dimensioneringsgranskning av huvudavloppet i centrum Centrumområdet 2011 Upprätthållande och förbättring av vattentjänstnätets funktionssäkerhet samt en rättidig inriktning av saneringen Uppgörande av saneringsprogram för vattentjänstnätet Vattentjänstverkets verksamhetsområden Upprätthållande och förbättring av vattentjänstnätets funktionssäkerhet Sanering av vattentjänstnätet Vattentjänstverkets verksamhetsområden Kontinuerligt Uppgifterna i ledningskartorna är inte helt uppdaterade, vilket innebär svårigheter vid planeringen av saneringar, vid annat byggande och vid åtgärder t.ex. vid rörbrott Uppdatering av vattenlednings- och avloppskartor Vattentjänstverkets verksamhetsområden Kontinuerligt

18 15 Byggnadsprojekt Förbättring av driftsäkerheten och behandlingseffektiviteten i stadens huvudreningsverk, även vid översvämningar Förbättring av hydrauliken i Vårdö reningsverk Centrumområdet, Strömfors Endast en vattenledning i Spökbacka. Förbättring av avloppsbehandlingen i området. Avlopp till Spökbacka, planering och byggande Forsby 2012 Urdrifttagning av de avloppsreningsverk i Forsby och kyrkbyn i Pernå (Thorsby) som är i dåligt skick och förbättring av behandlingen av avloppsvattnet i områdena Överföringsavlopp mellan Forsby och Lovisa, planering och byggande Forsby, Pernå kyrkby Urdrifttagning av det avloppsreningsverk i Isnäs som är i dåligt skick och förbättring av behandlingen av avloppsvattnet i området Överföringsavlopp mellan Isnäs och Pernå, planering och byggande Isnäs, skärgårdsområdet Förbättring av driftsäkerheten och effektiviteten i behandlingen av hela stadens avloppsvatten. Effektivisering av Vårdö avloppsreningsverk (fas I) Hela staden Regn- och dagvatten I vattentjänstverkets verksamhetsområden i Lovisa stad är avloppen separata med undantag för de gamla avloppen i centrumområdet. I samband med sanering av vattentjänstnätet ska de gamla kombinerade avloppen ersättas med separata avlopp. När det gäller nya byggnader tillåts inte att tak- och dräneringsvatten leds till avloppet för avloppsvatten. Hanteringen av regn- och dagvatten bör beaktas redan i planläggningsfasen. I samband med delgeneralplaneringen görs en plan för hantering av dagvattnet. I denna plan avgörs huvudprinciperna i fråga om metoderna för hantering av dräneringen och ytvattnet. Alternativen är installering av ett fullständig dagvattenavlopp och olika behandlingsformer, exempelvis fördröjning eller infiltration. En väsentligt del av planeringen består av att undersöka avrinningsområdena och ytvattenavrinningens vägar och av att fastställa hur stora områden som behövs för olika dagvattenmotiv, våtmarker och dammar. Regn- och dagvattenhanteringen utgör en väsentlig del av översvämningsskyddet. Översvämningar vid skyfall kan förebyggas genom sanering av de befintliga dagvattenavloppen och genom iståndsättning av utloppslinjerna. Planeringen av avledningsvägarna har en viktig roll när gator och dränering planeras. Avledningsvägen kan vara ett dike, en sänka, en gata eller en gång- och cykelväg. Vid behov ska man bygga ett översvämningsavlopp, om det inte är möjligt att hitta en naturlig väg för bortledning av översvämningsvatten. Lovisa stad har för sitt centrumområde utarbetat en översvämningsstrategi, som innehåller förslag till åtgärder för att bereda sig på översvämningar på grund av skyfall Samarbete inom vattentjänsterna Det är inte alltid naturligt och tekniskt-ekonomiskt förnuftigt att hålla sig inom kommungränser när man ordnar vattentjänsterna. Grundvattenförekomster som lämpar sig för vattenförsörjning leder till regionala modeller för vattenförsörjningen. Effektivitet i behandlingen av avloppsvatten och de kostnadsbesparingar som stora reningsverksenheter innebär utgör incitament för samarbete mellan kommunerna när man väljer lösningar för hur avloppsvattnet ska behandlas. Med samarbete kan man öka driftsäkerheten i försörjningen med hushållsvatten och i behandlingen av avloppsvatten och

19 16 minska riskerna exempelvis genom en bättre vattenkvalitet eller reservvattenkällor. Inom staden är samarbetspartnerna förutom privathushållen även andra privata vattenaktörer, bland annat vattenandelslagen. Lovisa stad samarbetar i fråga om vattentjänsterna både med privata vattenaktörer och med Lovisanejdens Vatten Ab:s övriga delägarkommuner, Mörskom och Lappträsk. Affärsverket Lovisa vatten eller alternativt Lovisanejdens Vatten Ab levererar hushållsvatten till de privata vattenaktörerna. Affärsverket tar emot privata vattenaktörers avloppsvatten i alla kommunala reningsverk. Lovisas grannkommuner är Borgå, Mörskom, Lappträsk, Kouvola och Pyttis. Vattentjänstsamarbetet begränsar sig i dagens läge för Lovisas del till Mörskom kommun. Detta samarbete gäller vattenförsörjningen. Mörskom har två kommunala avloppsreningsverk i drift. Lappträsk kommun har egna vattentäkter samt två kommunala avloppsreningsverk. Borgå stad får hushållsvattnet från grundvattenförekomster som ligger i staden och som är av god kvalitet. Behandlingen av avloppsvatten sker huvudsakligen i Hermansö reningsverk och delvis i mindre reningsverk. För vattentjänsterna i Pyttis kommun ansvarar Kymen Vesi Oy. I och med kommunsammanslagningarna i Kouvolaregionen ansvarar affärsverket Kouvolan Vesi även för vattentjänsterna i den förra kommunen Elimä, som sträcker sig till Lovisas stads gräns. I framtiden kan det blir möjligt med exempelvis nya gemensamma projekt i fråga om vattenförsörjningen, leverans av hushållsvatten till grannkommunerna och samarbete i avloppsvattensfrågor Förberedelser för störningar och exceptionella situationer Olika små störningar är vanliga i den dagliga driften i ett vattentjänstverk. Mindre vanligt förekommande större störningsfaktorer eller exceptionella situationer bör man bereda sig på med olika åtgärder och instruktioner, och över dessa ska det ingå ett sammandrag i vattentjänstverkets förberedelseplan. En väsentligt del av föreberedelseplanen är tydliga och enkla instruktioner för oväntade situationer. Man bör i synnerhet beakta informationen, ansvaret för information och kontaktuppgifterna till intressenterna. Dessutom är det viktigt att engagera hela personalen i utarbetandet av förberedelseplanen och i övning av olika situationer. I förberedelseplanen kan man också redogöra för hur vattentjänsterna ordnas under exceptionella situationer (krig etc.). 4. PRIVATA VATTENAKTÖRER 4.1 Nuläge och utvecklingsbehov Inom staden Lovisas område finns det cirka 20 privata vattenaktörer, av vilka åtminstone 17 har fungerande vattentjänstnät. Största delen av de privata vattenaktörerna är vattenandelslag, de övriga är vattensammanslutningar eller motsvarande. En del av vattenandelslagen har gjort sin verksamhet officiell genom att grunda ett vattenandelslag, göra upp stadgar för det och välja styrelse. En del har ett verksamhetsområde som fastställts av Lovisa stad, de förra kommunerna i området eller miljöcentralerna (de nuvarande närings-, trafik- och miljöcentralerna). Några av aktörerna har ingen exakt uppgift om verksamhetsområdets omfattning. Vattentjänstverkets och vattenandelslagens verksamhetsområden samt typen av verksamhet (vattenledning och/eller avlopp) anges i kartan över nuläget inom vattentjänsterna. För närvarande har cirka fastigheter anslutit sig till vattenaktörernas hushållsvattensdistribution och cirka 930 fastigheter till avloppet. Dessutom har det i staden anlagts ett antal enskilda privata vattenledningar.

20 17 Tabell 12. De privata vattenaktörerna i staden Lovisas område. Namn Antal abonnenter (fastigheter) Försörjning Behandling av avloppsvatten med hushållsvatten Verksamhetsområde fastställt Vatten Avlopp Edö vattenandelslag Isnäs vattentäkt Isnäs arv delvis Sjögård Villmans vattenandelslag Isnäs vattentäkt Isnäs arv ja Gammelbynejdens vattenandelslag Forsby vattentäkt Forsby arv/enskilda avlopp ja Österby vattenandelslag 42 - Forsby vattentäkt Forsby vattenandelslag Forsby vattentäkt Blybergs vattenandelslag ~ 30 ~ 30 Hagaböle vattentäkt Enskilda avlopp Forsby arv Pernå kyrkobys arv ja ja nej Sarvlax vattenandelslag ALV Vårdö arv nej Gislom vattenandelslag ALV Vårdö arv ja Kuggom vattenandelslag ALV Vårdö arv nej Haddom vattenandelslag 70 plan ALV Vårdö arv nej Tavastby vattenandelslag , byggs egna vattentäkter/avl / Vårdö arv nej Drombom-Embom-Garpom vattenandelslag ALV Liljendals arv delvis Mickelspiltom vattenandelslag Liljendals arv nej Särklax vattenandelslag Hagaböle vattentäkt Pernå kyrkobys arv ja Teutjärvi vattenandelslag (under uppbyggnad 2010) ALV Vårdö arv ja Söderby vattenandelslag ALV Liljendals arv nej Pitkäpää vattenandelslag ALV Vårdö arv nej Semesterbyn, Rönnäs totalt 160 stugor Egen vattentäkt Eget arv nej Danamäki vattensammanslutning ~ 35 - ALV Enskilda avlopp ja Pernå skärgårds vattenandelslag Näten under planering, cirka 450 fastigheter ALV = Affärsverket Lovisa vatten (Bryggeribackens vattentäkt, Lovisanejdens Vatten Ab:s överföringsledning)