KNUT - Flödesschema Sundbyberg KLIENTENS VÄG FAS II. Kartläggning av klientens väg KNUT-projektet

Transkript

1 FAS II Kartläggning av klientens väg KNUT-projektet 1

2 Innehåll: 1. Flödesschema 2. Beskrivning av verksamheter/funktioner i flödesschemat 3. Förhållningssätt 4. Målgrupp 5. Metoder 6. Arbetsverktyg/arbetssätt 7. Tidsangivelser 8. Dokumentation 9. Samverkan 10. Brukarperspektiv 11. Jämställdhetsperspektiv 12. Förbättringsområden 13. Bilagor: Rutinhandbok Praxis Diverse mallar och blanketter Utredningar Policys etc som har med vår verksamhet att göra. 2

3 Invånare söker själva via telefonmottagning eller i reception (=jourbesök). Flyktingar söker själva via rec. eller remitteras via avier från Migrationsverket. Socialtjänsten finns på: Individ- och familjeförvaltningen Remiss kan även komma via socialjour, kvinnojour, sjukhus, andra förvaltningar etc. Utbildningsförvaltning, 7 1. Reception - och 2. Mottagningsgrupp: Utredning om rätt till bistånd samt en första bedömning av vilka andra insatser som ev. behövs. Ärenden bokas in till försörjningsgruppen eller handhas i mottagningen. Ä-O-förvaltningen, 8 Vägledning 7a Centrum för arbete 7b Funktioner som handhar ärenden från båda grupperna: Soft-funktioner 2 b Hushållsek.rådgivning/ Skuldsanering (2d) 2.a.Mott.grupp har egen jobbsökaraktivitet må-to 9-10.oo Hemterapeut 4c Resursteamet 4b SFI/ Vuxenutbildning 7c Stockholm Matchningsamarbetet 11 Utredning och handläggning av boendefrågor (2 c) Försörjningsgrupp (3): -Arbetslösa (3a) -Missbruk(3b) -Psykiatri(3c) -Flykting (3d) -Långvarigt ek bistånd(3e) - Förmedlingsmedel (3f) Steget 5e Familjesektionen (4) Vuxensektion (5) Vasabo 5d Arbetsträning: Ängsknuten 5a Tröskeln 5c Kronofogdemyndigheten Bostadsföretag, tex det kommunala FÖRVALTAREN Fyrpartssamverkan FRIS-gruppen 6 Projekt: Väntorp, 3 platser, 10 Ulvsunda 2 platser/år 9 Arbetsträning: Jobbcentralen 5b Arbetsförmedling Försäkringskassan Primärvården Psykiatriska mottagningen Siffror = Verksamheter eller funktioner beskrivna i kartläggningen. Fyrkanter= Organisationer: Förvaltningar, avdelningar, sektioner. Cirklar= Mer funktioner Pilar= Dit klienter kan söka, remitteras. Om pil ut i tomma intet = avslutat ärende/självförsörjning Linje= Organisatorisk länk finns, t ex samma förvaltning etc.

4 Beskrivning av klientens väg vid kontakt med socialtjänsten p g a försörjningsstödsansökan Invånare söker ekonomiskt bistånd via telefon, remittering, eller jourbesök. Utredning av ekonomiskt bistånd Bedömning av insatser Handläggning i försörjningsgruppen Andra insatser, remitteringar, samverkan. Inom förvaltningen, inom kommunen, andra samverkansparter, eller intressenter. Avslut Vad görs och hur inom varje arbetsgrupp eller funktion? 1. Receptionen: Består av 1 receptionist samt en OSA-anställd. Öppettider: 9-12, må to, 9-12, fr Tar emot bokade besök på plan 5 och 7, ringer till handläggaren att klienten har kommit. Jourbesök Vidtalar aktuell handläggare eller den som har jouren. Tar emot och hjälper till med ansökningsförfarandet, ansökan till försörjningsstödsgruppen och till mottagningsgruppen. När nya sökanden lämnat in sina handlingar aktualiserar receptionen den sökande i datasystemet Procapita. Här görs också kontroller i SPAR, bolagsregistret och bilregistret i samtliga ärenden. Receptionen gör i ordning en akt som sedan lämnas till samordnaren i mottagningsgruppen. Receptionen hjälper till i överklagningsärenden. 2. Mottagningsgruppen. Gruppen består av 1 samordnare 4 socialsekreterare 1 administrativ handläggare 1 utredare och en handläggare för bo-frågor 1 receptionist samt OSA-anställd. Telefonmottagningen tar emot alla nya ärenden gällande ansökningar om försörjningsstöd. Telefonmottagning är öppen måndagar, tisdagar, onsdagar och torsdagar kl Under telefontiden gör handläggaren en kartläggning vad gäller den sökandes familjeförhållande, bostad, sysselsättning och försörjning. Gruppen har tillgång till KIR, SPAR, bolagsregistret och bilregistret. Siffror = Verksamheter eller funktioner beskrivna i kartläggningen. Fyrkanter= Organisationer: Förvaltningar, avdelningar, sektioner. Cirklar= Mer funktioner Pilar= Dit klienter kan söka, remitteras. Om pil ut i tomma intet = avslutat ärende/självförsörjning Linje= Organisatorisk länk finns, t ex samma förvaltning etc.

5 Efter telefontiden skrivs ett s.k. intake. Intake beskriver den sökande och dess situation. Ansökningshandlingar skickas till den sökande samt lista på de handlingar som begärs in. Intake sparas i en pärm i receptionen. Mottagningen i har intake-möten två gånger per vecka, en timme per gång. Samordnaren fördelar ärendena till handläggarna. Handläggarna gör sedan en noggrann utredning, bedömning och fattar beslut om försörjningsstöd. Den skriftliga utredningen sändes till den sökande. Ärenden som ser ut att kunna bli långvariga bokas in på nybesök hos en handläggare i försörjningsgruppen. Kortvariga ärenden handläggs i mottagningsgruppen. Mottagningsgruppen har jour varje dag. Ett turordningsschema där alla socialsekreterare och samordnaren delar på jourtiden finns. Jouren tar emot alla akuta ärenden. Oftast handlar det om personer som saknar bostad och pengar. Även misshandlade kvinnor som är i behov av skyddat boende kommer till jouren. I bo-frågorna samarbetar man med Bo-gruppen, se punkt 2c. 2a. Jobbsöket Mottagningsgruppen har också en jobbsökaraktivitet som pågår måndag till torsdag kl Dit kallas personer som är arbetssökande och ansöker om försörjningsstöd. På jobbsökaraktiviteten har man tillgång till dator och kan skriva jobbansökningar. De arbetssökande får också råd och stöd i sitt arbetssökande. De personer som bedöms ligga nära arbetsmarknaden kan gå i jobbsökaraktiviteten en längre tid och då handlägger mottagningsgruppen deras ansökan om försörjningsstöd. Samordnaren i mottagningsgruppen fungerar som kontaktperson gentemot arbetsförmedlingen, Bromma rehab med arbetsprövningssplatser, utbildningsförvaltningens avdelning för vägledning, arbete och vuxenutbildning, samt gentemot vuxensektionens avdelningar för arbetsträning/praktik, (Ängsknuten och Jobbcentralen) och kommunsamarbetet Stockholm matchning, beskrivet under punkt 11. Ytterligare en av socialsekreterarna i mottagningsgruppen är inriktad mot frågor om arbetsmarknad. Tillsammans med samordnaren är hon även kontaktperson och håller i arbetet med offentligt skyddat anställda. Sundbyberg har ett avtal med Arbetsförmedlingen om 36 sådana platser (OSA-anställningar). 2b. Soft-funktionen. 1 administrativ handläggartjänst är tillgänglig för mottagningen. Hon handlägger ansökningar om ekonomiskt bistånd till tandvård och glasögon och fungerar också som SOFThandläggare åt sökanden som går i jobbsökaraktiviteten. För försörjningsgruppen finns 1 biståndshandläggare som handhar hela det ekonomiska biståndet i löpande ärenden, där socialsekreteraren har det övergripande ansvaret för insatser mm. Tillsammans med övrig administrativ personal stöttar man socialsekreterarna med div. andra administrativa uppgifter. 2c. Bo-gruppen. En utredare med juristkompetens och en handläggare arbetar med boendefrågor tillsammans i olika konstellationer av arbetsgrupper/samverkansgrupper med den egna sektionen, vuxensektion och barn- och ungdomssektionen, bostadsföretag, äldre- och omsorgsförvaltningen, kronofogdemyndighet m fl. Problem/frågor som vräkningar, betalningsföreläggande, bostadslöshet, byte av lägenhet, saneringsärenden, boende-kedja för missbrukare, hamnar direkt, via mottagningsgrupp, via försörjningsgrupp eller via 5

6 samverkanspart hos Bo-gruppen. Att ordna tillfälligt boende är dock en uppgift för socialsekreterarna. Individ- och familjeförvaltningen har i dagsläget 125 sociala kontrakt. Sedan flera år arbetar man aktivt för att människor ska kunna få egna hyreskontrakt. Målet är att få ner antalet sociala lägenheter till 100 st. Boendekedja finns upparbetad för vuxensektionens klienter och handläggarna i Bo-gruppen arbetar då nära vuxensektionens handläggare. Bo-gruppen tillhör organisatoriskt mottagningsgruppen. 2d. Hushållsekonomisk rådgivning och skuldsanering Skuldsanering och hushållsekonomisk rådgivning erbjuds i individärenden i båda grupperna på sektionen, men budgetrådgivaren tar även emot besök från allmänheten. I aktuella ärenden kan hon göra hembesök tillsammans med socialsekreteraren, eller annan i arbetsgruppen, t ex vid ett första möte. Tillsammans med en medarbetare från verksamheten för arbetssökande hålls Öppet hus på biblioteket en eftermiddag/v om ekonomiska frågor. Denna tjänst finns i försörjningsgruppen. 3. Försörjningsgruppen 4, 75 socialsekreterartjänster Försörjningsgruppen utreder rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och samverkar med andra instanser i det dagliga arbetet med sikte mot klientens självförsörjning. Vid nybesök ges och tas emot information och en planering görs tillsammans. FOU-Nordvästs blankett för arbetsplan används vid 1:a besöket. Hur ofta man sedan träffas är olika beroende på individens behov och tillgång på tid hos socialsekreteraren. Socialsekreterarna har telefontider må, ti, to, fre kl Den som för dagen har jour finns tillgänglig och svarar i försörjningsgruppens mobiltelefon. På onsdagar är det ärendedragningar. Remittering/samarbete/samverkan sker med försäkringskassa, arbetsförmedling, primärvård, psykiatri, Beroendecentrum Nord eller andra mottagningar inom landstinget. Samverkan sker via samverkansgruppen FRIS, eller i form av direktsamverkan mellan handläggare, eller via de utsedda kontaktpersonerna som träffas regelbundet. Samordnaren i försörjningsgruppen håller 1 g/v i ärendedragningar samt tillsammans med sektionschef i metoddiskussionsmöte 1 g/månad. Hon står för intake-möten 2 ggr/vecka för nya ärenden. Samordnaren ansvarar för praxisfrågor, (det finns en praxisgrupp) och uppdaterar riktlinjer/rutinhandboken. Varje halvår gör hon ärendeinventering med socialsekreterare och administrativa handläggare. Samordnaren kan fungera som medhandläggare i samverkansärenden, hyresskuldsärenden, övriga komplicerade ärenden (som t ex bedrägeriärenden). Samordnaren i försörjningsgruppen är representant i det lokala FoU-rådet samt i 4-partssamverkansmöten 1 g/månad. 3a. Socialsekreterare inriktad mot arbetslösa klienter 1 socialsekreterare är inriktad på arbetslöshetsproblematik. Planering av arbetssätt och metoder är under utvecklande. I någon form ska man kunna erbjuda jobbsökaraktiviteter några dagar i veckan som även fungerar som ett verktyg för utredning av klientens behov. Eftersom förvaltningens arbetsmarknadssektion lades ner 2005 och splittrades upp i en del som övergick till utbildningsförvaltningen, och en del som integrerades med mottagnings- och försörjningssektionen, har man inte kommit igång med verksamhet ännu. Integreringen sammanföll i tiden med en stor omorganisation där tjänster även drogs in. (Se bilaga översyn av förvaltningen höst 2005) 6

7 3b. Socialsekreterare inriktad mot klienter med beroendeproblematik Två socialsekreterare jobbar mest med klienter med missbruksproblem. De träffar vuxensektionen 1 g/månad för diskussioner om ärendehandläggning mm samt samarbetar både via gemensamma träffar eller i trepartssamtal med Beroendecentrum Nord. En av socialsekreterarna här är kontaktperson gentemot vuxensektionens projekt för hemlösa. (Se beskrivning nedan). 3c. Socialsekreterare inriktade mot psykiatriärenden. Två socialsekreterare är tillsammans med äldreomsorgsförvaltningens psykiatrihandläggare kontaktpersoner gentemot landstingets Centrummottagning samt Kronans allmänpsykiatriska mottagning. Med Centrummottagningen i Solna (psykospatienter) finns en samverkan då det gäller allt från vård och behandling, boende, kontaktpersoner, sysselsättning, boendestöd mm. Ofta har de klienter man samverkar om här sjukersättning under lång tid. Gentemot Kronans allmänpsykiatriska mottagning kommer ofta frågor kring rehabiliteringsplan, läkarkontakt, prognos, behov av ytterligare insatser från annan instans upp. 3d. Flyktingmottagning. Flyktingmottagningen är en funktion inom mottagnings- och ekonomisektionen och finns inom försörjningsgruppen. Med flyktingfrågor och bistånd arbetar 1 flyktingsekreterare 1 flyktingassistent, samt i dagsläget 2 administrativa handläggare som handlägger försörjningsstödet. Flyktingen kommer till Sundbyberg antingen via avisering från migrationsverket, eller egen direktkontakt via receptionen. Nybesök bokas med tolk till flyktingsekreterare eller flyktingassistent. På nybesöket görs en bakgrundskartläggning/utredning. Information ges om allt flyktingen bör göra som ny invånare med uppehållstillstånd (enligt checklista). Kontakta SFI, arbetsförmedling, hälsofrågor, barnens skolgång etc. Introduktionsplanering görs tillsammans med kontaktperson på Sfi samt kontaktperson på arbetsförmedlingen. Flyktingen informeras om obligatoriska träffar för samhällsinformation varje vecka. Dessa drivs och planeras av flyktingssekreterare och assistent och är förlagda till lokaler på Ängsknuten, se nedan. Introduktionen består av svenskstudier/samhällsinformation och diskussionsgrupper. Ansvaret för praktikplaceringar har under en tid legat på arbetsförmedlingen, men de har inte kunnat erbjuda praktik. I det lagförslag gällande Sfi som förhoppningsvis skall träda ikraft 1/ står att kommunen i samarbete med arbetsförmedlingen skall verka för att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter såsom: - arbetslivsorientering - validering - praktik, eller 7

8 - annan utbildning. Det är oklart på de olika förvaltningarna hur detta ska göras om lagförslaget tas. Redan nu finns möjlighet att aktualiseras för praktikplacering genom kontakt med arbetsmarknadskonsulenten på Centrum för Arbete, samt möjlighet till gruppaktiviteter och läxhjälp, se nedan. Fr o m 5 juni 2006 ska alla de som omfattas av introduktionen, ha sysselsättning på heltid. Efter utredning om behov av ekonomiskt bistånd, som sköts av flyktingsekreteraren eller flyktingassistenten, sköts det löpande ekonomiska biståndet av den administrativa handläggaren. Utöver samverkan för SFI, praktik, arbetsförmedling ska flyktingssekreteraren ha regelbundna träffar med de skolor som har flyktingbarn, vårdcentralerna, samt delta på flyktingträffar i länet etc. Ett upparbetat samarbete finns även med Kris- och traumacenter på Danderyds sjukhus samt med Röda Korsets center för tortyrskadade. Boendeproblematiken i klientgrupper gör att mycket tid läggs ner på information om kommunens möjligheter att hjälpa till med boende. Så fort flyktingen blir självförsörjande genom arbete, ev. på sidan av svenskstudierna, avslutas det ekonomiska ärendet. Introduktionen är dock öppen för alla mottagna flyktingar, även de som redan från början är självförsörjande. 3e. Funktionen: Mer omfattande utredning En socialsekreterartjänst i sektionen är idag specialiserad på att djuputreda långvariga försörjningsstödsärenden utifrån specifika frågeställningar. Det kan t ex gälla personer med långa sjukskrivningsperioder, återkommande arbetslöshet varvat med sjukskrivningar och/eller diffusa medicinska eller psykiska svårigheter, misstankar om missbruk osv. Den fördjupade utredningens syfte är att gå igenom vilka insatser Individ- och familjeförvaltningen gjort under åren, vad som har fungerat, vilka resurser och hinder som finns hos individen samt förslag till fortsatt handläggning av ärendet. Genomgången och återkopplingen av dessa ärenden sker tillsammans med handläggare och samordnare. I samband med den ärendeinventering som görs med handläggarna kan nya ärenden för djuputredning initieras. I denna funktion ingår också regelbundna träffar med handläggare på Försäkringskassan, i sjukersättningsärenden, dit övriga socialsekreterare i sektionen kan förmedla frågor. 3f. Förmedlingsmedel. Två halvtidspersonal arbetar med förmedling av egna medel, eller bistånd i många skiftande situationer. Det kan handla om personer med pension som ej klarar att själv ta hand om sina pengar, men även om barnfamiljer som har hamnat i kriser av olika slag, och inte längre har kontroll över sin ekonomi. Från mottagningsgruppen kan t ex individer med hyresskuldsärenden få hjälp att lägga upp sin ekonomi. Samarbete sker även med budgetrådgivare, bo-gruppen, vuxensektion och enskilda handläggare på andra sektioner. 4. Familjesektionen. Personer/familjer som är aktuella för ekonomiskt bistånd kan efterfråga kontakt med barnoch ungdomsgrupperna inom socialtjänsten, eller redan vara aktuella där. Likaså kan det vara aktuellt med en regelrätt anmälan för utredning av nödvändiga insatser gällande barnets/ungdomens situation i hemmet. Samtliga kontaktvägar mellan sektionerna går via samordnarna. Inom sektionen finns flera funktioner utöver utredningsarbetet. Resursteamet, 4b, arbetar med familjebehandling och stöd till familjer och enskilda. En hemterapeut, 4c, är 8

9 anställd för att arbeta med människor i hemmiljö, eller i olika aktiviteter såsom grupper för ensamstående mammor. 5. Vuxensektionen Hit remitteras personer som medgivit beroendeproblematik av något slag. Många personer med försörjningsstöd är även sedan lång tid kända missbrukare och har redan en långvarig kontakt med vuxensektionen alt. har haft detta. På vuxensektionen görs en utredning om problematik och behov av insats. Om personer med försörjningsstöd vill/behöver ha hjälp med sitt beroende erbjuds eller hänvisas till kontakt med landstingets beroendecentrum, som erbjuder medicinsk behandling, stöd och drogkontroller. Annan behandling erbjuds i första hand i form av öppenvårdsinsatser. Vuxensektionen har följande insatser i öppenvård: Return, öppenvårdsprogrammet, 2 ggr/v med löpande intag. Här finns kopplat till programmet möjlighet till individuella samtal, och anhöriggrupp. Självhjälpsgrupper. 3 ggr/v i kommunens lokaler, med visst bistånd av personal. Grupperna fungerar ungefär som NA/AA-grupper. Vuxensektionen hjälper även till att hitta plats på av landstinget finansierad behandling, t ex på Maria beroendecentrum AB. Sällan köps platser fån privata behandlingsalternativ, men det förekommer. Socialtjänsten i Sundbyberg och Solna driver tillsammans med RIA Tröskeln, 5c, en dagverksamhet för missbrukare. Här finns möjlighet att komma och äta frukost, fika, tvätta, umgås och aktivera sig. Kopplat till vuxensektionen finns f n två projekt som finansieras av Länsstyrelsen. Dels projektet Vasabo, 5d, där 6 boenden med stöd erbjuds åt personer med komplexa vårdbehov, dvs personer med både missbruk och psykiatrisk problematik. Nyligen har projektet Steget, 5e, startat som jobbar uppsökande med hemlösa missbrukare som vill ändra sin situation och där aktiviteter, stödkontakt och boende kan erbjudas. I vuxensektionen finns möjlighet för personer med försörjningsstöd att arbetsträna. Dessa verksamheter beskrivna nedan kan användas både av arbetslösa klienter som behöver erfarenhet, aktivering etc, för att få en bättre plattform för sitt arbetssökande, men även av långvarigt arbetslösa p g a olika problematik. 5a. Ängsknuten. Ängsknuten är en verksamhet inriktad på att kunna ta emot socialtjänstens arbetslösa klienter för olika form av aktivering/praktik/arbetsträning. Arbetsuppgifter som erbjuds är t ex caféverksamhet; bakning, försäljning, inköp. Städning på plats eller på olika uppdrag inom förvaltningen. Tvätteri som servar vissa hemtjänstcentraler. Textilverkstad, tryckeri samt insamlingsverksamhet till kommunens vänort. Varje socialsekreterare aktualiserar själv sitt ärende genom att ta kontakt med arbetsledaren. Ofta kan ett trepartssamtal genomföras på plats. Placering görs om det just då finns passande arbetsuppgifter. Arbetsledaren kan säga nej även utifrån hur personen verkar kunna klara av placering. Socialsekreteraren bedömer omfattning och tidsperspektiv i samråd med klienten och är den som har uppföljningsansvaret. De gör tillsammans en handlingsplan omkring vilket syfte och mål placeringen har, samt hur insatsen kan följas upp med andra åtgärder. Kommunens verksamheter ska ses som ett 1:a steg ut mot arbete. Inskrivningsunderlag görs 9

10 vid inskrivning och närvarorapporter ska skickas varje månad till socialsekreteraren. (Bilagor) 5b. Jobbcentralen. Jobbcentralen är ytterligare en av kommunens verksamheter för arbetsträning. På jobbcentralen erbjuds arbetsuppgifter såsom snickeri- och andra verkstadsuppgifter, flytthjälp, transporter, måleri, utearbete samt mycket mer. Kontakt tas med de två arbetsledarna på samma sätt som på Ängsknuten och socialsekreteraren har även här planerings-/uppföljningsoch kontaktansvar gentemot klienten. 7 Utbildningsförvaltningen Under 2005 pågick en process att överföra arbetsmarknadsfrågorna inom socialtjänsten till utbildningsförvaltningen. Gemensamt under en förvaltning finns nu sedan januari 2006 frågorna och verksamheterna kring vuxenutbildning, Sfi och olika insatser för kommunens arbetssökande. En uppdelning har gjorts där utbildningsförvaltning ska arbeta med personer som står närmare arbetsmarknaden och socialtjänsten ska ha kvar ansvaret för personer som har svårare problematik. 7a Centrum för Vägledning Tre vägledare finns på förvaltningen för att vägleda kommunens invånare då behov finns av att diskutera yrkesval/väg, studier eller studieplan. Socialtjänstens arbetslösa klienter eller mottagna flyktingar kan hänvisas till vägledare på utbildningsförvaltningen. 7b Centrum för Arbete Personal med olika kompetens finns för att stödja personer som vill komma ut i arbete och få en fast förankring på arbetsmarknaden. En handledare arbetar inom Aktivitetscenter med dataträning och jobbsök, stöd och praktisk hjälp på olika sätt. Tillsammans med en arbetsmarknadskonsulent (socionom) erbjuds fasta tider för jobbsök två halvdagar/ veckan. Arbetsmarknadskonsulenten är den som mottar remisser från socialsekreterare och flyktingmottagning för jobbsök och praktikmöjligheter. Arbetsmarknadskonsulenten presenterar sin verksamhet ute i varje SFI-klass. De som har rätt nivå språkmässigt och klarar en praktik kan få hjälp vidare. En anställd näringslivssamordnare är specialiserad just för kontakt med arbetsgivare för arbete eller praktikplaceringar och samarbetar med arbetsmarknadskonsulenten. På centret finns även en ungdomsvägledare som arbetar främst med arbetslösa år utan kontakt med andra myndigheter. Denna grupp söks upp och en individuell stödkontakt kan ta sin början. Kontakten kan leda till en praktik, aktualisering på AF eller utbildning t ex. Samme vägledare har även ansvaret för kommunal praktik för ungdom (KUP år), utvecklingsgarantin,( UG år) samt platser för ungdomstjänst. (Ungdomstjänst är en tilläggspåföljd som kan dömas ut till tonåringar som samtidigt får vård inom socialtjänsten). 10

11 7c Centrum för vuxenutbildning inkl. SFI Vuxenutbildning erbjuds i samma lokaler som ovanstående verksamheter. I Sundbyberg erbjuds distansutbildning via datorer, vissa kurser är lärarledda kurser med utökad handledningstid. Studier kan alltså bedrivas flexibelt både hemifrån eller vid en datorplats på skolan. SFI-kurser startar flera gånger om året och erbjuds förmiddagar, eftermiddagar samt kvällar. Dagtidskurserna ges på 15 t/v. Väljer man kvällskurs sker undervisning två kvällar/v. Möjlighet kan finnas att kombinera SFI med kurser på grundläggande nivå. Sedan maj 2006 finns två plusjobbare i tjänst för möjlighet för SFI-studerande att träna sin svenska på alternativa sätt, i form av studiebesök, sång, läxhjälp och andra aktiviteter. Flyktingarna som remitteras till arbetsmarknadskonsulenten ska ta del av dessa insatser om de inte har arbete eller praktik. Närvaron är alltså obligatorisk för Sfi-studerande från Individ- och familjeförvaltningen. 8 Äldre- och omsorgsförvaltningen Denna förvaltning är en samverkanspart då psykiskt funktionshindrade eller äldre med behov av stöd, aktualiseras/är aktuella för ekonomiskt bistånd på Individ- och familjeförvaltningen. Äldre och omsorgsförvaltningens ansvar är funktionshindrade i alla åldrar, (såväl psykiska som fysiska funktionshinder). På förvaltningen finns äldrehandläggare, LSS-handläggare och psykiatrihandläggare. De fattar biståndsbeslut om hemtjänst m fl insatser för äldre och funktionshindrade, LSS-insatser som exempelvis daglig verksamhet och personlig assistent, stöd för psykiskt funktionshindrade såsom boendestöd och sysselsättning, mm. 9 Arbetsprövningen på Ulvsunda Individ- och familjeförvaltningen har ett avtal med Stockholms stads arbetsmarknadstjänster, START. Förvaltningen har 1 årsplats, d v s 4 funktionsutredningar per år. På Ulvsunda finns mångårig erfarenhet av arbetsförmågeutredningar och arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsuppgifter som produktion inom textil, förpackning/montering, kontor, reception, vaktmästeri, data och ett internt café finns att välja mellan. Kontaktperson för detta är samordnaren i mottagningsgruppen. 10. Väntorp Projektet som finansieras med hjälp av mål-3-medel, erbjuder arbetslösa med olika funktionshinder sysselsättning inom miljöhantering, data och kurser. Målet är att bilda ett arbetskooperativ på sikt. Projektet är ett samarbete mellan försäkringskassan Solna- Sundbyberg, Solna och Sundbybergs kommuner samt Studieförbundet Vuxenskolan. Sektionen har möjlighet till 3 platser/placeringar i detta projekt. 11. Stockholm Matchning Stockholm Matchning är en av Stockholms stads många olika insatser för att halvera kostnaderna för socialbidrag. Kista stadsdelsförvaltning driver Stockholm Matchning i samverkan med 15 stadsdelar i Stockholms stad samt Järfälla, Sundbyberg, Solna och Nacka 11

12 kommuner. Stockholm Matchning är ett rekryteringsprojekt där företagens behov av arbetskraft kartläggs, skräddarsydda yrkesutbildningar inom bristyrken anordnas och arbetssökande med socialbidrag matchas mot lediga jobb. Arbetsgivaren står för jobbgarantin. Samordnaren i mottagningsgruppen ingår i rekryteringsarbetet. Likaså är rekryteraren på utbildningsförvaltningens Centrum för Arbete involverad i Stockholm Matchning. Förhållningssätt Socialsekreterarna i försörjningsstödsgruppen arbetar flexibelt utifrån varje individs situation. Man arbetar för att de sökande så snabbt ska kunna få egen försörjning och kunna avslutas. Ett förhållningssätt som präglar verksamheten är klientens eget ansvar och möjlighet att påverka sin situation och vara en aktiv part i ett förändringsarbete. Det innebär att det ställs krav på klientens aktiva medverkan i arbetet mot självförsörjning. Arbetslinjen gäller, d v s aktivitet, jobbsök, sysselsättning i praktik ses som självklara och positiva för individens möjlighet att uppnå självförsörjning på sikt. Detta gäller även för de mottagna flyktingar som saknar arbete. Heltidssysselsättning under introduktionen eftersträvas och krävs av individen om det går att erbjuda i kommunen. Flyktingmottagningen har samtidigt kontakt med många traumatiserade människor. Möjligheter till hälsofrämjande samtal, med klientens egna möjligheter till en förbättrad hälsa i fokus, ges aktivt. Arbetet i Bo-gruppen syftar ytterst till att individen ska kunna leva ett självständigt liv. Bostadslöshet ska med alla tillgängliga medel undvikas och man arbetar mot ett stabilt boende för individen. Centrum för vuxenutbildning, vägledning och arbete har delvis ett annat perspektiv på arbetet med klienterna. Här är självständighet, dvs självförsörjning, arbete eller utbildning, mer långsiktiga mål utifrån individens önskemål men också individens förutsättningar. Konflikter kan uppstå i förhållningssättet till klienten, och vid planering av långsiktiga studier t ex. Individ- och försörjningssektionen ser vid varje bedömning till om behovet av försörjning kan tillgodoses på något annat sätt, t ex genom studiemedel. Målgrupp Individ- och familjeförvaltningens informations- och försörjningssektion har som målgrupp alla boende i Sundbyberg som p g a arbetslöshet eller social problematik inte uppnår en skälig levnadsnivå och som därför söker försörjningsstöd, eller behöver hjälp att hanetera sin ekonomi för att kunna leva ett självständigt liv(förmedlingsmedel). Mottagningsgruppen tar emot nya klienter och kan ha kvar handläggningen då personerna står nära arbetsmarknaden och har möjlighet att få arbete snabbt. Försörjningsgruppen handlägger ekonomiskt bistånd för personer som varit aktuella för försörjningsstöd under en längre tid, eller där behovet bedömts bli längre än 3 månader och där personen inte står nära arbetsmarkanden. Flyktingmottagningen står utöver den ekonomiska handläggningen för introduktionsinsatser till nyanlända flyktingar. Endast flyktinggruppen handlägger flyktingärenden och har uteslutande dessa som målgrupp för sitt arbete. Övriga socialsekreterare i försörjningsgruppen är inriktade på olika klientgrupper, och är kontaktpersoner utåt för samverkan omkring varje grupps särskilda frågor, men har alla slags ärenden trots specialinriktning. 12

13 Metoder Individ- och familjeförvaltningen i Sundbyberg arbetar utifrån ett systemteoretiskt perspektiv bl a genom att alla tillsvidareanställda socialsekreterare har erbjudits en 2-årig vidareutbildning parallellt med arbetet. Man har även använt externa handledare med systemteoretiskt förhållningssätt. Vidare har några handläggare i försörjningssektionen gått utbildning i motiverande samtal och fler kommer att erbjudas detta framöver. Flyktingmottagandet använder sig av hälsofrämjande metoder i krishanteringssamtal. I samtalen kan problemen normaliseras så att det går att prata om de svåra situationerna. I samtalen lyfter man fram det friska, det som fungerar. Man har metoder för att arbeta med suicidprevention. För att medvetet motverka isolering och utanförskap strävar flyktingmottagningen att tidigt både erbjuda och kräva medverkan i olika aktiviteter i grupp. Arbetsverktyg/arbetssätt Se under beskrivna arbetsgrupper/funktioner. Tidsangivelser Från det att individen lämnat in den skriftliga ansökan, i de flesta fall efter telefonsamtal med socialsekreterare i mottagningen, ska beslut fattas i ärendet inom maximalt 3 veckor. Om behovet bedöms långvarigt bokas ärendet in på nybesök i försörjningsgruppen. Kallelse för deltagande i jobbsöksaktivitet ges redan efter det 1:a telefonsamtalet med mottagningen. Någon tidsgräns för jobbsöksaktiviteten finns inte men då klienten första gången får träffa sin handläggare i försörjningsgruppen, görs planeringen om vidare insatser. På flyktingmottagningen behålls ärendet som längst i 3,5 år efter det att uppehållstillstånd erhållits. Flyktingar som pg a t ex sjukdom eller arbetslöshet inte har blivit självförsörjande under den tiden överförs till andra handläggare i försörjningsgruppen. Individen har kontakt med sin socialsekreterare under den tid man behöver söka försörjningsstöd. Under perioder kan biståndet handläggas i soft-funktionen. I perioder kan olika insatser, t ex kontakt med Centrum för Arbete ges. Ingen av dessa insatser inom kommunen som erbjuds är direkt tidsbegränsade. Bedömning av nyttan av insats, samt varje individs egen inställning ska styra om aktivitet ska erbjudas och hur lång den blir. På de egna praktikverksamheterna samt på Centrum för Arbete ska regelbundna uppföljningsmöten tillsammans med individen ske, som ovan nämnts. Dokumentation Arbetet med klienten och utbetalningar journalförs och administreras i datasystemet Procapita. Handlingar som inkommer i ett ärende, och utdrag avseende grundutredning, sparas i pappersakter. 13

14 Samverkan Samverkan mellan sektioner, förvaltningarna och med andra parter finns i olika former där en vardagssamverkan på handläggarnivå är den vanligaste. Det finns även samverkansgrupper för olika målgrupper. (Se under varje arbetsgrupp/funktion). Ytterligare organiserad samverkan finns, se punkt 6 i flödesschemat, här nedan beskriven: 6 FRIS: För rehabilitering i samverkan FRIS är namnet på den lokala fyrpartssamverkan kring arbetsinriktad rehabilitering som sker mellan myndigheter i Solna och Sundbyberg. Det finns en ledningsgrupp, en koordinator anställd på halvtid gemensamt av myndigheterna, och en handläggargrupp dit individer kan remitteras. Verksamheten bedrivs genom årliga överenskommelser om samverkan. Verksamhetsplan 2006, bilaga. Ledningsgruppen träffas 1 g/månad. Det gör även handläggargruppen för bedömning och diskussion av individärenden. Remittering sker till koordinatorn som bereder samverkansmötena. Ärenden från samtliga myndigheter kan remitteras till FRIS, förutsatt att individen får sin försörjning via myndigheterna och godkänner remittering. Samverkansgruppen beslutar gemensamt om resurser som ställts till förfogande för samverkansarbetet genom särskild överenskommelse. (Samverkansmodell Bilaga) Brukarperspektiv Brukarens rättssäkerhet är ett ledord inom mottagnings- och försörjningssektionen på individoch familjeförvaltningen, liksom tillgänglighet och service. Rutiner för klagomålshantering finns. Enligt kvalitetsdokument som sektionen sammanställt år 2000 finns följande mål för verksamheten, vilket kan uppfattas som viktiga mål ur ett brukarperspektiv: Trygghet (innebär tydlig information, prövning av rätt till bistånd, rättssäkerhet, kontinuitet och säkerhet i klientperspektivet) Respekt (Värna om sekretess och klienters integritet) Stöd till förändring (Aktivt ansvar, delaktighet och inflytande) Jämställdhetsperspektiv Kommunens förvaltningar har jämställdhetsplaner då det gäller den egna personalen. Inget skriftligt finns angående klientarbetet. Brukarna möter i Sundbyberg en mottagnings- och försörjningssektion som till 86 % består av kvinnor. Förbättringsområden Mer tid för klienterna, på gång som mål under flera år, tycks dock svårt att genomföra, administrativa jobbet tar över. Arbetsmarknadsfrågorna; fokus försämrat efter nedläggningen av IFO:s arbetsmarknadssektion T ex tar utbildningsförvaltningen inte emot alla arbetssökande från IFO. De har kö och prioriterar de med avtal från AF, och de med 14

15 större egna resurser. Sfi-gruppen aktuella för ekonomiskt bistånd kan inte prioriteras för praktik eller andra insatser. Listning av i Sundbyberg gjorda rapporter, kartläggningar, utredningar, aktuella för klientgruppen som erhåller ekonomiskt bistånd: Kvalitetsdokumentet Kompetensutvecklingsprojektet, 2002 Britt-Louise Thorbergs utredning Ett generöst och humant flyktingmottagande i Sbg 2002 Kommunstyrelsens inriktning i utformandet av Sfi 2002 Utredningen: Mångfald är en styrka 2002 Flyktinggruppens arbete: Utredning om flyktingmottagningen 2003 Kartläggning av klienter gjord -98 Britt- Louise kartläggning av klienter 2001 LAP Sundbyberg 2001 Christer Haldelius utredning om vår förvaltning 2005 Mm.mm? 15