Användarcentrerad systemdesign
|
|
- Sofia Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Användarcentrerad systemdesign Rapport Senior palm; Contextual design.
2 Innehåll: 1 Kontextuell design, översikt Informationsinsamling Användargrupper Arbetsmodeller Flöde Sekvens Artefakt Kulturell Fysisk Tolkning Konsolidering Tillhörighetsdiagram Genomgångar Designrummet Prototyper Design Prototyp Evaluering Intervju Problem Tidsplan Uppskattning...10
3 1 Kontextuell design, översikt Inom Contextual design arbetar man med en stor grupp utvecklare. Gruppen skall vara av tvärvetenskaplig sammansättning, designers, programmerare, beteendevetare osv. Hela gruppen är delaktig i samtliga delmoment av designprocessen. Vissa moment kan vara enklare att göra i mindre grupper men det finns då stöd i processen för att dela resultaten från de små grupperna med de andra så att alla får tillgång till all information. Vi ger nedan, inledningsvis i varje stycke, en kort beskrivning av det steget inom ramen för Contextual design. 2 Informationsinsamling Eftersom vi anser att detta är det huvudsakliga problemområdet inom ramen för vår uppgift och Contextual design så kommer vi också att lägga mesta delen av vår tid på det. Vanligtvis i en utvecklingsprocess så har man, förhoppningsvis, relativt responsiva individer som användare och det har vi också, delvis. Sköteskorna kommer förmodligen inte att kräva särskild behandling under informationsinsamlingen eftersom de är en relativt typisk användare i en relativt typisk arbetssituation. Vårdtagarna däremot ställer till det lite. Vi kan inte räkna med att köra ett vanlig master/apprentice upplägg här (vilket däremot skulle fungera utmärkt med sköteskorna). Problemet blir att det inte handlar om människor i en arbetssituation, vi agerar i deras hem. Äldre människor kanske inte alla gånger har förståelse för att man vill, mer eller mindre, bo hemma hos dem i några dagar. Integritet är också något att tänka på. Ett angreppssätt som skulle kunna fungera är att ha någon form av videodagbok för dem. Helt enkelt sätta upp ett antal kameror hemma hos utvalda vårdtagare och filma deras vardag. Problem med denna metod är givetvis integritet och juridik. Det är knappast tillåtet att göra detta utan uttryckligt tillstånd från den man skall filma och det kanske råkar vara så att just den grupp som generellt säger nej till att ha kameror hemma också är den användargrupp som skiljer sig från de andra. Sammanfattningsvis så kan det vara lämpligt att titta på flera modeller för informationsinsamling när det gäller vårdtagarna och inte helt lita på att existerande modeller kommer att lösa dina problem. 2.1 Användargrupper Visserligen är användargrupperna på det hela taget strikt givna i uppgiften. Det man bör tänka på är dock att undergruppen vårdtagare i detta fallet kommer att skilja sig ganska mycket åt. Å ena sidan finns det äldre som knappt har slutat betrakta färgteve med fjärrkontroll som magi. Å andra så finns det äldre som glatt har satellitmottagare, surfar och mailar barnbarnen.
4 Dessutom har vi bitvis stora begränsningar i rörlighet och perception. På det hela taget en stor rad av mer eller mindre hindrande fysiska handikapp. Användar undergruppen äldre/vårdtagare är mycket komplex och en stor undersökning av hur olika handikapp är spridda, och vad det påverkar vad gäller lämplighet i vissa lösningar, är på sin plats. 2.2 Arbetsmodeller Vi beskriver här de fem föreslagna modellerna och deras styrkor och svagheter relaterat till vår uppgift. Generellt kan man se att styrkorna mest kommer till sin rätt i de fall där kontexten är mest lik den i en vanlig utvecklingssituation. Eftersom boken är skriven med djupa rötter i industrin och det sätt som man brukar utveckla system på till företag eller inom företag, så har den vissa brister när den appliceras på denna uppgiften. Det största problemet är att alla undersökningssätten bygger på personlig kontakt. Detta kan kanske verka underligt men det är värt att komma ihåg att hälften (minst) av användarna som vi utvecklar för inte kommer att gå att nå i en arbetssituation, de arbetar hemma (i bokens mening). Hur pigg hade man själv varit på att någon tjomme följde efter en i en vecka för att man kanske skulle kunna få en bättre video? Flöde Flödessteget går ut på att identifiera informationsflödet i en organisation. Hur delegeras arbetsuppgifter till sköteskorna? Scheman, inhandlingslistor, anteckningar och journaler är andra exempel på saker som kommer att ingå i kartläggningen. Till största delen är detta steg enkelt att utföra. Det handlar om att göra ett flödesdiagram över den befintliga organisationen. Det som eventuellt kan ställa till det i detta steget är att identifiera vilken information som vårdtagarna bidrar med. En del av den framgår säkert i det befintliga systemet men det är inte säkert. Merparten av kraften i detta steget bör därför läggas på interaktionen mellan sköteskor och vårdtagare och den uttalade eller outtalade information som utbyts där.
5 2.2.2 Sekvens Detta är en steg för steg uppdelning av varje arbetsuppgift där man försöker identifiera handlingens utlösande faktor och vilket mål handlingen har. Alla mellanliggande steg tas upp och används sedan för att se om det går att omstrukturera handlingsmönster genom att ta bort eller underlätta steg i processen. För personalen så kommer även detta att presentera sig som en ganska typisk implementation av modellen. Som ovan så kommer det att vara kontaktytan mellan vårdtagaren och personalen som blir fokus tillsammans med hur vårdtagarens vardag ser ut. Vårdtagarna lever inte sina liv i en organisation och sättet de väljer att lösa problem på kommer att skilja sig mycket. Likaså de problem som uppstår under en dag för två olika vårdtagare. Mycket tid bör läggas på att undersöka vårdtagarnas vardag, vilka sysslor som ingår, vilka problem som uppstår och vilka arbetssätt som används för att komma runt dessa problem Artefakt I detta steg skall alla fysiska föremål som används i informationsutbytet identifieras och förklaras. En personlig kalender används ju uppenbarligen till att hålla reda på sitt personliga schema men kan också innehålla annan information. Hur informationen lagras i fysiska föremål kommer att ligga till grund för besluten om vilka metaforer som är lämpliga att använda i designen. Uppenbara artefakter för sköteskorna är saker som journaler och mobiltelefoner. Kanske lappar som man skriver till varandra och lämnar på bestämda platser för att förmedla information om sitt senaste besök och vad man gjorde. Det finns säkert andra, mindre uppenbara artefakter här också, det är dem som detta steget ämnar uppenbara. I Vårdtagarens fall så kan artefakter vara i form av handlarlistor eller andra föremål som används för att förmedla information till sköteskorna eller till sig själv inom ramen för projektet Kulturell Detta steget försöker fånga in hela arbetsplatsens atmosfär. Vilka policys gäller? Finns det uttalade och/eller outtalade sätt att lösa uppgifter på? Vilken stil är det på arbetsplatsen (trendig, stilren, enkel, strikt...)? Vilka är det som sitter på det formella respektive informella ansvaret? Hur mycket av det man gör är enligt fastställda dokument och hur mycket går på ren rutin? Alla dessa faktorer, och mer, skall vägas samman till en uttrycklig bild av hur arbetet på arbetsplatsen drivs och av vad. Detta material kommer att se till så att man utvecklar en lösning som stödjer den kultur som finns, även om den inte finns nedskriven, och att stilen på lösningen passar in i det övriga sammanhanget. Huvudsakligen handlar det om att det viktigaste, efter att systemet fungerar som det är tänkt, är att det faktiskt kommer att används.
6 I sköteskornas fall så kommer denna del av arbetet att vara relativt omfattande och innebära mycket arbete med att gå igenom den, ofta till stora delar, informella maktstruktur som finns på arbetsplatsen. Man kommer att behöva titta på hur arbetsredskapen ser ut idag och om detta är hur de anställda skulle vilja att de såg ut. I vårdtagarnas fall är det en något lättare uppgift eftersom det bara är en interaktion det gäller, gentemot sköteskorna. Dock kan det visa sig svårare än man tror att få en rättvisande bild av vem som har vilket ansvar/rättigheter i interaktionen. Frågan om vilken information om vårdtagaren som skall finnas tillgänglig för vem kommer också att hamna här Fysisk Denna punkt tar upp aspekter som hur kontoret är planerat rent fysiskt och hur det fysiska arbetet ser ut. Vilka begränsningar som finns hos användaren. Dels genom hur de genomför arbetsuppgifterna men också vilka fysiska handikapp som finns. Tid räknas också in som en fysisk aspekt i detta steget. Viktiga delar av uppgiften skulle i detta skede vara sköteskornas bas betraktat som kontor. Sköteskornas arbetsuppgifter ute hos vårdtagarna. Hur lång tid de har på sig. Hur hemmen, vårdtagarnas, är planerade. Viktiga aspekter för vårdtagarna skulle vara tid, huvudsakligen. De minuter som sköteskorna kanske är hos dem kan vara den enda möjligheten att kommunicera sina behov för de kommande två till tre dagarna. 2.3 Tolkning Tolkningen av intervjuerna, som det förutsätts att man har använt som metod, skall ske inom 48 timmar från intervjutillfället. Tolkningen sker genom ett diskussionsmöte/rollspel med 4 6 personer där den som har intervjuat är sig själv. Andra roller är: Arbetsmodeller: En eller flera personer som representerar en eller flera av arbetsmodellerna från ovan. Ritar modellerna på blädderblock allt eftersom intervjuaren återger sina resultat. Endast råa fakta får ritas upp, inga tolkningar skall göras. Sekreteraren: För anteckningar på dator och visar upp dem så att alla kan se med hjälp av en projektor eller stor skärm. Moderator: Skall se till så att intervjuaren håller en rak linje genom sin berättelse och att tempot är relativt högt. Om intervjuaren tappar bort sig eller gräver ner sig för mycket i en fråga så är det moderatorn uppgift att mana på eller ge tillbaka tråden. Moderatorn får inte bli för involverad i diskussioner eller utvikningar utan måste då lämna över sin roll till någon annan. Råtthålsvaktaren: Råtthålsvaktarens uppgift är att skrika Råtthål! om diskussionen fastnar på en punkt för länge eller om man hamnar utanför ämnet. Anledningen till att man har valt denna, något udda, form av avbrott är för att den som blir avbruten inte skall ställa sig defensivt gentemot den som försöker driva vidare. Istället kan man skratta och gå vidare.
7 Deltagare: Alla på mötet har också rollen som deltagare. En deltagares uppgift är att ställa frågor och komma med idéer. Dock inte att diskutera andras förslag eller intervjuarens fakta, detta görs senare för att man inte skall låsa sig vid designidéer i ett tidigt stadium. Ett möte skall hålla på i cirka två timmar. Varje deltagare sammanfattar sina bästa insikter från mötet och dessa sätts upp på lappar på väggen. I detta steg är det svårt att se om något skulle skilja sig från standardförfarandet. Det kan dock vara lämpligt att sammanföra de olika gruppernas (sköteskor, vårdtagare och administrationen kan lämpligen ha intervjuats av olika grupper) resultat på en Dela med sig session. Ett möte där två representanter från varje grupp presenterar och diskuterar resultaten från sin grupps möte. 3 Konsolidering 3.1 Tillhörighetsdiagram Under denna delen av processen så tar man lapparna som deltagarna skrev i slutet på sitt gruppmöte och sorterar dem. Det handlar dock inte om en fast modell för sortering utan en princip om att det man tycker hör ihop sätter man i en grupp. Man tillåter inte att utvecklarna grupperar data efter tidigare erfarenhet. Om man har löst en liknande uppgift innan så kan det vara frestande att ta med sig en gruppering (som leder till en viss lösning) från detta tidigare projekt. Det kan till och med vara värt att bannlysa vissa ord som inte får användas i beskrivningar och namn. Allt detta för att få en struktur som är rent baserad på den data man har och inte färgad av tidigare projekt eller en viss modell. Hela modelleringen görs på en vägg och ett bestämt färgsystem används för att hålla isär vilken nivå de olika lapparna tillhör. I slutändan har man skapat en trädliknande struktur, som kan ha flera rötter, som abstrakt representerar en lösning. 3.2 Genomgångar När tillhörighetsdiagrammet är färdigt så långt så är det dags för genomgångarna. En och en så går projektmedlemmarna igenom rummet och reflekterar tyst över strukturen. Man skriver ner saker som man tycker fattas och designidéer som man får för delar av systemet. Sedan går man igenom samma sak igen fast två och två och diskuterar vad de andra har skrivit och kommer med nya förslag och idéer. Slutligen så går hela gruppen i och betraktar strukturen för att bekanta sin med idéerna och får en bättre översikt.
8 3.3 Designrummet Det rum som man skapat ovan genom att samla och sammanföra data från kunderna kallas designrummet. Detta rum kommer att användas som centrum under hela utvecklingsprocessen. Alla nya idéer som tillkommer förs upp på väggen och alla ändringar skall synas. Idéen bakom ett designrum är ganska sund. Vi använder oss väll alla av stora ytor för att få översikt över våra tankar och att erbjuda en yta för detta inom utvecklingsprocessen är därför en bra idé. På samma sätt som en bra produkt skall stödja kundernas behov och arbetssätt så skall en bra process stödja utvecklarens. 4 Prototyper 4.1 Design Design sessionen består i ett brainstormingmöte där man, återigen, använder sig av roller för att styra diskussionen. Man väljer ett antal startpunkter som är relevanta utifrån datan i designrummet, tex Vårdtagarna skall kunna ringa in sina handlarlistor. eller Det skall finnas en pekskärm på kylen där man kan peka på det man vill beställa hem. Utifrån startpunkterna diskuterar man sedan fram en vision och om diskussionen hamnar för långt utanför ämnet eller kommer tillbaka till samma idé på ett nytt sätt så gör man det till en ny startpunkt. En sekreterare antecknar alla visioner och ser till så att samtalen förs framåt. Alla visioner sätts sedan upp i designrummet och man diskuterar igenom dem och sätter ut för och nackdelar. Om man kommer på en lösning till en nackdel senare så sätts även den ut. Visionerna är tänkta att fungera som idédatabas för designen. Från alla visioner väljer man sedan de bästa bitarna från varje. De smartaste lösningarna på nackdelarna. Detta blir sedan till den grundläggande designidén. Design, prototyp och evaluering itereras tills man når en design som användarna är nöjda med. 4.2 Prototyp Prototyper inom Contextual design skall hållas enkla. Oftast så nöjer man sig med pappersprototyper och muntliga beskrivningar av vad systemet gör vid ett visst agerande. Man använder sig också av data från användarens vanliga arbete för att de lättare skall kunna sätta sig in i hur systemet kommer att fungera i kontrast till vad de är vana vid. 4.3 Evaluering När man väl har en prototyp så är det viktigt att användarna får se den och komma med synpunkter. Ju fler synpunkter desto bättre slutprodukt, generellt.
9 4.3.1 Intervju Detta är steget när man tar sina prototyper till användaren och håller en intervju med dem där man beskriver hur systemet fungerar och lyssnar på vad de tycker och föreslår. Det är viktigt att komma ihåg att designern skall komma med förslag och möjligheter medan det är användaren som bestämmer var som är bra design för just dem Problem Det stora problemet i detta steget kommer utan tvekan att vara vårdtagarnas deltagande. Förhoppningsvis har man valt relativt bra metaforer och gjort en icketeknisk lösning, en lösning där tekniken inte märks, så långt det går. Man skulle kunna använda sig av det faktum att det finns vissa äldre, som är insatta i tekniken, kan agera testgrupp. Det antagande man då gör är att de är representativa för alla användare av den delen av systemet och det är med mycket stor sannolikhet inte så. Kärnan i problemet blir att försöka förklara för vårdtagaren som man intervjuar hur det kommer att fungera på ett sådant sätt att denne kan komma med konstruktiv kritik. Gamla Agda, som bara får besök en gång var tredje dag av en sköterska, kommer nog att tycka att det är väldigt trevligt med någon som visar henne uppmärksamhet i en timme eller så. Men kommer hon att förstå vad det är man försöker presentera? Kommer hon att kunna ge sådan kritik att det färdiga systemet verkligen blir användbart och framförallt, använt?
10 5 Tidsplan Vi anser att denna fråga är konstigt formulerad. Om ni menar att vi skall komma med en uppskattning på hur stor del av projekttiden som är rimlig i de olika delarna så har vi bifogat en sådan, men frågan är i så fall väldigt otydlig. Anledningen till att vi har tolkat det så är att alternativet är att ni ber oss göra en uppskattning av hur lång tid det skulle ta att genomföra ett projekt om vars omfattning vi inte vet någonting. Är det glada gläntans äldreboende med 10 platser som har beställt eller är det Sveriges landsting? Utan dylik information så är det omöjligt att ens göra en lekmannamässig, vilket är det ni hade fått, uppskattning av tidsåtgången. Vi minns att en av våra gästföreläsare, som varit aktiv i industrin i många år, fick en fråga angående ett specifik projekt med en specifik omfattning. Han kunde inte göra en uppskattning och svarade med att de lägger veckor på att undersöka hur långt tid det kommer att ta att genomföra ett projekt innan de lägger sina anbud. 5.1 Uppskattning Informationsinsamling 30%; Eftersom alla stegen som beskrivs under denna rubriken sker mer eller mindre samtidigt så är det svårt att göra en striktare uppdelning av tidsåtgången här än så. Konsolidering 10%; Visserligen så är det en stor och tung uppgift. Men alla momenten har betoning av att ske ganska snabbt. Man skall agera intuitivt på den data man har och inte tänka för mycket. Design Prototyp Evaluering 60%; Huvuddelen av tiden kommer att hamna här. Detta är visserligen det steg som kommer att få stryka på foten om tidsramen inte håller eller om man börjar glida över budget. Men målsättningen skall vara att man skall hålla på tills man är klar. Hellre be om för mycket pengar i början än att sakna dem när man väl kommer dit. Implementationen täcks inte in av vår modell. Men eftersom man inte har några krav på UI eller funktionsdesign i implementationsfasen så kan man nog räkna med att kostnaderna för implementation blir lägre i ett Contextual design projekt än i ett klassisk mjukvaruprojekt.
DESIGNSPEL - En ram för dialogen
DESIGNFÖRÄNDRINGAR DESIGNSPEL - En ram för dialogen! När medarbetare ska arbeta för att bidra till en ny utformning av arbetsplatser, är det viktigt att skapa en ram för både dialog och det önskade utbytet.
Läs merSTRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi
STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi Kognitiva svårigheter - energikrävande Planering Tidsuppfattning
Läs merStudiestrategier för dig som är visuell
Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och
Läs merProjektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign
Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign Utveckling av e-dagis baserad på Contextual Design av H. Beyer och K. Holtzblatt Kaveh Mehrabi Gustav Mena Marcus Rosengren Ellen Tjälldin Användarcentrerad
Läs merBatterijakten 2017 Delmoment: Kreativitet - lärarhandledning
Batterijakten 07 Delmoment: Kreativitet - lärarhandledning Välkommen till den nya kreativa tävlingen i Batterijakten! Vad roligt att ni är med! Vi vill genom tävlingen uppmuntra till kreativt tänkande
Läs merMetoder för datainsamling
Metoder för datainsamling Föreläsning 16/10-2002 Christina von Dorrien Kapitel 9.4, 12-13 Användarcentrerad designmetodik Analysera användare, användningssituation och uppgift Testa och utvärdera designförslag,
Läs merHär ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.
ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan
Läs merSamtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19
Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande Läslyftet Handledarutbildning 2018/19 Utvärdering av Läslyftet har visat Viktigt att handledaren: Skapar struktur för samtalen
Läs merGer bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade
Läs merGuide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan
Guide för workshop identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan Allmänna förutsättningar för workshopen Före workshop: förbered en inledning Formulera syfte
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merFörstudie ger en stor påverkan till en låg kostnad
Förstudie ger en stor påverkan till en låg kostnad PÅ ETT SNABBT OCH EFFEKTIVT SÄTT FÅR NI DJUPA INSIKTER OM ER ORGANISATION Innehåll INLEDNING 3 VARFÖR SKA VI GENOMFÖRA EN FÖRSTUDIE 4 HUR GÅR EN FÖRSTUDIE
Läs mer1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.
OUCI +! Datum: 17/11-09 Tid: 08.34 Plats: Linas kök Närvarande: Madeleine Lindberg, Olivia Ekman och Lina Nilsson 1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merAnvändarcentrerad Systemdesign En mediecentral och Contextual Design
Användarcentrerad Systemdesign En mediecentral och Contextual Design Daniel Odervång daniel@forumet.nu Leon Ljunggren Lelj1171@student.uu.se Robert Albrektsson roal411@hotmail.com Robin Sving rosv3579@student.uu.se
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merLeda digitalisering 12 oktober Ale
Leda digitalisering 12 oktober Ale Program för dagen Check in Gå igenom och diskutera metoden effektkedja Bensträckare Check out Diskutera intervjuer FIKA! Planera genomförandet av effektkedjan Välja modul
Läs merBehåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merTill dig som leder gruppövningar
INSTRUKTIONER 1 Till dig som leder gruppövningar Heltidsresan är ett partsgemensamt projekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal). Målet är
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Läs merPensionsplanering Ett projekt planerat utifrån Contextual design
UPPSALA UNIVERSITET Projektrapport Institutionen för informationsteknologi 2004-12-15 Användarcentrerad systemdesign 5p Pensionsplanering Ett projekt planerat utifrån Contextual design Carl Christiansen
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merUtveckling av ett system för E-val
Uppsala Universitet Uppsala den 2 augusti 2004 Institutionen för informationsteknologi Användarcentrerad systemdesign 5 poäng, sommaren 2004 Kursansvarig: Jan Gulliksen Assistent: Stefan Blomkvist och
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merAtt göra ett bra jobb
Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb
Läs merSå här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Läs merSamtals - och dokumentationsunderlag B1 Litteracitet spår B
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag B1 Litteracitet spår B 1 Steg 2 3 UTA ÖVERSATTA UPPGIFTER Elever
Läs merArbetsdokument: Effektivisera dina möten
Arbetsdokument: Effektivisera dina möten Detta arbetsdokument innehåller följande: Rationaliseringsmall Fördelning av mötesroller Mall för att sammankalla möten Kom-ihåg-lista: Efter mötet Mötesregler
Läs merBerättelser Scenarios Presentationer Skisser Formella modeller Mjukvaruprototyper Kartong modeller etc.
Karin Fahlquist Berättelser Scenarios Presentationer Skisser Formella modeller Mjukvaruprototyper Kartong modeller etc. Viktigt att se från andra personers perspektiv Abatrakta idéer kommer till liv Utforska
Läs merHandledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012
Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merXxxx Kommunicera förändring
Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merPatientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet
Patientsäkerhetskonferensen 2016-09-21, seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Deltagarnas mentometersvar på frågan: Vad tar du med dig härifrån? Det här ska jag testa o Det här
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras vårt solsystem med dess åtta planeter och vår livsviktiga sol. Vi får veta hur länge vårt solsystem har funnits och hur man tror att det
Läs mer6. Att få mer gjort under en dag - Time Management
6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst
Läs merMöte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Läs merFakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi en presentation av robotar. Det finns många olika sorters robotar med olika funktioner och utseende. Det som alla robotar har gemensamt är att
Läs merChecklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB
Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att
Läs merUppföljning 2012-07-25 Proffssystern i Stockholm AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120725 Proffssystern i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets
Läs merIngenjörsinriktad yrkesträning
Ingenjörsinriktad yrkesträning Olivia Eldh V07 2010-08-27 Lunds Tekniska Högskola Väg och vattenbyggnad Sweco Structures Sweco är ett internationellt konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö
Läs merInspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU
Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika
Läs merSvenska som andraspråk
Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20160916 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merÄventyren Miljön ÄVENTYRET MILJÖN
ÄVENTYRET MILJÖN Det här är ett exempelprojekt för äventyret Miljön och handlar helt enkelt om att göra en insats för miljön. Som ledare behöver du titta igenom projektbeskrivningen och avgöra hur mycket
Läs merIn-flight information system
Projektuppgift grupp 6 Uppsala Universitet Kurs i Användarcentrerad systemdesign 2003-12-04 Danielsson Torbjörn 790205-2757 Persson Andreas 800501-6616 Persson Terese 800613-0267 In-flight information
Läs merMinifakta om kattungar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi lära oss om katter och speciellt om kattungar. Visste du till exempel att en kattunge varken kan se eller höra när den föds och att den bara sover
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik och pappa har bokat tid för att köra gokart på en bana. Innan de får köra måste de byta om och pappa berättar för Erik vad han ska tänka på innan det är
Läs merInnehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Läs mer18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!
18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en
Läs merCASE FOREST-PEDAGOGIK
CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring
Läs merDen Kreativa Nervositeten
Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna
Läs merVägledning till samtalsledaren. Teoritext
Teoritext Vad är facilitering? Ordet facilitera kommer från latinets facilis som betyder att underlätta. Det som underlättas är en grupps väg från A till B - det vill säga processen - fram till det mål
Läs merHandbok för att genomföra OR-processen (Ordning & Reda)
Handbok för att genomföra (Ordning & Reda) Processmöte genomförandet Börja med att berätta om bakgrunden till. Tuttava är en arbetsmetod utarbetad av Institutet för Arbetshygien i Helsingfors och som anpassats
Läs merDecision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Komplexitetsmotivation 25 september 2009
Decision Dynamics Beslutsstilsmodell StyleView 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk personalutveckling
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merChecklista medlemsvård
Checklista medlemsvård Medlemskapet i fokus Det är en styrka för Moderaterna om många väljer att bli medlemmar det visar att vi är ett parti på frammarsch. Många medlemmar är viktigt både för att det ger
Läs merRune Tennesmed. Oskar Norling 1DV430. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt 1DV430 Webbprogrammerare H12 Oskar Norling
Rune Tennesmed Oskar Norling Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Webbprogrammerare H12 Oskar Norling 2012-05-30 Abstrakt Denna rapport handlar om mitt mjukvaruutecklingsprojekt som jag och en klasskompis
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merProjektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats
Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av
Läs merNätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del
Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Del 3 Uppgiftsanalys Av Stefan Blomkvist Uppgiftsanalysen ska svara på frågor om vilka uppgifter användarna utför och hur dessa genomförs.
Läs mer7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL
7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL YESbox Talent www.yesboxtalent.se info@yesboxtalent.se 1. Att inte vara ordentligt förberedd Medarbetarsamtal har du haft 100 gånger, tänker du. Dina
Läs merFörsta mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?
Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merStudieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Läs merAtt uttrycka mig Gustav Karlsson
Att uttrycka mig Gustav Karlsson Grundundersökning 3 poäng HT 2006 Järn & Stål / Offentlig gestaltning Innehåll Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 syfte 5 Mål 5 Frågor 5 Metod
Läs merAnvändarcentrerad Systemdesign
Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för människa-datorinteraktion Användarcentrerad Systemdesign, 5p HT2006 Caroline Hägglund caha3800@student.uu.se Anna Küller anku8060@student.uu.se
Läs merBruksanvisning och formalia för proben
Bruksanvisning och formalia för proben En studie i användarcentrerad programmutveckling Institutionen för Numerisk analys och datalogi, KTH Innehåll 1 Introduktion 2 2 Om kursen ACPU-02 2 2.1 Kursansvariga...
Läs merSlututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa
Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merAnvändbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys
Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)
Läs merProjektuppgift ACSD sommar 2004
Projektuppgift ACSD sommar 2004 Uppgift: El-mätare Kurslitteratur: Contextual Design, Beyer & Holtzblatt Författare: Andreas Augustsson, aaugustsson@bredband.net Per Ehnbom, Per.Ehnbom.7017@student.uu.se
Läs merFöreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8
Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann
Läs merRedigeringsteknik och postproduktion
Interaktionsdesign- Metod Metoder för att skapa kunskap om användaren: Behov Preferenser Reaktioner Kvalitativa metoder Kvantitativa metoder Boken: Part 1 (urval) Interaktionsdesign Teoretiskt fokus för
Läs merReflektionsverktyg att utveckla modelleringsförmåga
Modul: Undervisa matematik utifrån förmågorna Del 4: Modelleringsförmåga Reflektionsverktyg att utveckla modelleringsförmåga Örjan Hansson, Högskolan Kristianstad Experter i matematisk modellering framhäver
Läs merVad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010
1 Vad vi snackar om Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. 2 Mina medlemmar Lista medlemmarna och fundera på nedanstående: Hur bra kontakt har du med personen? Är detta en person
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs merLOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE
LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE Uppsala Universitet 2005 Andreas Kjellgren (ankj3389@student.uu.se) Fredrik
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merAgila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se
Agila Metoder Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Agila Metoder: Scrum och sprints Lean och Design Workshops Kravställning Agil Utveckling Individer och interaktioner istället för processer Fungerande
Läs merSammanställning av kursutvärdering
Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,
Läs merMedborgaren och myndigheten
ACPU 2005 Medborgaren och myndigheten Årets tema handlar om mötet mellan medborgare och myndigheter. Bilden vi har av myndigheter har förändrats en hel del under den senaste tiden. Från att i stor utsträckning
Läs merAffärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter
Affärsplan En affärsplan är en strategisk plan för hur ett företag ska förverkliga sin affärsidé. Detta är ett bra verktyg för att planera framåt. Den hjälper dig också att tänka långsiktigt när du stöter
Läs merProjektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04
Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04 E-Dagis enligt systemutvecklings metoden The Usability Engineering Lifecycle, Deborah J. Mayhew Grupp 3: Daniel Lundberg, dalu8987@student.uu.se Hanna
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vara speciell. Varför är man speciell? Är det för att man inte gillar samma sorts kläder som andra i klassen eller är det för att man gillar
Läs merSamtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B 1 Steg 2 3 Elever som läser och skriver Elevens
Läs merFundera på, samtala Fundera på, samtala
2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merBrukarrevision. Dagcenter Munkebäcken (tillhörande Vidkärrsgrupperna Härlanda SDF) Daglig verksamhet
Brukarrevision Dagcenter Munkebäcken (tillhörande Vidkärrsgrupperna Härlanda SDF) 2011 Nominerad 2009 Daglig verksamhet INLEDNING Brukarrevision är en metod för kvalitetsgranskning och är ett sätt att
Läs merGranskningsrapport Brukarrevision. Storås akutboende
Granskningsrapport Brukarrevision Storås akutboende 2017 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdena
Läs merIdentifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp
2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning
Läs merSe Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén
Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande
Läs merSystemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce
Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce Ellen Andersson, Rikard Karlsson, Linn Olsson, Elin Sjöström, Alice Walden Handledare: Mathias Broth & Magnus Bång
Läs mer