Fem vägval för Sverige. Näringslivets Långtidsutredning November 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fem vägval för Sverige. Näringslivets Långtidsutredning November 2007"

Transkript

1 Fem vägval för Sverige Näringslivets Långtidsutredning November 2007

2 Förord 1 Förord I s långtidsutredning ges ett näringslivsperspektiv på utvecklingen under de kommande tre decennierna. Arbetet har letts av s chefekonom Stefan Fölster. Hanna W Norström har varit projektledare. Anders Bornefalk, Jonas Frycklund, Ylva Hedén-Westerdahl, Björn Lindgren, Anders Morin och Johan Nyström samtliga från s Samhällsekonomiska avdelning har medverkat som författare. Som ett led i arbetet med denna utredning har vi bland annat ordnat två workshops med deltagare från små och medelstora företag, inte minst för att få in ett tydligt företagsperspektiv i rapporten. Bakgrunden till att nu gör en egen långtidsutredning är att statens långtidsutredningar i hög utsträckning bygger på en framräkning av den rådande politiken. Denna utredning tar en annan utgångspunkt som bygger på att samhället har goda möjligheter att ta vara på ny teknik och anpassa sin teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller välfärdssystem till den nya tidens krav. Syftet är att initiera en mer möjlighetsorienterad samhällsekonomisk debatt, där vi vill lyfta fram den stora potential som finns i Sveriges ekonomiska utveckling. För att denna potential ska kunna utvecklas krävs dock att vi i Sverige nu gör rätt vägval. I denna rapport pekar vi ut fem vägval som är av central betydelse för att Sverige ska få en exceptionellt gynnsam utveckling. Ett tidigare utkast har skickats som remissutgåva till ett hundratal ekonomer runt om i Sverige och diskuterats på flera seminarier, bland annat i Almedalen. Många synpunkter och alternativa perspektiv har framförts. Dessa har också påverkat utformningen av denna långtidsutredning. Ändå är inte diskussionen slut med detta. Vi vill bidra till en levande debatt om Sveriges framtid. Lämna gärna synpunkter på innehållet per mail till eller kontakta oss direkt. Stockholm 14 november 2007 Stefan Fölster

3 Innehåll 2 Innehåll Förord....1 Sammanfattning Vad ligger i potten? Vad gör företagen i framtiden Fler spindlar, färre myror så klarar svenskt näringsliv globaliseringen Spara i rätt bössa det första valet Fler företag det andra valet Minska utanförskapet det tredje valet Välfärd i världsklass det fjärde valet Att hantera växthuseffekten rätt det femte valet Så kan det göras...98

4 Sammanfattning 3 Sammanfattning Sveriges samhällsanalys och debatt handlar sällan om de långsiktiga målen, eller medlen för att nå dit. En diskussion som lyfter blicken över flera decennier förekommer på sin höjd på enskilda områden som pensionssystemet eller växthuseffekten. Den mer långsiktiga analysen har istället dominerats av långtidsutredningar som uttryckligen utgått från en fortsättning av rådande politik. Både Finansdepartementet och Sveriges kommuner och landsting har i sina långtidsutredningar skrämts med kostnadsbördan av en ökad andel äldre. Dessa framtidsscenarier ter sig missriktat hotfulla eftersom man antar att samhället har små möjligheter att anpassa sin teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller sitt välfärdssystem till rådande situation. Denna rapport ställer den omvända frågan. Vilka möjligheter har Sverige att styra sin egen framtid? Var finns de vägval som spelar störst roll för Sveriges utveckling? Hur förändrar dessa vägval svenskars liv om man blickar några decennier framåt? Analysen tar avstamp i hur stora teknologiska förändringar och globaliseringen stöper om det svenska näringslivet under de kommande decennierna. Bland annat bygger slutsatserna på en omfattande enkät bland Sveriges företagsledare, studier av såväl Konjunkturinstitutet som samt internationell forskningslitteratur. Analysen som framförs här ger en annan bild än den som ofta förts fram om den framtida samhällsutvecklingen. Stora delar av näringslivet förbereder sig exempelvis för en robotiseringsvåg som kan få stora effekter på arbetsmarknaden. Företagsledarna i enkäten tror på stora neddragningar av antal anställda i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens, samtidigt som många hemmaorienterade branscher väntar betydande ökningar. Tillsammans tyder det på en fortsatt snabb strukturomvandling som tar sig olika uttryck i olika regioner. En överskuggande utmaning är därför att hindra människor att fastna i utanförskap i denna omvandling. Detta kräver att andelen av befolkningen i arbete ökar särskilt mycket i de län som idag har högt utanförskap. Samtidigt växer andra utmaningar. Kraven på kvalitet och tillgänglighet inom välfärden ökar. Teknikskiftet för att begränsa utsläpp av växthusgaser ska finansieras. Utöver detta tillkommer också kostnader för ny infrastruktur. Dessa utmaningar blir svårare att hantera ju sämre Sverige utnyttjar sin potential. Sverige låg på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, Fram till mitten av 1990-talet hade Sverige halkat ned till 14:e plats. Därefter har vår placering varit oförändrad. Sedan 1995 har avståndet till femte platsen dock ökat, från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent Samtidigt har avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP per capita till 13 procent samma period. Sverige har alltså halkat efter ytterligare från toppen, samtidigt som botten har kommit närmare. Ingenting talar för att Sveriges utveckling blir bättre än andra länders utan en större kursändring i den ekonomiska politiken. Det räcker inte att genomföra tillväxtreformer i samma takt som andra länder. För att komma ikapp måste Sverige visa topprestationer inom många områden.

5 Sammanfattning 4 Mot bakgrund av detta kristalliseras fem vägval i den ekonomiska politiken ut. Dessa fem vägval avser områden där: Sverige har en betydande outnyttjad potential Det första vägvalet avser investeringar och sparande i Sverige. Faktiska investeringar i Sverige är internationellt sett fortfarande låga. Samtidigt har Sverige ett stort finansiellt sparande som investeras utomlands. Trots detta äger svenskar ännu inte mer utomlands än utlänningar äger i Sverige. En av globaliseringens effekter är sannolikt att kapitalavkastningen, och därmed vinstandelen av BNP, fortsätter att ligga på en högre nivå än på och 1980-talen. Det är i så fall en fördel att anpassa villkoren för investeringar och sparande till vad som erbjuds i omvärlden. En större del av sparandet bör också ske hos hushållen. Analysen tyder på att en sänkning av kapitalinkomstskatten, minskade marginaleffekter för sparande samt att en utskiftning av en del av den förmögenhet som staten förvaltar till medborgarna skulle kunna lyfta BNP per capita med ungefär fem procentenheter. Det andra vägvalet avser svenskars möjligheter att driva företag. Antal företagare som verkligen lever på sina företag minskar trendmässigt, trots ett ökat intresse för den livsstil och arbetssituation som företagande erbjuder. Ett stort hinder för företagandet är många människors brist på egna reserver. Därutöver skulle en mer omfattande förenkling av regelverken, och en mer serviceinriktad administration, samt en mer genomtänkt forskningspolitik kunna öka företagandet. Nästan all svensk och internationell empiri visar att nyföretagandet är en viktig motor för produktivitetsutvecklingen. Analysen tyder på att förbättrade villkor för företagande skulle kunna lyfta BNP med flera procentenheter under de kommande decennierna utöver de effekter som räknas in under de andra valen som följd av ökande investeringar och sysselsättning. Det tredje vägvalet avser antal människor i arbete. Globaliseringen har redan enligt analysen lett till att svenska företags framgångar inte per automatik innebär jobb för svenskar. Svensk arbetskraft tvingas konkurrera på egna meriter. Utmaningen är att minska antalet sjukskrivningar och förtidspensionärer, att hjälpa unga människor att snabbare ta sig genom de konkurrenskraftiga utbildningarna samt att öka andelen människor över 65 år som arbetar. Näringslivets omstöpning under de kommande decennierna gör att utmaningen blir större än vad den redan är. Potentialen är att personer ska kunna komma i arbete. Analysen som Konjunkturinstitutet gjort på vårt uppdrag visar att detta skulle kunna öka BNP per capita med ungefär nio procentenheter. Det fjärde vägvalet avser utvecklingen av de välfärdstjänster som idag i huvudsak styrs offentligt. I den officiella statistiken antas de ha en produktivitetsutveckling som är noll. Analysen visar däremot att det går att göra betydande löpande förbättringar och att det finns en ännu större potential. Analysen visar att ett antal reformer inom skola, vård och omsorg skulle kunna öka kvaliteten på ett sätt som ökar BNP med fem procent om det räknades in i den officiella statistiken. Samtidigt skulle en sådan utveckling vara en hävstång för näringslivsutvecklingen i närliggande branscher. Det femte vägvalet avser hur Sverige hanterar växthuseffekten. Sverige står idag för 0,2 procent av utsläppen av växthusgaser i världen. Det finns en stor potential att vidareutveckla befintliga teknologier som nästintill helt kan stoppa utsläppen av växthusgaser. Analysen visar att detta kan ske till en ganska låg kostnad om de mest effektiva styrmedlen används, men det finns dessvärre en risk att Sverige genom att använda ineffektiva styrmedel drar på sig onödigt stora kostnader. I sådant fall blir det omöjligt att nå välståndsmålet, även om rätt vägval görs i den övriga politiken.

6 Sammanfattning 5 Dessa fem vägval fångar inte allt som kan göras för att öka tillväxten, och de spaltar inte upp tillväxthinder på det enda möjliga sättet. En del kommentatorer ville exempelvis lyfta upp forskning och utbildning till ett eget sjätte vägval. Här har dessa policyområden istället analyserats som delar av de vägval som avgör investeringar, företagandet och andelen i arbete. Ingen kan förutse framtiden exakt. Många av de scenarioberäkningar som här redovisas om konsekvenserna av de olika valen ska tolkas som storleksordningar snarare än exakta siffror. Sammantaget stakar de ändå ut en realistisk väg tillbaka till ett Sverige som lever upp till sin potential. Tabellen nedan sammanfattar konsekvenserna av de fem vägvalen. Fem vägval som kan lyfta Sverige till femte plats i välståndsligan Konsekvenser av en kursändring på BNP per capita i procent under de kommande tre decennierna Vägval Effekt på BNP Spara i rätt bössa 5 Fler företag 8 Minskat utanförskap 9 Välfärd i världsklass Hantera växthuseffekten rätt 0 (enl. NR, men 5 när det mäts) 0 (men minus med ineffektiva styrmedel) NR = nationalräkenskaper

7 Vad ligger i potten? 6 1 Vad ligger i potten? Stockholm, juni 2035 Det är morgon och luften känns frisk. Det är svårt att tro att Stockholm nu har dubbelt så många invånare som år Somrarna har blivit varmare, men numera är det bara kor som släpper ut växthusgaser. Här och var syns en städrobot som plockar upp skräp. Det finns inga bilköer på vägarna och de flesta bilarna kör automatiskt. Bakom styrspaken sitter människor och dricker kaffe medan de läser sina digitala morgontidningar. Tidsjakten är sedan länge löst genom flexibla arbetstider. Detta tillsammans med ett stort tjänsteutbud har gjort det lättare att få ihop dagsschemat med jobb, familj, vänner och intressen. Sverige tillhör topp-fem länderna i välståndsligan. Världsekonomin har med Kina och Indien i spetsen utvecklats över all förväntan. Afrika är nu vad Asien var i början av 2000-talet och går snabbt framåt. Kinas investeringar i Sverige har varit framgångsrika och företagstillväxten har ökat markant. Sverige är fortfarande en handelsberoende nation men har nu även lyckats att locka till sig ett flertal företags huvudkontor. Hälften av alla barn går i friskolor. Svenska barn har inlärningsförmåga i världsklass. Scenariot ovan skulle många avfärda som en önskedröm. I åtskilliga länder tas dock sådana blomstermålningar på djupaste allvar. För inte så länge sedan återvaldes Andrus Ansip till Estlands premiärminister. Han och hans Reformparti vann valet på ett reformpaket som ska göra Estland till ett av EU:s fem rikaste länder under en 15-års period. Idag ligger Estland på en 20:e plats, rankat efter köpkraftsjusterad BNP per capita, bland EU:s 27 medlemsländer. Utöver Estlands exceptionellt konkurrenskraftiga skattesystem som bland annat ger företag möjlighet att slippa betala vinstskatt, under förutsättning att vinsten återinvesteras, vill partiet även sänka inkomstskatten. Estland har platt skatt, som infördes 1994, vilket innebär att inkomster beskattas med samma procentsats oavsett inkomstens storlek. Denna skattesats vill Reformpartiet nu sänka från 23 procent, som redan är bland de lägsta skattesatserna i EU, till 18 procent 2011, och sedan till 12 procent Vidare vill partiet liberalisera arbetsmarknaden samt förenkla regler och byråkrati kring företagande. De långtgående reformerna tillsammans med Estlands mycket höga genomsnittliga tillväxttakt det senaste decenniet samt en kraftigt minskad arbetslöshet skapar goda förutsättningar för att landet ska nå premiärministerns mål. 1 har satt upp ett liknande mål som Estlands premiärminister, nämligen att Sverige ska ligga på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, De senaste årens utveckling har dock inte gynnat utvecklingen i välståndsligan, snarare tvärtom. Sedan 1995 har avståndet till femteplatsen ökat från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent Samtidigt har avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP per capita till 12 procent under samma period. 1 Estlands tillväxttakt uppmättes till drygt elva procent 2006 vilket kan jämföras med Sveriges dryga fyra procent. Arbetslösheten har minskat från 13 till fem procent sedan 2000.

8 Vad ligger i potten? 7 OECD:s välståndsliga Index av BNP per capita, Sverige = 100 Placering Luxemburg 171,1 Luxemburg 218,8 2 USA 128,1 Norge 150,0 3 Schweiz 122,4 USA 130,1 4 Norge 111,7 Irland 121,0 5 Österrike 108,1 Island 112,7 6 Kanada 105,9 Schweiz 111,0 7 Danmark 105,6 Nederländerna 109,4 8 Island 105,1 Österrike 107,1 9 Japan 104,7 Australien 106,6 10 Belgien 103,4 Danmark 106,2 11 Tyskland 102,6 Kanada 106,1 12 Nederländerna 101,7 Belgien 102,8 13 Australien 100,4 Storbritannien 102,3 14 Sverige 100,0 Sverige 100,0 15 Italien 99,9 Finland 96,3 16 Frankrike 97,5 Tyskland 95,8 17 Storbritannien 92,5 Japan 95,8 18 Finland 89,2 Frankrike 94,3 19 Irland 84,0 Grekland 92,1 20 Nya Zeeland 80,8 Italien 87,7 Källor: OECD och. För att Sverige ska kunna återta femteplatsen måste tillväxten öka betydligt. För att få en ungefärlig uppfattning om storleken på tillväxtökningen kan vi göra en jämförelse med Island, som idag ligger på femte plats. Ett rimligt antagande är att Islands BNP per capita fortsätter att växa i samma takt som genomsnittet de senaste tio åren. Detta innebär att Sveriges BNP per capita måste växa med fyra procent per år om vi ska kunna ta femteplatsen inom en tioårsperiod (under antagandet att alla andra länder behåller sina nuvarande positioner). Sveriges BNP per capita har som jämförelse vuxit med i genomsnitt 2,6 procent de senaste tio åren. Sverige kan Sverige har gjort stora välståndslyft tidigare. För bara 150 år sedan var Sverige ett u-land. Spädbarnsdödligheten var cirka 20 procent, medellivslängden för män var 45 år och för kvinnor 50 år, 14 procent av Sveriges befolkning bodde i städer, arbetstiden för en vanlig arbetare uppgick ofta till timmar per dag, sex dagar i veckan. Ytterst få barn gick mer än sex år i skolan innan de började arbeta. Sverige industrialiserades i en rasande takt från mitten av 1800-talet och stora reformer inom näringslivet genomfördes som exempelvis införandet av näringsfrihet samt en mycket liberal handelspolitik. På bara drygt 100 år gick Sverige från att vara ett u-land till att bli ett av världens rikaste länder. Sveriges BNP ökade nästan 20 gånger under denna period. Översatt till välfärd för befolkningen betyder detta att medellivslängden nästintill fördubblades, spädbarnsdödligheten minskade till under en procent samt att antalet arbetade timmar minskade med nästan 1000 timmar per år hade vi nått en fjärde plats i OECD:s välståndsliga.

9 Vad ligger i potten? 8 Detta var dock länge sedan och frågan är om Sverige kan göra samma resa idag. Svaret på den frågan är ja. En jämförelse med en rad andra länder visar att det går att förbättra situationen i ett land avsevärt, även på relativt kort tid, om man är beredd att göra förändringar. En titt på OECD:s välståndsliga (se tabell ovan) visar att minst fem länder har förbättrat sina positioner mellan 1995 och 2005 där Irland står som ett föregångsland. Irland har avancerat från 19:e till fjärde platsen under denna period. Även Island, Nederländerna, Australien och Storbritannien har avancerat, dock inte lika många placeringar som Irland. Tabellen visar också att avståndet till alla länder som har högre placeringar än Sverige har ökat. Storbritannien, som 1995 var fattigare än Sverige, har nu dessutom passerat oss. Gemensamt för dessa länder är att de har genomfört reformer inom olika områden, framförallt inom arbetsmarknads- och skattepolitiken. Irland har gjort sig känt för sin lågskattestrategi, i synnerhet inom tillverkningsindustrin, för att locka till sig utländska investerare och företag. I både Nederländerna och Storbritannien har regeringarna satsat på arbetsmarknadsreformer och samlat allt arbetsmarknadspolitiskt arbete under ett och samma tak. 2 Fokus har varit att en hög sysselsättningsnivå är en viktig förutsättning för välfärdssamhället och att ett lågt arbetskraftsutbud riskerar att bli ett hinder för tillväxten. De sammanhållna systemen gör att människor inte faller mellan stolarna eller skickas mellan olika instanser. 3 Även Australien har reformerat arbetsmarknaden med dels en återhållsam löneutveckling och dels en förflyttning av förhandlingsmakten från facket till en mer individuell lönesättning. Landet har dessutom sänkt eller tagit bort en rad tullar och andra handelshinder. Island kan, liksom Irland, ses som ett föregångsland i skattefrågan. Där har regeringen under 1990-talet satsat på kraftigt sänkta skatter samt ett förenklat skattesystem plus en flexibel arbetsmarknad. Ett resultat av dessa reformer är inte bara att länderna har avancerat i välståndsligan, utan de har även uppnått en högre sysselsättningstillväxt. Diagrammet intill visar att alla länderna har haft en snabbare sysselsättningstillväxt i förhållande till Sverige under de senaste tio åren. Totalt antal sysselsatta Index 1995= Australien Irland Nederländerna Storbritannien Island Sverige Källa: Ecowin I Storbritannien slog man samman alla arbetsförmedlingar och socialkontor till något som kallas Jobcentre Plus (http://www.jobcentreplus.gov.uk). I Holland samlades ansvaret för allt arbetsmarknadspolitiskt arbete i en enhet, Centrum för Arbete och Inkomst. Staten förfogar över de ekonomiska styrmedlen för såväl försörjningsstöd som motsvarigheten till A-kassa och andra försäkringar. 3 Sveriges kommuner och Landsting (2006).

10 Vad ligger i potten? 9 Detta visar att den förhållandevis höga BNP-tillväxten i Sverige mellan 1995 och 2005 inte har gett de förväntade resultaten, i form av välstånd och sysselsättning. Men jämförelsen med andra länder visar att det finns en stor förbättringspotential genom att vidta nödvändiga reformer. Varför har det inte gått bättre? På många sätt är det förvånande att Sveriges utveckling sedan mitten på 1990-talet inte varit bättre, eftersom det var en period av återhämtning efter en mycket djup lågkonjunktur och en del tillväxtreformer. Enligt diagrammet intill har Sveriges BNP per capita faktiskt vuxit ganska mycket sedan Detta har kunnat ske trots att både sysselsättning och antalet arbetade timmar har varit relativt oförändrade. Sveriges utveckling Index 1995= Arbetade timmar Sysselsättning Folkmängd BNP/Capita Källa: SCB. Orsakerna till detta är flera. Till exempel har Sverige internationellt sett ett mycket lågt företagande och antalet företagare i Sverige som lever på sitt företagande minskar trendmässigt, trots ett ökat intresse för den livsstil och arbetssituation som företagande erbjuder. Detta begränsar givetvis sysselsättningsutvecklingen. (Läs vidare i kapitel fem.) En annan orsak är arbetsmarknadslagstiftningens utformning som idag begränsar flexibiliteten på arbetsmarknaden. Globaliseringen och den hårdare konkurrenssituationen kräver att den inhemska arbetsmarknaden snabbt kan anpassa sig till nya förutsättningar. En stel arbetsrätt tillsammans med generösa ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom är bidragande orsaker till varför över en miljon människor i arbetsför ålder idag står utanför arbetsmarknaden. (Läs vidare i kapitel sex.) Även näringslivsstrukturen påverkar sysselsättningen. De konkurrensutsatta sektorerna har under en längre tid effektiviserat, specialiserat och automatiserat sina verksamheter vilket har bidragit till både outsourcing och personalneddragningar. Då Sveriges tjänstemarknad, i traditionell bemärkelse, inte är lika välutvecklad som i många andra länder har denna inte kunnat fånga upp de människor som blivit utan jobb. Idag är det svårare att skilja på vad som är varuproducerande och tjänsteproducerande då dessa blir allt mer integrerade med varandra. (Läs vidare i kapitel två och tre.)

11 Vad ligger i potten? 10 En ytterligare orsak är att den hårda globala konkurrensen har tvingat företagen att efter rationaliseringar och effektiviseringar pressa ned priserna. Detta har framförallt påverkat IT- och telekombranschen. Denna utveckling kan tydligt ses i export- och importprisutvecklingen. Exportpriserna har utvecklats betydligt svagare än importpriserna vilket ger ett försvagat bytesförhållande, det vill säga terms of trade faller. En fallande terms of trade innebär att landet tvingas sälja mera exportvaror för att få en given mängd importvaror. Med tanke på att Sverige är ett land med en relativt hög ekonomisk nivå, där dessutom forskning och utveckling svarar för drygt tre procent av BNP, borde utvecklingen istället vara den motsatta, det vill säga att vi producerar och exporterar mer komplicerade och dyra saker medan vi importerar det som är billigt. En orsak till varför det inte är på detta sätt är troligtvis att investeringsgraden inom näringslivet har varit för låg. Export- och importpriser i Sverige Index 1995= Exportpriser (vänster skala) Importpriser (vänster skala) Terms of Trade (höger skala) Källa: SCB. Enligt teorin leder fallande priser till ökad efterfrågan vilket är precis det som har hänt i Sverige. De fallande exportpriserna är en av de viktigaste faktorerna till att den svenska exporttillväxten ökat med nästan 100 procent mellan 1995 och Med tanke på att exportens andel av BNP idag motsvarar nästan 50 procent får givetvis en stark exporttillväxt stor betydelse för BNP. Man kan få en uppfattning av välfärdsförlusten av en försämrad terms of trade för ett land genom att ta hänsyn till effekten av olikheterna i prisutveckling på exporten och importen vid beräkningar av BNP. Detta innebär att BNP justeras med hänsyn till vunnen eller förlorad köpkraft. Detta kallas real BNP. 4 Utvecklingen av den svenska reala BNP-utvecklingen visas i diagrammet intill. Detta visar att fallande exportpriser kan få förhållandevis stora konsekvenser på BNP-utvecklingen, vilket innebär att tillväxten har sett ljusare ut än vad den faktiskt har varit. Detta är också en viktig orsak till varför BNP per capita, under samma period, inte gett någon utväxling i relativt välstånd i förhållande till de andra OECD-länderna. 5 4 SCB Nationalräkenskaperna. 5 En del vill göra ytterligare justeringar för att belysa Sveriges tillväxt. Om BNP uttrycks per person i arbetsför ålder så har det gått lite bättre för Sverige. Men med en sammantagen korrigering för bytesförhållanden, andel av befolkningen i arbetsför ålder och återhämtningseffekten från den djupa lågkonjunkturen ter sig Sveriges tillväxt sedan 1995 snarast ännu sämre än för real BNP.

12 Vad ligger i potten? 11 Real BNP utveckling i förhållande till vanlig BNP Index 1995= BNP i fasta priser BNP i reala priser Källa: SCB Ökat välstånd spelar roll En studie om levnadsförhållanden inom EU visar att svenskar och övriga européer generellt är nöjda med livet som de lever idag. 6 Analyseras däremot de enskilda frågorna framträder en annan bild. Det som framförallt blir tydligt är att svenskarna har en betydligt mer pessimistisk framtidstro i förhållande till i stort sett alla EU-länder för de framtida generationerna. På frågan; Tror du att livet för de som är barn idag kommer att vara lättare, svårare eller ingen skillnad i jämförelse med hur livet är för den egna generationen? var det bara åtta procent i Sverige som trodde att livet skulle bli lättare. Enbart tyskarna var mer pessimistiska. Resultatet visas i diagrammet nedan. Tror du att livet för de som är barn idag kommer att vara lättare än vad livet är för din egen generation? Andel som svarade Ja Tyskland Sverige Källor: European Social Report, EU-kommissionen. 6 Europeiska kommissionen (2007). Frankrike Malta Belgien Grekland Slovenien Luxemburg Nederländerna Tjeckien Italien Österrike Storbritannien EU-25 Danmark Ungern Spanien Cypern Estland Slovakien Polen Irland Lettland Finland Litauen Portugal

13 Vad ligger i potten? 12 Svenskarna tycker att det som är mest oroande för de framtida generationerna är miljön och risken för arbetslöshet medan motsvarande orosmoln inom EU framförallt avser arbetslöshet och pensionerna. Ett annat exempel där svenskarna har ett lågt förtroende avser skola och barnomsorg. Invånarna i Sverige är minst nöjda med, det vill säga har lägst förtroende för, skolan bland EU:s 25 medlemsländer och hamnar långt ned även beträffande barnomsorgen. Sverige ligger 15 respektive tio procentenheter under EU-genomsnittet på dessa områden. De tillfrågade fick också svara på vad de anser vara de största orosmolnen idag. Svenskarna svarade i turordning: miljön, brottsligheten och äldreomsorgen, därefter kom hälso- och sjukvården samt arbetslösheten. För hela EU var det arbetslöshet och levnadsomkostnader som orsakade den största oron, därefter kom pensionen, brottsligheten och hälso- och sjukvården. Dessa indikatorer tyder på en stor förbättringspotential i Sverige. Är det möjligt att välja en utvecklingsväg som positivt överraskar de flesta svenskar? I de kommande två kapitlen granskas förutsättningarna för att det svenska näringslivet ska kunna ta ett mer ambitiöst kliv framåt.

14 Vad gör företagen i framtiden 13 2 Vad gör företagen i framtiden Bergslagen, juni 2035 Jag hade ju faktiskt inte trott att det skulle gå. Alla sa åt mig att industri var kört och att man skulle satsa på en karriär inom media. Men mitt företag som bygger husmoduler i fabrik har lyckats över all förväntan. I början var det mycket manuellt arbete men nu är det robotarna som tagit över allt mer. Jag och mina medarbetare bidrar nu med fler och bättre bostäder runt om i Östersjöregionen. Att husen är så välisolerade att de inte behöver värmas upp är också ett positivt bidrag vi gjort till samhället. Vi är stolta men inte nöjda. År 2035 kommer företagen att producera drygt två gånger så mycket som idag om tillväxten fortsätter att utvecklas som under de senaste tio åren. Om Sverige istället lyckas öka tillväxten och når en topp-position i välståndsligan så kommer företagen år 2035 att producera tre och en halv gånger så mycket som idag. Skillnaden mellan alternativen är större än hela den nuvarande produktionen. 7 En del av den ökade produktionen beror på att antalet anställda ökar, men den största delen utgörs av ökad produktivitet. Hur kommer företagen att tackla produktionsökningen? Hur kommer det att se ut i olika branscher? I det här kapitlet visas resultatet av en undersökning av de största företagens långtidsplaner och centrala utvecklingslinjer i olika branscher. Större företag har i allmänhet en längre tidshorisont än mindre företag. För att få en inblick i företagens långsiktiga förväntningar har SCB:s Företagsbuss använts, den riktar sig till de 18 största företagen i 18 olika branscher. Företagen har tillsammans anställda och svaren har därför en stor tyngd i det här sammanhanget. Tunga branscher investerar mer utomlands Företagens långsiktiga investeringsplaner undersöktes genom frågan: Tror du att ditt företags investeringar i Sverige kommer att öka snabbare än investeringarna utomlands under de kommande 10 åren? I kommande diagram redovisas nettotal. Nettotalen beräknas genom att man tar andelen företag som säger sig öka investeringarna i Sverige snabbare än utomlands och drar ifrån andelen företag som säger sig öka investeringarna utomlands snabbare. Ett positivt nettotal indikerar att en bransch planerar att investera förhållandevis mer i Sverige och ett negativt nettotal att branschen planerar att investera mer i utlandet. Metallindustrin, kemiindustrin, samt till viss del finansbranschen och verkstadsindustrin är inriktade på att öka andelen utlandsinvesteringar framöver. Stål- och metallverken har ett högt kapacitetsutnyttjande och ett gott marknadsläge. Fokuseringen är dock mycket tydlig på att framtida investeringar kommer att hamna utomlands och den bilden har förstärkts jämfört med förra undersökningen. Även kemi- och läkemedelsindustrin är starkt fokuserad på utlandsinvesteringar och här är bilden snarlik den från förra undersökningen. Så är också fallet för finansiell verksamhet. Alla dessa branscher har höga förädlingsvärden. Energisektorn å andra sidan har en stark fokusering på Sverige i sina kommande investeringar. Klimatfrågan och ökade krav på leveranssäkerhet leder till kraftiga nyinvesteringar i branschen framöver. Utbildning, vårdsektorn samt samhälleliga och personliga tjänster är branscher som traditionellt har en nationell inriktning. Det märks även i investeringsplanerna på tio års sikt. 7 Beräkningen grundar sig på skillnaden mellan en BNP per capita-tillväxt på 2,6 respektive 4 procent per år. SCB:s befolkningsprognos har använts i beräkningarna.

15 Vad gör företagen i framtiden 14 Kommer företagets investeringar i Sverige att öka snabbare än investeringarna utomlands de kommande 10 åren? Nettotal i procentenheter El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Utbildning Hälso- & sjukvård, sociala tj, veterinärverksamhet Andra samhälleliga och personliga tjänster Förlag Transport, magasinering, kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Livsmedelsindustri Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstj Byggverksamhet Annan tillverkning Skogsindustri Partihandel Detaljhandel Verkstadsindustri Finansiell verksamhet Kemi- och läkemedelsindustri Stål- och metallverk Källor: SCB (2007b) och egna beräkningar. Anm: Positiva nettotal innebär att fler företag planerar att öka sina investeringar i Sverige snabbare än utomlands, jämfört med andelen företag som planerar att öka sina utländska investeringar snabbare. För två år sedan ställdes exakt samma fråga till företagen. Förändringarna i svaren är relativt stora. För två år sedan var många av branscherna mer fokuserade på utlandsinvesteringar, medan man nu i de flesta fall blivit mer fokuserade på Sverige. Överlag är företagen med andra ord mer optimistiska om investeringarna i Sverige. För att analysera dessa förskjutningar i investeringsplanerna har ett fyrfältsdiagram konstruerats. Investeringsfokus kommande tio år Nettotal i procentenheter 80 Utomlands Sverige Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Annan tillverkning Detaljhandel Kemi och läkemedel Finansiell verksamhet Stål- och metallverk Skogsindustri Hotell och restaurang Utbildning Förlag Företagstjänster El, gas, värme, vatten Byggverksamhet Transport, magasinering, kommunikation Partihandel Andra samhälleliga och personliga tjänster Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Optimism Pessimism Källor: SCB (2005, 2007b) och egna beräkningar.

16 Vad gör företagen i framtiden 15 På den horisontella axeln anges nettotalen från årets undersökning. Ju längre ut till höger desto mer fokusering har branschen på investeringar i Sverige. På den vertikala axeln anges förändringen i nettotal jämfört med förra undersökningen. Ju längre upp desto mer optimistisk har branschen blivit till investeringar i Sverige. Men investeringar i Sverige har blivit mer intressanta Om man exempelvis tar skogsindustrin, så är det numera fler företag som tror att investeringarna i Sverige kommer att öka snabbare än investeringarna utomlands (nettotal 17 procentenheter, läget på horisontell axel). Det är en dramatisk förändring jämfört med förra undersökningen där nettotalet var minus 56, det vill säga fler företag trodde då på en ökad andel utlandsinvesteringar. Differensen mellan de båda åren blir 72, vilket ger läget på den vertikala axeln. En sådan förändrad bild av framtiden benämns i diagrammet som optimism. Ett annat exempel är hotell- och restaurangbranschen. Även i denna sektor finns en Sverigefokusering med ett positivt nettotal i årets undersökning på 19 procentenheter. Men företagens bild av framtiden har förändrats åt andra hållet, jämfört med skogsindustrin. I den förra undersökningen var man nämligen mycket mer Sverigefokuserad, med ett nettotal på 56 procentenheter. Hotelloch restaurangbranschen, liksom partihandeln, går relativt bra och stora investeringar har genomförts inom landet. Flera kedjor har vuxit fram som nu expanderar utomlands. I diagrammet finns några intressanta mönster. Man kan börja med att betrakta skogsindustrin, livsmedelsindustrin, annan tillverkning, och verkstadsindustrin till del. Dessa industrigrenar har blivit mer optimistiska om investeringarna i Sverige. Från att ha planerat att öka andelen utländska investeringar är man nu mer Sverigeinriktade. Vårdföretagen, utbildningsbranschen samt personliga och samhälleliga tjänster har en stark Sverigefokusering på sina kommande investeringar. Men faktum är att det är en relativt stor förändring jämfört med undersökningen 2005, då Sverigefokuseringen också fanns men var mindre tydlig. Inte bara en bättre konjunktur Att många branscher blivit mer positivt inställda till investeringar i Sverige skulle kunna förklaras av det gynnsamma konjunkturläget. En allmän optimism i det korta perspektivet kan ha smittat av sig även på de långsiktiga investeringsplanerna. Å andra sidan är konjunkturläget gott även i övriga Europa, som är den största mottagaren av svenska utlandsinvesteringar, så egentligen borde inte konjunkturen i sig påverka fördelningen mellan inhemska och utländska investeringar. Sverige befinner sig för närvarande i en fas där tillväxten i högre grad drivs av den inhemska efterfrågan. Det kan generera ökade inhemska investeringar i konsumtionsnära branscher, vilket det till viss del finns stöd för i det tidigare diagrammet. Näringspolitiken spelar också in En annan förklaring till de mer inhemskt inriktade investeringsplanerna är att företagen är positivt inställda till de politiska förändringar som har gjorts. Vissa hot om utökade regleringar på arbetsmarknaden har undanröjts, arbetsgivarens ansvar för sjuklönen har begränsats och förmögenhetsskatten har avskaffats. Företagens frågor har fått en central position i den politiska debatten, något som bidrar till att företagen ser mer positivt på sin framtid.

17 Vad gör företagen i framtiden 16 De förändrade investeringsplanerna skulle också kunna förklaras med mättnadseffekter. Investeringar görs där man förväntar sig högst avkastning. En lång period med stora utlandsinvesteringar har gjort att företag har realiserat de mest lönsamma utlandsprojekten. Följdinvesteringar i utlandet har däremot en något lägre förväntad avkastning än den första vågens projekt och har därför inte genomförts. Samtidigt har den låga inhemska investeringsnivån byggt upp ett stort latent investeringsbehov i Sverige. Med tiden blir behoven så stora att lönsamhetskalkylerna för projekten inom landet till slut blir attraktiva. Flera tunga branscher vill ha färre anställda Ett annat sätt att se på branschernas utveckling är att studera de långsiktiga anställningsplanerna i olika branscher. De långsiktiga anställningsbesluten undersöktes genom frågan: Kommer företaget att ha fler eller färre anställda i Sverige om 10 år? I kommande diagram redovisas företagens attityder till anställningar i nettotal. I branscher med positiva nettotal planerar företagen att öka antalet anställda i Sverige och i branscher med negativa nettotal minskar företagen sina anställda. Vårdsektorn, hotell och restaurang, företagstjänster och utbildning är exempel på branscher där företagen planerar att öka antalet anställda i Sverige. Förlag, finansiella företag, skogsindustrin och verkstadsindustrin planerar att minska sin svenska personal. Kommer företaget att ha fler eller färre anställda i Sverige om 10 år? Nettotal i procentenheter Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, Hotell- och restaurangverksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, Utbildning Byggverksamhet Detaljhandel El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Andra samhälleliga och personliga tjänster Transport, magasinering, kommunikation Annan tillverkning Stål- och metallverk Kemi- och läkemedelsindustri Partihandel Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Skogsindustri Finansiell verksamhet Förlag Källor: SCB (2007b) och egna beräkningar. Om man viktar nettotalen efter antal anställda i respektive bransch får man ett totalt nettotal på plus sex, något som indikerar viss optimism om de totala anställningsplanerna. Anställningarna verkar dock i huvudsak komma i de inhemska branscherna. För den internationellt konkurrensutsatta industrin är bilden en annan. Hela industrins nettotal ligger på minus 45, vilket är en stark signal om minskad sysselsättning i den sektorn.

18 Vad gör företagen i framtiden 17 Men de flesta är mer optimistiska än tidigare För två år sedan ställdes motsvarande fråga till företagen. Överlag är företagen nu mer optimistiska om antalet anställda i Sverige om tio år. Den förändrade framtidsbilden analyseras i fyrfältsdiagrammet nedan. På den horisontella axeln anges nettotalen från årets undersökning. Ju längre ut till höger desto mer benägna är företagen att tro på en expansion av antalet anställda i Sverige. På den vertikala axeln anges förändringen i nettotal jämfört med förra undersökningen. Ju längre upp desto mer optimistisk har branschen blivit till ökade anställningar i Sverige, jämfört med förra undersökningen. Fler eller färre anställda i Sverige om tio år Nettotal i procentenheter 80 Minskning Ökning 60 Livsmedelsindustri Transport, magasinering, kommunikation Partihandel Kemi och läkemedel Skogsindustri Förlag Finansiell verksamhet Verkstadsindustri Stål- och metallverk Annan tillverkning Andra samhälleliga och personliga tjänster Företagstjänster El, gas, värme, vatten Detaljhandel Byggverksamhet Utbildning Hotell och restaurang Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Optimism Pessimism Källor: SCB (2005, 2007b) och egna beräkningar. Transport och kommunikationer, energisektorn, annan tillverkning samt stål- och metallverk var alla branscher som i den förra undersökningen trodde på en minskning av antalet anställda på tio års sikt. Optimismen är nu stark i dessa branscher och man tror på en ökning av antalet anställda i Sverige. För stål- och metallverken handlar det om att man tror på oförändrat antal anställda i Sverige. Livsmedelsindustrin och partihandeln tror fortfarande på ett minskat antal anställda. Jämfört med den förra undersökningen är man dock mer optimistisk, minskningen av antalet anställda blir inte lika omfattande som man tidigare hade trott. En förklaring kan vara det förbättrade marknadsläget som gör att personalneddragningarna inte behöver bli lika stora som man tidigare hade planerat. Man kan notera att dessa båda branscher samtidigt planerar att öka andelen svenska investeringar. Företagen ser med andra ord en rationaliseringspotential framför sig som de räknar med att realisera under de kommande åren.

19 Vad gör företagen i framtiden 18 Utbildningssektorn har för avsikt att expandera sin personal. Denna expansion är dock mindre tydlig i årets undersökning, i undersökningen 2005 var det fler företag som planerade att expandera antalet anställda. Den förändrade arbetsmarknadspolitiken fokuserar mer på att få ut människor i arbete och lägger mindre vikt vid kvantitet på utbildningssystemet. Denna förändring påverkar även utbildningsföretagen. Verkstadsindustrin automatiserar Verkstadsindustrin har blivit mycket mer pessimistisk om antalet anställda i Sverige. Från att ha trott på en nolltillväxt ligger nu nettotalet på minus 44. Många fler företag räknar med andra ord med att minska antalet anställda i Sverige. Samtidigt har en del företag blivit mer benägna att investera i Sverige. Verkstadsindustrin omfattar många olika sorters företag. Resultaten tyder på att framtiden möts med två parallella strategier. Vissa verkstadsföretag utnyttjar globaliseringen till att flytta tillverkning till lågkostnadsländer, det resulterar i minskat antal anställda i Sverige och mer utlandsinvesteringar. Andra verkstadsföretag, med mer avancerad produktion, väljer nu att investera mer hemmavid. Även i detta fall minskar antalet anställda eftersom man i högre grad automatiserar produktionen. Å andra sidan innebär automatiseringen att den långsiktiga konkurrenskraften stärks, vilket gör att fler jobb kan behållas jämfört med alternativet att inga investeringar görs. I industrisektorn som helhet kan man befara att så många som jobb försvinner de närmaste tio åren. 8 Det motsvarar en minskning med elva procent från dagens nivå. Då ska man observera att en sådan minskning bygger på att tillväxten fortsätter i samma takt som under de senaste tio åren. Om Sverige istället skulle lyckas växla upp till den högre tillväxttakten som nämndes i början av kapitlet kan nedgången i industrisektorn i princip helt undvikas. Mer konkurrens i finanssektorn Även företagen i finansbranschen står inför stora rationaliseringar, där antalet anställda i Sverige beräknas minska. Här handlar det mer om IT-lösningar som minskar personalbehovet. Standardiserade internetbaserade servicepaket och telefonitjänster gör att man kan upprätthålla stora kundvolymer till en lägre kostnad. När företagen i undersökningen besvarar frågorna utgår man från de egna planerna i respektive företag. Oftast ger det en bra bild av utvecklingen i branschen som helhet. Men i vissa branscher kan det finnas trender som gör att de typiska företagsstorlekarna förskjuts. I finansbranschen kan det yttra sig i att de stora företagen minskar antalet anställda, samtidigt som fler små företag startas. Av följande diagram framgår att de fyra storbankernas marknadsandelar har minskat över tid. Svaren i den här undersökningen ska därför inte nödvändigtvis tolkas som att sysselsättningen i finanssektorn krymper. 8 De viktade nettotalen har använts som grund i en enkel simulering. Siffran påverkas av de antaganden som görs i modellen, men resultatet verkar rimligt mot bakgrund av den historiska utvecklingen.

20 Vad gör företagen i framtiden 19 Storbankernas andel av inlåning från hushåll Procent Källa: SCB Regionala effekter Genom att ta hänsyn till skillnader i branschsammansättningen mellan olika regioner går det att få fram konsekvenserna för investeringar och sysselsättning på regionnivå. SCB:s regionalräkenskaper har använts för att få fram strukturskillnaderna i sysselsättning och bruttoregionalproduktens sammansättning. 9 I diagrammet visas nettotalen för den svenska investeringsbenägenheten för de olika riksområdena. 10 Kommer företagets investeringar i Sverige att öka snabbare än investeringarna utomlands kommande 10 år? Nettotal i procentenheter Övre Norrland 11 Mellersta Norrland 8 Sydsverige 6 Stockholm 4 Norra Mellansverige 4 Västsverige 4 Östra Mellansverige 4 Småland med öarna 2 Källor: SCB (2007b) och egna beräkningar SCB (2007) 10 Data på tillräckligt uppdelad branschnivå finns endast för så kallade riksområden, vilket innebär att länen har klumpats ihop i större enheter.

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q2 27 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q2/7 Sverige 4

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q1 7 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 6, Manpower Inc. All rights reserved. Q1/7 Innehåll Sverige 4 Regionala

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer