LKAB testar naturgas i full skala. Tema om energi Sid Energi- och klimatmål. utmanar oss FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 3 # MAJ 2014

Transkript

1 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 3 # MAJ LKAB klättrar på ranking 9 Biobränsle för miljön 14 Besatt av energi 18 Wassara flyttar in LKAB testar naturgas i full skala Tema om energi Sid 5-16 FOTO: FREDRIC ALM Energi- och klimatmål utmanar oss Anders Kitok, sid 2

2 LKAB:S ENERGIMÅL STÄLLER OSS INFÖR NYA UTMANINGAR. Redan i år skall vi bli 2,5 procent effektivare och lika mycket nästa år, räknat i energimängd per ton färdiga produkter. Energimålet ställer krav på dig! LKAB:s energimål ställer oss inför nya utmaningar. Redan i år skall vi bli 2,5 procent effektivare och lika mycket nästa år, räknat i energimängd per ton färdiga produkter. Till 2020 skall energianvändningen per producerat ton i LKAB ha minskats med 20 procent. Det kräver ett starkt fokus på effektiv energianvändning i ditt dagliga jobb om vi skall lyckas. Alla har en viktig roll. Vi har många projekt igång men vi måste alla jobba hårt för att åstadkomma förändringen. Processoptimering blir ännu viktigare, både i stor skala och i den egna vardagen. Att minska energianvändningen är ett viktigt medel att även nå LKAB:s klimatmål. Sparade kilowattimmar är bästa sättet att minska utsläppen av koldioxid. En sparad kilowattimme elkraft motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 7 gram elvärmda villor motsvarar 140 ton koldioxid. Koldioxidutsläppen i LKAB ska ned från 27 kg per ton till 17 kilo per ton Det gäller att hushålla och ständigt hitta smartare, energieffektivare lösningar. färdiga produkter. Det är en siffra varje medarbetare kan påverka. Det mesta vi gör i vardagen drar energi och påverkar klimatet. Det är på samma sätt med våra processer. Det tredje målet är att öka andelen förnybara bränslen. Bioenergi är ett viktigt steg på den vägen. De tre målen hänger ihop. Om vi spar energi minskar koldioxidutsläppen och med alternativa bränslen kan vi trimma energianvändningen och minska utsläppen av växthusgaser ytterligare. Alla tre områdena kan minska LKAB:s klimatpåverkan, Förändringsarbetet skapar många möjligheter. Det gäller att hushålla och ständigt hitta smartare, energieffektivare lösningar i din vardag och i våra processer. Energin ska vi inte slösa med utan använda effektivt där den behövs. Idérikedomen behöver däremot mer energi. ANDERS KITOK, DIREKTÖR ENERGI OCH KLIMAT SVARAR Arena för alla LKAB. Arena är nu lanserat i hela koncernen. De gamla intranäten, Insite (LKAB Minerals), Driftsnytt/Gula sidorna (Narvik) och Insidan kommer successivt att avvecklas under året. Intranätet är ett arbetsverktyg som ska användas för informationsspridning och samarbete. Det sociala flödet är utmärkt för att dela kunskap. Idag är det inte alltid lätt att nå ut med relevant information och jag får ofta kommentaren att information saknas. Frida Keskitalo, controller ekonom, Kiruna: Man kan tänka på belysningen. Vi stänger alltid av strömmen i stugan när vi åker hem. CITATET Andreas Fredriksson, sektionschef på KA3/KK4 i Kiruna. För mig är Arena en möjlighet att, utifrån min vardag och mitt perspektiv, berätta om KA3/KK4 och det arbete jag utför. En bra kommunikationsmöjlighet helt enkelt, säger Andreas Fredriksson, sektionschef på KA3/KK4 i Kiruna. Sedan mitten av april publiceras inte längre notiser eller nyheter på Insidans startsida. Respektive organisation ansvarar för att flytta sitt material från Insidan till det nya verksamhetssystemet eller till Arena. Tills det arbetet är gjort måste två intranät användas. TINA BENSON Energin ska vi inte slösa med utan använda effektivt där den behövs. Idérikedomen behöver däremot mer energi. ANDERS KITOK Hur kan du spara energi? Maria Stålnacke, koordinator, Kiruna: Tänka på att släcka lampor och tvätta fulla tvättmaskiner. Ingemar Koberg, flödesoperatör, Malmberget: Sänka värmen, slå av onödig belysning. TUMMEN UPP för LKAB:s produktion som ökade starkt första kvartalet. LKAB attraktivt bland studenter LKAB. För fjärde året i rad fortsätter LKAB att klättra på listan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. I år har LKAB placerat sig på 43: plats. Det är väldigt roligt och visar att vi har varit synliga. Framförallt på tekniska universitet runt om i landet har vi lyckats sprida bilden av det attraktiva LKAB, säger Åse Juhlin, LKAB. RANKING: 2011: LKAB på plats : LKAB på plats : LKAB på plats : LKAB på plats 43 Företagarbarometern Universum visar studenternas favoritarbetsplatser. Där finns nu LKAB på 43:e plats bland de populäraste arbetsgivarna hos civilingenjörerna. En förbättring med tre placeringar sedan förra årets ranking. Ingenjörerna är en mycket viktig målgrupp. Enligt mätningen förknippas LKAB numera med ordet äventyrlig och det är också väldigt roligt, konstaterar Åse Juhlin. MARITHA MOSSBERG Har du koll på lönespecen? LKAB. Från och med lönekörningen i maj kommer lönespecifikationen enbart att presenteras på LKAB plusmeny och inte skickas som pappersutskrift hem i brevlådan. Detta gäller LKAB:s svenska lönesystem. Du hittar LKAB plusmeny ( com) via genvägar på Arena. Logga in på plusmenyn med personnummer och lösenord. TINA BENSON 02 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

3 KK3 höjer nivån med nya rutiner KIRUNA. Tydliga rutiner skapar mervärde. På KK3 i Kiruna har medarbetarna sett en positiv effekt av ett nytt ramverk. Tydlighet gör klart vad som förväntas av mig, konstaterar Stefan Andersson, projektkoordinator. Mikael Åström och Stefan Andersson har arbetat intensivt med de nya rutinerna. Nu fortsätter arbetet och närmast på tur är KK2. Vi har sammanställt vad man ska göra varje dag- inte hur man ska göra det, säger Mikael Åström, projektkoordinator. Rutinerna vid KK3 var eftersatta och bristfälliga. Varje område har nu en utförlig manual. Tidigare skilde sig rutinerna åt mellan skiftlagen. Det är inte bra, säger Mikael Eliasson, processoperatör. När omkring 60 medarbetare ska samordnas är tydliga rutiner en förutsättning för att det dagliga arbetet ska klaffa. Det gäller alla, från driftpersonal till verkschef. Till sin hjälp har de loggböcker för varje arbetsområde som fylls i efter dagens slut. Har det hänt sju grejer glömmer man något. Det är bra att få ner det på papper, säger Mikael Eliasson som tycker att de nya rutinerna lyft hela arbetsgruppen. Med loggböckerna förbättras överlämningen och den som går på sitt skift kan strukturera och planera arbetsdagen. Faktum är att förebyggande underhåll ökar tillgängligheten. Därför är fungerande rutiner nyckeln till färre haverier och reducerade kostnader. Jag har blivit mycket mer intresserad av arbetet, säger Mikael. Jag tror att det viktigaste är att alla är delaktiga och att någon lyssnar på mina åsikter. Det är en förutsättning, annars fungerar inte rutinerna, säger Stefan. JOSEFINE EJEMALM Mikael Eliasson, processoperatör på KK3, byter filterdukar på filterplan. - Det är enklare med tydliga rutiner, säger han. Foto: G. Rúnar Gudmundsson KK3:s framgångsrecept Tydliga rutiner. Rutiner för varje ansvarsområde. Loggbok för varje ansvarsområde. Uppföljning och återkoppling av rutinerna. Mikael Åström, Stefan Andersson och Mikael Eliasson diskuterar tydliga rutiner som gör jobbet enklare och effektivare. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Nya energimål kräver att alla är med LKAB. En strategi för att minska energianvändningen med 20 procent till år 2020 tas nu fram inom enheten för Energi och klimat. För att LKAB skall lyckas krävs både investeringar och personalens engagemang. Energimålet är en stor utmaning. Minskad energianvändning är bästa sättet att också minska utsläppen av koldioxid. Det kräver att alla bidrar till energisparandet, säger Stefan Savonen, chef för energi och klimatsystem. LKAB räknar energianvändningen per ton färdiga produkter. Idag ligger siffran på 167 kwh per ton. Siffran har ökat de senaste två åren. År 2020 skall energianvändningen ha minskat till 130 kwh per ton. Det kräver en minskning med drygt 20 procent. Av den totala energianvändningen ska LKAB:s förbrukning minskas med en hel terrawattimme, 1 TWh eller en miljard kilowattimmar till år Därför krävs ett snabbt trendbrott. Redan i år skall 106 GWh sparas in enligt planen. Många av åtgärderna kräver investeringar och tekniska förändringar. Men det är människan som styr anläggningar och maskiner. Därför krävs också nytänkande och uppfinningsrikedom. Vardagseffektiviseringar är ett viktigt bidrag. LKAB:s största energiförbrukare är pelletsverken. De svarar för 53 procent av LKAB:s energianvändning, trots att de redan är energisnålast i världen. Vid pelletsverken är det viktigt att sätta in åtgärder eftersom det finns mest att hämta där. Det är fullt möjligt med ännu energisnålare pelletsproduktion. När vi klarat det behåller vi dessutom försprånget som världens energisnålaste tillverkare. Vi gör nu systemanalyser och går igenom designen av anläggningarna. Stefan Savonen släcker alltid lyset när han går: Energi skall användas effektivt, inte slösas bort, säger han. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Användning: Pelletisering: 53% Anrikning: 17% Logistik: 15% Gruva: 12% Sovring: 2% Övrigt: 2% Energinmängd 2013: El: GWh Kol: GWh Olja: 697 GWh Diesel: 72 GWh Övrigt: 8 GWh Totalt: GWh Det går till exempel att återföra mer energi från kylarna i slutet av pelletsprocessen till uppvärmingen i början av anläggningarna. Lågvärdig energi i rökgaserna kan också växlas upp till högvärdig energi i form av förvärmd luft. Processoptimeringarna i produktionen fortsätter också, säger Stefan Savonen. MAURITZ MAGNUSSON Det är fullt möjligt med ännu energisnålare pelletsproduktion. NYTÄNKANDE 6,6 2,0 1,5 87 miljoner ton järnmalmsprodukter levererades av LKAB det första kvartalet miljarder kronor blev LKAB:s resultat före skatt första kvartalet miljarder kronor var LKAB:s energinota under Elkraft svarar för den största energimängden. procent av LKAB:s leveranser var pellets under det första kvartalet VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

4 Starkt första kvartal Maritha Mossberg: Möt mig med ett leende De ställer diagnos på energin Fia Lindroos, Jonatan Bonthron och Samuel Nordgren på energienheten har arbetat med energilösningar på KK2. Foto: G. Rúnar Gudmundsson KIRUNA. KK2 har granskats i sömmarna. Stora som små energiförluster har identifierats och nu fortsätter arbetet. Potentialen är stor, säger Samuel Nordgren, energiarkitekt. Energienheten på LKAB är en relativt ny enhet med endast ett år på nacken. Enheten fungerar bland annat som ett stöd för LKAB:s verksamheter. De är proffs på energi. Vi kommer att jobba igenom hela verksamheten, säger Stefan Törnman, ingenjör på avdelningen energi och klimatsystem. Insatserna i KK2 är den första pusselbiten i LKAB:s stora energipussel. Det vi gör är två saker. Vi tittar på processdata och tittar på anläggningen. Exempelvis värmeåtervinning, klimatskal, minska returflöden samt öka förståelsen för vad som påverkar energianvändningen, säger Stefan Törnman. Avdelningen har ställt en diagnos LKAB har satt upp tyiga energi- och klimatmål fram till 2020 Energieffektivisering: 20 procent Minskad CO2: 37 procent Reducerade kostnader: 10 procent KK2:s energimål: Minskad energiförbrukning med 4 kwh per ton pellets år på anläggningen. För att hitta energitjuvarna och energiförluster har så kallade förlustvandringar och energivandringar genomförts. Som botemedel införs ett långsiktigt och uthålligt energieffektiviseringsarbete. Arbetsgruppen har tillämpat 3M vilket står för metod och styrning, maskin och process samt medarbetare. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga för att alla kan göra skillnad. Tillsammans med KK2 har vi tagit fram förbättringsförslag kopplat till samtliga 3M, säger Fia Lindroos, ingenjör. I grund och botten handlar det om stora och små insatser mot en energieffektiv anläggning. Alla kan påverka energiförbrukningen. Vi arbetar mycket med uppföljning och i mitten av maj beräknas vi vara klara med systemanalysen, säger Fia Lindroos. JOSEFINE EJEMALM LKAB:s årsstämma ägde rum på Luleå tekniska universitet och lockade många åhörare. Foto: Fredric Alm LULEÅ. LKAB:s årsstämma lockade många åhörare när ett bra gruvår summerades. Flera milstolpar utmärker det gångna året. Första kvartalet 2014 har också börjat bra. Leveranserna blev 6,6 miljoner ton. Omsättningen var 5,9 miljarder kr och resultatet 1,6 miljarder kr under perioden. Under årsstämman poängterades vikten av att befästa LKAB:s ställning genom fortsatt satsning på FoU, nytänkande och flexibilitet. Sittande styrelseordförande Marcus Wallenberg, LKAB:s vd Lars-Eric Aaro samt finansmarknadsminister Peter Norman poängterade vikten av att ta nästa steg genom satsning på ett hållbart och konkurrenskraftigt LKAB. LKAB:s vd Lars-Eric Aaro konstaterade i sitt anförande att 2013 var ett väldigt lyckosamt år. LKAB gjorde det femte bästa resultatet någonsin. Dessutom realiserades en del av tillväxtprogrammet LKAB 37 genom återöppnandet av Gruvberget i Svappavaara. LKAB 37 handlar om att stärka LKAB och vårt viktigaste uppdrag är att öka produktionen, sade Lars-Eric Aaro. Under årsstämman tillkännagav styrelseordförande Marcus Wallenberg att han lämnar sin ordförandepost till förfogande. Förslaget på styrelsesammansättning klubbades och Sten Jakobsson valdes som ny ordförande. Det är med stor respekt jag leder styrelsen. Det är en oerhört duktig styrelse och företagsledning. Vi har många utmaningar framför oss, inte minst med att nå våra 37 miljoner ton färdiga produkter, sade Sten Jakobsson. JOSEFINE EJEMALM E tt leende betyder så mycket. Möt världen med ett leende och världen ler mot dig. Det finns mängder av citat om just leendet. Vad händer med dig när du möts av ett glatt ansiktsuttryck? Ofta är det de små, små sakerna som ger, eller tar, energi för dagen. En blick, ett skratt och en glad uppsyn som möter dig kan ge bränsle för hela dagen. Snabbt är energitanken fulltankad. Sorgligt nog kan ett ord, ett ögonkast eller en sur min också tömma hela uppladdningen. Bränsle i tanken är kanske diesel, etanol eller bensin för din bil, men vad behöver du? Jag tror att vi alla hämtar energi på skilda platser. Det kan vara genom musik, att sätta sig bakom ratten på bilen och ladda med favoritmusiken, det ger mig kraft. Idag när vi möts av så många intryck från den digitaliserade världen kan det vara både lätt och svårt att tanka rätt bränsle i energiförråden. Börja dagen med att möta dig själv med ett leende i badrumsspegeln. Tala om för dig själv att du är bra, att du duger och att du kan. Klappa dig själv på axeln om andra glömmer bort att göra det. Du kan förändra dig men inte förändra någon annan. Men ditt bemötande kan få andra att möta dig som du möter dem. Det är när världen inte ler mot dig, när du har missat att le mot dig själv det är då energitanken riskerar att bli tom. Det finns mängder av små tricks och tips för att tanka energi. Börja dagen med fem djupa andetag redan innan du lämnar sängen. Sedan stiger du upp och ler mot dig själv. Kanske är det just du och jag som möter varandra med ett leende i morgon?! Ditt bemötande kan få andra att möta dig som du möter dem 06 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

5 SVARAR Lasse Jönsson, montör, Kiruna: Framställa malm billigare. Känner du till LKAB:s energipolicy? Niclas Lumio, montör, Kiruna: Använda mindre energi från magnetit till pellets. Michiel Van Nimwegen, raslastare, Malmberget: Använda så lite energi som möjligt för att tillverka pellets. Biobränsle sänker CO 2 -utsläpp Gammal kvicksilverbelysning byts mot LED. Det spar energi och förbättrar arbetsmiljön. LED-belysning till sovringen KIRUNA. Som ett led i LKAB:s satsningar på energieffektivitet testas just nu LED-belysning vis sovringen. Förhoppningen är att kunna fasa ut gamla kvicksilver- och högnatriumbelysningar i verken. LED-belysning, även kallat ljusdioder, har på senare år blivit vanligt i allt från personbilar till teveapparater och julgransbelysning. Det sparar mängder av energi. Enligt vår analys rör det sig om 57 procent, säger Stefan Lahti, projektledare för LED i sovringen. Stefan Lahtis projektgrupp har till uppgift att utreda vilka effekter ett byte kan tänkas ha på verksamheten och utgår från delar av sovringen i Kiruna där man kommer att installera LED-armaturer. I utredningen ingår bland annat ekonomisk kalkyl, energimätning och 08 VECKOBLADET # NR Andra förväntade effekter är bland annat lägre underhållskostnader Stefan Lahti, projektledare för LED i sovringen Foto: Ulf Mukka luxmätning. Det sistnämnda är ett verktyg för att mäta ljusintensitet och ur ett välbefinnandeperspektiv finns stora vinster, enligt Stefan Lahti. Aktuell verksamhet ska ha ett ljusflöde på lux beroende på om det är tillfällig eller kontinuerlig drift. Ljusflödet på vissa av ytorna ligger lägre än rekommendationerna och projektet kommer se till att rekommenderade nivåer hålls. Andra förväntade effekter är bland annat lägre underhållskostnader. På grund av diverse tekniska svårigheter med ljusstyrkan har alltså LED inte börjat användas flitigt förrän i nutid. Det har utvecklats mycket den senaste tiden. För en tid sedan var LED blått och skarpt men idag finns även LED med varmare värmetal, säger Stefan Lahti. FREDRIK BJÖRKENVALL Nils Nordspets, Transporten agerar testare och samordnare. Bo-Isak Apelqvist, Energi- och klimatsystem projektleder. Hanna Emanuelsson och Evelyn Milz, Energiproduktion, distribution och försörjning, distribuerar bränslet och ser till att allting fungerar med tankningarna. Foto: Tina Benson KIRUNA. Just nu genomförs ett fullskaleförsök hos Transporten i Kiruna. Elva fordon tankar tio procent biodiesel. Det är ett sätt att sänka koldioxidutsläppen som är en del i arbetet för att nå LKAB:s energi- och klimatmål och samtidigt möta regeringens föreslagna kvotplikt. Projektet inleddes hösten 2013 med en studie av olika biobränslen. Den typ som LKAB har valt är en syntetisk diesel som uppfyller bränslestandarden och ska tåla kyla. Den är en kemisk kopia av vanlig diesel. HVO är den biodiesel som är bäst anpassad för vårt klimat och våra behov. Det som skiljer denna från vanlig diesel är ursprunget som i det här fallet är förnyelsebart, säger Bo-Isak Apelqvist, projektledare, Energi- och klimatsystem. Jag känner ingen skillnad. Man skulle inte ha en aning om att det är biodiesel blandat i tanken, säger Nils Nordspets, chaufför på Transporten. Funktion, ekonomi, arbetsmiljö och logistik är exempel 263 9,5 GWh var LKAB:s dieselförbrukning förra året. Det kan omsättas till kubikmeter. på parametrar som utvärderas. Bland annat görs regelbundna avgastester på fordonen. Ett vanligt missförstånd är att man tror att det blir mindre avgaser från biodiesel. Så är inte fallet. Det blir lika mycket avgaser. Men eftersom produkten är förnyelsebar blir det totala klimatpåverkande koldioxidutsläppet mindre, säger Bo-Isak Apelqvist. Nästa steg handlar om att utreda hur anpassningen till tyngre fordon ska ske. KAJSA LINDMARK procent av dieseln ska vara biodiesel, enligt ett regeringsförslag. HVO betyder Hydrerade Vegetabiliska Oljor och är baserad på förnybara råvaror. VECKOBLADET # NR

6 Per-Mikael Grape-Nutti håller koll på lågan Foto: Fredric Alm LKAB satsar på naturgas Grön pellets blir ännu grönare MALMBERGET. LKAB satsar på naturgas i pelletsverket MK3 i Malmberget i ett fullskaleförsök. Investeringen är på drygt 50 miljoner kronor. Det första spadtaget tas i juni i år. En ny terminal för naturgas byggs i Vitåfors. I november proveldas fyra brännare i MK3 i full skala. Naturgas är ett nytt alternativ på energimarknaden för LKAB. 10 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

7 Per-Mikael Grape-Nutti, processingenjör vid pelletsverken. Naturgas är ett rent bränsle som kan ge mindre beläggningar och lägre slitage på keramiken Bränsle: Naturgas, LNG flytande form. Miljö: 30 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med tjockolja EO5. Investering: 50 miljoner kr. Volym: kubikmeter LNG per år. Anläggning: Pelletsverk MK3. Brännare: 4 st av 16. Temperatur: grader. Terminal: LNG-cistern, Diameter 5 meter, Höjd 24 meter, Volym 150 kubikmeter. Övrigt: Förångare, Ledningssystem, Brännarutrustning. Transport: Tankbilar. Jimmie Widing, Christian Fredriksson och Per- Mikael Grape-Nutti på brännarplanet på MK3. F ör drygt ett år sedan genomfördes pilotförsök med naturgas vid LKAB:s förbränningsanläggning i Luleå. Då lärde vi oss mycket om brännare, emissioner, temperatur och hur lågan uppför sig. Nu vill vi ha svar på fler processfrågor under full produktion. Därför bygger vi om pelletsverket MK3 i Malmberget för partiell fullskaledrift med naturgas, säger Christian Fredriksson, LKAB, specialist inom förbränning på energi- och klimatenheten. Effektiv energianvändning och magnetitmalm ger redan idag låga utsläpp av koldioxid från LKAB:s processer. Olja är bränsle i Malmberget. I Kiruna och Svappavaara används kolpulver. För LKAB är naturgas en ren miljöinvestering. Framförallt kan utsläppen av koldioxid minskas med upp till 30 procent. Det är ett viktigt bidrag till att uppfylla LKAB:s energi- och klimatmål och som gör LKAB:s Green Pellets ännu grönare. Men det kan också finnas processtekniska vinster med naturgas. Naturgas är ett rent bränsle som kan ge mindre beläggningar och lägre slitage på keramiken, säger Per-Mikael Grape-Nutti, processingenjör vid pelletsverken. Om tegelinfodringen i ugnen sparas så behöver vi inte stanna processen för att byta tegel lika ofta, säger han. Övergång till naturgas ökar inte produktionsvolymen i sig: En ökning kräver mer slig att producera pellets av. Idag kräver gruvan ett långt underhållsstopp på våren. Det medför att det inte finns rågods för produktion då. Övergång till naturgas skapar möjligheter att producera pellets under längre tid per år den dag som det finns rågods under vårstoppet, säger Anders Henriksson, chef för förädlingen i Malmberget och Svappavaara. Jimmie Widing är projektledare för naturgaskonverteringen vid MK3: Investeringen består av en naturgasdepå med en förångare och ett ledningsnät samt brännarutrustning. 40 personer jobbar med projektet i olika sammanhang från juni till i november i år, säger han. Naturgasen till LKAB leveraras i komprimerad och flytande form, LNG eller Liquid Natural Gas. Systemet är flexibelt och LNG är etablerat på marknaden. Transporterna sker inledningsvis med tankbilar. Marknaden för naturgas är intressant. Utbudet ökar. Än så länge är infrastrukturen för småskalig LNG dåligt utbyggd i norra Europa. Det ändras de närmaste åren. Det gör naturgas till ett intressant alternativ till olja, säger Ingela Lindqvist, inköpschef för energi och råvaror. MAURITZ MAGNUSSON 12 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

8 BESATT AV ENERGI Johan Sandberg avskyr slöseri med jordens ändliga resurser. Foto: G. Rúnar Gudmundsson JOHAN SANDBERG FÖRSÖKER LEVA SOM HAN LÄR LULEÅ. Johan Sandberg avskyr slöseri med jordens ändliga resurser och låter bilen stå under helgerna. Att vara så energieffektiv som möjligt är ett sätt att leva för honom. Både på jobbet och hemma. Varför började du arbeta 1 inom LKAB? Det finns inget mer spännande bolag i Sverige än LKAB om man som jag jobbar med energieffektivisering. Vi har en stor energianvändning och en fantastisk potential för energieffektivisering. Det är en spännande och utmanande situation. Vilka är dina arbetsuppgifter? 2 En av de saker jag jobbar med är att se över den strategiska forskningen inom energisystemanalys och effektivisering. Just nu pågår arbetet med att knyta ihop ett projekt för att effektivisera LKAB:s gratekilnverk. Vi för samman externa experter med våra egna och tillsammans når vi resultat som vi aldrig skulle kunna göra utan samarbetet. Vad är det bästa med ditt jobb? 3 Vi har ett otroligt trevligt team på ES, Energi- och klimatsystem, det är ett stort plus. Jag får jobba med de här processerna som jag nästan är besatt av. Och vi har resurserna för att åstadkomma något. På vilket sätt är du energi- 4 medveten? Yrkesmässigt är jag energimedveten hela tiden. Privat kör jag etanolbil, jag satsar på energieffektiva maskiner och belysningar i hemmet. I huset där jag bor, en bostadsrättsförening, har vi sänkt energianvändningen med 30 procent sedan jag flyttade in. Jag mini- Det finns inget mer spännande bolag i Sverige än LKAB merar bilåkningen även om jag måste köra bil till jobbet. Däremot är bilen parkerad hela helgen och vi går eller cyklar till affären. Du beskrivs som en 5 energisk visionär, varför det tror du? Jag blir oerhört engagerad i det jag brinner för. I arbetet med att exempelvis effektivisera pelletsverken så rycks jag med. Jag försöker också dra med folk runt omkring mig. Vad betyder ENA engagerad, 6 nytänkande och ansvar för dig? LKAB:s ledord beskriver vad jag försöker vara på jobbet. Engagerad och nytänkande är jag som forskningsprojektledare. Ansvar är helt kopplat till energianvändningen. Jag avskyr slöseri med våra ändliga resurser. Vilka utmaningar ser du i ditt 7 arbete? Det är att hitta effektiviseringsåtgärder som också bidrar till ökad kvalitet och produktivitet i processen. När vi identifierar slöseri kan det vara att hitta åtgärder som förenar kvalitet, produktion och energibesparing. Utmaningen är att effektivisera utan negativt resultat i processerna. Vad är ditt närmsta mål just nu? 8 Att vi lyckas nå våra beslutade energimål för 2015 och arbetet mot målen MARITHA MOSSBERG Namn: Johan Sandberg. Ålder: 40. Yrke: Forskningsprojektledare inom energi. Familj: Hustru och två barn. Bor: Bostadsrätt i Luleå. Fritid: Skidåkning vintertid. Stugan i Kamlunge sommartid. Bästa egenskaper: Tycker om människor. Uthållig. Bra tålamod och analytisk. Sämsta egenskaper: Svårt att släppa ett jobb när det är klart. En tendens att göra i sista minuten. LKAB sedan: Januari ENGAGERAD 14 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

9 Inte billigare men bättre miljö Nytt laboratorium snart klart SVAPPAVAARA. Biobränsle i pelletsverken ska förbättra miljön. Tester ska göras för att i kombination elda kol och träpellets för att driva pelletsverket i Svappavaara. Trä blir ett miljövänligare alternativ till kolet, säger Christian Fredriksson, specialist inom förbränning på LKAB. Nu pågår en förprojektering för att genomföra testerna i Svappavaara pelletsverk. Drivkraften i projektet är att minska de fossila utsläppen av koldioxid, CO2. Projektet har många miljöfördelar. Tester har skett i pilotskala men det finns frågetecken kring hur det ska fungera i tillverkningsprocessen. Pilotförsöken med träpellets visar att det blir lägre temperatur i ugnen med mindre strålningsvärme. I Svappavaara och Kiruna används processen grate-kiln, där pelletskulorna roterar i en stor trumma med en enda stor brännare. Och det är i den här processen som träpellets kan köras. Vår plan är att starta projektet praktiskt i Svappavaara under första delen av 2016, säger Samuel Jonsson, verkschef i Svappavaara. Träpellets i processen ger inte någon ekonomisk besparing. Däremot minskar behovet av att köpa så kallade utsläppsrätter för att elda med kol. Träet är till och med lite dyrare i inköp beroende på varifrån vi tar det. Men vi hoppas att det går jämnt upp ekonomiskt, säger Christian Fredriksson. Projektet kräver en del ombyggnader. Det behövs separata matningar in till brännaren, en för kol och en för trä. Träpelletsen behöver också en egen kvarn. Det ska också vara enkelt att styra mängderna trä och kol in till brännaren. Det här ingår i vår strategi fram till 2020 för att uppnå målen för CO2-utsläpp. Då behöver vi elda med cirka 25 procent träpellets i våra grate-kiln verk i Svappavaara och Kiruna, förklarar Christian Fredriksson. TEXT OCH FOTO: MARITHA MOSSBERG FAKTA Pelletsverket i Svappavaara togs i drift ,7 miljoner ton pellets är planerat för Användandet av fossila bränslen kommer att minska med 25 procent. 5 ton kol används idag per timme. 1 ton träpellets kommer att användas per timme under försöken med sameldning. Magnus Hansson, processingenjör, Samuel Jonsson verkschef i Svappavaara och Christian Fredriksson specialist inom förbränning på LKAB, i Svappavara pelletsverk. KIRUNA. I slutet av juni ska ett nytt laboratorium stå klart bakom berget Kiirunavaara. Det blir kvalitetskontroll i världsklass. För att kunna producera världens bästa pellets och möta den tillväxt vi planerar, är det viktigt för oss att finnas nära varandra, säger Mattias Ylipää, sektionschef kvalitetsservice. Med detta i åtanke tog personalen fram en strategiplan för sin verksamhet Strategin bygger på att samla provberedningsverksamheten och kemiskt laboratorium i gemensamma lokaler nära produktionsenheterna. Nu är målet nära. I slutet av juni 2014 ska ett nytt Lab SAK vara färdigställt. Det var i oktober 2011 som styrelsen tog beslut om ett nytt Lab SAK. Sommaren 2012 startade förberedande markarbeten utanför SAK-kontoret. I mars-april 2013 startade byggentreprenaden. Det blir fem våningar högt och är en förlängd del av SAK- kontoret, säger Jonas Gisslén, projektledare. Idag finns kvalitetservice utspridda på sju olika ställen på LKAB:s industriområde. Det blir mycket bilkörning och långa avstånd för att skicka prover. Nu får vi en effektivare verksamhet med nya, fräscha lokaler anpassade för oss. Vi kommer närmare varandra och det kommer att bli roligare för personalen att arbeta, säger Mattias Ylipää, sektionschef för Kvalitetsservice Norra. I de nya lokalerna kommer personal från underhåll, kvalitetskontroll och kemiskt laboratorium att sitta, men även delar av personalen från FoU. I november räknar vi med att flytta in befintlig verksamhet. Provberedningen är först ut, säger Jonas Gisslén. Projektet har drivits väldigt bra. Det är speciellt att bygga i befintlig verksamhet där folk arbetar. Personalen ska ha en stor eloge, säger Mattias Ylipää. TEXT OCH FOTO: JOHANNA FOGMAN Nya Lab SAK till vänster blir fem våningar högt och ska stå klart i sommar. Jonas Gisslén och Mattias Ylipää konstaterar att allt går enligt plan. NYA LAB SAK Fem våningar fyllda med: Plan 0. Autoprov, provberedning och verkstad. Plan 1. Kemlabb och provberedning. Plan 2. Miljölabb, våtkemi, matsal och omklädningsrum damer. Plan 3. Kontorsutrymmen för FoU, omklädningsrum herrar och ventilationsutrymmen. Plan 4. Underhåll metod utveckling och teknikrum. 16 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

10 Fredrik Egerström har valt att sitta nära produktionen. LKAB Wassara på ny adress Robert Göthberg tycker att arbetet har blivit enklare tack vare flytten. Flytthjälp. Fredrik Egerström hälsas välkommen av produktionspersonalen. Från vänster i bild: Fredrik Egerström, Reijo Aspblad, maskinoperatör, Jerry Brandt, maskinoperatör, Thomas Pettersson, mättekniker och Rikard Tjernberg, maskinoperatör. HUDDINGE. Flyttlasset har gått. Nu finns LKAB Wassaras huvudkontor på ny adress. Tillsammans med produktionen är kontorsverksamheten samlade i gemensamma lokaler på Elektronvägen i Flemingsberg, Huddinge. Det är stimulerande att se killarna ta fram konstruktionen direkt på golvet utanför mitt kontor, säger Fredrik Egerström, konstruktör. Under hösten 2012 flyttade LKAB Wassara sin produktion till ny adress i Huddinge. I juni 2013 togs ett strategiskt beslut att även flytta huvudkontoret till samma område. Skälet till varför vi flyttar är för att komma närmare produktionen och stärka samarbetet mellan FoU och produktion samt marknad och produktion. Dessutom växer vi och behöver mer yta, säger Stefan Swartling, vd på LKAB Wassara. Den 21 mars 2014 gick flyttlasset från Rosenlundsgatan inne på Södermalm i Stockholm. Fredrik Egerström har arbetat hos LKAB Wassara i 23 år och varit med sedan starten. Han har valt att sitta nära produktionen, i ett kontor intill verkstadsgolvet. Den nya kontorsbyggnaden, där övriga medarbetare sitter, är i huset intill. När vi väl tog steget att flytta ut, tycker jag att det är viktigt att sitta här ute i produktion. Jag får en ökad Stefan Swartling, vd på LKAB Wassara. kontaktyta med verkstadsfolket och vi spar tid. De kan komma in till mig med sina frågor och vi kan lösa dem direkt, säger Fredrik Egerström. Produktionspersonalen är alla positiva till den förändring flytten har inneburit. Tidigare har vi ringt och mailat varandra, och bokat in möten för att kunna diskutera en detalj. Vi har saknat närheten och det har blivit fördröjning i arbetet. Nu är det inte längre så, säger Robert Göthberg, CNC-slipare. Men en flytt innebär förändring. Delar av personalen har fått längre till arbetet och vardagspusslet blir svårare att lösa. Hur bemöter man det? Vi vill att personalen ska trivas och kunna utföra sitt arbete effektivt. Som vd gäller det att ha förståelse för reaktioner på förändringar från alla medarbetare. Det viktiga är att man förstår varför vi flyttar och att det är bäst för verksamheten långsiktigt, säger Stefan Swartling. De flesta i personalen är dock överens om att det har blivit mycket bättre arbetsmässigt. Det goda överväger det dåliga. Vi har fått fina, ljusa och rymliga lokaler. Vi har kommit närmare produktionen. Det har blivit en liten nytändning för företaget, säger Stefan Swartling. TEXT OCH FOTO: JOHANNA FOGMAN LKAB WASSARAS FLYTTKARUSELL GENOM ÅREN: Teknikhöjden, Kungliga Tekniska Högskolans företagshotell : Hornsgatan 79, Södermalm : Götgatan 62, Södermalm : Hornsgatan 103, Södermalm : Rosenlundsgatan 52, Södermalm 2014 : Elektronvägen 4, Huddinge 18 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

11 Hej då, gamla verksamhetssystemet! SVAPPAVAARA. Det tidigare verksamhetssystemet på Insidan är på väg att fasas ut. Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto håller utbildningar i den nya, modernare ersättaren. Verksamhetssystemet parkeras inom kort i läsläge och ersätts. Parkeringen är beräknad till sista mars och alla avdelningar behöver därmed flytta över sina dokument till det nya systemet. Det nya kommer vara mer lättöverskådligt och naturligt innehålla färre dokument än det gamla, säger Ann- Cathrine Hirvelä-Lantto. Kurserna i det nya verksamhetssystemet tar några timmar. De är avsedda för nyckelpersoner i respektive avdelningar som bör ha kännedom om hur man lägger in dokument om rutiner och anvisningar i systemet. Monica Quinteiro, verksamhetschef, samlade ihop sina nyckelpersoner och bokade en välbehövlig utbildning. Jag fick en bra fråga från en medarbetare om hur vi ska rensa och vad vi kan ta bort från det gamla systemet, säger Monica Quinteiro och fortsätter: Nu har vi fått den informationen i och med utbildningen och det har varit riktigt bra. En bra början på att få till ett smidigt system. Målet för avdelningarna är att inte skapa fler rutiner utan snarare färre och effektivare. Det är ett stort arbete men samtidigt en chans till välbehövlig sovring! Tomas Määttä, sektionschef och en av kursdeltagarna, tror på förbättring. Det finns goda förhoppningar om Ida Hedin blir instruerad av Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto i hur man skapar och hanterar i det nya verksamhetssystemet. Foto: Fredrik Björkenwall Bra början på ett smidigt system att systemet ska bli underlättande, säger Thomas Määttä. Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto trycker på fler likheter med moderna system. Det finns samma slags sökmotorfunktion som i Arena. Jag tror man kommer googla sig fram en hel del, säger Ann-Cahtine Hirvelä-Lantto. FREDRIK BJÖRKENWALL Siw Tottie, Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto och Monica Quinteiro. Foto: Fredrik Björkenwall Första spadtaget för nya bentonitanläggningen togs av Lars-Eric Aaro, vd i LKAB och kommunalrådet Yvonne Stålnacke vid LKAB:s malmhamn. En oerhört viktig investering, sade Lars-Eric Aaro om satsningen på närmare en halv miljard kronor. Jag är mycket glad att få ta ett spadtag för fortsatt utveckling av Luleå. Industrin är vår bas, säde Yvonne Stålnacke. Bentonit är ett bindemedel i LKAB:s pellets. Den nya anläggningen börja rbyggas omedelbart och skall var klar till i oktober nästa år. Den ersätter en gammal anläggning på Svartön. Foto: Lennart Jönsson Emelie Herrlin och Micael Andersson vid sovrings- och anrikningsverket på väg mot en olycksfri arbetsplats. Foto: Mauritz Magnusson Arbetsmiljöpris till verket MALMBERGET. Micael Andersson, produktionschef och Emelie Herrlin, skyddsombud, fick ta emot LKAB:s arbetsmiljöpris för Driften vid sovring-anrikning i Malmberget har inte haft en enda arbetsolycka med frånvaro sedan Priset delades ut av LKAB:s Arbetsmiljökommitté på onsdagen. Jag tänker på mina arbetskamrater. Det är vi tillsammans som gör en säker vardag, säger Emelie Herrlin. Jag är extremt stolt över mina medarbetare. De sätter säkerheten först, säger Micael Andersson. I juryns motivering heter det: Tack vare ett mycket bra arbetsmiljöarbete med stort fokus på en kultur där man värnar om varandras säkerhet har personalen vid sovringsanrikningsverket lyckats uppnå en i stort sett olycksfri verksamheten inom driften. Micael arbetar tillsammans med sina medarbetare med tydlighet och engagemang i ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Den senaste arbetsolyckan med frånvaro inträffade i september En mindre olycka utan frånvaro inträffade i augusti förra året. Det är ett mycket bra facit. Pristagarna är ett föredöme som vägvisare mot helt en helt olycksfri verksamhet, säger Anders Henriksson, ordförande i skyddskommittén. Micael Anderssons recept för en säker arbetsmiljö är enkel. Grunden är en öppen och ärlig dialog. Vi pratar om alla händelser, tillbud och risker öppet i arbetsgrupperna. Har någon gjort ett fel berättar han eller hon det för alla i gruppen. Det finns alltid så många förklaringar. Sedan diskuterar vi hur vi kan införa bättre och säkrare rutiner, se till att förbereda jobben, ha all utrustning och alla verktyg inom bekvämt räckhåll, se till att säkerhetsutrustningen finns och tänka säkerhet. I botten finns också Säkerheten först, skyddsronder och ordning och reda. Är det rent och snyggt på arbetsplatsen blir jobbet säkrare, en enkel vardagsfilosofi, säger Micael Andersson. Det gäller att tänka efter före. Att vi hela tiden pratar om säkerhet skapar en kultur bland oss. Egentligen är alla sitt eget skyddsombud. Då blir jobbet också säkrare, säger Emelie Herrlin. MAURITZ MAGNUSSON Egentligen är alla sitt eget skyddsombud Kaisu Nilsson, chef för företagshälsovården prisade arbetsmiljön. ANSVAR 20 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

12 SVARAR Vilket tips har du för att få en bättre hälsa eller livsstil? Ursula Eriksson, kemikalieansvarig, Malmberget: Vardagsmotion. Cykla eller gå till jobbet. Per Isaksson, produktionsplanerare, Malmberget: Äta rätt. Äta mindre portioner men oftare. Röra på sig lagom mycket. Tomas Strömberg, huvudskyddsombud, Malmberget: Fånga vardagsmotionen och ta vara på den. Exempelvis gå i trappor. SOVRAT Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: Skriv: LKAB Insidan, CI, Malmberget. Börja använda apostlahästarna LKAB. Människan har liksom islandshästen ett antal gångarter. Här kommer några exempel för att stegvis få bättre kondition. PROMENAD. Du tar dig fram i lugnt tempo. Det ökar ditt välmående och förbättrar din hälsa, säger Carola Olsson, hälsoutvecklare på LKAB. Gåing. Tempot varierar och är tidvis högt. Ta sikte på ett träd längre fram och gå så fort du kan eller gå i kuperad terräng. Du får då naturliga intervaller och låter hjärtat jobba. Det är en förutsättning för att få bättre kondition och för att förbränna fett. POWERWALK. Sker i snabbt tempo, både över och underkroppens muskler får jobba. Lägg till stavar och gå stavgång för att höja effekten med ytterligare 20 procent! Carola Olsson, hälsoutvecklare. Foto: Maritha Mossberg Nästa steg är att börja JOGGA. Det är viktigt att komma ihåg att lederna i kroppen behöver vänjas gradvis. Även en van löpare bör göra det efter ett längre uppehåll. Utmana dig själv ytterligare genom att göra din vanliga runda snabbare alternativt öka längden, säger Carola Olsson. KAJSA LINDMARK HÄLSOAKTIVITETER UNDER VÅREN Kom-igång-grupp i Luleå: Det fattas ännu några deltagare för att kom-igång-gruppen ska kunna starta i Luleå. Kom-igång-grupp i Malmberget: Startar onsdag 7 maj. Anmäl dig till Carola Olsson på Hälsan. Hälsoutmaning i Kiruna: Prova fem av tio KIRSAM-aktiviteter och du kan vinna en cykel! Mer om samtliga aktiviteter hittar du på Arenas hälsosidor. Årets snømannkonkurranse NARVIK. Som en langvarig tradisjon under Vinterfestuka arrangerer LKAB Fritid snømannkonkurranse for byens barnehager. Årets konkurranse fant sted tirsdag 18. mars i strålende solskinn, men uten en centimeter snø på bakken. Takket være god hjelp med fraktet av 6 fulle lastebillass med snø fra Vindmølleparken på Nygårdsfjellet, kunne konkurransen gjennomføres. 15 barnehager stilte med ett lag hver. I hard konkurranse med de øvrige vant «Skarpen Barnehage» og fikk meg seg årets pokal bestående av en Rallar og malmklump montert på en plate. Mange skuelystne var møtt fram og 400 pølser og 25 liter saft gikk med. Vinnerskulpturen ble en «Edderkopp med humleøyne» AUD LJUNGGREN LKAB höll med snön till festivalen. Skarpen Barnehage. Tack! Ett stort tack för uppvaktningen på min 50-årsdag. Eva Uusitalo Tack arbetskamrater på LKAB i Kiruna för uppvaktningen på min 50-årsdag! Christer Hammar Ett stort tack till arbetskamrater och till LKAB för uppvaktningen vid min pensionering. Mats Eriksson, Malmberget Tack alla goa vänner och arbetskamrater för uppvaktningen i samband med min 60-årsdag! Jan Olovsson Tack för uppvaktningen från LKAB och arbetskamrater vid min pensionering. Lars Mosesson Ett stort tack till arbetskamraterna vid KA3/KK4 för uppvaktningen i samband med avtackningen den 21 mars. Efter 40 år i LKAB tar jag nu pension. Ulf Isaksson Ett stort tack till mina arbetskamrater för all uppvaktning vid min pensionsavgång. Alvar Kostet Ett stort tack till arbetskollegorna och arbetsledningen för blommor och present i samband med min pensionering. Lennart Kostet Tack för all uppvaktning vid min avgång ifrån LKAB, nu går jag på en längre ledighet och därefter i pension. Bengt Sipuri Mauritz Magnusson Tina Benson Varmt tack för visat deltagande i samband med Torbjörns död och i vår sorg. Gun-Marie Naarttijärvi och barnen Tusen tack för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång efter 40 år på LKAB. Ronny Mattsson Tack alla kamrater som jag lärt känna, under mina drygt 40 år vid LKAB. Ett speciellt tack till er som ordnat fester och presenter vid min pensionering. Jag saknar er, det känns redan tomt. Skylt-Curre Larsson För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Ylva Sievertsson Lediga jobb Underhållstekniker, Luleå. Geolog, Kiruna. Vedlikeholdsingeniør, Narvik. Automationstekniker, Malmberget. Industrimontör VVS, Malmberget. Projektledare LKAB Fastigheter, Kiruna. Produktionschef El, Malmberget. Säljchef norden, Luleå. Processingenjör, Malmberget. GIS-ingenjör, Kiruna. Automationsingenjör, Svappavaara. Redovisningsansvarig, Kiruna. Projektledare Yttre Miljö, Malmfälten. Johanna Fogman Josefine Ejemalm På nytt jobb Dick Karlsson, sektionschef, Mining, Kiruna. Anders Lindberg, produktionschef, fastighetsservice, Kiruna. Jeanette Fagervall, tf produktionschef, KA3, Kiruna. Andreas Lehto, produktionschef, energi media i Kiruna. Mikael Fjällborg, produktionschef vid hållbarhet o kvalitetssevice, Kiruna. Bengt Georg Siikavaara, tf produktionschef, KK4, Kiruna. LKAB från Insidan MÅNADEN SOM GÅTT: 14/3: Ett godståg spårar ur och all trafik på Malmbanan stoppas. 18/3: LKAB:s effektivitetsprogram byter namn till OPEX. 31/3: Årsredovisningen för 2013 publiceras. 3-4/4: LKAB-sponsrade Sofia och Johanna Mattsson tar medalj under brottnings-em. 10/4: Sten Jakobsson föreslås bli ny styrelseordförande i LKAB. 14/4: LKAB:s nya intranät är lanserat i hela koncernen /4: Huvudförhandling om Mertainen. 25/4: Leif Boström blir ny vd för LKAB Minerals från 1 juni. 29/4: Årsstämma samt kvartalsrapport för första kvartalet (Q1) 2014 publiceras. Ulrika Westerberg Fredrik Björkenwall Utkommer 19/6 Manusstopp 12/6 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Anders Lindberg Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk 22 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

13 GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 30 apr Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 30 apr KIRUNA Pelletsverk KK Pelletsverk KK Pelletsverk KK Anrikningsverk special Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 30 apr SVAPPAVAARA Pelletsverk SK MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk Pelletsverk MK Anrikningsverk till fines ANR Totalt förädlade produkter FÄRDIGA PRODUKTER Norra: Kiruna Södra: Malmberget Dagbrott: Svappavaara Pellets Fines (inkl. KMR) Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 28 feb Tot. 2013: 59 st BERÄKNAD BELÖNING ackumulerat april kr UPPNÅDD PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser. Period: 1 jan - 30 apr Kvalitetsmål: 96 % KOMMENTARER Period: 21 apr - 4 maj NORRA, TUSEN TON Råmalm + 68,4 Pelletsverk KK2 + 3,7 Pelletsverk KK3 + 10,4 Pelletsverk KK4 + 13,4 Svappavaara - 43,1 Specialprodukter ± 0 5 ¹ 0 ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. PRODUKTIONSKOSTNAD mars 460 kr / ton < > 474 ¹) Haveri flexowellband samt murning av kilnkona Uppnått K-värde: 95,3 % SÖDRA, TUSEN TON Råmalm + 28,7 Fines (MAF + MAC) + 8,7 MPBO BUV + 8,5 MPBO MK3 + 7,6 24 VECKOBLADET # NR Grafik: Mediagrafik & illustration