Lovisa stad. Utvecklingsplan LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lovisa stad. Utvecklingsplan 19.11.2010 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA"

Transkript

1 Mottagare Lovisa stad Dokumenttyp Utvecklingsplan Datum LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA

2 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA Datum 19/11/2010 Upprättad av: Tuula Töyrylä Kontrollerad av: Jari Laihonen Godkänd av: Tuula Töyrylä Hänvisning Ramboll Sentnerikuja HELSINKI T F

3 3 INNEHÅLL 1. INLEDNING 1 2. VATTENTJÄNSTERNAs VERKSAMHETSMILJÖ Lovisa stad Befolkning, näringar och fastigheter Miljö- och naturskydd Grundvattenområden Koppling till annan utveckling av samhällsstrukturen Mål och verksamhetsprinciper för vattentjänsterna 5 3. AFFÄRSVERKET LOVISA VATTENS VERKSAMHETSOMRÅDEN Nuläge och utvecklingsbehov Allmänt Verksamhetsområden och nät Vattenförsörjning Behandling av avloppsvatten Regn- och dagvatten Utvecklingsåtgärder Hushållsvatten Avloppsvatten Regn- och dagvatten Samarbete inom vattentjänsterna Förberedelser för störningar och exceptionella situationer PRIVATA VATTENAKTÖRER Nuläge och utvecklingsbehov Utvecklingsåtgärder OMRÅDEN UTANFÖR VERKSAMHETSOMRÅDENA Nuläge och utvecklingsbehov Utvecklingsåtgärder TIDSPLAN OCH KOSTNADER HELA STADENS OMRÅDE Bedömning av konsekvenser Information Uppdatering av planen SAMMANDRAG 24 BILAGOR 1 Nuläge inom vattentjänsterna, karta 1: Utvecklingsåtgärder inom vattentjänsterna, karta 1: Grundvattenområden i Lovisa stads område, karta 1: Karta över läget inom detaljplaneringen

4 1 1. INLEDNING Ramboll Finland Oy har på uppdrag av Lovisa stad utarbetat en utvecklingsplan för vattentjänsterna för den nya staden Lovisa som bildades Staden bildades genom en sammanslagning av Lovisa stad och kommunerna Pernå, Strömfors och Liljendal. En utvecklingsplan för vattentjänsterna är avsedd för användning som verktyg vid planeringen av vattentjänsterna i en kommun och som ett måldokument för vattentjänsterna. Utvecklingsplanen är inte en handling som har rättsverkan och som binder kommunen eller andra aktörer. Syftet med planen är att klargöra vilka utvecklingsbehov det finns inom vattentjänsterna på års sikt. Planen bör uppdateras tillräckligt ofta så att den motsvarar samhällsutvecklingen, vanligen med cirka fem års mellanrum. Lovisa stad hade följande representanter i styrgruppen för planeringsarbetet: - Marko Luukkonen, teknisk direktör - Markus Lindroos, samhällsteknik - Hannu Backman, samhällsteknik - Pertti Leppänen, samhällsteknik - Markku Paakkarinen, Affärsverket Lovisa vatten - Nils Vainio, Affärsverket Lovisa vatten - Tero Taipale, Affärsverket Lovisa vatten - Maud Östman, miljövård - Hanna Sivén, miljövård - Rolf Skogberg, byggnadstillsyn - Rolf Weckman, byggnadstillsyn - Anneli Naukkarinen, planläggnings- och arkitektbyrån - Sisko Jokinen, planläggnings- och arkitektbyrån Ilkka Juva fungerade som kontaktperson på närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland under planeringsarbetet. Från Ramboll Finland Oy deltog följande personer i planeringsarbetet: projektchef, DI Tuula Töyrylä, gruppchef, DI Tero Pyrhönen samt tekn. stud. Johanna Pajari som biträdande planerare.

5 2 2. VATTENTJÄNSTERNAS VERKSAMHETSMILJÖ 2.1 Lovisa stad Lovisa stad samt kommunerna Pernå, Strömfors och Liljendal bildade den nya staden Lovisa vid ingången av Kommunernas fullmäktigen beslutade om sammanslagningen Lovisa ligger i landskapet Östra Nyland vid kusten av Finska viken. Dess grannkommuner är Kouvola, Lappträsk, Mörskom, Borgå och Pyttis. Avståndet till Helsingfors är 87 km, till Kouvola 64 km och till Borgå 37 km. Lovisa har en landareal på 819,1 km 2, arealen sötvatten är 26 km 2 och arealen havsvatten 906,39 km 2. Stadens totala areal uppgår till 1751,58 km 2. Riksvägarna 7 (Helsingfors- Vaalimaa) och 6 (Kouvola-Forsby) korsar staden. 2.2 Befolkning, näringar och fastigheter Den 30 april 2010 uppgick Lovisas invånarantal till Befolkningstätheten var 19,01 invånare/km 2 ( ). Staden är vidsträckt till arealen och glesbebyggd. Lovisa är en tvåspråkig stad, 56 % av invånarna har finska, 43 % svenska och 1 % ett annat språk som modersmål. Statistikcentralen förutspår att befolkningsmängden kommer att öka i alla kommuner i Östra Nyland under åren För år 2010 har det inte för Lovisa stad gjorts upp någon officiell befolkningsprognos. Följande tabell visar de sammanlagda prognoser (Lovisa, Pernå, Strömfors och Liljendal) som gjordes Tabell 1. Befolkningsprognos för Lovisa (2009). År Invånarantal * *Läget 4/2010 I Lovisa bor största delen av invånarna i Lovisas centrumområde och i närområdena Märlax, Fredsby, Antby och Valkom. De övriga bosättningskoncentrationerna finns i kyrkbyn i stadsdelen Pernå (Thorsby), i Forsby, i Isnäs, i kyrkbyn i stadsdelen Liljendal (Sävträsk), i kyrkbyn i stadsdelen Strömfors (Bruket) och i Tessjö. Huvudnäringarna i Lovisa är olika tjänster, primärproduktion och industri. År 2010 sysselsätter Lovisa stad 1050 personer. Bifogade figur visar näringsstrukturen år 2007 i den ekonomiska regionen Lovisa (Lovisa stad och Lappträsk kommun).

6 3 I början av 2010 uppgick antalet bostadshushåll i Lovisa till Det fanns byggnader (som ingår i Statistikcentralens byggbestånd), av vilka var bostadshus, affärs-, kontors- och servicebyggnader och 28 övriga byggnader. Det fanns sommarstugor i staden. 2.3 Miljö- och naturskydd Man håller på att göra upp enhetliga miljöskyddsföreskrifter för Lovisa stad, och de ska att vara färdiga på vårvintern Tills dess gäller de gamla kommunvisa föreskrifterna. Syftet med miljöskyddsföreskrifterna är att med beaktande av de lokala förhållandena förebygga och hindra förorening av miljön samt avhjälpa och minska skador orsakade av föroreningar. I Lovisa centrums och i stadsdelarna Pernås och Strömfors område ligger Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde. Dess areal uppgår till hektar och det hör till Natura objekten. I området finns främst havsområden som skyddas med stöd av vattenlagen. Enligt statsrådets principbeslut är miljön vid Pernåviken ett nationellt värdefullt landskapsområde. Området längst in i Lillpernåviken och Pernåviken omfattas av skyddsprogrammet för fågelvatten. Det nationella strandskyddsprogrammet omfattar 12 separata områden. Utöver de ovan nämnda områdena hör ett flertal privata naturskyddsområden till Naturaområdet. På de vattenområden som hör till Naturaområdet men som inte är skyddsområden eller inte omfattas av något skyddsprogram skyddas havsbottnen, undervattensnaturen och vattenkvaliteten med stöd av vattenlagen. I Lovisa stad sammansmälter den kulturhistoriska kuststaden med en mångsidig landsbygd. Den landskapsmässigt mycket betydande skärgården erbjuder ett annorlunda naturlandskap och ett utflyktsmål. På stadens område finns flera herrgårdar och i centrum en gammal trähusstadsdel. 2.4 Grundvattenområden På Lovisa stads område finns 43 grundvattenområden, av vilka 14 är områden av klass I. Staden ligger på ett rapakiviområde och den höga fluorhalten som är typisk för denna stenart visar sig också som en förhöjd halt i grundvattnet. Halten överstiger ofta rekommendationerna. Fluor (fluorid) är ett spårämne som är viktigt för tändernas och skelettets hälsa. Om man har brist på fluor försvagas tändernas motståndskraft mot karies och övrig benstomme blir skörare. För mycket fluor försvagar tandemaljen. I EU är den övre gränsen för fluorhalten i hushållsvatten 1,5 mg F-/l, i överensstämmel-

7 4 se med WHO:s rekommendation. Den optimala halten med tanke på tändernas hälsa är 0,8-1,2 mg F-/l. Det järn som finns i grundvattnet är inte hälsofarligt, utan är främst en teknisk och estetisk olägenhet. Förekomst av järn och mangan i grundvattnet har samband med en låg syrehalt. Det vanligaste ämne som orsakar hög radioaktivitet i vatten är radon (Rn). Radon är ett vanligt problem i borrbrunnsvatten, som också kan innehålla uran och arsenik. För radioaktiviteten i vatten från ett vattenverk har man satt upp en övre dosgräns på 0,5 msv per år, vilket i praktiken betyder att vattnets radonhalt får vara högst 300 Bq/l. Strålsäkerhetscentralen rekommenderar att radonhalten sänks i privata brunnar om vattnets radonhalt överstiger Bq/l. Tabell 2. Grundvattenområdena på Lovisa stads område. Beteckning Klass Plats DEL I Liljendal I Andersby III Högkullabacken III Högåsen III Kuckubacken III Högberget I Valkom II Myllyharju I Petjärvi (A,B) I, III Kuninkaankyä I Tessjö II Abborrfors II Hevossaari II Niemistö III Åsmalmen III Jomalsundet III Nybondas III Ristimäki III Lehtinen I Pernå kb I Isnäs I Koskenkylä I Lägermalm I Kuggom (A, B och C) I-III Härpe I Uvbergen I Bryggbacken II Malmsby II Kådbacken-Rösjömalmen (B) II Orrmossmalmen (A, B) III Horslök III Sondarö III Sarvlax III Nybacka III Harudden III Garpgård III Pinnarudden III Skajet III Våtskär III Hudö III Tetomåsen III Rundkärret III Haddom

8 5 För grundvattenområdena i Lovisa har man gjort upp följande skyddsplaner: - Skyddsplan för Lovisas grundvattenområden Skyddsplan för Pernås grundvattenområden Koppling till annan utveckling av samhällsstrukturen Lovisa stad, som bildades i början av 2010, är mycket vidsträckt till arealen och relativt glesbebyggd. Det kommer att vara en utmaning i framtiden att skapa en enhetlig stadsbild, att trygga en jämlik service och att bevara livskraften på hela kommunens område. Driftsäkerheten vad gäller vattentjänsterna och en tillräcklig omfattning på tjänsterna går hand i hand med utvecklingen av områdena. Planläggningen styrs av lagstiftningen och stadens egna mål. Målet för planläggningen är att producera och upprätthålla en högklassig byggd miljö. I Lovisa är planläggningsverksamheten till sin natur kompletterande och förenhetligande. Man fäster särskild uppmärksamhet vid de möjligheter som den historiska staden vid havet, de otaliga kulturmiljöerna och byggnadsarvet erbjuder. År 2010 utarbetar man en strukturmodell för staden. När strukturmodellen är klar ska man börja göra upp en strategisk generalplan för hela stadsområdet. För Lovisaområdet finns följande delgeneralplaner med rättsverkningar i kraft: Lovisas delgeneralplaner med rättsverkningar Delgeneralplan för Kymmene älvs västra armar 2 Vahterpää - Gäddbergsö delgeneralplan 3 Kulla Lappom-områdets delgeneralplan 4 Vahterpää - Gäddbergsö delgeneralplan, ändring (Hamnen) 5 Delgeneralplan för Vahterpää Gäddbergsö, ändring (Bullers) 6 Abborrfors delgeneralplan 7 Delgeneralplan för Lovisas norra område och Tessjö (LOTES) 8 Ändring av Kulla - Lappom-områdets delgeneralplan 9 Delgeneralpan för Vahterpää - Gäddbergsö, ändring (BOIS- TÖ) 10 Isnäs delgeneralplan 11 Påsalö delgeneralplan 12 Delgeneralplan för Pernå kust och skärgård 13 Delgeneralplan för Forsby-Gammelby 14 Stranddelgeneralplan för Lovisa 15 Delgeneralplan för Lovisa centrum och Nedre stan Det politiska målet för markanvändningen är en dynamisk kommun med flera centra och en kommun vars olika delar utvecklas jämlikt med hjälp av goda trafikförbindelser och logistik. Den bifogade plankartan visar läget inom detaljplaneringen i Lovisa stad. 2.6 Mål och verksamhetsprinciper för vattentjänsterna Det primära målet för vattentjänsterna är en god kvalitet på hushållsvattnet och tryggande av tillgången på hushållsvatten i tätorterna och i glesbygden både i normala och exceptionella situationer. Målet med behandlingen av avloppsvattnet är att minska den belastning på vattendragen som samhällena orsakar så att det tillsammans med andra vattenskyddsåtgärder skapas förutsättningar för förbättring av vattendragens kvalitet.

9 6 Enligt vattentjänstlagen ska kommunen utveckla vattentjänsterna inom sitt område i överensstämmelse med samhällsutvecklingen för uppfyllande av lagens syften (VTL 5 ). Syftet med lagen är att trygga vattentjänster som, till skäliga kostnader, ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälso- och miljöskyddet (VTL 1 ). I Lovisa ansvarar det kommunala Affärsverket Lovisa vatten för vattentjänsterna på vattentjänstverkets verksamhetsområde. Verksamhetsområdena omfattar i huvudsak de detaljplanerade områdena. Det är stadsfullmäktige som ställer upp målen för Affärsverket Lovisa vatten. Utanför verksamhetsområdena drivs privata vattenverk, av vilka nästan alla är vattenandelslag. Vattenandelslagen ansvarar på det egna verksamhetsområdet för distributionen av hushållvatten och eventuellt också för ett avloppssystem och behandlingen av avloppsvatten. 3. AFFÄRSVERKET LOVISA VATTENS VERKSAMHETSOMRÅ- DEN 3.1 Nuläge och utvecklingsbehov Allmänt Loviisan vesiliikelaitos - Affärsverket Lovisa Vatten ägs av Lovisa stad och är ett i 10 kap. i kommunallagen avsett kommunalt affärsverk som är underställt stadsstyrelsen. Verkets uppgift är att inom sitt verksamhetsområde sörja för driften i vatten- och avloppsreningsverk enligt de mål som stadsfullmäktige ställt upp. Affärsverkets leds av chefen för vattentjänster. Chefen står i tjänsteförhållande till kommunen och är underställd stadsstyrelsen. Chefen för vattentjänster beslutar om verkets organisation och personalens uppgifter Verksamhetsområden och nät Affärsverket Lovisa vatten har sju verksamhetsområden. Det största verksamhetsområdet ligger i Lovisa centrum och dess närhet. I stadsdelen Pernå finns tre verksamhetsområden: Forsby, Kyrkbyn och Isnäs. I stadsdelen Strömfors ligger Kyrkbyns verksamhetsområde och Tessjö verksamhetsområde. I stadsdelen Liljendal finns ett verksamhetsområde. Tabellen nedan visar hur vattentjänsterna är ordnade i de olika verksamhetsområdena. Tabell 3. Verksamhetsområden för de kommunala vattentjänsterna. Namn Försörjning med hushållsvatten Behandling av avloppsvatten Lovisa centrum Vattentäkten i Bryggeribacken Lovisanejdens Vatten Ab Vårdö avloppsreningsverk Forsby Vattentäkten i Forsby Forsby avloppsreningsverk Kyrkbyn i Pernå stadsdel (Thorsby) Vattentäkten i Hagaböle Kyrkbyns avloppsreningsverk Isnäs Vattentäkten i Isnäs Isnäs avloppsreningsverk Tessjö Kyrkbyn i stadsdelen Strömfors (Bruk) Lovisanejdens Vatten Ab Vattentäkten i Bryggeribacken Lovisanejdens Vatten Ab Vattentäkten i Bryggeribacken Vårdö avloppsreningsverk Vårdö avloppsreningsverk Liljendal Lovisanejdens Vatten Ab Liljendals avloppsreningsverk

10 7 Tabell 4 visar antalet abonnenter i vattentjänstverkets verksamhetsområden. Invånarantalet i Lovisa beräknas öka med ca 4,5 % till år Det kommunala vattenledningsnätet kommer att utvidgas till de detaljplaneområden som ska bebyggas. Man håller som bäst på med en utredning om vattentjänsterna på östra stranden av Lovisaviken. Den största ökningen i antalet fastigheter som ansluter sig till centraliserade vattentjänster sker i vattenandelslagens verksamhetsområden. Tabell 4. Antalet abonnenter i vattentjänstverkets verksamhetsområden. Namn Antalet abonnenter (invånare)* och genomsnittliga vattenmängder 2009 Vatten m 3 /d Avlopp m 3 /d Lovisa centrum Forsby Kyrkbyn i Pernå stadsdel Isnäs Tessjö Kyrkbyn i stadsdelen Strömfors Liljendal * Antalen är uppskattningar baserade på uppgifter från 2002 och Tabell 5. Vattentjänstnäten i verksamhetsområdena. Namn Vattenledningsnätet Avloppsnätet Längd Verksamhetsområdenas gränser visas i de bifogade kartorna, och av kartorna framgår också vilken typ av vattentjänstnät som finns i verksamhetsområdet (vattenledning/vattenledning och avlopp). På största delen av verksamhetsområdena finns det både vattenledning och avlopp. Tabellen nedan visar uppskattningar av längden på rören i vatten- och avloppsnäten och anslutningsgraderna i verksamhetsområdena. Anslutningsgrad Längd Anslutningsgrad Läckvatten Lovisa centrum ca 69 km 98 % ca 99 km (av 32 km, rv 30 km, komb. 37 km) 97 % Forsby Kyrkbyn i stadsdelen Pernå tot. ca 30 km tot. 48 % tot. ca 26,3 km tot. 37 % Isnäs Tessjö Kyrkbyn i stadsdelen Strömfors tot. ca 30 km tot. ca 54 % tot. ca 20 km tot. ca 52 % 43 % 53 % Liljendal ca 45 km ca 70 % ca 20 km ca 50 % 26 % I verksamhetsområdet i Lovisa centrum är största delen av vattenledningarna av plast (ca 42 km), gjutjärn (cirka 23 km) och asbestcement (ca 4 km). De äldsta delarna av nätet är byggda på talet. Vattentornet i centrum byggdes Största delen av avloppsnätets (avloppen och de kombinerade avloppen) rör är av plast (56 %) och betong (34 %). De äldsta avloppen är byggda på 1950-

11 8 talet. Avloppen har sanerats med bland annat infodringsrör. Vid sanering och nybyggnation används främst plaströr. I verksamhetsområdet finns det sammanlagt 26 avloppspumpstationer, av vilka 5 är huvudpumpstationer. I verksamhetsområdena i stadsdelen Pernå är största delen av vattenledningarna och avloppsrören av plast. De äldsta delarna av nätet är byggda på 1960-talet. Det finns sammanlagt 6 avloppspumpstationer i verksamhetsområdena. I verksamhetsområdet i stadsdelen Liljendal är största delen av vattenledningarna och avloppsrören av plast. Av vattentjänstverkets verksamhetsområde omfattas endast en del av det kommunala vattenledningsnätet. I en del av dessa områden finns det avlopp som byggts av vattenandelslag. De äldsta delarna av nätet är byggda på talet. Det finns 7 avloppspumpstationer i verksamhetsområdet. I verksamhetsområdet i stadsdelen Liljendal finns det inga dagvattenavlopp. I verksamhetsområdena i stadsdelen Strömfors är största delen av vattenledningarna och avloppsrören av plast. De äldsta delarna av nätet är byggda på talet. I verksamhetsområdet finns det 8 avloppspumpstationer och i överföringslinjen Lovisa- Strömfors finns det 6 avloppspumpstationer. I verksamhetsområdena finns det inga kombinerade avlopp eller dagvattenavlopp Vattenförsörjning Lovisa stads vattenförsörjning baserar sig på grundvattentäkter. På stadens område finns det totalt 12 kommunala vattentäkter, varav 4 är i bruk. I flera av de vattentäkter som tagits ur bruk finns det problem med vattenkvaliteten eller så är konstruktionen i dåligt skick. På grund av detta kan man inte direkt anse att alla är reservvattentäkter. Lovisa stad är belägen i ett rapakiviområde, och i flera grundvattentäkter överstiger fluorhalten rekommendationen. I punkt ges mer information om reservvattentäkternas drift och tryggande av vattenförsörjningen även i exceptionella situationer. En del av områdets hushållsvatten levereras från Mörskom grundvattenområde av Lovisanejdens Vatten Ab. Lovisanejdens Vatten Ab grundades 1999 och ägs av Lovisa stad samt kommunerna Lappträsk och Mörskom. Bolaget levererar grundvatten av god kvalitet i överföringsledningar som är byggda i början av 2000-talet. I Mörskom ligger tre vattentäkter som ägs av Lovisanejdens Vatten Ab. Tabell 6. Den kommunala vattenförsörjningen i Lovisa stad. Vattentäkter i drift Vattenuttag 2009 m 3 /d Vattentäktstillstånd m 3 /d Vattenbehandling Anmärkningar Bryggeribacken (2002) alkalisering med lut problem med fluorid Hagaböle Forsby Isnäs Vattentäkter som inte är i drift Fantsnäs alkalisering med lut problem med fluorid Valkom - inget tillstånd alkalisering med lut problem med fluorid Köpbacka alkalisering med lut problem med fluorid Kyrkbyn i stadsdelen Pernå - - i dåligt skick Kuggom problem med fluorid

12 9 Stadsdelen Liljendal - Kyrkbyn i stadsdelen Strömfors - inget tillstånd, kapacitet 200 alkalisering med lut problem med fluorid Tessjö - inget tillstånd, vattenavgivningskapacitet 140 alkalisering med lut problem med fluorid Lovisanejdens Vatten Ab För att i Lovisa centrum få en jämnare vattenkvalitet blandas vattnet från vattentäkten i Bryggeribacken med vatten som Lovisanejdens Vatten Ab leder från Mörskom. Blandat vatten levereras förutom till Lovisa centrum även till stadsdelen Strömfors Behandling av avloppsvatten Den kommunal avloppsreningen i Lovisa stad sker i fem avloppsreningsverk, av vilka ett ligger i Vårdö, tre i stadsdelen Pernå och ett i stadsdelen Liljendal. Vårdö avloppsreningsverk är stadens centralreningsverk, där cirka 90 % av avloppsvattnet från verksamhetsområdena behandlas. Tabell 7. Lovisa stads kommunala avloppsreningsverk. Reningsverk Byggnadsår Dimensionerande flöde Anmärkningar Vårdö m 3 /d Flera effektiviseringsåtgärder under de senaste åren. Forsby m 3 /d Luftningen sanerad 2005 Kyrkbyn Isnäs Liljendal m 3 /d m 3 /d m 3 /d Luftningen sanerad, ny avfallsfinfördelare Luftningen sanerad, rivare ersatt med trappgaller och ny flödesmätning 2009 Biorotoranläggning. Nya plastsektioner 2007 och Vårdö avloppsreningsverk är en biologisk-kemisk aktivslamanläggning som byggdes åren Finska viken är recipient för reningsverket. Reningsverkets genomsnittliga dygnsflöde överskred det dimensionerande flödet m 3 /d endast under åtta veckor år Medelflödet har stigit sedan år 2005, maximiflödena och mängden avloppsvatten som letts förbi har varierat mycket från år till år. Reningsverkets drift uppfyllde tillståndsvillkoren år 2009 under kvartalsperioderna I-III. Under period IV uppkom störningar i processen på grund av ett utsläpp av industriavloppsvatten. Reningsverket har sanerats och effektiviserats under de senaste åren och i huvudsak fungerat bra. Forsby och Isnäs reningsverk, som båda ligger i stadsdelen Pernå, är biologisk-kemiska parallellsedimenteringsanläggningar. Kyrkbyns reningsverk är en parallellsedimenteringsanläggning av typen Metoxy. De avloppsvatten som behandlats i reningsverken släpps ut i Finska viken. Reningsverkens drift har inte helt uppfyllt tillståndsvillkoren under de senaste åren. I Kyrkbyn och Isnäs har det varit problem med utfällningen av fosfor på grund av otillräcklig tillförsel av kemikalier. Både i Forsby och Kyrkbyn har reningseffekten försämrats av att fasta partiklar slipper igenom. I reningsverken sker knappt alls någon nitrifikation, kvävereningen baserar sig nästan enbart på att kväve binds i slammet. Slammet från alla reningsverk transporteras i otorkad form till Vårdö avloppsreningsverk för vidarebehandling. År 2009 transporterades från Kyrkbyn 160 m 3 slam, från Isnäs 187 m 3 och från Forsby 162 m 3.

13 10 Avloppsreningsverket i kyrkbyn i stadsdelen Liljendal togs i bruk Reningsverket är en biorotoranläggning. Det behandlade avloppsvattnet leds till Forsby å. Reningsverket tar emot slam från slamavskiljare. Mängden slam har under de senaste åren varierat mellan 0,7 och 1,7 m 3 /d. Den näringsbelastning som kommer till reningsverket har vuxit ganska stadigt de senaste åren. Reningsverkets genomsnittliga dygnsflöde underskrider i dagens läge klart reningsverkets dimensionerande flödet. Rotorernas plastsektioner byttes 2007 och Reningsresultaten uppfyller i huvudsak tillståndsvillkoren, och ingen förbiledning har skett under de senaste fem åren. Reningsverket kan anses fungera väl. Tabell 8. Uppgifter om driften år 2009 i Lovisa stads avloppsreningsverk. Behandlat avloppsvatten m 3 /d (max.) Belastning på vattendrag mg/l Tillståndsvillkor 2010 mg/l BOD 7 tot. F tot. N Susp. ämnen BOD 7 tot. F Susp. ämnen Vårdö (7 486) 8,7 0, < 10 < 0,3 < 15 Forsby 108 (260) 22 2, < 15 < 0,7 < 35 Kyrkbyn 96 (289) 56 2, < 15 < 0,7 < 35 Isnäs 49 (188) 13 2,3 62 8,6 15 0,7 < 35 Liljendal 115 (352) 7,4 0, ,2 < 15 < 0,7 < 35 Uppgifter om giltighetstiden för de kommunala avloppsreningsverkens miljötillstånd. Tabell 9. Reningsverkens miljötillstånd. Reningsverk Miljötillstånd Giltighetstid Vårdö Dnr LSY-2003-Y-404 Gäller tillsvidare, ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Forsby Dnr UUS-2005-Y Gäller tillsvidare, ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Kyrkbyn Dnr UUS-2005-Y Gäller tillsvidare, ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Isnäs Dnr UUS-2004-Y Gäller tillsvidare, ansökan om tillstånd justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Liljendal Dnr UUS-2005-Y Gäller tillsvidare, ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska lämnas in senast Regn- och dagvatten Behandlingen av regn- och dagvatten, det vill säga avrinnings- och dräneringsvatten, har i tätortsområden traditionellt skötts med dagvattenavlopp och utanför tätorter med öppna diken. I Lovisa stads centrumområde finns det separata avlopp för avloppsvatten och regnvatten med undantag för de gamla avloppen. Förutom i de områden där det finns kombinerade avlopp kan det komma in regnvatten i avloppsnätet också på andra ställen, bland annat om takvatten eller täckdikesvatten felaktigt leds till avloppet för avloppsvatten. Regn- och dagvatten kan också komma in i avloppet för avloppsvatten om avloppet är i dåligt skick och läcker. Skyfall kan orsaka översvämning i städernas centrumområden, där det finns stora ytor som inte släpper igenom vatten. Översvämningarna beror på att kapaciteten hos dagvattenavloppen och de öppna diken eller avledningsvägar som är avsedda för avledning av dagvatten kortvarigt överskrids på grund av att vattenmängden plötsligt ökat. Då regnvatten översvämmar gatorna kan det orsaka pro-

14 11 blem för trafiken, bland annat på grund av att vägsträckor kan bli avstängda. Om regnvatten kommer in i fastigheter, kan det orsaka skador på konstruktioner och egendom. När vattennivån är hög i dagvattenavloppets recipient däms vattnet upp i avloppsröret, vilket ytterligare ökar översvämningen i det område där skyfallet har skett. Skyfallen orsakar överströmning vid huvudpumpstationerna. Det kan också komma in havsvatten i avloppsnätet då vattnet rinner över pumpstationernas överströmningströsklar vid exceptionellt hög havsvattennivå. Dagvattenavloppen är i allmänhet dimensionerade efter att skyfall återkommer med två års mellanrum och varar i 10 minuter. Detta betyder att det dimensionerande regnflödet är cirka 120 l/s per hektar. Vid planering av nya områden har man på vissa ställen använt ett högre dimensioneringsflöde än vanligt. Det är inte ekonomiskt att dimensionera avlopp efter den högsta prognostiserade regnmängden. För dessa situationer bereder man sig med hinderfria avledningsvägar, infiltrationsområden och olika dagvattenmotiv. Målet bör vara att majoriteten av regn- och dagvattnet behandlas omedelbart vid sin källa. Detta kräver att man beaktar dagvattnet redan i planläggningsfasen, eftersom behandlingen av det dagvatten som uppkommer på grund av ogenomträngliga ytor, fördröjning eller andra åtgärder kräver tillräckligt med utrymme. På bebyggda eller annars trånga områden är dagvattenavlopp fortfarande en lösning. Dessutom bör man satsa på avledningsvägar. Man bör inte tillåta ledning av dränerings- och takvatten till avloppet för avloppsvatten. I samband med sanering av ledningsnät i bostadsområden bör felaktiga anslutningar ändras. Detta kommer att minska onödig belastning i avloppen för avloppsvatten, i pumpstationerna och i avloppsreningsverken. 3.2 Utvecklingsåtgärder Hushållsvatten I Lovisa stads område baserar sig vattenförsörjningen helt på grundvatten. Förutom egna vattentäkter leds grundvatten från Mörskom till stadsdelen Liljendal och centrum. På grund av den höga fluoridhalten i det vatten som tas ur vattentäkten i Bryggeribacken i centrum - en vattentäkt som är i fortlöpande drift - blandas vattnet med vatten från Mörskom innan det leds till nätet i centrum, i Sarvlax i Pernå samt i stadsdelen Strömfors. Även de övriga vattentäkterna i centrumområdet har problem med fluorid. Om överföringsledningen mellan Mörskom och Lovisa i en exceptionell situation inte är i drift leder det till svårigheter med vattenförsörjningen i hela centrumområdet. I Forsby, kyrkbyn i Pernå och Isnäs har man i respektive område endast en vattentäkt, vilket betyder att vattenförsörjningen i dessa områden är sårbar. Under 2010 gör man i Valkom vattentäkt en testdrift, under vilken vatten från vattentäkten pumpas in i områdets ledningsnät. Lovisa stads miljö- och hälsoskydd tar prov på olika ställen i ledningsnätet för att analysera fluoridhalten. Om halten ligger under gränsvärdet är det möjligt att få undantagstillstånd för pumpning av vattnet. Detta tillstånd skulle möjliggöra regelbunden användning av vattentäkten i Valkom och eventuellt även andra vattentäkter i centrumområdet, om tillstånd erhålls för det. Då skulle vattentäkterna kunna tjäna som faktiska reservvattentäkter och i exceptionella situationer vara klara för användning. Detta skulle avsevärt öka verksamhetssäkerheten i vattenförsörjningen i Lovisa centrum och stadsdelen Strömfors. Med tanke på hela stadens vattenförsörjning har Lovisanejdens Vatten Ab:s överföringsledning mellan Mörskom och Lovisa och dess driftsäkerhet en nyckelroll. Även skyddet av grundvattentäkterna och grundvattenområdena i Mörskom utgör en viktig fråga när det gäller vattenförsörjningen. Via överföringsledningen förs vatten till stadsdelen Liljendal samt centrumområdet i Lovisa, Sarvlax i Pernå och stadsdelen Strömfors. I framtiden kan användningsområdet för vattnet från Mörskom vara betydligt större, om de planerade vattenledningsförbindelserna till tätorterna Forsby, kyrkbyn i Pernå och Isnäs genomförs. De planerade vattenledningarna, som visas på bifogade karta, ökar säkerheten i vattenförsörjningen för stadsdelen Pernå och ger möjlighet att leda vatten mot Lovisa även via stadsdelen Pernå. Detta ger dessutom möjlighet att i hela staden utnyttja det högklassiga grundvattnet från vattentäkterna i Pernå. Framtiden för vattentjänsterna i stadsdelen Pernå behandlas närmare i punkt Avloppsvatten.

15 12 Lovisanejdens Vatten Ab ansvarar för den nuvarande överföringsledningens drift, underhåll och reparation samt grundvattentäkternas drift. Lovisa stad satsar tillsammans med de andra delägarkommunerna på att förbättra överföringsledningens funktion genom att utveckla möjligheterna att upptäcka och förebygga rörbrott, till exempel genom att öka mätpunkterna för flödesmätning och genom att röja bort träd från linjen. Delägarkommunerna bör överväga Lovisanejdens Vatten Ab:s roll och framtid, i synnerhet med tanke på underhållet av förbindelsevattenledningen och tryggandet av vattentillgången. Det har redan gjorts utredningar om de olika alternativen för bolagets framtid. Vattenledningsnäten i vattentjänstverkets verksamhetsområden är i medelmåttigt skick. Man har inte gjort någon centraliserad insamling av uppgifter om nätet, vilket betyder att det är svårt att bland annat göra upp saneringsprogram. Efter kommunreformen är uppgifterna om de olika stadsdelarna på olika nivå. För närvarande har staden inga resurser för någon omfattande kartläggning av ledningsnäten, varför det är viktigt att inrikta sig på de uppgifter som finns och utnyttja dem på bästa möjliga sätt. I centrumområdet kommer byggandet av ett nytt vattentorn att ha en stor inverkan på ledningsnätets funktionsduglighet. Man har konstaterat att det inte är ekonomiskt lönsamt att sanera det nuvarande vattentornet, som är byggt Det nya vattentornet uppförs bredvid det nuvarande. Det nya vattentornets volym kommer att vara cirka m 3. Tabell 10. Sammandrag av viktiga utvecklingsprojekt som gäller hushållsvattnet. Utvecklingsbehov Projekt Stadsdel/ influensområde Preliminär tidsplan Utvecklingsprojekt, utredningar Bevarande av funktionsdugligheten hos grundvattentäkterna i Lovisas centrumområde och ökning av antalet reservvattenkällor Provpumpning av fluoridhaltigt grundvatten till nätet från Valkom vattentäkt Valkom Pågående > 2011 Bevarande av funktionsdugligheten hos grundvattentäkterna i Lovisas centrumområde och ökning av antalet reservvattenkällor Undantagstillstånd för regelbunden användning av vattentäkterna i centrumområdet Centrumområdet, Strömfors > Läget i fråga om vattentjänsterna (hushållsvattnet och avloppsvattnet) i strandområdet på östra sidan av Lovisaviken Utredning om alternativ för genomförande -> 2011 Förbättring av vattentjänstverkets driftsäkerhet i exceptionella situationer Upprättande av en förberedelseplan för vattentjänstverket Hela staden 2011 Minskning av rörbrotten i överföringsledningen mellan Mörskom och Lovisa och förbättring av möjligheten att upptäcka rörbrott Åtgärder som främjar en bättre funktionssäkerhet hos överföringsledningen mellan Mörskom och Lovisa (Lovisanejdens Vatten Ab) Liljendal, centrumområdet, Strömfors Byggnadsprojekt Byggande av ett nytt vattentorn Ersättning av det år 1961 byggda vattentornet, som är i slutet av sin livslängd, med ett nytt torn och förbättring av vattenledningsnätets funktionsduglighet. Centrumområdet

16 13 Tryggande av vattenförsörjningen i Forsby, Pernå kyrkby och Lovisas centrumområde i exceptionella situationer i vattentäkterna eller vattenledningen mellan Lovisa och Mörskom. Förbindelsevattenledning mellan Forsby och Lovisa, planering och byggande Forsby, Pernå kyrkby, centrumområdet Tryggande av vattenförsörjningen i Forsby, Pernå kyrkby och Lovisas centrumområde i exceptionella situationer i vattentäkterna. Förbindelsevattenledning från Mörskom överföringsledning till Forsby, planering och byggande Forsby, Pernå kyrkby, centrumområdet Tryggande av vattenförsörjningen i Isnäs i exceptionella situationer i vattentäkten. Förbindelsevattenledning mellan Isnäs och Pernå kyrkby, planering och byggande Isnäs, skärgårdsområdet Avloppsvatten För närvarande sker den kommunala behandlingen av avloppsvatten i Lovisa stad i fem avloppsreningsverk. Avloppsvattnet från verksamhetsområdena i centrumområdet och stadsdelen Strömfors behandlas i Vårdö reningsverk. Vårdö reningsverk är ganska nytt, byggt åren Om man antar att reningsverkets konstruktioner har en livslängd på år, kan det användas i minst 20 år till. Driften i Vårdö reningsverk är till största delen överensstämmande med tillståndsvillkoren. Problem uppstår främst under översvämningstider när de stora flödena kan överstiga behandlingskapaciteten. Å andra sidan har det observerats problem i fråga om utloppsrörets kapacitet vid toppflöden eller vid förhöjd havsvattennivå. I allmänhet inträffar de ovannämnda faktorerna vid samma tidpunkt. Reningsverkets hydrauliska funktion kan förbättras genom att göra inflödet jämnare och genom att förbättra avloppskanalens kapacitet. I framtiden kan det först bli aktuellt med att anlägga försedimentering och senare med att anlägga en tredje reningsverkslinje. I verksamhetsområdet i stadsdelen Liljendal behandlas avloppsvattnet i Liljendals reningsverk. Reningsverket är av typen biorotoranläggning. Inflödet har ökat under de senaste fem åren, likaså den inkommande belastningen. Både det genomsnittliga dygnsflödet och den inkommande belastningen underskrider dock i fråga om organiskt material reningsverkets ursprungliga dimensionerande värden, så reningsverket har kapacitet att ta emot en ännu större mängd avloppsvatten. Reningsverket når ett gott reningsresultat som till största delen är överensstämmande med tillståndsvillkoren. När det gäller kvävereningen kan konstateras att nästan allt kväve i det avgående vattnet är ammoniumkväve. Reningsverket har i dagens läge inga tillståndsvillkor (mg/l eller %) för kvävereningen. För att maximera nitrifikationsgraden rekommenderas i miljötillståndet att båda rotorerna används samtidigt. Det finns inga omedelbara behov av nya konstruktioner i reningsverket. Processen fungerar väl, eftersom biorotorernas plastsektioner har bytts åren 2007 och Deras livslängd kan uppskattas vara cirka 15 år. Om reningsverket regelbundet övervakas och underhålls kan avloppsbehandlingen i verksamhetsområdet i Liljendal hålla sig på en god nivå. I stadsdelen Pernå finns tre kommunala avloppsreningsverk i drift. Reningsverken är byggda på 1970-talet, deras konstruktion uppfyller inte de nutida kraven och de uppnådda reningsresultaten är inte till alla delar överensstämmande med tillståndsvillkoren. Tillståndsvillkoren för alla reningsverk har uppdaterats i början av 2010 och de gäller till utgången av Framtiden vad gäller avloppsbehandlingen i stadsdelen är nu en aktuell fråga. Av denna anledning har Lovisa stad våren 2010 utarbetat en översiktsplan för vattentjänsterna i stadsdelen Pernå ( , Ramboll). I planen ges två alternativ: antingen behandlas avloppsvattnet fortsättningsvis lokalt eller så leds stadsdelens avloppsvatten till Vårdö reningsverk. En fortsatt lokal behandling kräver att ett nytt reningsverk byggs i Forsby och att det görs en omfattande sanering i reningsverken i Kyrkbyn och Isnäs. Av denna anledning är det motiverat att koncentrera behandlingen av avloppsvattnet till Vårdö reningsverk. Detta alternativ är också förnuftigt eftersom det är hållbart långt in i framtiden. Det har också föreslagits att det ska anläggas en vattenledning i samband med anläggandet av överföringsavloppet, och då skulle vattenförsörjningen i hela stadsdelen Pernå och å andra sidan även i Lovisas centrumområde och i stadsdelen Strömfors blir säkrare.

17 14 När överföringsavlopp anläggs bör man satsa på att förbättra funktionssäkerheten i pumpstationerna och i hela systemet och på att förbättra beredskapen för störningar i synnerhet i fråga om miljöaspekterna. För pumpstationerna bör det utarbetas ett kontroll- och underhållsprogram som genomförs regelbundet samt en plan för exceptionella situationer. Vid planeringen av överföringsavloppet bör man fästa uppmärksamhet vid särskilt känsliga områden och hur de kan undvikas. Om detta inte är tekniskt-ekonomiskt förnuftigt, bör man överväga om det behöver byggas överströmningscisterner vid pumpstationerna eller andra motsvarande arrangemang. Under de kommande åren bör man satsa på att sanera avloppsnätet i hela stadens område. Man bör särskilt sörja för att huvudavloppet som går från centrum till Vårdö reningsverk är i gott skick. De konditionsundersökningar och de uppgifter om nätets skick som baserar sig på erfarenheter som erhållits i samband med underhåll och reparationer utgör underlag för saneringsprogrammet. I Lovisa stad har det gjorts olika läckvattenundersökningar och konditionsundersökningar av avloppen (tvfilmning). Att samla in uppgifter och göra upp ett sammandrag av dessa undersökningar är en god utgångspunkt när man börjar göra upp saneringsprogram för näten i de olika verksamhetsområdena. Till exempel när det gäller avloppsnätet i centrumområdet är det känt att det i huvudavloppet finns rikligt med bland annat följande problem: korrosionsskador, sprickor, rötter och igenväxning. Igenväxning orsakad av rötter kan i värsta fall förhindra rengöringen av avloppen inför en tv-filmning. En framtida sanering av huvudavloppet försvåras av den besvärliga placeringen. Å andra sidan är det inte problemfritt att ändra den sträckning som en gång planerades och optimerades, bland annat på grund av de anslutningar som kommit till längs linjen och på grund av den övriga bebyggda miljön. Om mängden avloppsvatten som leds till Vårdö reningsverk ökar, bör man även kontrollera huvudavloppets kapacitet och vid behov förstora rördiametern i samband med saneringen. Att uppdatera ledningskartorna är också viktigt när det gäller upprätthållandet och förbättringen av vattentjänstnätets funktionsduglighet. För närvarande finns det flera områden där man inte exakt vet var ledningarna är dragna, vilket gör det svårt att hantera exceptionella situationer och till exempel övrig byggverksamhet i det område som omfattas av vattentjänstnätet. Tabell 11. Sammanfattning av de viktigaste utvecklingsprojekten som gäller avloppsvatten. Utvecklingsbehov Projekt Stadsdel/ influensområde Preliminär tidsplan Utvecklingsprojekt, utredningar Säkerställande och upprätthållande av funktionssäkerheten i ledningen av avloppsvatten Konditionsundersökning och dimensioneringsgranskning av huvudavloppet i centrum Centrumområdet 2011 Upprätthållande och förbättring av vattentjänstnätets funktionssäkerhet samt en rättidig inriktning av saneringen Uppgörande av saneringsprogram för vattentjänstnätet Vattentjänstverkets verksamhetsområden Upprätthållande och förbättring av vattentjänstnätets funktionssäkerhet Sanering av vattentjänstnätet Vattentjänstverkets verksamhetsområden Kontinuerligt Uppgifterna i ledningskartorna är inte helt uppdaterade, vilket innebär svårigheter vid planeringen av saneringar, vid annat byggande och vid åtgärder t.ex. vid rörbrott Uppdatering av vattenlednings- och avloppskartor Vattentjänstverkets verksamhetsområden Kontinuerligt

18 15 Byggnadsprojekt Förbättring av driftsäkerheten och behandlingseffektiviteten i stadens huvudreningsverk, även vid översvämningar Förbättring av hydrauliken i Vårdö reningsverk Centrumområdet, Strömfors Endast en vattenledning i Spökbacka. Förbättring av avloppsbehandlingen i området. Avlopp till Spökbacka, planering och byggande Forsby 2012 Urdrifttagning av de avloppsreningsverk i Forsby och kyrkbyn i Pernå (Thorsby) som är i dåligt skick och förbättring av behandlingen av avloppsvattnet i områdena Överföringsavlopp mellan Forsby och Lovisa, planering och byggande Forsby, Pernå kyrkby Urdrifttagning av det avloppsreningsverk i Isnäs som är i dåligt skick och förbättring av behandlingen av avloppsvattnet i området Överföringsavlopp mellan Isnäs och Pernå, planering och byggande Isnäs, skärgårdsområdet Förbättring av driftsäkerheten och effektiviteten i behandlingen av hela stadens avloppsvatten. Effektivisering av Vårdö avloppsreningsverk (fas I) Hela staden Regn- och dagvatten I vattentjänstverkets verksamhetsområden i Lovisa stad är avloppen separata med undantag för de gamla avloppen i centrumområdet. I samband med sanering av vattentjänstnätet ska de gamla kombinerade avloppen ersättas med separata avlopp. När det gäller nya byggnader tillåts inte att tak- och dräneringsvatten leds till avloppet för avloppsvatten. Hanteringen av regn- och dagvatten bör beaktas redan i planläggningsfasen. I samband med delgeneralplaneringen görs en plan för hantering av dagvattnet. I denna plan avgörs huvudprinciperna i fråga om metoderna för hantering av dräneringen och ytvattnet. Alternativen är installering av ett fullständig dagvattenavlopp och olika behandlingsformer, exempelvis fördröjning eller infiltration. En väsentligt del av planeringen består av att undersöka avrinningsområdena och ytvattenavrinningens vägar och av att fastställa hur stora områden som behövs för olika dagvattenmotiv, våtmarker och dammar. Regn- och dagvattenhanteringen utgör en väsentlig del av översvämningsskyddet. Översvämningar vid skyfall kan förebyggas genom sanering av de befintliga dagvattenavloppen och genom iståndsättning av utloppslinjerna. Planeringen av avledningsvägarna har en viktig roll när gator och dränering planeras. Avledningsvägen kan vara ett dike, en sänka, en gata eller en gång- och cykelväg. Vid behov ska man bygga ett översvämningsavlopp, om det inte är möjligt att hitta en naturlig väg för bortledning av översvämningsvatten. Lovisa stad har för sitt centrumområde utarbetat en översvämningsstrategi, som innehåller förslag till åtgärder för att bereda sig på översvämningar på grund av skyfall Samarbete inom vattentjänsterna Det är inte alltid naturligt och tekniskt-ekonomiskt förnuftigt att hålla sig inom kommungränser när man ordnar vattentjänsterna. Grundvattenförekomster som lämpar sig för vattenförsörjning leder till regionala modeller för vattenförsörjningen. Effektivitet i behandlingen av avloppsvatten och de kostnadsbesparingar som stora reningsverksenheter innebär utgör incitament för samarbete mellan kommunerna när man väljer lösningar för hur avloppsvattnet ska behandlas. Med samarbete kan man öka driftsäkerheten i försörjningen med hushållsvatten och i behandlingen av avloppsvatten och

19 16 minska riskerna exempelvis genom en bättre vattenkvalitet eller reservvattenkällor. Inom staden är samarbetspartnerna förutom privathushållen även andra privata vattenaktörer, bland annat vattenandelslagen. Lovisa stad samarbetar i fråga om vattentjänsterna både med privata vattenaktörer och med Lovisanejdens Vatten Ab:s övriga delägarkommuner, Mörskom och Lappträsk. Affärsverket Lovisa vatten eller alternativt Lovisanejdens Vatten Ab levererar hushållsvatten till de privata vattenaktörerna. Affärsverket tar emot privata vattenaktörers avloppsvatten i alla kommunala reningsverk. Lovisas grannkommuner är Borgå, Mörskom, Lappträsk, Kouvola och Pyttis. Vattentjänstsamarbetet begränsar sig i dagens läge för Lovisas del till Mörskom kommun. Detta samarbete gäller vattenförsörjningen. Mörskom har två kommunala avloppsreningsverk i drift. Lappträsk kommun har egna vattentäkter samt två kommunala avloppsreningsverk. Borgå stad får hushållsvattnet från grundvattenförekomster som ligger i staden och som är av god kvalitet. Behandlingen av avloppsvatten sker huvudsakligen i Hermansö reningsverk och delvis i mindre reningsverk. För vattentjänsterna i Pyttis kommun ansvarar Kymen Vesi Oy. I och med kommunsammanslagningarna i Kouvolaregionen ansvarar affärsverket Kouvolan Vesi även för vattentjänsterna i den förra kommunen Elimä, som sträcker sig till Lovisas stads gräns. I framtiden kan det blir möjligt med exempelvis nya gemensamma projekt i fråga om vattenförsörjningen, leverans av hushållsvatten till grannkommunerna och samarbete i avloppsvattensfrågor Förberedelser för störningar och exceptionella situationer Olika små störningar är vanliga i den dagliga driften i ett vattentjänstverk. Mindre vanligt förekommande större störningsfaktorer eller exceptionella situationer bör man bereda sig på med olika åtgärder och instruktioner, och över dessa ska det ingå ett sammandrag i vattentjänstverkets förberedelseplan. En väsentligt del av föreberedelseplanen är tydliga och enkla instruktioner för oväntade situationer. Man bör i synnerhet beakta informationen, ansvaret för information och kontaktuppgifterna till intressenterna. Dessutom är det viktigt att engagera hela personalen i utarbetandet av förberedelseplanen och i övning av olika situationer. I förberedelseplanen kan man också redogöra för hur vattentjänsterna ordnas under exceptionella situationer (krig etc.). 4. PRIVATA VATTENAKTÖRER 4.1 Nuläge och utvecklingsbehov Inom staden Lovisas område finns det cirka 20 privata vattenaktörer, av vilka åtminstone 17 har fungerande vattentjänstnät. Största delen av de privata vattenaktörerna är vattenandelslag, de övriga är vattensammanslutningar eller motsvarande. En del av vattenandelslagen har gjort sin verksamhet officiell genom att grunda ett vattenandelslag, göra upp stadgar för det och välja styrelse. En del har ett verksamhetsområde som fastställts av Lovisa stad, de förra kommunerna i området eller miljöcentralerna (de nuvarande närings-, trafik- och miljöcentralerna). Några av aktörerna har ingen exakt uppgift om verksamhetsområdets omfattning. Vattentjänstverkets och vattenandelslagens verksamhetsområden samt typen av verksamhet (vattenledning och/eller avlopp) anges i kartan över nuläget inom vattentjänsterna. För närvarande har cirka fastigheter anslutit sig till vattenaktörernas hushållsvattensdistribution och cirka 930 fastigheter till avloppet. Dessutom har det i staden anlagts ett antal enskilda privata vattenledningar.

20 17 Tabell 12. De privata vattenaktörerna i staden Lovisas område. Namn Antal abonnenter (fastigheter) Försörjning Behandling av avloppsvatten med hushållsvatten Verksamhetsområde fastställt Vatten Avlopp Edö vattenandelslag Isnäs vattentäkt Isnäs arv delvis Sjögård Villmans vattenandelslag Isnäs vattentäkt Isnäs arv ja Gammelbynejdens vattenandelslag Forsby vattentäkt Forsby arv/enskilda avlopp ja Österby vattenandelslag 42 - Forsby vattentäkt Forsby vattenandelslag Forsby vattentäkt Blybergs vattenandelslag ~ 30 ~ 30 Hagaböle vattentäkt Enskilda avlopp Forsby arv Pernå kyrkobys arv ja ja nej Sarvlax vattenandelslag ALV Vårdö arv nej Gislom vattenandelslag ALV Vårdö arv ja Kuggom vattenandelslag ALV Vårdö arv nej Haddom vattenandelslag 70 plan ALV Vårdö arv nej Tavastby vattenandelslag , byggs egna vattentäkter/avl / Vårdö arv nej Drombom-Embom-Garpom vattenandelslag ALV Liljendals arv delvis Mickelspiltom vattenandelslag Liljendals arv nej Särklax vattenandelslag Hagaböle vattentäkt Pernå kyrkobys arv ja Teutjärvi vattenandelslag (under uppbyggnad 2010) ALV Vårdö arv ja Söderby vattenandelslag ALV Liljendals arv nej Pitkäpää vattenandelslag ALV Vårdö arv nej Semesterbyn, Rönnäs totalt 160 stugor Egen vattentäkt Eget arv nej Danamäki vattensammanslutning ~ 35 - ALV Enskilda avlopp ja Pernå skärgårds vattenandelslag Näten under planering, cirka 450 fastigheter ALV = Affärsverket Lovisa vatten (Bryggeribackens vattentäkt, Lovisanejdens Vatten Ab:s överföringsledning)

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Porvoon Kaupunki - Borgå Stad. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster 2015 2020

Porvoon Kaupunki - Borgå Stad. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster 2015 2020 Porvoon Kaupunki - Borgå Stad Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster 2015 2020 Stadsstyrelsen 180 1.6.2015 1 1. Innehållsförteckning 1 NULÄGE FÖR VATTENTJÄNSTER I BORGÅ... 4 1.1 Invånarantal och

Läs mer

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Målsättningen för avloppsvattenbehandlingen i Väståboland är att hindra förorening av vattendrag och grundvatten

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning:

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 2282 Nr 542 Bilaga 1 1. SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 1) slamavskiljare (sedimenteringsbrunn), som avser en vattentät

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden

Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden MILJÖFÖRVALTNINGENS ANVISNINGAR 2sv 2009 Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden MILJÖVÅRD MILJÖMINISTERIET MILJÖFÖRVALTNINGENS ANVISNINGAR 2sv 2009 Införande av en effektiviserad

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också

Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också Elin Jansson Uppsala Vatten och Avfall AB Marie Falk Kretslopp och vatten, Göteborg Om Berlin 3, 4 miljoner invånare, bara

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Det nödvändiga vattnet

Det nödvändiga vattnet vattnet Det nödvändiga Inledning Vatten är nödvändigt för liv. Vattenförsörjning är en tjänst som tryggar vår hälsa och levnadsstandard, samhällets funktioner och miljöns välmående. Vattentjänsterna innefattar

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...

Läs mer

PLAN FÖR AVLOPPSSYSTEMET SIBBO KOMMUN Nämnden för teknik och miljö/lovsektionen

PLAN FÖR AVLOPPSSYSTEMET SIBBO KOMMUN Nämnden för teknik och miljö/lovsektionen PLAN FÖR AVLOPPSSYSTEMET SIBBO KOMMUN Nämnden för teknik och miljö/lovsektionen Ankomstdatum PB 7 04131 SIBBO Lovets nummer Sökande Namn Telefon hem / tjänst Postadress Planerare Namn Telefon hem / tjänst

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Glesbygdens avloppsvatten

Glesbygdens avloppsvatten MILJÖHANDLEDNING 2012 sv Glesbygdens avloppsvatten Lagstiftning och praktik MILJÖMINISTERIET 126 Miljöhandledning 2012 Glesbygdens avloppsvatten MILJÖHANDLEDNING 2012 sv Glesbygdens avloppsvatten Lagstiftning

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010

DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010 DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010 Plan Antagen av tekniska nämnden 2010-01-18 3 Postadress: 447 80 VÅRGÅRDA i Besöksadress: Kungsgatan 45 Telefon, växel: 0322-600 600 i Telefax: 0322-600 960

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

RP 218/2013 rd. förbättra dagvattenhanteringen vid tilltagande. inte behöver anslutas till vattentjänstverkets

RP 218/2013 rd. förbättra dagvattenhanteringen vid tilltagande. inte behöver anslutas till vattentjänstverkets Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vattentjänster och av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Översvämning i källare. Vad kan du som fastighetsägare göra och vilket ansvar har kommunen?

Översvämning i källare. Vad kan du som fastighetsägare göra och vilket ansvar har kommunen? Översvämning i källare Vad kan du som fastighetsägare göra och vilket ansvar har kommunen? Innehållsförteckning Ordlista...3 Om en översvämning inträffar!...4 Vatten tränger in genom fastighetens avloppssystem...6

Läs mer

Omdränering. Information om VA-lösningar för husgrundsdränering

Omdränering. Information om VA-lösningar för husgrundsdränering Omdränering Information om VA-lösningar för husgrundsdränering Information till fastighetsägare Du gör precis rätt i att kontakta UMEVA när du ska ändra VA-förhållandet på huset! Vi ger råd och anvisningar

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014

Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014 Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014 Bakgrund Västerängs tidigare avloppslösning bestod i två stycken 3kammar brunnar på 12m3 totalt. Ansluten till dem fanns

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

fa f kta om vatten och avlopp

fa f kta om vatten och avlopp fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton)

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) 1 VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) Bakgrund - NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift,

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Plan för avloppsvattensystem

Plan för avloppsvattensystem 1 Plan för avloppsvattensystem Bilaga till bygglovs- eller åtgärdstillståndsansökan Planen gäller: samt: nytt avloppsvattensystem till ny byggnad effektivering av befintligt avloppsvattensystem nytt avloppsvattensystem

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016. Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning

ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016. Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016 Åtgärdens benämning: Förbättring av vattenkvaliteten i Stettin Myndighet som ansvarar för genomförandet Namn: Adress: Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr.

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr. 31 En fastighetsägare har inte medgivits nedsättning av va-avgiften för att han själv pumpat ut inträngande avloppsvatten från sin källare så att detta inte kom att belasta kommunens avloppsreningsverk.

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Nu gäller nya riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

DAGVATTEN OCH TRUMRÖR

DAGVATTEN OCH TRUMRÖR RÖR OCH BRUNNAR DAGVATTEN OCH TRUMRÖR Säker lösning på dräneringar, dagvattenavlopp och trumrör. Trumrör används för att leda dränerings- eller dagvatten under marken. Mindre (110 mm) dagvattenrör används

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät www.norrtalje.se Enheten för kommunalt vatten och avlopp Innehållsförteckning Sida Därför behövs kommunalt vatten och avlopp 2 En fastighets vatten- och

Läs mer