Fem vägval för Sverige Näringslivets långtidsutredning. Ett näringslivsperspektiv på utvecklingen de kommande tre decennierna

Transkript

1 Fem vägval för Sverige Näringslivets långtidsutredning Stefan Fölster m fl Juni 2007 Ett näringslivsperspektiv på utvecklingen de kommande tre decennierna

2

3 INNEHÅLL 1 VAD LIGGER I POTTEN? VAD GÖR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN FLER SPINDLAR, FÄRRE MYROR SÅ KLARAR SVENSKT NÄRINGSLIV GLOBALISERINGEN SPARA I RÄTT BÖSSA DET FÖRSTA VALET FLER FÖRETAG DET ANDRA VALET UTANFÖRSKAPET HALVERAT DET TREDJE VALET VÄLFÄRD I VÄRLDSKLASS DET FJÄRDE VALET ATT HANTERA VÄXTHUSEFFEKTEN RÄTT DET FEMTE VALET SÅ KAN DET GÖRAS REFERENSER

4 Förord I denna remissutgåva av Svenskt Näringslivs långtidsutredning ges ett näringslivsperspektiv på utvecklingen under de kommande tre decennierna. Arbetet har letts av Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster. Hanna W Norström har varit projektledare. Anders Bornefalk, Jonas Frycklund, Ylva Hedén-Westerdahl, Björn Lindgren, Anders Morin och Johan Nyström samtliga från Svenskt Näringslivs Samhällsekonomiska avdelning - har medverkat som författare. Ingela Bendrot från Kommunikationsavdelning har också deltagit i projektet. Som ett led i arbetet med denna remissutgåva har vi bland annat ordnat två workshops, inte minst för att få in ett tydligt företagsperspektiv i rapporten. Bakgrunden till att Svenskt Näringsliv nu gör en egen långtidsutredning är att statens långtidsutredningar i hög utsträckning bygger på en framräkning av den rådande politiken. Vår tar en annan utgångspunkt som bygger på att samhället har goda möjligheter att ta vara på ny teknik och anpassa sin teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller välfärdssystem till den nya tidens krav. Denna remissutgåva syftar till att initiera en mer möjlighetsorienterad samhällsekonomisk debatt, där vi vill lyfta fram den stora potential som finns i Sveriges ekonomiska utveckling. För att denna potential ska kunna utvecklas krävs dock att vi i Sverige nu gör rätt vägval. I denna rapport pekar vi ut fem vägval som är av central betydelse för att Sverige ska få en exceptionellt gynnsam utveckling. Denna remissutgåva kommer nu att sändas ut till ett hundratal ekonomer runt om i Sverige och sedan diskuteras på ett seminarium i Almedalen den 12 juli. Senare under hösten kommer Svenskt Näringsliv att presentera slutversionen av denna långtidsutredning. Vi tar gärna emot synpunkter på innehållet maila till lu@svensktnaringsliv.se. Stockholm 19 juni 2007 Stefan Fölster 2

5 Sammanfattning Sveriges samhällsanalys och debatt handlar sällan om de långsiktiga målen, eller medlen för att nå dit. En diskussion som lyfter blicken över flera decennier förekommer på sin höjd på enskilda områden som pensionssystemet eller växthuseffekten. Den mer långsiktiga analysen har istället dominerats av långtidsutredningar som uttryckligen utgått från en fortsättning av rådande politik. Både Finansdepartementet och Sveriges kommuner och landsting har i sina långtidsutredningar skrämts med kostnadsbördan av en ökad andel äldre. Dessa framtidsscenarier ter sig missriktat hotfulla eftersom man antar att samhället har små möjligheter att anpassa sin teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller sitt välfärdssystem till rådande situation. Denna rapport ställer den omvända frågan. Vilka möjligheter har Sverige att styra sin egen framtid? Var finns de vägval som spelar störst roll för Sveriges utveckling? Hur förändrar dessa vägval svenskars liv om man blickar några decennier framåt? Analysen tar avstamp i hur stora teknologiska förändringar och globaliseringen stöper om det svenska näringslivet under de kommande decennierna. Bland annat bygger slutsatserna på en omfattande enkät bland Sveriges företagsledare, studier av såväl Konjunkturinstitutet som Svenskt Näringsliv samt internationell forskningslitteratur. Analysen som framförs här ger en annan bild än den som ofta förts fram om den framtida samhällsutvecklingen. Stora delar av näringslivet förbereder sig exempelvis för en robotiseringsvåg som kan få ännu större effekter för arbetsmarknaden än globaliseringen. Företagsledarna i enkäten tror på stora neddragningar av antal anställda i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens, samtidigt som många hemmaorienterade branscher väntar betydande ökningar. Tillsammans tyder det på en fortsatt snabb strukturomvandling. En överskuggande utmaning är därför att hindra att människor fastnar i utanförskap i denna omvandling. Samtidigt växer andra utmaningar. Kraven på kvalitet och tillgänglighet inom välfärden ökar. Teknikskiftet för att begränsa utsläpp av växthusgaser ska finansieras. Utöver detta tillkommer också kostnader för ny infrastruktur. Dessa utmaningar blir svårare att hantera ju sämre Sverige utnyttjar sin potential. Sverige låg på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, Fram till mitten av 1990-talet hade Sverige halkat ned till 14:e plats. Därefter har vår placering varit oförändrad. Sedan 1995 har avståndet till femte platsen ökat från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent Samtidigt har avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP per capita till 13 procent samma period. Sverige har alltså halkat efter ytterligare från toppen, samtidigt som botten har kommit närmare. Inget talar för att Sveriges utveckling blir bättre än andra länders utan en större kursändring i den ekonomiska politiken. Det räcker inte att genomföra tillväxtreformer i samma takt som andra länder. För att komma ikapp måste Sverige visa topprestationer inom många områden. 3

6 Mot bakgrund av detta kristalliseras fem vägval i den ekonomiska politiken ut. Dessa fem vägval avser områden där: Sverige har en betydande outnyttjad potential Handlingsalternativen är realistiska Handlingsalternativen ger resultat Det första vägvalet avser investeringar och sparande i Sverige. Faktiska investeringar i Sverige är internationellt sett fortfarande låga. Samtidigt har Sverige ett stort finansiellt sparande som investeras utomlands. Trots detta äger svenskar ännu inte mer utomlands än utlänningar äger i Sverige. En av globaliseringens effekter är sannolikt att kapitalavkastningen, och därmed vinstandelen av BNP, fortsätter att ligga på en högre nivå än på och 1980-talen. Det är i så fall en fördel att anpassa villkoren för investeringar och sparande till vad som erbjuds i omvärlden. En större del av sparandet bör också ske hos hushållen. Analysen tyder på att en sänkning av kapitalinkomstskatten, minskade marginaleffekter för sparande samt att en utskiftning av en del av den förmögenhet som staten förvaltar till medborgarna skulle kunna lyfta BNP per capita med ungefär fem procentenheter. Det andra vägvalet avser svenskars möjligheter att driva företag. Antal företagare som verkligen lever på sina företag minskar trendmässigt, trots ett ökat intresse för den livsstil och arbetssituation som företagande erbjuder. Ett stort hinder för företagandet är många människors brist på egna reserver. Därutöver skulle en mer omfattande förenkling av regelverken, och en mer serviceinriktad administration kunna öka företagandet. Nästan all svensk och internationell forskning visar att nyföretagandet är en viktig motor för produktivitetsutvecklingen. Analysen tyder på att förbättrade villkor för företagande skulle kunna lyfta BNP med flera procentenheter under de kommande decennierna utöver de effekter som räknas in under de andra valen som följd av ökande investeringar och sysselsättning. Det tredje vägvalet avser antal människor i arbete. Globaliseringen har redan enligt analysen lett till att svenska företags framgångar inte per automatik innebär jobb för svenskar. Svensk arbetskraft tvingas konkurrera på egna meriter. Utmaningen är att minska antalet sjukskrivningar och förtidspensionärer, att hjälpa unga människor att snabbare ta sig genom de konkurrenskraftiga utbildningarna samt att öka andelen människor över 65 år som arbetar. Näringslivets omstöpning under de kommande decennierna gör att utmaningen blir större än vad den redan är. Potentialen är att personer ska kunna komma i arbete. Analysen som Konjunkturinstitutet gjort på vårt uppdrag visar att detta skulle kunna öka BNP per capita med ungefär nio procentenheter. Det fjärde vägvalet avser utvecklingen av de välfärdstjänster som idag i huvudsak styrs offentligt. I den officiella statistiken antas de ha en produktivitetsutveckling som är noll. Analysen visar däremot att det går att göra betydande löpande förbättringar och att det finns en ännu större potential. Analysen visar att ett antal reformer inom skola, vård och omsorg skulle kunna öka kvaliteten på ett sätt som ökar BNP med fem procent om det räknades in i den officiella statistiken. Samtidigt skulle en sådan utveckling vara en hävstång för näringslivsutvecklingen i närliggande branscher. 4

7 Det femte vägvalet avser hur Sverige hanterar växthuseffekten. Sverige står idag för 0,2 procent av utsläppen av växthusgaser i världen. Det finns en stor potential att vidareutveckla befintliga teknologier som nästintill helt kan stoppa utsläppen av växthusgaser. Analysen visar att detta kan ske till en ganska låg kostnad om de mest effektiva styrmedlen används, men det finns dessvärre en risk att Sverige genom att använda ineffektiva styrmedel drar på sig onödigt stora kostnader. I sådant fall blir det omöjligt att nå välståndsmålet, även om rätt vägval görs i den övriga politiken. Ingen kan förutse framtiden exakt. Många av de scenarioberäkningar som här redovisas om konsekvenserna av de olika valen ska tolkas som storleksordningar snarare än exakta siffror. Sammantaget stakar de ändå ut en realistisk väg tillbaka till ett Sverige som lever upp till sin potential. Tabellen nedan sammanfattar konsekvenserna av de fem vägvalen. Fem vägval som kan lyfta Sverige till femte plats i välståndsligan Konsekvenser av en kursändring på BNP per capita i procent under de kommande tre decennierna Vägval Effekt på BNP Spara i rätt bössa 5 Fler företag 8 Halverat utanförskap 9 Välfärd i världsklass 0 (enl. NR, men 5 när det mäts) Hantera växthuseffekten rätt 0 (men minus med ineffektiva styrmedel) 5

8 Vad ligger i potten? 1 Vad ligger i potten? Stockholm, juni 2035 Det är morgon och luften känns frisk. Här och var syns en städrobot som plockar upp skräp. Det finns inga bilköer på vägarna och de flesta bilarna kör automatiskt. Bakom styrspaken sitter människor och dricker kaffe medan de läser morgontidningen i sina 3D-glasögon. Några äldre läser fortfarande på digitalt tidningspapper. Ovanför mig susar spårtaxin med jämna mellanrum förbi. Det är svårt att tro att Stockholm nu har dubbelt så många invånare som år Somrarna har blivit varmare, men numera är det bara kor som släpper ut växthusgaser. Sverige tillhör topp-fem länderna i välståndsligan. Världsekonomin har med Kina och Indien i spetsen utvecklats över alla förväntningar. Afrika är nu vad Asien var i början av 2000-talet och går snabbt framåt. Kinas investeringar i Sverige har varit framgångsrika och företagstillväxten har ökat markant. Sverige är fortfarande en handelsberoende nation men har nu även lyckats att locka till sig ett flertal företags huvudkontor. Den ökade invandringen har gjort att det nu bor fler indier än svenskar i Kista. Hälften av alla barn går i friskolor. Svenska barn har lika god inlärningsförmåga i mattematik, naturvetenskap och problemlösning som de finska enligt den senaste PISA-undersökningen. 1 Scenariot ovanför skulle många avfärda som en önskedröm. I åtskilliga länder tas dock sådana blomstermålningar på djupaste allvar. För inte så länge sedan återvaldes Andrus Ansip till Estlands premiärminister. Han och hans Reformparti vann valet på ett reformpaket som ska göra Estland till ett av EU:s fem rikaste länder under en 15-års period. Idag ligger Estland på en 20:e plats, rankat efter köpkraftsjusterad BNP per capita, bland EU:s 27 medlemsländer. Utöver Estlands exceptionellt konkurrenskraftiga skattesystem som bland annat ger företag möjlighet att slippa betala vinstskatt, under förutsättning att vinsten återinvesteras, vill partiet även sänka inkomstskatten. Estland har platt skatt, som infördes 1994, vilket innebär att inkomster beskattas med samma procentsats oavsett inkomstens storlek. Denna skattesats vill Reformpartiet nu sänka från 23 procent, som redan är bland de lägsta skattesatserna i EU, till 18 procent 2011, och sedan till tolv procent Vidare vill partiet liberalisera arbetsmarknaden samt förenkla regler och byråkrati kring företagande. De långtgående reformerna tillsammans med Estlands mycket höga genomsnittliga tillväxttakt det senaste decenniet samt en kraftigt minskad arbetslöshet skapar goda förutsättningar för att landet ska nå premiärministerns mål. 2 1 Programme for International Students Assessment. I PISA-programmet bedöms 15-åringarnas kunskaper i matematik, naturvetenskap och problemlösning samt läsförmåga. Undersökningen görs vart tredje år. Finland har legat på en topposition i de senaste undersökningarna 2000 och Estlands tillväxttakt uppmättes till elva procent 2006 vilket kan jämföras med Sveriges dryga fyra procent. Arbetslösheten har minskat från 13 till fyra procent sedan

9 Vad ligger i potten? Om vi antar att den ekonomiska tillväxten i Estland och Sverige fortsätter att växa i samma takt som de gjort under det senaste decenniet, kommer Estland att vara ett rikare land än Sverige, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, redan om tio år. Svenskt Näringsliv har satt upp ett liknande mål som Estlands premiärminister, nämligen att Sverige ska ligga på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, De senaste årens utveckling har dock inte gynnat utvecklingen i välståndsligan, snarare tvärtom. Sedan 1995 har avståndet till femteplatsen ökat från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent Samtidigt har avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP per capita till 13 procent under samma period. Skillnad i BNP per capita till femte respektive 20:e plats i OECD:s välståndsliga Procent Avstånd till 5: plats Avstånd till jumboplatsen Källor: OECD och Svenskt Näringsliv. För att Sverige ska kunna återta en femte plats måste tillväxten öka betydligt. För att få en ungefärlig uppfattning om storleken på tillväxtökningen kan vi göra en jämförelse med Island, som idag ligger på femte plats. Ett rimligt antagande är att Islands BNP per capita fortsätter att växa i samma takt som genomsnittet de senaste tio åren. Detta innebär att Sveriges BNP per capita måste växa med fyra procent per år om vi ska kunna ta femte platsen inom en tioårsperiod (under antagandet att alla andra länder behåller sina nuvarande positioner). Växer Sverige däremot lika snabbt som Estland, det vill säga 8,4 procent per år, skulle vi nå målet inom en treårsperiod. Sveriges BNP per capita har som jämförelse vuxit med i genomsnitt 2,6 procent de senaste tio åren. SVERIGE KAN Sverige har gjort stora välståndslyft tidigare. För bara 150 år sedan var Sverige ett u- land. Spädbarnsdödligheten var cirka 20 procent, medellivslängden för män var 45 år och för kvinnor 50 år, 14 procent av Sveriges befolkning bodde i städer, arbetstiden för 7

10 Vad ligger i potten? en vanlig arbetare uppgick ofta till timmar per dag, sex dagar i veckan. Ytterst få barn gick mer än sex år i skolan innan de började arbeta. Sverige industrialiserades i en rasande takt från mitten av 1800-talet och stora reformer inom näringslivet genomfördes som exempelvis införandet av näringsfrihet samt en mycket liberal handelspolitik. På bara drygt 100 år gick Sverige från att vara ett u-land till att bli ett av världens rikaste länder. Sveriges BNP ökade nästan 20 gånger under denna period. Översatt till välfärd för befolkningen betyder detta att medellivslängden nästintill fördubblades, spädbarnsdödligheten minskade till under en procent samt att antalet arbetade timmar minskade med nästan 1000 timmar per år hade vi nått en fjärde plats i OECD:s välståndsliga. Detta var dock länge sedan och frågan är om Sverige kan göra samma resa idag. Svaret på den frågan är ja. En jämförelse med en rad andra länder visar att det går att förbättra situationen i ett land avsevärt, även på relativt kort tid, om man är beredd att göra förändringar. En titt på OECD:s välståndsliga visar att minst fem länder har förbättrat sina positioner mellan 1995 och 2005 (se tabell nedan) där Irland står som ett föregångsland. Irland har avancerat från 19:e till fjärde platsen under denna period. Även Island, Nederländerna, Australien och Storbritannien har avancerat, dock inte lika många placeringar som Irland. Trots detta kan vi konstatera att avståndet mellan dessa länder och Sverige, som ligger kvar på en 14:e plats under perioden, har ökat. Storbritannien, som 1995 var fattigare än Sverige, har nu dessutom passerat oss. Snabbväxande OECD-länder samt Sverige Placeringar inom parentes. Index av BNP per capita, Sverige = Island (8) 105,1 Irland (4) 121,0 Nederländerna (12) 101,7 Island (5) 112,7 Australien (13) 100,4 Nederländerna (7) 109,4 Sverige (14) 100,0 Australien (9) 106,6 Storbritannien (17) 92,5 Storbritannien (13) 102,3 Irland (19) 84,0 Sverige (14) 100,0 Källa: OECD. Gemensamt för dessa länder är att de har genomfört reformer inom olika områden, framförallt inom arbetsmarknads- och skattepolitiken. Irland har gjort sig känt för sin lågskattestrategi, i synnerhet inom tillverkningsindustrin, för att locka till sig utländska investerare och företag. I både Nederländerna och Storbritannien har regeringarna satsat på arbetsmarknadsreformer och samlat allt arbetsmarknadspolitiskt arbete under ett och samma tak. 3 Fokus har varit att en hög sysselsättningsnivå är en viktig förutsättning för välfärdssamhället och att ett lågt arbetskraftsutbud riskerar att bli ett hinder för tillväxten. De sammanhållna systemen gör att människor inte faller mellan stolarna eller skickas 3 I Storbritannien slog man samman alla arbetsförmedlingar och socialkontor till något som kallas Jobcentre Plus ( I Holland samlades ansvaret för allt arbetsmarknadspolitiskt arbete i en enhet, Centrum för Arbete och Inkomst. Staten förfogar över de ekonomiska styrmedlen för såväl försörjningsstöd som motsvarigheten till A-kassa och andra försäkringar. 8

11 Vad ligger i potten? mellan olika instanser. 4 Även Australien har reformerat arbetsmarknaden med dels en återhållsam löneutveckling och dels en förflyttning av förhandlingsmakten från facket till en mer individuell lönesättning. Landet har dessutom sänkt eller tagit bort en rad tullar och andra handelshinder. Island kan, liksom Irland, ses som ett föregångsland. Där har regeringen under 1990-talet satsat på kraftigt sänkta skatter samt ett förenklat skattesystem plus en flexibel arbetsmarknad. Ett resultat av dessa reformer är inte bara att länderna har avancerat i välståndsligan, utan de har även uppnått en högre sysselsättningstillväxt. Diagrammet intill visar att alla länderna har haft en snabbare sysselsättningstillväxt i förhållande till Sverige under de senaste tio åren. Totalt antal sysselsatta Index 1995= Australien Irland Nederländerna Storbritannien Island Sverige Källa: Ecowin. Detta visar att den förhållandevis höga BNP-tillväxten i Sverige mellan 1995 och 2005 inte har gett de förväntade resultaten, i form av välstånd och sysselsättning. Men jämförelsen med andra länder visar att det finns en stor förbättringspotential genom att vidta nödvändiga reformer. VARFÖR HAR DET INTE GÅTT BÄTTRE? På många sätt är det förvånande att Sveriges utveckling sedan mitten på 1990-talet inte varit bättre, eftersom det var en period av återhämtning efter en mycket djup lågkonjunktur och en del tillväxtreformer. Enligt diagrammet intill har Sveriges BNP per capita faktiskt vuxit ganska mycket sedan Detta har kunnat ske trots att både sysselsättning och antalet arbetade timmar har varit relativt oförändrade. 4 Sveriges kommuner och Landsting (2006). 9

12 Vad ligger i potten? Sveriges utveckling Index 1995= Arbetade timmar Sysselsättning Folkmängd BNP/Capita Källa: SCB. För att förstå varför Sveriges BNP-tillväxt inte genererat någon relativ välståndsökning kan utvecklingen under 1990-talet studeras talet inleddes med en kraftig lågkonjunktur vilket medförde tre år av negativ tillväxttakt. Den fasta växelkursen gjorde att den svenska konkurrenskraften försvagades kraftigt och de svenska företagen fick allt mindre betalt för sina produkter på den internationella marknaden. Det var också under denna period som konkurrensen började öka från nya marknadsekonomier. När trycket blev för stort på den svenska ekonomin släpptes kronan fri i slutet av Detta ledde till att kronans värde minskade med 25 procent, i konkurrensvägda termer, på ett år. Den svaga kronan gav en kraftigt ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. I samband med att kronan släpptes fri gjordes även stora förändringar inom både penning- och finanspolitiken som gjorde att det blev balans i den svenska ekonomin. Detta bidrog till att kronan så småningom stabiliserades mot framförallt euron. För att klara den hårdare konkurrensen, utan att längre få hjälp av en depricierande valuta, pressades många företag till att sänka sina priser. Denna utveckling syns tydligt i export- och importpriserna. Exportpriserna har utvecklats betydligt svagare än importpriserna vilket ger ett försvagat bytesförhållande, det vill säga terms of trade faller. En fallande terms of trade innebär att landet tvingas sälja mera exportvaror för att få en given mängd importvaror. 10

13 Vad ligger i potten? Export- och importpriser i Sverige Index 1995= Exportpriser (vänster skala) Importpriser (vänster skala) Terms of Trade (höger skala) Källa: SCB. I en studie om utvecklingen av svensk terms of trade analyseras bakgrunden till att terms of trade har fallit så kraftigt i Sverige. 5 Slutsatsen i denna rapport är att fallet till stor del kommer från den kraftigt deprecierande valutan samt prisutvecklingen inom framförallt telekomsektorn men även på varor som motorfordon och råolja. Detta är emellertid inte hela sanningen bakom de försämrade bytesförhållandena då Sverige har en sämre utveckling av terms of trade även om telekomsektorn exkluderas. 6 Enligt teorin leder fallande priser till ökad efterfrågan vilket var precis det som hände under denna period. Detta är en av de viktigaste faktorerna till att den svenska exporttillväxten ökat med nästan 100 procent mellan 1995 och Med tanke på att exportens andel av BNP idag motsvarar nästan 50 procent får givetvis en stark exporttillväxt stor betydelse för BNP. Man kan få en uppfattning av välfärdsförlusten av en försämrad terms of trade för ett land genom att ta hänsyn till effekten av olikheterna i prisutveckling på exporten och importen vid beräkningar av BNP. Detta innebär att BNP justeras med hänsyn till vunnen eller förlorad köpkraft. Detta kallas real BNP. 7 Utvecklingen av den svenska reala BNP-utvecklingen visas i diagrammet intill. 5 Jakobsson och Håkansson (2006). 6 Ibid. 7 SCB Nationalräkenskaperna. 11

14 Vad ligger i potten? Real BNP-utveckling i förhållande till vanlig BNP Index 1995= Källa: SCB. BNP i fasta priser BNP i reala priser Detta visar att fallande exportpriser kan få förhållandevis stora konsekvenser på BNPutvecklingen, vilket innebär att tillväxten har sett ljusare ut än vad den faktiskt har varit. Detta är också en viktig orsak till varför BNP per capita, under samma period, inte gett någon utväxling i relativt välstånd i förhållande till de andra OECD-länderna. 8 ÖKAT VÄLSTÅND SPELAR ROLL En studie om levnadsförhållanden inom EU visar att svenskar och övriga européer generellt är nöjda med livet som de lever idag. 9 Analyseras däremot de enskilda frågorna framträder en annan bild. Det som framförallt blir tydligt är att svenskarna har en betydligt mer pessimistisk framtidstro, i förhållande till i stort sett alla EU-länder, för de framtida generationerna. På frågan; Tror du att livet för de som är barn idag kommer att vara lättare, svårare eller ingen skillnad i jämförelse med hur livet är för den egna generationen? var det bara åtta procent i Sverige som trodde att livet skulle bli lättare. Enbart tyskarna var mer pessimistiska. Resultatet visas i diagrammet nedan. 8 En del vill göra ytterligare justeringar för att belysa Sveriges tillväxt. Om BNP uttrycks per person i arbetsför ålder så har det gått lite bättre för Sverige. Men med en sammantagen korrigering för bytesförhållanden, andel av befolkningen i arbetsför ålder och återhämtningseffekten från den djupa lågkonjunkturen ter sig Sveriges tillväxt sedan 1995 snarast ännu sämre än för real BNP. 9 Europeiska kommissionen (2007). 12

15 Vad ligger i potten? Tror du att livet för de som är barn idag kommer att vara lättare än vad livet är för din egen generation? Andel som svarade Ja Tyskland Sverige Frankrike Källa: European Social Report, EU-kommissionen. Malta Belgien Grekland Slovenien Luxemburg Nederländerna Tjeckien Italien Österrike Storbritannien EU-25 Danmark Ungern Spanien Cypern Estland Slovakien Polen Irland Lettland Finland Litauen Portugal Det som är mest oroande för de framtida generationerna sägs vara miljön och risken för arbetslöshet. Ett annat exempel där svenskarna utmärker sig är förtroendet eller nöjdheten med skola och barnomsorg. Sverige är minst nöjd med, det vill säga har lägst förtroende för, skolan bland EU:s 25 medlemsländer och hamnar långt ned även beträffande barnomsorgen. Sverige ligger cirka 15 respektive tio procentenheter under EU-genomsnittet på dessa områden. De tillfrågade fick också svara på vad de anser vara de största orosmolnen idag. Svenskarna svarade i turordning: miljön, brottsligheten och äldreomsorgen, därefter kom hälso- och sjukvården samt arbetslösheten. För hela EU var det arbetslöshet och levnadsomkostnader som orsakade den största oron, därefter kom pensionen, brottsligheten och hälso- och sjukvården. Dessa indikatorer tyder på en stor förbättringspotential i Sverige. Är det möjligt att välja en utvecklingsväg som positivt överraskar de flesta svenskar? I de kommande två kapitlen granskas förutsättningarna för att det svenska näringslivet ska kunna ta ett mer ambitiöst kliv framåt. 13

16 Vad gör företagen i framtiden 2 Vad gör företagen i framtiden Bergslagen, juni 2035 Jag hade ju faktiskt inte trott att det skulle gå. Alla sa åt mig att industri var kört och att man skulle satsa på en karriär inom media. Men mitt företag som bygger husmoduler i fabrik har lyckats över all förväntan. I början var det mycket manuellt arbete men nu är det robotarna som tagit över allt mer. Mina anställda bidrar nu med fler och större bostäder runt om i Östersjöregionen. Att husen är så välisolerade att de inte behöver värmas upp är också ett positivt bidrag vi gjort till samhället. Vi är stolta men inte nöjda. År 2035 kommer företagen att producera 2,3 gånger så mycket som idag om tillväxten fortsätter att utvecklas som under de senaste tio åren. Om Sverige istället lyckas öka tillväxten och når femte plats i välståndsligan så kommer företagen år 2035 att producera 3,5 gånger så mycket som idag. Skillnaden mellan alternativen är större än hela den nuvarande produktionen. 10 En del av den ökade produktionen beror på att antalet anställda ökar, men den största delen utgörs av ökad produktivitet. Hur kommer företagen att tackla produktionsökningen? Hur kommer det att se ut i olika branscher? I det här kapitlet visas resultatet av en undersökning av de största företagens långtidsplaner och centrala utvecklingslinjer i olika branscher. Större företag har i allmänhet en längre tidshorisont än mindre företag. För att få en inblick i företagens långsiktiga förväntningar har SCB:s Företagsbuss använts, den riktar sig till de 18 största företagen i 18 olika branscher. Företagen har tillsammans anställda och svaren har därför en stor tyngd i det här sammanhanget. Företagens långsiktiga investeringsplaner undersöktes genom frågan: Tror du att ditt företags investeringar i Sverige kommer att öka snabbare än investeringarna utomlands under de kommande 10 åren? TUNGA BRANSCHER INVESTERAR MER UTOMLANDS I kommande diagram redovisas nettotal, branscher med positiva nettotal planerar att investera mer i Sverige och branscher med negativa nettotal mer i utlandet. Metallindustrin, kemiindustrin, samt till viss del finansbranschen och verkstadsindustrin är inriktade på att öka andelen utlandsinvesteringar framöver. Stål- och metallverken har ett högt kapacitetsutnyttjande och ett gott marknadsläge. Fokuseringen är dock mycket tydlig på att framtida investeringar kommer att hamna utomlands och den bilden har förstärkts jämfört med förra undersökningen. Även kemioch läkemedelsindustrin är starkt fokuserad på utlandsinvesteringar och här är bilden snarlik den från förra undersökningen. Så är också fallet för finansiell verksamhet. Alla dessa branscher har höga förädlingsvärden. 10 Beräkningen grundar sig på skillnaden mellan en BNP per capita-tillväxt på 2,6 respektive fyra procent per år. SCB:s befolkningsprognos har använts i beräkningarna. 14

17 Vad gör företagen i framtiden Kommer företagets investeringar i Sverige att öka snabbare än investeringarna utomlands kommande 10 år? Nettotal i procentenheter Källor: SCB (2007) och egna beräkningar. 88 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Utbildning Hälso- & sjukvård, sociala tj, veterinärverksamhet Andra samhälleliga och personliga tjänster Förlag Transport, magasinering, kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Livsmedelsindustri Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstj Byggverksamhet Annan tillverkning Skogsindustri Partihandel Detaljhandel Verkstadsindustri Finansiell verksamhet Kemi- och läkemedelsindustri Stål- och metallverk Energisektorn å andra sidan har en stark fokusering på Sverige i sina kommande investeringar. Klimatfrågan och ökade krav på leveranssäkerhet leder till kraftiga nyinvesteringar i branschen framöver. Utbildning, vårdsektorn samt samhälleliga och personliga tjänster är branscher som traditionellt har en nationell inriktning. Det märks även i investeringsplanerna på tio års sikt. För två år sedan ställdes exakt samma fråga till företagen. Förändringarna i svaren är relativt stora. För två år sedan var många av branscherna mer fokuserade på utlandsinvesteringar, medan man nu i de flesta fall blivit mer fokuserade på Sverige. Överlag är företagen med andra ord mer optimistiska om investeringarna i Sverige. För att analysera dessa förskjutningar i investeringsplanerna har ett fyrfältsdiagram konstruerats. 15

18 Vad gör företagen i framtiden Investeringsfokus kommande tio år Nettotal i procentenheter Kemi och läkemedel Utomlands Stål- och metallverk Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Skogsindustri Förlag Annan tillverkning Företagstjänster Detaljhandel Byggverksamhet Transport, magasinering, Finansiell verksamhet kommunikation Partihandel Sverige Hotell och restaurang Andra samhälleliga och personliga tjänster Utbildning Hälso- och sjukvård, sociala tjänster El, gas, värme, vatten Optimism Pessimism Källor: SCB (2005, 2007) och egna beräkningar. På den horisontella axeln anges nettotalen från årets undersökning. Ju längre ut till höger desto mer fokusering har branschen på investeringar i Sverige. På den vertikala axeln anges förändringen i nettotal jämfört med förra undersökningen. Ju längre upp desto mer optimistisk har branschen blivit till investeringar i Sverige. MEN INVESTERINGAR I SVERIGE HAR BLIVIT MER INTRESSANTA Om man exempelvis tar skogsindustrin, så är det numera fler företag som tror att investeringarna i Sverige kommer att öka snabbare än investeringarna utomlands (nettotal 17 procentenheter, läget på horisontell axel). Det är en dramatisk förändring jämfört med förra undersökningen där nettotalet var minus 56, det vill säga fler företag trodde då på en ökad andel utlandsinvesteringar. Differensen mellan de båda åren blir 72, vilket ger läget på den vertikala axeln. En sådan förändrad bild av framtiden benämns i diagrammet som optimism. Ett annat exempel är hotell- och restaurangbranschen. Även i denna sektor finns en Sverigefokusering med ett positivt nettotal i årets undersökning på 19 procentenheter. Men företagens bild av framtiden har förändrats åt andra hållet, jämfört med skogsindustrin. I den förra undersökningen var man nämligen mycket mer Sverigefokuserad, med ett nettotal på 56 procentenheter. Hotell- och restaurangbranschen, liksom partihandeln, går relativt bra och stora investeringar har genomförts inom landet. Flera kedjor har vuxit fram som nu expanderar utomlands. I diagrammet finns några intressanta mönster. Man kan börja med att betrakta skogsindustrin, livsmedelsindustrin, annan tillverkning, och delvis verkstadsindustrin. Dessa industrigrenar har blivit mer optimistiska om investeringarna i Sverige. Från att ha planerat att öka andelen utländska investeringar är man nu mer Sverigeinriktade. 16

19 Vad gör företagen i framtiden Vårdföretagen, utbildningsbranschen samt personliga och samhälleliga tjänster har en stark Sverigefokusering på sina kommande investeringar. Men faktum är att det är en relativt stor förändring jämfört med undersökningen 2005, då Sverigefokuseringen också fanns men var mindre tydlig. Möjligen kan de politiska signalerna om tjänstesektorns betydelse ha påverkat investeringsplanerna i positiv riktning. Exempelvis får personliga tjänster en mer gynnad skattesituation med de nya reglerna. INTE BARA EN BÄTTRE KONJUNKTUR Att många branscher blivit mer positivt inställda till investeringar i Sverige skulle kunna förklaras av det gynnsamma konjunkturläget. En allmän optimism i det korta perspektivet kan ha smittat av sig även på de långsiktiga investeringsplanerna. Å andra sidan är konjunkturläget gott även i övriga Europa, som är den största mottagaren av svenska utlandsinvesteringar, så egentligen borde inte konjunkturen i sig påverka fördelningen mellan inhemska och utländska investeringar. Sverige går för närvarande in i en fas där tillväxten i högre grad drivs av den inhemska efterfrågan. Det kan generera ökade inhemska investeringar i konsumtionsnära branscher, vilket det till viss del finns stöd för i det tidigare diagrammet. NÄRINGSPOLITIKEN SPELAR OCKSÅ IN En annan förklaring till de mer inhemskt inriktade investeringsplanerna är att företagen är positivt inställda till de politiska förändringar som har gjorts. Vissa hot om utökade regleringar på arbetsmarknaden har undanröjts, arbetsgivarens ansvar för sjuklönen har begränsats och förmögenhetsskatten kommer att avskaffas. Företagens frågor har fått en central position i den politiska debatten, något som bidrar till att företagen ser mer positivt på sin framtid. De förändrade investeringsplanerna skulle också kunna förklaras med mättnadseffekter. Investeringar görs där man förväntar sig högst avkastning. En lång period med stora utlandsinvesteringar har gjort att företag har realiserat de mest lönsamma utlandsprojekten. Följdinvesteringar i utlandet har däremot en något lägre förväntad avkastning än den första vågens projekt och har därför inte genomförts. Samtidigt har den låga inhemska investeringsnivån byggt upp ett stort latent investeringsbehov i Sverige. Med tiden blir behoven så stora att lönsamhetskalkylerna för projekten inom landet till slut blir attraktiva. FLERA TUNGA BRANSCHER VILL HA FÄRRE ANSTÄLLDA Ett annat sätt att se på branschernas utveckling är att studera de långsiktiga anställningsplanerna i olika branscher. De långsiktiga anställningsbesluten undersöktes genom frågan: Kommer företaget att ha fler eller färre anställda i Sverige om 10 år? I kommande diagram redovisas företagens attityder till anställningar i nettotal. I branscher med positiva nettotal planerar företagen att öka antalet anställda i Sverige och i branscher med negativa nettotal minskar företagen sina anställda. 17

20 Vad gör företagen i framtiden Kommer företaget att ha fler eller färre anställda i Sverige om 10 år? Nettotal i procentenheter Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, Hotell- och restaurangverksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, Utbildning Byggverksamhet Detaljhandel El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Andra samhälleliga och personliga tjänster Transport, magasinering, kommunikation Annan tillverkning Stål- och metallverk Kemi- och läkemedelsindustri Partihandel Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Skogsindustri Finansiell verksamhet Förlag Källor: SCB (2005) och egna beräkningar. Vårdsektorn, hotell och restaurang, företagstjänster och utbildning är exempel på branscher där företagen planerar att öka antalet anställda i Sverige. Förlag, finansiella företag, skogsindustrin och verkstadsindustrin planerar att minska sin svenska personal. Om man viktar nettotalen efter antal anställda i respektive bransch får man ett totalt nettotal på plus 6, något som indikerar viss optimism om de totala anställningsplanerna. Anställningarna verkar dock i huvudsak komma i de inhemska branscherna. För den internationellt konkurrensutsatta industrin är bilden en annan. Hela industrins nettotal ligger på minus 45, vilket är en stark signal om minskad sysselsättning i den sektorn. MEN DE FLESTA ÄR MER OPTIMISTISKA ÄN TIDIGARE För två år sedan ställdes motsvarande fråga till företagen. Överlag är företagen nu mer optimistiska om antalet anställda i Sverige om tio år. Den förändrade framtidsbilden analyseras i fyrfältsdiagrammet nedan. På den horisontella axeln anges nettotalen från årets undersökning. Ju längre ut till höger desto mer benägna är företagen att tro på en expansion av antalet anställda i Sverige. På den vertikala axeln anges förändringen i nettotal jämfört med förra undersökningen. Ju längre upp desto mer optimistisk har branschen blivit till ökade anställningar i Sverige, jämfört med förra undersökningen. 18

21 Vad gör företagen i framtiden Fler eller färre anställda i Sverige om tio år Nettotal i procentenheter Minskning Livsmedelsindustri Partihandel Kemi och läkemedel Skogsindustri Förlag Finansiell verksamhet Verkstadsindustri Transport, magasinering, kommunikation Stål- och metallverk El, gas, värme, vatten Annan tillverkning Detaljhandel Andra samhälleliga och personliga tjänster Ökning Företagstjänster Byggverksamhet Utbildning Hotell och restaurang Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Optimism Pessimism Källor: SCB (2005, 2007) och egna beräkningar. Transport och kommunikationer, energisektorn, annan tillverkning samt stål- och metallverk var alla branscher som i den förra undersökningen trodde på en minskning av antalet anställda på tio års sikt. Optimismen är nu stark i dessa branscher och man tror på en ökning av antalet anställda i Sverige. För stål- och metallverken handlar det om att man tror på oförändrat antal anställda i Sverige. Livsmedelsindustrin och partihandeln tror fortfarande på ett minskat antal anställda. Jämfört med den förra undersökningen är man dock mer optimistisk, minskningen av antalet anställda blir inte lika omfattande som man tidigare hade trott. En förklaring kan vara det förbättrade marknadsläget som gör att personalneddragningarna inte behöver bli lika stora som man tidigare hade planerat. Man kan notera att dessa båda branscher samtidigt planerar att öka andelen svenska investeringar. Företagen ser med andra ord en rationaliseringspotential framför sig som de räknar med att realisera under de kommande åren. Utbildningssektorn räknar med att expandera sin personal. Denna expansion är dock mindre tydlig i årets undersökning, i undersökningen 2005 var det fler företag som räknade med att expandera antalet anställda. Den förändrade arbetsmarknadspolitiken fokuserar mer på att få ut människor i arbete och lägger mindre vikt vid kvantitet på utbildningssystemet. Denna förändring påverkar även utbildningsföretagen. VERKSTADSINDUSTRIN AUTOMATISERAR Verkstadsindustrin har blivit mycket mer pessimistisk om antalet anställda i Sverige. Från att ha trott på en nolltillväxt ligger nu nettotalet på minus 44. Många fler företag 19

22 Vad gör företagen i framtiden räknar med andra ord med att minska antalet anställda i Sverige. Samtidigt har en del företag blivit mer benägna att investera i Sverige. Verkstadsindustrin omfattar många olika sorters företag. Resultaten tyder på att framtiden möts med två parallella strategier. Vissa verkstadsföretag utnyttjar globaliseringen till att flytta tillverkning till lågkostnadsländer, det resulterar i minskat antal anställda i Sverige och mer utlandsinvesteringar. Andra verkstadsföretag, med mer avancerad produktion, väljer nu att investera mer hemmavid. Även i detta fall minskar antalet anställda eftersom man i högre grad automatiserar produktionen. I industrisektorn som helhet kan man befara att så många som jobb försvinner de närmaste tio åren. 11 Det motsvarar en minskning med elva procent från dagens nivå. Om Sverige skulle uppnå den högre tillväxttakten som nämndes i början av kapitlet kan nedgången i princip helt undvikas. MER KONKURRENS I FINANSSEKTORN Även företagen i finansbranschen står inför stora rationaliseringar, där antalet anställda i Sverige beräknas minska. Här handlar det mer om IT-lösningar som minskar personalbehovet. Standardiserade internetbaserade servicepaket och telefonitjänster gör att man kan upprätthålla stora kundvolymer till en lägre kostnad. När företagen i undersökningen besvarar frågorna utgår man från de egna planerna i respektive företag. Oftast ger det en bra bild av utvecklingen i branschen som helhet. Men i vissa branscher kan det finnas trender som gör att de typiska företagsstorlekarna förskjuts. I finansbranschen kan det yttra sig i att de stora företagen minskar antalet anställda, samtidigt som fler små företag startas. Av följande diagram framgår att de fyra storbankernas marknadsandelar har minskat över tid. Svaren i den här undersökningen ska därför inte nödvändigtvis tolkas som att sysselsättningen i finanssektorn krymper. 11 De viktade nettotalen har använts som grund i en enkel simulering. Siffran påverkas av de antaganden som görs i modellen, men resultatet verkar rimligt mot bakgrund av den historiska utvecklingen. 20

23 Vad gör företagen i framtiden Storbankernas andel av inlåning från hushåll Procent Källa: SCB (2007). Hittills har vi beskrivit resultaten av en undersökning av de långsiktiga planerna i de olika branscherna. I resten av kapitlet beskrivs ett antal viktiga trender som påverkar branscherna. KONSUMTIONEN DRIVER LYXTJÄNSTER De flesta produkter har en gång varit lyxprodukter. Först har produkten eller tjänsten konsumerats av ett litet skikt med goda ekonomiska resurser. Därefter har lägre priser och högre välstånd gjort att fler kunnat kosta på sig lyxen. Slutligen har det som en gång sågs som onödigt blivit en del av de flestas normalkonsumtion. Termen lyx har ofta använts för att motverka konsumtionen av en viss produkt. Olika ideologiska och moraliska strömningar har propagerat mot det man sett som onödigt och slösaktigt konsumerande. Redan Aristoteles gjorde en uppdelning mellan naturliga och onaturliga behov, där de naturliga behoven i princip bestod av jordbruksprodukter. Allt därutöver var onödigt och människor blev bara otillfredsställda när de hela tiden försökte få mer och mer. 12 Agitationen mot lyxen har i allmänhet varit som starkast när den börjat sprida sig neråt i samhällsklasserna, medan de allra mäktigastes konsumtionsmönster sällan ifrågasatts. Ett intressant svenskt exempel är propagandan mot kaffedrickande på 1700-talet. Det var borgarklassens omfattande kaffedrickande som fick dåtidens merkantilister att vid flera tillfällen införa importförbud eftersom man var rädd att handelsbalansen skulle rubbas. 12 Perrotta (2004). 21

24 Vad gör företagen i framtiden Idén om en överdriven och onödig konsumtion finns fortfarande kvar, även om den är svagare i ett samhälle där vi vant oss vid att levnadsnivån ständigt förbättras över tid. Fysiska varor är kanske numera inte lika utsatta för kritiken att vara lyxprodukter. Däremot återkommer de klassiska tankegångarna i kritiken mot nya typer av tjänsteproduktion. Inte minst har det varit tydligt i debatten om de hushållsnära tjänsterna. De hushållsnära tjänsterna har stämplats som onödiga. Det gamla självförsörjningsargumentet har återkommit när man ansett att man ska kunna ta hand om sitt eget hem utan hjälp av andra. HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER GER BÄTTRE ARBETSFÖRDELNING Nu lättar skattebördan på de hushållsnära tjänsterna. Det finns därför anledning att tro att de kommer att expandera i framtiden. Det är också den utveckling man kan se i andra länder. 13 De stora produktivitetsvinsterna historiskt har skett när arbetsfördelningen har kunnat drivas ytterligare ett steg framåt mot ökad specialisering. Hushållsnära tjänster höjer produktiviteten i samhällsekonomin både genom att köparen kan frigöra tid till marknadsarbete och genom att säljaren kan förväntas vara mer effektiv, eftersom han eller hon är specialiserad på sina arbetsuppgifter. En mer utvecklad ekonomi som USA:s kan ge vägvisning för hur det kommer att bli hos oss i framtiden. En genomsnittlig amerikan arbetar 17 procent mer än en genomsnittlig svensk. Hälften av denna tid motsvaras av mindre hemarbete hos amerikaner. 14 Arbetsfördelningen har med andra ord kommit längre i USA. Per svensk finns i genomsnitt en bostadsyta på 44 kvadratmeter, en fritidshusyta på tre kvadratmeter och en lokalyta på 23 kvadratmeter. 15 De svenskar som är sysselsatta som städare inriktar sig i princip uteslutande på att städa lokalytor, som alltså står för mindre än en tredjedel av den totala inomhusytan, se diagrammet intill. Även om endast en liten del av bostadsstädningen professionaliseras så finns en stor potential för denna bransch. 13 Gustafsson och Fällström (2006). 14 Sanandaji (2007). 15 SCB (2007b). 22

25 Vad gör företagen i framtiden Inomhusyta per person samt städpersonal Kvadratmeter, sysselsatta i tusental kvadratmeter städpersonal bostäder fritidshus lokaler Källa: SCB (2007). HELT NYA TJÄNSTER UPPSTÅR Hushållsnära tjänster begränsar sig inte till städning. Själva poängen är att vi kommer att få se en ökad specialisering av olika typer av tjänster och helt nya tjänster kommer att uppstå allt eftersom. Om man använder USA som en jämförelse så är det främst matlagning som amerikaner lägger mindre tid på jämfört med svenskar, detta talar för att det finns en stor potential i restaurangbranschen. 23

26 Vad gör företagen i framtiden Framtidens tjänster I takt med att tjänstesektorn expanderar kommer tjänsterna att bli mer och mer produktdifferentierade. Det ökar effektiviteten och gör att konsumenterna kan erbjudas nya intressanta alternativ. För att få en känsla för hur tjänstesektorn kan utvecklas har vi gjort en lista med exempel på tjänster som kommer att kunna expandera. Var och en av tjänsterna kan tyckas små, men tillsammans med många fler av liknande sort kommer de att vara en viktig del av den framtida tjänstemarknaden. Personlig dietist Trädgårdsarkitektur Akvarieleasing i hemmet Poolskötsel Vargguidning Heminredningshjälp Hundpsykolog Tennisdagis Personlig coach Privatlärare Hämta bilen för tvätt/service Hämta/lämna tvätt i hemmet Laga mat i hemmet Vi vet inte vilka helt nya tjänster som kommer att uppstå. Men en ny tjänst ska helst vara som ett Kinderägg. Den ska vara tre saker på samma gång: den ska spara tid, den ska vara underhållande och man ska lära sig något på köpet. I skriften Tidsjakten beskrev Svenskt Näringsliv hur tiden blir en allt dyrbarare resurs. 16 Tjänster eller produkter som sparar tid har därför stora möjligheter att lyckas i framtiden. När tiden blir dyrbarare vill man utnyttja fritiden på ett mer aktivt sätt, därav kravet på att tjänster ska vara underhållande. Humankapitalet blir en allt viktigare resurs, vi blir därför mer benägna att lägga resurser på investeringar i olika former av utbildningar. ROBOTISERINGEN STÅR INFÖR DRAMATISK UTVECKLING Bill Gates har liknat situationen i robotindustrin idag med hur läget var i datorindustrin i mitten av 1970-talet. 17 Det finns gott om intressanta tekniska lösningar, några väletablerade företag säljer väldigt specialiserade produkter för företagssektorn, ett växande antal nya företag producerar innovativa leksaker. Samtidigt saknas de gemensamma plattformarna och de praktiska tillämpningarna är ännu begränsade. Bill Gates menar att allt detta är kännetecken på en industri som är på väg att födas. Det som behövs är en konvergens där mjuk- och hårdvara blir mer standardiserade så att nya robottillämpningar inte måste börja från grunden hela tiden. Enligt Gates är en sådan konvergens på väg och den kommer att öppna för en dramatisk 16 Fölster (2005). 17 Gates (2006). 24

27 Vad gör företagen i framtiden utveckling av robotindustrin. Microsoft har följaktligen dragit igång ett projekt för att bli mer engagerade i robottekniken. Den globala robotförsäljningen ökade med 30 procent Fordonsindustrin är den viktigaste användaren av industrirobotar. Men robotanvändningen ökar nu i andra industrigrenar som exempelvis kemiindustrin, livsmedelsindustrin och möbelindustrin. Robotar har i viss utsträckning dessutom börjat användas av hushållen. Till och med 2005 har det sålts 1,9 miljoner hushållsrobotar i världen (dammsugning, gräsklippning, fönsterputsning med mera). International Federation of Robotics räknar med att det kommer att säljas ytterligare 3,9 miljoner hushållsrobotar under åren Exempel på framsteg inom robottekniken Figla Company har tagit fram en städrobot som på flera meters håll kan känna av människor och saker i dess väg. Syftet är att städroboten ska kunna användas på kontor, sjukhus och hotell. Tsukuba-universitetet har utvecklat en robotdräkt som fungerar som en slags extramuskler för bäraren. En normal person kan med lätthet ta upp saker på kg och bära 100 kg på skuldrorna om man har på sig den här dräkten. Dräkten kan exempelvis användas inom sjukvården. Ett forskarlag i Tokyo har tagit fram en liten robot, formad som en hund, som går på alla fyra tills den kommer till ett hinder som gör att vägen blir alldeles för trång för att kunna passeras. Hunden stannar då, börjar forma om sig själv och inom 30 sekunder har den blivit en orm som utan svårigheter kan ta sig igenom den trånga öppningen i vägen. Roboten är tänkt att användas i räddningsoperationer. MER FORSKNING MER TEKNIK Teknikinnehållet blir allt större i produktionen. Antalet forskare i världen växer med ungefär 40 procent per decennium. Idag finns det sex miljoner forskare och 2035 beräknas de vara över 16 miljoner, se diagrammet intill. 18 International Federation of Robotics (2006). 25