Fem vägval för Sverige. Näringslivets Långtidsutredning November 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fem vägval för Sverige. Näringslivets Långtidsutredning November 2007"

Transkript

1 Fem vägval för Sverige Näringslivets Långtidsutredning November 2007

2 Förord 1 Förord I s långtidsutredning ges ett näringslivsperspektiv på utvecklingen under de kommande tre decennierna. Arbetet har letts av s chefekonom Stefan Fölster. Hanna W Norström har varit projektledare. Anders Bornefalk, Jonas Frycklund, Ylva Hedén-Westerdahl, Björn Lindgren, Anders Morin och Johan Nyström samtliga från s Samhällsekonomiska avdelning har medverkat som författare. Som ett led i arbetet med denna utredning har vi bland annat ordnat två workshops med deltagare från små och medelstora företag, inte minst för att få in ett tydligt företagsperspektiv i rapporten. Bakgrunden till att nu gör en egen långtidsutredning är att statens långtidsutredningar i hög utsträckning bygger på en framräkning av den rådande politiken. Denna utredning tar en annan utgångspunkt som bygger på att samhället har goda möjligheter att ta vara på ny teknik och anpassa sin teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller välfärdssystem till den nya tidens krav. Syftet är att initiera en mer möjlighetsorienterad samhällsekonomisk debatt, där vi vill lyfta fram den stora potential som finns i Sveriges ekonomiska utveckling. För att denna potential ska kunna utvecklas krävs dock att vi i Sverige nu gör rätt vägval. I denna rapport pekar vi ut fem vägval som är av central betydelse för att Sverige ska få en exceptionellt gynnsam utveckling. Ett tidigare utkast har skickats som remissutgåva till ett hundratal ekonomer runt om i Sverige och diskuterats på flera seminarier, bland annat i Almedalen. Många synpunkter och alternativa perspektiv har framförts. Dessa har också påverkat utformningen av denna långtidsutredning. Ändå är inte diskussionen slut med detta. Vi vill bidra till en levande debatt om Sveriges framtid. Lämna gärna synpunkter på innehållet per mail till eller kontakta oss direkt. Stockholm 14 november 2007 Stefan Fölster

3 Innehåll 2 Innehåll Förord....1 Sammanfattning Vad ligger i potten? Vad gör företagen i framtiden Fler spindlar, färre myror så klarar svenskt näringsliv globaliseringen Spara i rätt bössa det första valet Fler företag det andra valet Minska utanförskapet det tredje valet Välfärd i världsklass det fjärde valet Att hantera växthuseffekten rätt det femte valet Så kan det göras...98

4 Sammanfattning 3 Sammanfattning Sveriges samhällsanalys och debatt handlar sällan om de långsiktiga målen, eller medlen för att nå dit. En diskussion som lyfter blicken över flera decennier förekommer på sin höjd på enskilda områden som pensionssystemet eller växthuseffekten. Den mer långsiktiga analysen har istället dominerats av långtidsutredningar som uttryckligen utgått från en fortsättning av rådande politik. Både Finansdepartementet och Sveriges kommuner och landsting har i sina långtidsutredningar skrämts med kostnadsbördan av en ökad andel äldre. Dessa framtidsscenarier ter sig missriktat hotfulla eftersom man antar att samhället har små möjligheter att anpassa sin teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller sitt välfärdssystem till rådande situation. Denna rapport ställer den omvända frågan. Vilka möjligheter har Sverige att styra sin egen framtid? Var finns de vägval som spelar störst roll för Sveriges utveckling? Hur förändrar dessa vägval svenskars liv om man blickar några decennier framåt? Analysen tar avstamp i hur stora teknologiska förändringar och globaliseringen stöper om det svenska näringslivet under de kommande decennierna. Bland annat bygger slutsatserna på en omfattande enkät bland Sveriges företagsledare, studier av såväl Konjunkturinstitutet som samt internationell forskningslitteratur. Analysen som framförs här ger en annan bild än den som ofta förts fram om den framtida samhällsutvecklingen. Stora delar av näringslivet förbereder sig exempelvis för en robotiseringsvåg som kan få stora effekter på arbetsmarknaden. Företagsledarna i enkäten tror på stora neddragningar av antal anställda i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens, samtidigt som många hemmaorienterade branscher väntar betydande ökningar. Tillsammans tyder det på en fortsatt snabb strukturomvandling som tar sig olika uttryck i olika regioner. En överskuggande utmaning är därför att hindra människor att fastna i utanförskap i denna omvandling. Detta kräver att andelen av befolkningen i arbete ökar särskilt mycket i de län som idag har högt utanförskap. Samtidigt växer andra utmaningar. Kraven på kvalitet och tillgänglighet inom välfärden ökar. Teknikskiftet för att begränsa utsläpp av växthusgaser ska finansieras. Utöver detta tillkommer också kostnader för ny infrastruktur. Dessa utmaningar blir svårare att hantera ju sämre Sverige utnyttjar sin potential. Sverige låg på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, Fram till mitten av 1990-talet hade Sverige halkat ned till 14:e plats. Därefter har vår placering varit oförändrad. Sedan 1995 har avståndet till femte platsen dock ökat, från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent Samtidigt har avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP per capita till 13 procent samma period. Sverige har alltså halkat efter ytterligare från toppen, samtidigt som botten har kommit närmare. Ingenting talar för att Sveriges utveckling blir bättre än andra länders utan en större kursändring i den ekonomiska politiken. Det räcker inte att genomföra tillväxtreformer i samma takt som andra länder. För att komma ikapp måste Sverige visa topprestationer inom många områden.

5 Sammanfattning 4 Mot bakgrund av detta kristalliseras fem vägval i den ekonomiska politiken ut. Dessa fem vägval avser områden där: Sverige har en betydande outnyttjad potential Det första vägvalet avser investeringar och sparande i Sverige. Faktiska investeringar i Sverige är internationellt sett fortfarande låga. Samtidigt har Sverige ett stort finansiellt sparande som investeras utomlands. Trots detta äger svenskar ännu inte mer utomlands än utlänningar äger i Sverige. En av globaliseringens effekter är sannolikt att kapitalavkastningen, och därmed vinstandelen av BNP, fortsätter att ligga på en högre nivå än på och 1980-talen. Det är i så fall en fördel att anpassa villkoren för investeringar och sparande till vad som erbjuds i omvärlden. En större del av sparandet bör också ske hos hushållen. Analysen tyder på att en sänkning av kapitalinkomstskatten, minskade marginaleffekter för sparande samt att en utskiftning av en del av den förmögenhet som staten förvaltar till medborgarna skulle kunna lyfta BNP per capita med ungefär fem procentenheter. Det andra vägvalet avser svenskars möjligheter att driva företag. Antal företagare som verkligen lever på sina företag minskar trendmässigt, trots ett ökat intresse för den livsstil och arbetssituation som företagande erbjuder. Ett stort hinder för företagandet är många människors brist på egna reserver. Därutöver skulle en mer omfattande förenkling av regelverken, och en mer serviceinriktad administration, samt en mer genomtänkt forskningspolitik kunna öka företagandet. Nästan all svensk och internationell empiri visar att nyföretagandet är en viktig motor för produktivitetsutvecklingen. Analysen tyder på att förbättrade villkor för företagande skulle kunna lyfta BNP med flera procentenheter under de kommande decennierna utöver de effekter som räknas in under de andra valen som följd av ökande investeringar och sysselsättning. Det tredje vägvalet avser antal människor i arbete. Globaliseringen har redan enligt analysen lett till att svenska företags framgångar inte per automatik innebär jobb för svenskar. Svensk arbetskraft tvingas konkurrera på egna meriter. Utmaningen är att minska antalet sjukskrivningar och förtidspensionärer, att hjälpa unga människor att snabbare ta sig genom de konkurrenskraftiga utbildningarna samt att öka andelen människor över 65 år som arbetar. Näringslivets omstöpning under de kommande decennierna gör att utmaningen blir större än vad den redan är. Potentialen är att personer ska kunna komma i arbete. Analysen som Konjunkturinstitutet gjort på vårt uppdrag visar att detta skulle kunna öka BNP per capita med ungefär nio procentenheter. Det fjärde vägvalet avser utvecklingen av de välfärdstjänster som idag i huvudsak styrs offentligt. I den officiella statistiken antas de ha en produktivitetsutveckling som är noll. Analysen visar däremot att det går att göra betydande löpande förbättringar och att det finns en ännu större potential. Analysen visar att ett antal reformer inom skola, vård och omsorg skulle kunna öka kvaliteten på ett sätt som ökar BNP med fem procent om det räknades in i den officiella statistiken. Samtidigt skulle en sådan utveckling vara en hävstång för näringslivsutvecklingen i närliggande branscher. Det femte vägvalet avser hur Sverige hanterar växthuseffekten. Sverige står idag för 0,2 procent av utsläppen av växthusgaser i världen. Det finns en stor potential att vidareutveckla befintliga teknologier som nästintill helt kan stoppa utsläppen av växthusgaser. Analysen visar att detta kan ske till en ganska låg kostnad om de mest effektiva styrmedlen används, men det finns dessvärre en risk att Sverige genom att använda ineffektiva styrmedel drar på sig onödigt stora kostnader. I sådant fall blir det omöjligt att nå välståndsmålet, även om rätt vägval görs i den övriga politiken.

6 Sammanfattning 5 Dessa fem vägval fångar inte allt som kan göras för att öka tillväxten, och de spaltar inte upp tillväxthinder på det enda möjliga sättet. En del kommentatorer ville exempelvis lyfta upp forskning och utbildning till ett eget sjätte vägval. Här har dessa policyområden istället analyserats som delar av de vägval som avgör investeringar, företagandet och andelen i arbete. Ingen kan förutse framtiden exakt. Många av de scenarioberäkningar som här redovisas om konsekvenserna av de olika valen ska tolkas som storleksordningar snarare än exakta siffror. Sammantaget stakar de ändå ut en realistisk väg tillbaka till ett Sverige som lever upp till sin potential. Tabellen nedan sammanfattar konsekvenserna av de fem vägvalen. Fem vägval som kan lyfta Sverige till femte plats i välståndsligan Konsekvenser av en kursändring på BNP per capita i procent under de kommande tre decennierna Vägval Effekt på BNP Spara i rätt bössa 5 Fler företag 8 Minskat utanförskap 9 Välfärd i världsklass Hantera växthuseffekten rätt 0 (enl. NR, men 5 när det mäts) 0 (men minus med ineffektiva styrmedel) NR = nationalräkenskaper

7 Vad ligger i potten? 6 1 Vad ligger i potten? Stockholm, juni 2035 Det är morgon och luften känns frisk. Det är svårt att tro att Stockholm nu har dubbelt så många invånare som år Somrarna har blivit varmare, men numera är det bara kor som släpper ut växthusgaser. Här och var syns en städrobot som plockar upp skräp. Det finns inga bilköer på vägarna och de flesta bilarna kör automatiskt. Bakom styrspaken sitter människor och dricker kaffe medan de läser sina digitala morgontidningar. Tidsjakten är sedan länge löst genom flexibla arbetstider. Detta tillsammans med ett stort tjänsteutbud har gjort det lättare att få ihop dagsschemat med jobb, familj, vänner och intressen. Sverige tillhör topp-fem länderna i välståndsligan. Världsekonomin har med Kina och Indien i spetsen utvecklats över all förväntan. Afrika är nu vad Asien var i början av 2000-talet och går snabbt framåt. Kinas investeringar i Sverige har varit framgångsrika och företagstillväxten har ökat markant. Sverige är fortfarande en handelsberoende nation men har nu även lyckats att locka till sig ett flertal företags huvudkontor. Hälften av alla barn går i friskolor. Svenska barn har inlärningsförmåga i världsklass. Scenariot ovan skulle många avfärda som en önskedröm. I åtskilliga länder tas dock sådana blomstermålningar på djupaste allvar. För inte så länge sedan återvaldes Andrus Ansip till Estlands premiärminister. Han och hans Reformparti vann valet på ett reformpaket som ska göra Estland till ett av EU:s fem rikaste länder under en 15-års period. Idag ligger Estland på en 20:e plats, rankat efter köpkraftsjusterad BNP per capita, bland EU:s 27 medlemsländer. Utöver Estlands exceptionellt konkurrenskraftiga skattesystem som bland annat ger företag möjlighet att slippa betala vinstskatt, under förutsättning att vinsten återinvesteras, vill partiet även sänka inkomstskatten. Estland har platt skatt, som infördes 1994, vilket innebär att inkomster beskattas med samma procentsats oavsett inkomstens storlek. Denna skattesats vill Reformpartiet nu sänka från 23 procent, som redan är bland de lägsta skattesatserna i EU, till 18 procent 2011, och sedan till 12 procent Vidare vill partiet liberalisera arbetsmarknaden samt förenkla regler och byråkrati kring företagande. De långtgående reformerna tillsammans med Estlands mycket höga genomsnittliga tillväxttakt det senaste decenniet samt en kraftigt minskad arbetslöshet skapar goda förutsättningar för att landet ska nå premiärministerns mål. 1 har satt upp ett liknande mål som Estlands premiärminister, nämligen att Sverige ska ligga på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, De senaste årens utveckling har dock inte gynnat utvecklingen i välståndsligan, snarare tvärtom. Sedan 1995 har avståndet till femteplatsen ökat från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent Samtidigt har avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP per capita till 12 procent under samma period. 1 Estlands tillväxttakt uppmättes till drygt elva procent 2006 vilket kan jämföras med Sveriges dryga fyra procent. Arbetslösheten har minskat från 13 till fem procent sedan 2000.

8 Vad ligger i potten? 7 OECD:s välståndsliga Index av BNP per capita, Sverige = 100 Placering Luxemburg 171,1 Luxemburg 218,8 2 USA 128,1 Norge 150,0 3 Schweiz 122,4 USA 130,1 4 Norge 111,7 Irland 121,0 5 Österrike 108,1 Island 112,7 6 Kanada 105,9 Schweiz 111,0 7 Danmark 105,6 Nederländerna 109,4 8 Island 105,1 Österrike 107,1 9 Japan 104,7 Australien 106,6 10 Belgien 103,4 Danmark 106,2 11 Tyskland 102,6 Kanada 106,1 12 Nederländerna 101,7 Belgien 102,8 13 Australien 100,4 Storbritannien 102,3 14 Sverige 100,0 Sverige 100,0 15 Italien 99,9 Finland 96,3 16 Frankrike 97,5 Tyskland 95,8 17 Storbritannien 92,5 Japan 95,8 18 Finland 89,2 Frankrike 94,3 19 Irland 84,0 Grekland 92,1 20 Nya Zeeland 80,8 Italien 87,7 Källor: OECD och. För att Sverige ska kunna återta femteplatsen måste tillväxten öka betydligt. För att få en ungefärlig uppfattning om storleken på tillväxtökningen kan vi göra en jämförelse med Island, som idag ligger på femte plats. Ett rimligt antagande är att Islands BNP per capita fortsätter att växa i samma takt som genomsnittet de senaste tio åren. Detta innebär att Sveriges BNP per capita måste växa med fyra procent per år om vi ska kunna ta femteplatsen inom en tioårsperiod (under antagandet att alla andra länder behåller sina nuvarande positioner). Sveriges BNP per capita har som jämförelse vuxit med i genomsnitt 2,6 procent de senaste tio åren. Sverige kan Sverige har gjort stora välståndslyft tidigare. För bara 150 år sedan var Sverige ett u-land. Spädbarnsdödligheten var cirka 20 procent, medellivslängden för män var 45 år och för kvinnor 50 år, 14 procent av Sveriges befolkning bodde i städer, arbetstiden för en vanlig arbetare uppgick ofta till timmar per dag, sex dagar i veckan. Ytterst få barn gick mer än sex år i skolan innan de började arbeta. Sverige industrialiserades i en rasande takt från mitten av 1800-talet och stora reformer inom näringslivet genomfördes som exempelvis införandet av näringsfrihet samt en mycket liberal handelspolitik. På bara drygt 100 år gick Sverige från att vara ett u-land till att bli ett av världens rikaste länder. Sveriges BNP ökade nästan 20 gånger under denna period. Översatt till välfärd för befolkningen betyder detta att medellivslängden nästintill fördubblades, spädbarnsdödligheten minskade till under en procent samt att antalet arbetade timmar minskade med nästan 1000 timmar per år hade vi nått en fjärde plats i OECD:s välståndsliga.

9 Vad ligger i potten? 8 Detta var dock länge sedan och frågan är om Sverige kan göra samma resa idag. Svaret på den frågan är ja. En jämförelse med en rad andra länder visar att det går att förbättra situationen i ett land avsevärt, även på relativt kort tid, om man är beredd att göra förändringar. En titt på OECD:s välståndsliga (se tabell ovan) visar att minst fem länder har förbättrat sina positioner mellan 1995 och 2005 där Irland står som ett föregångsland. Irland har avancerat från 19:e till fjärde platsen under denna period. Även Island, Nederländerna, Australien och Storbritannien har avancerat, dock inte lika många placeringar som Irland. Tabellen visar också att avståndet till alla länder som har högre placeringar än Sverige har ökat. Storbritannien, som 1995 var fattigare än Sverige, har nu dessutom passerat oss. Gemensamt för dessa länder är att de har genomfört reformer inom olika områden, framförallt inom arbetsmarknads- och skattepolitiken. Irland har gjort sig känt för sin lågskattestrategi, i synnerhet inom tillverkningsindustrin, för att locka till sig utländska investerare och företag. I både Nederländerna och Storbritannien har regeringarna satsat på arbetsmarknadsreformer och samlat allt arbetsmarknadspolitiskt arbete under ett och samma tak. 2 Fokus har varit att en hög sysselsättningsnivå är en viktig förutsättning för välfärdssamhället och att ett lågt arbetskraftsutbud riskerar att bli ett hinder för tillväxten. De sammanhållna systemen gör att människor inte faller mellan stolarna eller skickas mellan olika instanser. 3 Även Australien har reformerat arbetsmarknaden med dels en återhållsam löneutveckling och dels en förflyttning av förhandlingsmakten från facket till en mer individuell lönesättning. Landet har dessutom sänkt eller tagit bort en rad tullar och andra handelshinder. Island kan, liksom Irland, ses som ett föregångsland i skattefrågan. Där har regeringen under 1990-talet satsat på kraftigt sänkta skatter samt ett förenklat skattesystem plus en flexibel arbetsmarknad. Ett resultat av dessa reformer är inte bara att länderna har avancerat i välståndsligan, utan de har även uppnått en högre sysselsättningstillväxt. Diagrammet intill visar att alla länderna har haft en snabbare sysselsättningstillväxt i förhållande till Sverige under de senaste tio åren. Totalt antal sysselsatta Index 1995= Australien Irland Nederländerna Storbritannien Island Sverige Källa: Ecowin I Storbritannien slog man samman alla arbetsförmedlingar och socialkontor till något som kallas Jobcentre Plus (http://www.jobcentreplus.gov.uk). I Holland samlades ansvaret för allt arbetsmarknadspolitiskt arbete i en enhet, Centrum för Arbete och Inkomst. Staten förfogar över de ekonomiska styrmedlen för såväl försörjningsstöd som motsvarigheten till A-kassa och andra försäkringar. 3 Sveriges kommuner och Landsting (2006).

10 Vad ligger i potten? 9 Detta visar att den förhållandevis höga BNP-tillväxten i Sverige mellan 1995 och 2005 inte har gett de förväntade resultaten, i form av välstånd och sysselsättning. Men jämförelsen med andra länder visar att det finns en stor förbättringspotential genom att vidta nödvändiga reformer. Varför har det inte gått bättre? På många sätt är det förvånande att Sveriges utveckling sedan mitten på 1990-talet inte varit bättre, eftersom det var en period av återhämtning efter en mycket djup lågkonjunktur och en del tillväxtreformer. Enligt diagrammet intill har Sveriges BNP per capita faktiskt vuxit ganska mycket sedan Detta har kunnat ske trots att både sysselsättning och antalet arbetade timmar har varit relativt oförändrade. Sveriges utveckling Index 1995= Arbetade timmar Sysselsättning Folkmängd BNP/Capita Källa: SCB. Orsakerna till detta är flera. Till exempel har Sverige internationellt sett ett mycket lågt företagande och antalet företagare i Sverige som lever på sitt företagande minskar trendmässigt, trots ett ökat intresse för den livsstil och arbetssituation som företagande erbjuder. Detta begränsar givetvis sysselsättningsutvecklingen. (Läs vidare i kapitel fem.) En annan orsak är arbetsmarknadslagstiftningens utformning som idag begränsar flexibiliteten på arbetsmarknaden. Globaliseringen och den hårdare konkurrenssituationen kräver att den inhemska arbetsmarknaden snabbt kan anpassa sig till nya förutsättningar. En stel arbetsrätt tillsammans med generösa ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom är bidragande orsaker till varför över en miljon människor i arbetsför ålder idag står utanför arbetsmarknaden. (Läs vidare i kapitel sex.) Även näringslivsstrukturen påverkar sysselsättningen. De konkurrensutsatta sektorerna har under en längre tid effektiviserat, specialiserat och automatiserat sina verksamheter vilket har bidragit till både outsourcing och personalneddragningar. Då Sveriges tjänstemarknad, i traditionell bemärkelse, inte är lika välutvecklad som i många andra länder har denna inte kunnat fånga upp de människor som blivit utan jobb. Idag är det svårare att skilja på vad som är varuproducerande och tjänsteproducerande då dessa blir allt mer integrerade med varandra. (Läs vidare i kapitel två och tre.)

11 Vad ligger i potten? 10 En ytterligare orsak är att den hårda globala konkurrensen har tvingat företagen att efter rationaliseringar och effektiviseringar pressa ned priserna. Detta har framförallt påverkat IT- och telekombranschen. Denna utveckling kan tydligt ses i export- och importprisutvecklingen. Exportpriserna har utvecklats betydligt svagare än importpriserna vilket ger ett försvagat bytesförhållande, det vill säga terms of trade faller. En fallande terms of trade innebär att landet tvingas sälja mera exportvaror för att få en given mängd importvaror. Med tanke på att Sverige är ett land med en relativt hög ekonomisk nivå, där dessutom forskning och utveckling svarar för drygt tre procent av BNP, borde utvecklingen istället vara den motsatta, det vill säga att vi producerar och exporterar mer komplicerade och dyra saker medan vi importerar det som är billigt. En orsak till varför det inte är på detta sätt är troligtvis att investeringsgraden inom näringslivet har varit för låg. Export- och importpriser i Sverige Index 1995= Exportpriser (vänster skala) Importpriser (vänster skala) Terms of Trade (höger skala) Källa: SCB. Enligt teorin leder fallande priser till ökad efterfrågan vilket är precis det som har hänt i Sverige. De fallande exportpriserna är en av de viktigaste faktorerna till att den svenska exporttillväxten ökat med nästan 100 procent mellan 1995 och Med tanke på att exportens andel av BNP idag motsvarar nästan 50 procent får givetvis en stark exporttillväxt stor betydelse för BNP. Man kan få en uppfattning av välfärdsförlusten av en försämrad terms of trade för ett land genom att ta hänsyn till effekten av olikheterna i prisutveckling på exporten och importen vid beräkningar av BNP. Detta innebär att BNP justeras med hänsyn till vunnen eller förlorad köpkraft. Detta kallas real BNP. 4 Utvecklingen av den svenska reala BNP-utvecklingen visas i diagrammet intill. Detta visar att fallande exportpriser kan få förhållandevis stora konsekvenser på BNP-utvecklingen, vilket innebär att tillväxten har sett ljusare ut än vad den faktiskt har varit. Detta är också en viktig orsak till varför BNP per capita, under samma period, inte gett någon utväxling i relativt välstånd i förhållande till de andra OECD-länderna. 5 4 SCB Nationalräkenskaperna. 5 En del vill göra ytterligare justeringar för att belysa Sveriges tillväxt. Om BNP uttrycks per person i arbetsför ålder så har det gått lite bättre för Sverige. Men med en sammantagen korrigering för bytesförhållanden, andel av befolkningen i arbetsför ålder och återhämtningseffekten från den djupa lågkonjunkturen ter sig Sveriges tillväxt sedan 1995 snarast ännu sämre än för real BNP.

12 Vad ligger i potten? 11 Real BNP utveckling i förhållande till vanlig BNP Index 1995= BNP i fasta priser BNP i reala priser Källa: SCB Ökat välstånd spelar roll En studie om levnadsförhållanden inom EU visar att svenskar och övriga européer generellt är nöjda med livet som de lever idag. 6 Analyseras däremot de enskilda frågorna framträder en annan bild. Det som framförallt blir tydligt är att svenskarna har en betydligt mer pessimistisk framtidstro i förhållande till i stort sett alla EU-länder för de framtida generationerna. På frågan; Tror du att livet för de som är barn idag kommer att vara lättare, svårare eller ingen skillnad i jämförelse med hur livet är för den egna generationen? var det bara åtta procent i Sverige som trodde att livet skulle bli lättare. Enbart tyskarna var mer pessimistiska. Resultatet visas i diagrammet nedan. Tror du att livet för de som är barn idag kommer att vara lättare än vad livet är för din egen generation? Andel som svarade Ja Tyskland Sverige Källor: European Social Report, EU-kommissionen. 6 Europeiska kommissionen (2007). Frankrike Malta Belgien Grekland Slovenien Luxemburg Nederländerna Tjeckien Italien Österrike Storbritannien EU-25 Danmark Ungern Spanien Cypern Estland Slovakien Polen Irland Lettland Finland Litauen Portugal

13 Vad ligger i potten? 12 Svenskarna tycker att det som är mest oroande för de framtida generationerna är miljön och risken för arbetslöshet medan motsvarande orosmoln inom EU framförallt avser arbetslöshet och pensionerna. Ett annat exempel där svenskarna har ett lågt förtroende avser skola och barnomsorg. Invånarna i Sverige är minst nöjda med, det vill säga har lägst förtroende för, skolan bland EU:s 25 medlemsländer och hamnar långt ned även beträffande barnomsorgen. Sverige ligger 15 respektive tio procentenheter under EU-genomsnittet på dessa områden. De tillfrågade fick också svara på vad de anser vara de största orosmolnen idag. Svenskarna svarade i turordning: miljön, brottsligheten och äldreomsorgen, därefter kom hälso- och sjukvården samt arbetslösheten. För hela EU var det arbetslöshet och levnadsomkostnader som orsakade den största oron, därefter kom pensionen, brottsligheten och hälso- och sjukvården. Dessa indikatorer tyder på en stor förbättringspotential i Sverige. Är det möjligt att välja en utvecklingsväg som positivt överraskar de flesta svenskar? I de kommande två kapitlen granskas förutsättningarna för att det svenska näringslivet ska kunna ta ett mer ambitiöst kliv framåt.

14 Vad gör företagen i framtiden 13 2 Vad gör företagen i framtiden Bergslagen, juni 2035 Jag hade ju faktiskt inte trott att det skulle gå. Alla sa åt mig att industri var kört och att man skulle satsa på en karriär inom media. Men mitt företag som bygger husmoduler i fabrik har lyckats över all förväntan. I början var det mycket manuellt arbete men nu är det robotarna som tagit över allt mer. Jag och mina medarbetare bidrar nu med fler och bättre bostäder runt om i Östersjöregionen. Att husen är så välisolerade att de inte behöver värmas upp är också ett positivt bidrag vi gjort till samhället. Vi är stolta men inte nöjda. År 2035 kommer företagen att producera drygt två gånger så mycket som idag om tillväxten fortsätter att utvecklas som under de senaste tio åren. Om Sverige istället lyckas öka tillväxten och når en topp-position i välståndsligan så kommer företagen år 2035 att producera tre och en halv gånger så mycket som idag. Skillnaden mellan alternativen är större än hela den nuvarande produktionen. 7 En del av den ökade produktionen beror på att antalet anställda ökar, men den största delen utgörs av ökad produktivitet. Hur kommer företagen att tackla produktionsökningen? Hur kommer det att se ut i olika branscher? I det här kapitlet visas resultatet av en undersökning av de största företagens långtidsplaner och centrala utvecklingslinjer i olika branscher. Större företag har i allmänhet en längre tidshorisont än mindre företag. För att få en inblick i företagens långsiktiga förväntningar har SCB:s Företagsbuss använts, den riktar sig till de 18 största företagen i 18 olika branscher. Företagen har tillsammans anställda och svaren har därför en stor tyngd i det här sammanhanget. Tunga branscher investerar mer utomlands Företagens långsiktiga investeringsplaner undersöktes genom frågan: Tror du att ditt företags investeringar i Sverige kommer att öka snabbare än investeringarna utomlands under de kommande 10 åren? I kommande diagram redovisas nettotal. Nettotalen beräknas genom att man tar andelen företag som säger sig öka investeringarna i Sverige snabbare än utomlands och drar ifrån andelen företag som säger sig öka investeringarna utomlands snabbare. Ett positivt nettotal indikerar att en bransch planerar att investera förhållandevis mer i Sverige och ett negativt nettotal att branschen planerar att investera mer i utlandet. Metallindustrin, kemiindustrin, samt till viss del finansbranschen och verkstadsindustrin är inriktade på att öka andelen utlandsinvesteringar framöver. Stål- och metallverken har ett högt kapacitetsutnyttjande och ett gott marknadsläge. Fokuseringen är dock mycket tydlig på att framtida investeringar kommer att hamna utomlands och den bilden har förstärkts jämfört med förra undersökningen. Även kemi- och läkemedelsindustrin är starkt fokuserad på utlandsinvesteringar och här är bilden snarlik den från förra undersökningen. Så är också fallet för finansiell verksamhet. Alla dessa branscher har höga förädlingsvärden. Energisektorn å andra sidan har en stark fokusering på Sverige i sina kommande investeringar. Klimatfrågan och ökade krav på leveranssäkerhet leder till kraftiga nyinvesteringar i branschen framöver. Utbildning, vårdsektorn samt samhälleliga och personliga tjänster är branscher som traditionellt har en nationell inriktning. Det märks även i investeringsplanerna på tio års sikt. 7 Beräkningen grundar sig på skillnaden mellan en BNP per capita-tillväxt på 2,6 respektive 4 procent per år. SCB:s befolkningsprognos har använts i beräkningarna.

15 Vad gör företagen i framtiden 14 Kommer företagets investeringar i Sverige att öka snabbare än investeringarna utomlands de kommande 10 åren? Nettotal i procentenheter El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Utbildning Hälso- & sjukvård, sociala tj, veterinärverksamhet Andra samhälleliga och personliga tjänster Förlag Transport, magasinering, kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Livsmedelsindustri Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstj Byggverksamhet Annan tillverkning Skogsindustri Partihandel Detaljhandel Verkstadsindustri Finansiell verksamhet Kemi- och läkemedelsindustri Stål- och metallverk Källor: SCB (2007b) och egna beräkningar. Anm: Positiva nettotal innebär att fler företag planerar att öka sina investeringar i Sverige snabbare än utomlands, jämfört med andelen företag som planerar att öka sina utländska investeringar snabbare. För två år sedan ställdes exakt samma fråga till företagen. Förändringarna i svaren är relativt stora. För två år sedan var många av branscherna mer fokuserade på utlandsinvesteringar, medan man nu i de flesta fall blivit mer fokuserade på Sverige. Överlag är företagen med andra ord mer optimistiska om investeringarna i Sverige. För att analysera dessa förskjutningar i investeringsplanerna har ett fyrfältsdiagram konstruerats. Investeringsfokus kommande tio år Nettotal i procentenheter 80 Utomlands Sverige Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Annan tillverkning Detaljhandel Kemi och läkemedel Finansiell verksamhet Stål- och metallverk Skogsindustri Hotell och restaurang Utbildning Förlag Företagstjänster El, gas, värme, vatten Byggverksamhet Transport, magasinering, kommunikation Partihandel Andra samhälleliga och personliga tjänster Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Optimism Pessimism Källor: SCB (2005, 2007b) och egna beräkningar.

16 Vad gör företagen i framtiden 15 På den horisontella axeln anges nettotalen från årets undersökning. Ju längre ut till höger desto mer fokusering har branschen på investeringar i Sverige. På den vertikala axeln anges förändringen i nettotal jämfört med förra undersökningen. Ju längre upp desto mer optimistisk har branschen blivit till investeringar i Sverige. Men investeringar i Sverige har blivit mer intressanta Om man exempelvis tar skogsindustrin, så är det numera fler företag som tror att investeringarna i Sverige kommer att öka snabbare än investeringarna utomlands (nettotal 17 procentenheter, läget på horisontell axel). Det är en dramatisk förändring jämfört med förra undersökningen där nettotalet var minus 56, det vill säga fler företag trodde då på en ökad andel utlandsinvesteringar. Differensen mellan de båda åren blir 72, vilket ger läget på den vertikala axeln. En sådan förändrad bild av framtiden benämns i diagrammet som optimism. Ett annat exempel är hotell- och restaurangbranschen. Även i denna sektor finns en Sverigefokusering med ett positivt nettotal i årets undersökning på 19 procentenheter. Men företagens bild av framtiden har förändrats åt andra hållet, jämfört med skogsindustrin. I den förra undersökningen var man nämligen mycket mer Sverigefokuserad, med ett nettotal på 56 procentenheter. Hotelloch restaurangbranschen, liksom partihandeln, går relativt bra och stora investeringar har genomförts inom landet. Flera kedjor har vuxit fram som nu expanderar utomlands. I diagrammet finns några intressanta mönster. Man kan börja med att betrakta skogsindustrin, livsmedelsindustrin, annan tillverkning, och verkstadsindustrin till del. Dessa industrigrenar har blivit mer optimistiska om investeringarna i Sverige. Från att ha planerat att öka andelen utländska investeringar är man nu mer Sverigeinriktade. Vårdföretagen, utbildningsbranschen samt personliga och samhälleliga tjänster har en stark Sverigefokusering på sina kommande investeringar. Men faktum är att det är en relativt stor förändring jämfört med undersökningen 2005, då Sverigefokuseringen också fanns men var mindre tydlig. Inte bara en bättre konjunktur Att många branscher blivit mer positivt inställda till investeringar i Sverige skulle kunna förklaras av det gynnsamma konjunkturläget. En allmän optimism i det korta perspektivet kan ha smittat av sig även på de långsiktiga investeringsplanerna. Å andra sidan är konjunkturläget gott även i övriga Europa, som är den största mottagaren av svenska utlandsinvesteringar, så egentligen borde inte konjunkturen i sig påverka fördelningen mellan inhemska och utländska investeringar. Sverige befinner sig för närvarande i en fas där tillväxten i högre grad drivs av den inhemska efterfrågan. Det kan generera ökade inhemska investeringar i konsumtionsnära branscher, vilket det till viss del finns stöd för i det tidigare diagrammet. Näringspolitiken spelar också in En annan förklaring till de mer inhemskt inriktade investeringsplanerna är att företagen är positivt inställda till de politiska förändringar som har gjorts. Vissa hot om utökade regleringar på arbetsmarknaden har undanröjts, arbetsgivarens ansvar för sjuklönen har begränsats och förmögenhetsskatten har avskaffats. Företagens frågor har fått en central position i den politiska debatten, något som bidrar till att företagen ser mer positivt på sin framtid.

17 Vad gör företagen i framtiden 16 De förändrade investeringsplanerna skulle också kunna förklaras med mättnadseffekter. Investeringar görs där man förväntar sig högst avkastning. En lång period med stora utlandsinvesteringar har gjort att företag har realiserat de mest lönsamma utlandsprojekten. Följdinvesteringar i utlandet har däremot en något lägre förväntad avkastning än den första vågens projekt och har därför inte genomförts. Samtidigt har den låga inhemska investeringsnivån byggt upp ett stort latent investeringsbehov i Sverige. Med tiden blir behoven så stora att lönsamhetskalkylerna för projekten inom landet till slut blir attraktiva. Flera tunga branscher vill ha färre anställda Ett annat sätt att se på branschernas utveckling är att studera de långsiktiga anställningsplanerna i olika branscher. De långsiktiga anställningsbesluten undersöktes genom frågan: Kommer företaget att ha fler eller färre anställda i Sverige om 10 år? I kommande diagram redovisas företagens attityder till anställningar i nettotal. I branscher med positiva nettotal planerar företagen att öka antalet anställda i Sverige och i branscher med negativa nettotal minskar företagen sina anställda. Vårdsektorn, hotell och restaurang, företagstjänster och utbildning är exempel på branscher där företagen planerar att öka antalet anställda i Sverige. Förlag, finansiella företag, skogsindustrin och verkstadsindustrin planerar att minska sin svenska personal. Kommer företaget att ha fler eller färre anställda i Sverige om 10 år? Nettotal i procentenheter Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, Hotell- och restaurangverksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, Utbildning Byggverksamhet Detaljhandel El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Andra samhälleliga och personliga tjänster Transport, magasinering, kommunikation Annan tillverkning Stål- och metallverk Kemi- och läkemedelsindustri Partihandel Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Skogsindustri Finansiell verksamhet Förlag Källor: SCB (2007b) och egna beräkningar. Om man viktar nettotalen efter antal anställda i respektive bransch får man ett totalt nettotal på plus sex, något som indikerar viss optimism om de totala anställningsplanerna. Anställningarna verkar dock i huvudsak komma i de inhemska branscherna. För den internationellt konkurrensutsatta industrin är bilden en annan. Hela industrins nettotal ligger på minus 45, vilket är en stark signal om minskad sysselsättning i den sektorn.

18 Vad gör företagen i framtiden 17 Men de flesta är mer optimistiska än tidigare För två år sedan ställdes motsvarande fråga till företagen. Överlag är företagen nu mer optimistiska om antalet anställda i Sverige om tio år. Den förändrade framtidsbilden analyseras i fyrfältsdiagrammet nedan. På den horisontella axeln anges nettotalen från årets undersökning. Ju längre ut till höger desto mer benägna är företagen att tro på en expansion av antalet anställda i Sverige. På den vertikala axeln anges förändringen i nettotal jämfört med förra undersökningen. Ju längre upp desto mer optimistisk har branschen blivit till ökade anställningar i Sverige, jämfört med förra undersökningen. Fler eller färre anställda i Sverige om tio år Nettotal i procentenheter 80 Minskning Ökning 60 Livsmedelsindustri Transport, magasinering, kommunikation Partihandel Kemi och läkemedel Skogsindustri Förlag Finansiell verksamhet Verkstadsindustri Stål- och metallverk Annan tillverkning Andra samhälleliga och personliga tjänster Företagstjänster El, gas, värme, vatten Detaljhandel Byggverksamhet Utbildning Hotell och restaurang Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Optimism Pessimism Källor: SCB (2005, 2007b) och egna beräkningar. Transport och kommunikationer, energisektorn, annan tillverkning samt stål- och metallverk var alla branscher som i den förra undersökningen trodde på en minskning av antalet anställda på tio års sikt. Optimismen är nu stark i dessa branscher och man tror på en ökning av antalet anställda i Sverige. För stål- och metallverken handlar det om att man tror på oförändrat antal anställda i Sverige. Livsmedelsindustrin och partihandeln tror fortfarande på ett minskat antal anställda. Jämfört med den förra undersökningen är man dock mer optimistisk, minskningen av antalet anställda blir inte lika omfattande som man tidigare hade trott. En förklaring kan vara det förbättrade marknadsläget som gör att personalneddragningarna inte behöver bli lika stora som man tidigare hade planerat. Man kan notera att dessa båda branscher samtidigt planerar att öka andelen svenska investeringar. Företagen ser med andra ord en rationaliseringspotential framför sig som de räknar med att realisera under de kommande åren.

19 Vad gör företagen i framtiden 18 Utbildningssektorn har för avsikt att expandera sin personal. Denna expansion är dock mindre tydlig i årets undersökning, i undersökningen 2005 var det fler företag som planerade att expandera antalet anställda. Den förändrade arbetsmarknadspolitiken fokuserar mer på att få ut människor i arbete och lägger mindre vikt vid kvantitet på utbildningssystemet. Denna förändring påverkar även utbildningsföretagen. Verkstadsindustrin automatiserar Verkstadsindustrin har blivit mycket mer pessimistisk om antalet anställda i Sverige. Från att ha trott på en nolltillväxt ligger nu nettotalet på minus 44. Många fler företag räknar med andra ord med att minska antalet anställda i Sverige. Samtidigt har en del företag blivit mer benägna att investera i Sverige. Verkstadsindustrin omfattar många olika sorters företag. Resultaten tyder på att framtiden möts med två parallella strategier. Vissa verkstadsföretag utnyttjar globaliseringen till att flytta tillverkning till lågkostnadsländer, det resulterar i minskat antal anställda i Sverige och mer utlandsinvesteringar. Andra verkstadsföretag, med mer avancerad produktion, väljer nu att investera mer hemmavid. Även i detta fall minskar antalet anställda eftersom man i högre grad automatiserar produktionen. Å andra sidan innebär automatiseringen att den långsiktiga konkurrenskraften stärks, vilket gör att fler jobb kan behållas jämfört med alternativet att inga investeringar görs. I industrisektorn som helhet kan man befara att så många som jobb försvinner de närmaste tio åren. 8 Det motsvarar en minskning med elva procent från dagens nivå. Då ska man observera att en sådan minskning bygger på att tillväxten fortsätter i samma takt som under de senaste tio åren. Om Sverige istället skulle lyckas växla upp till den högre tillväxttakten som nämndes i början av kapitlet kan nedgången i industrisektorn i princip helt undvikas. Mer konkurrens i finanssektorn Även företagen i finansbranschen står inför stora rationaliseringar, där antalet anställda i Sverige beräknas minska. Här handlar det mer om IT-lösningar som minskar personalbehovet. Standardiserade internetbaserade servicepaket och telefonitjänster gör att man kan upprätthålla stora kundvolymer till en lägre kostnad. När företagen i undersökningen besvarar frågorna utgår man från de egna planerna i respektive företag. Oftast ger det en bra bild av utvecklingen i branschen som helhet. Men i vissa branscher kan det finnas trender som gör att de typiska företagsstorlekarna förskjuts. I finansbranschen kan det yttra sig i att de stora företagen minskar antalet anställda, samtidigt som fler små företag startas. Av följande diagram framgår att de fyra storbankernas marknadsandelar har minskat över tid. Svaren i den här undersökningen ska därför inte nödvändigtvis tolkas som att sysselsättningen i finanssektorn krymper. 8 De viktade nettotalen har använts som grund i en enkel simulering. Siffran påverkas av de antaganden som görs i modellen, men resultatet verkar rimligt mot bakgrund av den historiska utvecklingen.

20 Vad gör företagen i framtiden 19 Storbankernas andel av inlåning från hushåll Procent Källa: SCB Regionala effekter Genom att ta hänsyn till skillnader i branschsammansättningen mellan olika regioner går det att få fram konsekvenserna för investeringar och sysselsättning på regionnivå. SCB:s regionalräkenskaper har använts för att få fram strukturskillnaderna i sysselsättning och bruttoregionalproduktens sammansättning. 9 I diagrammet visas nettotalen för den svenska investeringsbenägenheten för de olika riksområdena. 10 Kommer företagets investeringar i Sverige att öka snabbare än investeringarna utomlands kommande 10 år? Nettotal i procentenheter Övre Norrland 11 Mellersta Norrland 8 Sydsverige 6 Stockholm 4 Norra Mellansverige 4 Västsverige 4 Östra Mellansverige 4 Småland med öarna 2 Källor: SCB (2007b) och egna beräkningar SCB (2007) 10 Data på tillräckligt uppdelad branschnivå finns endast för så kallade riksområden, vilket innebär att länen har klumpats ihop i större enheter.

Fem vägval för Sverige. Näringslivets Långtidsutredning November 2007

Fem vägval för Sverige. Näringslivets Långtidsutredning November 2007 Fem vägval för Sverige Näringslivets Långtidsutredning November 2007 Förord 1 Förord I s långtidsutredning ges ett näringslivsperspektiv på utvecklingen under de kommande tre decennierna. Arbetet har letts

Läs mer

Fem vägval för Sverige Näringslivets långtidsutredning. Ett näringslivsperspektiv på utvecklingen de kommande tre decennierna

Fem vägval för Sverige Näringslivets långtidsutredning. Ett näringslivsperspektiv på utvecklingen de kommande tre decennierna Fem vägval för Sverige Näringslivets långtidsutredning Stefan Fölster m fl Juni 2007 Ett näringslivsperspektiv på utvecklingen de kommande tre decennierna INNEHÅLL 1 VAD LIGGER I POTTEN?...6 2 VAD GÖR

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Q3 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Innehåll Q3/6 Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 1 Internationella jämförelser Nord- och Sydamerika

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn 1 BNP-tillväxt i Sverige och Euroområdet Årlig procentuell förändring 2 Produktivitet i Sverige & Euroområdet Årlig procentuell förändring

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra 2014-02-28 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Q3 2008. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2008. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 28 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/8 Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Q1 2008. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q1 2008. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q1 8 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q1/8 Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer