Projektuppgift ACSD sommar 2004

Transkript

1 Projektuppgift ACSD sommar 2004 Uppgift: El-mätare Kurslitteratur: Contextual Design, Beyer & Holtzblatt Författare: Andreas Augustsson, Per Ehnbom,

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Contextual Design...3 Del 1 Understanding the customer...3 Del 2 Seeing work...3 Del 3 Seeing across customer...3 Del 4 Innovating from data...3 Del 5 System design...4 Del 6 Prototyping...4 Systemmodell...5 Aktiviteter översikt...5 Identifiera användare...6 Identifiera leverantörsanvändare...6 Identifiera elkunder...7 Intervjua användare...7 Studera elkunder...9 Skapa modeller utifrån intervjuer Konsolidera de användarbaserade modellerna Omorganisering Systemdesign Skapande av prototyper Diskussion *Tidplan 2

3 Sammanfattning Contextual Design Boken beskriver en process uppdelad i 6 delar i olika faser Del 1 Understanding the customer Att skapa ett användbart system handlar om att sätta kunden i fokus under utvecklingsfasen. Utvecklarna måste lära sig så mycket som möjligt om användarna genom insamling av beskrivande data, främst genom intervjuer och iakttagelser av användare. Följande fyra aspekter om användarnas kontextuella miljö framhålls att tillsammans skapa bra förutsättningar, och dessa är omgivning, partnership, tolkning och fokus. Del 2 Seeing work Termen arbete kan uppfattas på olika sätt av olika människor. För att säkerställa att alla medhjälpare vid utvecklingen av ett system har samma uppfattning om vad vilket arbete en användare utför måste alla kommunicera med samma språk. Detta löses genom att införa förandet av arbetsmodeller med olika typer av fokus, nämligen flödes-, sekvens-, artefakts-, kulturell och fysisk modell. Del 3 Seeing across customer Att skräddarsy ett system för väldigt många människor är naturligtvis en omöjlighet, någonstans kommer motstridigheter uppstå. Det handlar om att skapa en enhetlig bild över alla användares behov, dvs hitta en medelväg där effektiviteten bibehålls. Den enhetliga bilden över användare i olika sammanhang skapas genom konsolidering av de fem arbetsmodellerna som nämnts i Del 2. Del 4 Innovating from data Att skapa ett system innebär mycket mer än att bara utveckla en fungerande mjukvaruprodukt, det handlar om att hitta ett nytt och bättre sätt för människor att arbeta. 3

4 För att hitta nya sätt att arbeta, utvinns ny information om användares arbete genom att bearbeta materialet framtaget i de konsoliderade arbetsmodellerna. Att gå från design till data kräver kreativitet för att veta vad som skall göras med den insamlande informationen. Hjälpmedel för understöda en flödande kreativitet är bla att skapa en vision, en slags brainstorming och storyboards där ett händelseförlopp skapas med bilder och text. Del 5 System design Vid utveckling av en mjukvarudesign är det viktigt att skapa ett sammanhängande system med ett naturliga kopplingar mellan delar i ett arbetsflöde. Grunden är de visioner och storyboards som tagits fram och slutprodukten blir en UED (User Environment design). UED:n är ett karta över alla centrala delar i systemet, s.k. fokusområden, och kopplingarna mellan dem. Varje fokusområde har ett syfte, ett antal funktioner, länkar till andra fokusområden och något som bearbetas i området. Del 6 Prototyping Prototyping är en aktivitet som har direkt återkoppling till användarna, med syftet att ha kontinuerlig iteration. Prototyperna skall vara snabba att tillverka för att få en så kort iterationstid som möjligt, dels för att hitta brister i modellerna som måste tas om hand, dels för att användarna tidigt skall se linjer i designen. Det är även viktigt att först fokusera på strukturen på designen och inte utseendet. En teknik som är att föredra då den uppfyller allt detta är att skapa de första prototyperna i pappersform, och sedan bygga vidare från responsen på de framtagna prototyperna. Grunden till tankarna till prototyperna finns i UED:erna. 4

5 Systemmodell Här ges en beskrivning av de fysiska delarna i systemet och hur de kommunicerar. Detta är ett exempel på en lösning och ska inte ses som en design av systemet utan ett förslag på hur det skulle kunna se ut. Anledningen till att beskriva systemet tidigt är för att få en bild och lättare kunna relatera till vilka olika typer av användare som kan vara involverade och vilka aktiviteter som ska planeras. Systemet ska mäta elförbrukningen hos en elkund och presentera informationen för kunden och elleverantören. Detta kräver en elmätare som mäter elförbrukningen och kan kommunicera informationen till båda parter. Elförbrukningen ska kunna fjärravläsas av både kund och leverantör, och informationen ska vara tillgänglig kontinuerligt. Krav på att kunden ska tillhandahålla en server som kommunicerar med leverantören över Internet innebär i många fall ett oanvändbart system. Kommunikation måste istället ske direkt från elmätare till en server, och därifrån till leverantör och användare över Internet. Den tekniska lösning som föreslås här innebär att elmätaren kommunicerar över elnätet till en elcentral vilken är gemensam för ett bostadsområde. Elcentralen i sin tur har kontakt med en server, antingen över Internet eller elnätet. Servern kommunicerar med leverantörer och kunder, i kundernas fall genom en webbsida eller ett program, i leverantörernas fall genom en webbsida eller på något sätt anpassat till ett system hos leverantören. Aktiviteter översikt Processen med att ta fram ett användbart system följer en viss metod. Tidigt i processen ska användarna identifieras, varefter information om användarna och deras situation tas fram. För att informationen ska vara användbar måste den kunna tolkas och presenteras på ett effektivt sätt, och detta görs genom att sätta upp modeller som beskriver användarnas situation ur olika perspektiv. Modellerna utgår från en användare. I konsolideringsfasen sätts modellerna ihop till en som beskriver systemet och som tar 5

6 hänsysn till alla användare. Utifrån de konsoliderade modellerna görs en design på systemet och återkopplas till användarna genom prototyper. Identifiera användare Utifrån systemmodellen identifieras två huvudgrupper av användare. Första huvudgruppen är elkunder och användare som är i nära samarbete med dessa. Andra huvudgruppen innefattar användare inom elleverantörens organisation och i dess närhet. Att göra distinktionen mellan dessa två grupper av användare är godtagbar eftersom användningen av systemet dem emellanåt skiljer sig avsevärt. Uppdelningen gör att processen enklare kan struktureras utifrån grupp av användare och inte efter teknik.? Tidigt i processen måste användare som på något sätt kommer att vara involverade i systemet identifieras. Användare delas in i två huvudgrupper, elkunder och leverantörsanvändare. Inom varje huvudgrupp måste roller definieras, där en roll svarar mot en användargrupp som utför en specifik uppgift. Det är viktigt vid identifiering av användare att inte låsa sig fast vid dessa två huvudgrupper, och vara medveten om att användare kan finnas utanför dessa. Identifiera leverantörsanvändare Leverantörsanvändare är de användare som kommer att vara i kontakt med systemet hos el-leverantören. En användare har en eller flera roller och målet med att identifiera användare hos leverantören består i att definiera de roller som finns. Fokus ska ligga på att identifiera roller som är involverade i det befintliga systemet för att mäta elförbrukning och informera och fakturera kunden. Operatörer arbetar med att mäta kunders elförbrukning och för in informationen i en databas. Administrativ personal fakturerar kunder utifrån dess elförbrukning eller framtida elförbrukning. Personal som arbetar med den befintliga databasen, och har ansvar för kommunikation inom organisationen måste identifieras. Detta är antagelser och för att få reda på vilka roller som verkligen finns ska intervjuare befinna sig hos leverantören och studera 6

7 organisationen. Målet med aktiviteten är att identifiera vilka roller som finns och också välja vilka användare som ska intervjuas och representera en viss roll. Olika roller kan finnas hos olika el-leverantörer, och rollerna kan skilja sig på olika sätt. Därför bör det finnas kontakt med fler än en leverantör. Input: Översiktlig kunskap om leverantören Output: Modell över vilka roller som finns. Lista över användare att intervjua Roller: Intervjuare Identifiera elkunder Elkunder är de användare som köper el från en leverantör, och som är tänkta användare av elmätare och webbgränssnitt. Denna grupp innefattar bl.a. kunder inom privata boenden, offentliga institutioner och företag. Problem ligger i att gruppen elkunder är väldigt stor, och det är viktigt att ha olika typer av användare i åtanke. Flera olika typer ska studeras men målet är att sedan konsolidera det till en grupp. Val av användare ska göras så att en det blir en spridning av ålder, livssituation och typ av bostad. Valet ska helst göras i samarbete med leverantören så att användare kan väljas som ska betala sin elräkning. Gruppen innefattar även användare som har intresse i kundens fastighet, t.ex. fastighetsägare eller samfällighetsansvarig. Output: Lista av elkunder att intervjua. Modell över användartyper. Intervjua användare Efter att ha identifierat användarna hos elleverantören är det viktigt, för att kunna utveckla ett användbart system, att börja sätta sig in i hur deras arbete ser ut. För att helheten skall visa sig vara tillfredsställande måste varje roll i organisation beaktas. I och 7

8 med detta krävs det ett antal personer vars uppgift är att samla in data berörande dessa olika roller, via intervjuer. En intervjuargrupp skall skapas med en ansvarig för varje delgrupp som ansvarar för vidare arbetsdelegering inom delgruppen. Det är bra om de personer som skall ut och träffa kunden har tidigare erfarenhet inom den yrkeskompetens inom vilken användaren verkar, då det kan hjälpa dem förstå det viktiga i deras arbete. Fyra aspekter bör finnas i åtanke vid intervjuerna, som hjälp för att fånga upp så mycket som möjligt att föra vidare till designers. Aspekterna är omgivning, kompanjonskap, tolkning och fokus. Omgivning För att följa och förstå de olika användarnas arbete hos el-leverantörerna, med alla små beslut som tas kontinuerligt, krävs fysisk närvaro och på så sätt få en verklighetsnära beskrivning av arbetsplatsen. El-leverantörens verksamhet torde ha en komplex organisation med många olika arbetsuppgifter som var och en har en egen omgivning som måste beskrivas. Vid en komplex situation som denna krävs alltså ett omfattande kartläggningsarbete. De olika arbetsrollernas situationer har sina egna specifika detaljer som kan vara väldigt knepigt att förstå för en outsider. Det är också intressant att se i vilka miljöer operatören arbetar i kontra administrativa personalens och hur omgivningen påverkar dem, och kanske även varandra, i arbetsutförandet. Kompanjonskap För att undvika att intervjuaren får för stor påverkan vid intervjutillfället är det viktigt att intervjuaren antar en roll som understöder bollande av tankar och idéer, bakom handlande, mellan varandra. Intervjuaren finns inte bredvid operatören för att lära sig skapa underlag till fakturering till kund, eller bredvid någon administrativ personal för att veta hur en faktura ställ upp och skickas vidare, utan här skall det ställas frågor om varför användaren gör som den gör i olika situationer. Detta gör att intervjuaren automatiskt kommer att ställa fler frågor och få fler svar som är viktiga vid framställandet av en struktur som bättre beskriver användarens arbetsprocess. 8

9 Tolkning Det räcker inte med att bara göra observationer av användaren vid skapandet av en verklig bild av hur arbetet utförs. Trots att rätt information om arbetsuppgifter har tagits fram genom ett antal intervjuer medför inte det automatiskt att allt uppfattats korrekt, tolkningen av denna information måste överensstämma med användarens användande. Här måste alltså intervjuaren verkligen stämma av med användaren så att rätt uppfattning gjorts. Visa intresse och positiv uppmärksamhet för att få användaren att berätta så mycket som möjligt om tankegångarna. Fokus Intresset av att studera användarna i sin omgivning skall i slutändan leda till en design som stödjer dem under hela sin arbetsprocess. Personer med olika bakgrund har tendens att se samma saker men ur olika aspekter som leder till olika fokus. Det är därför viktigt att intervjuaren fokuserar på det som just leder till ökad förståelse på de delar som är viktiga vid designen av systemet, utan att för den delen att styra användaren för mycket och på så sätt strida mot tanken om kompanjonskap. Att veta vad som skall fokuseras på är något som bör utkristallisera sig efterhand då information om omgivning och tolkning finns att tillgå vart eftersom. Studera elkunder Liknande situationen vid studerandet av leverantörsanvändare ska modellen med omgivning, kompanjonskap, tolkning och fokus följas. Modellen måste dock modifieras för att anpassas till situationen med en privat användare. För att utveckla ett användbart system måste förståelse finnas för hur användare hanterar det befintliga systemet för att betala el. Systemet skiljer sig avsevärt från hur det nya systemet kommer att vara utformat och däri ligger ett problem. Dagens system är baserat på en årlig elräkning, och en elmätare som årligen läses av. Studier ska göras i hur användaren hanterar och refererar till elräkningen. Intervjuaren ska befinna sig på plats hos användaren och vara med när elräkningen betalas. Det är viktigt att lyssna och få reda 9

10 på vilka delar som är problematiska och vilka delar som är lättförståeliga. Om användaren har idéer på hur den skulle vilja att elräkningen bör se ska det också noteras. Det är viktigt att vid identifiering av problematiska och bra delar i elräkningen fråga varför användaren tycker som den gör, och att efteråt bekräfta att intervjuaren verkligen har fått en korrekt bild av hur användaren uppfattar dem. Aktiviteter för att förstå hur användaren kommer att använda det nya systemet ska också utföras. I detta ligger i att förstå hur ett webbgränssnitt eller liknande hanteras. Befintliga system som liknas det nya bör studeras, t.ex. hur räkningar betalas genom en Internetbank. Tillvägagångssättet ska vara detsamma som vid studerandet av elräkningen. Dessutom måste elmätare tas i beaktning, vilka krav användare har på elmätare. Användare som är i samband med elkunden måste beaktas, t.ex. samfällighetsansvarig, och deras synpunkter på vilka krav som finns på elmätare och elmätarcentral. Input: Modell över roller, lista över användare att internjua. Output: Anteckningar från intervjuer. Roller: Intervjuare Skapa modeller utifrån intervjuer När alla inledande intervjuer är avklarade skall alla intervjuare samlas för att skapa en gemensam bild över de enskilda användarnas arbetssituation. För att få en mer översiktlig bild över hur användarna agerar i sin omgivning, länkas underlag från de genomförda intervjuerna samman till mer beskrivande modeller. Intervjuerna presenteras av respektive intervjuare medan några under tiden ställer frågor, skapar arbetsmodellerna och någon dokumenterar allt som sägs för att inte riskera att viktig data går förlorad. En rollfördelning inom sammanställningsgruppen ger struktur av arbetet, alla vet vad de skall göra, vilket framtvingar alla att interagera och bearbeta informationen. Rollerna som 10

11 bör finnas är, intervjuare presenterar intervju, arbetsmodellsskapare, och protokollsförare. Vid möten av ovan slag kommer med all säkerhet stora skillnader mellan användare hos el-leverantören och el-kunden identifieras. Här gäller det att se på egenskaper och delar som de har gemensamt och dra nytta av det vid de separata utvecklingarna av delsystemen. Fem modeller som tar hänsyn till fem olika aspekter av arbete är flödes-, sekvens-, artefakt-, kulturell- och fysisk modell. De hjälper alla till på olika sätt vid utformningen av en design som tar hänsyn till behov och krav som ställs i olika delar av organisationen. De olika modellerna beskriver den befintliga organisation ur olika aspekter. De är tillsammans nödvändiga för att beskriva och förstå hur olika delar i organisationen hänger samman. Då modellerna sätts upp ska de beskrivas ur användarens synvinkel, hur den ser på organisationen. Flödesmodell Flödesmodellen visar hur kommunikation sker mellan olika personer och delar av organisationen. Den visar hur arbetet koordineras mellan olika delar. Arbete initieras i en del i organisationen och flödar vidare till andra delar. Till vilka och hur ska studeras. Både kommunikationsflöde som sker genom kända artefakter och informellt ska tas i beaktelse. Är kommunikationen viktig, tidskrävande och uppstår det några problem på vägen? Det gäller att få en bra bild av hur kommunikationen flödar och hitta sätt att förbättra den. Hos en elleverantör finns många olika flöden. Framförallt ska de flöden som är kritiska för det kommande systemet identifieras och beskrivas. 11

12 Sekvensmodell I en aktivitets flöde mellan personer blir också saker gjorda i en viss ordning innan den kommuniceras vidare. De utförs för ett visst önskat ändamål och har en utlösningsmekanism. Sekvensmodellen visar hur ett arbetsmoment utförs sekventiellt. Ett arbete initieras i en del av organisationen och går vidare till andra delar. Vad som initierar arbetsmomentet och hur de olika arbetsstegen på vägen ser ut ska beskrivas. I arbetet hos en elleverantör med att mäta elförbrukning går information om kundens elförbrukning tillbaka till kunden genom en faktura. Vilka arbetsmoment ingår i kedjan inom organisationen och vad är det som initierar arbetsmomentet? Det är ett exempel på ett viktigt arbetsmoment i organisationen. Artefaktmodell Artefakter är redskap som används för att kommunicera. De artefakter som användarna på kontoret använder sig av i sitt arbete berättar en hel del om vad de tänker på vid sitt utförande. Det kan vara saker de lägger extra vikt vid, eller helt enkelt struntar i utan att tänka på det vid själva utförandet. Detta kan spåras genom att se på vilka artefakter de använder, och hur de använder dem. Artefakter är dokument av olika slag, men också mer informella redskap, som t.ex. post-it-lappar för att komma ihåg någonting eller för att kommunicera. Modellen ska beskriva de artefakter som finns, vilken information de innehåller och hur de skapas, används och förs vidare. Modellen ska också beskriva utseende av artefakten, hur den presenterar informationen. Om ett artefakt som används för att kommunicera formellt även används för att kommunicera informell information, t.ex. noteringar i kanten av ett dokument, ska det också beskrivas. Kulturell modell Modellen beskriver kultur och vilka värderingar som finns inom organisationen. Ofta finns det en formell policy som är skapad av företagsledningen, men det finns också informella värderingar hos de anställda som kan vara motstridiga mot denna. 12

13 Fysisk modell Modellen beskriver hur den fysiska strukturen på arbetsplatsen. Den beskriver hur arbetsplatsen är strukturerad i termer av rum, väggar och arbetsstationer, och också hur människor rör sig och är grupperade. Motiverar den fysiska strukturen informella diskussioner mellan personer? Input: Underlag från intervjuer Output: 5 modeller för varje användare Konsolidera de användarbaserade modellerna Anpassa det nya systemet efter kanske ett hundratal användares individuella synpunkter är en omöjlighet. Motstridigheter kommer att identifieras i intervjuunderlaget så det kommer att handla om att göra helheten så bra som möjligt. Ur sammanställningen sätts ett sammanställningsdiagram (affinity diagram) upp, som ska visa gemensamma mönster modellerna emellan. Diagrammet ska fånga nyckelelementen i organisationsbeskrivningen och tanken är att med i ett diagram ska få en heltäckande bild. Diagrammet består av noteringar som tagits fram vid tolkningen av kunddata och sätts ihop i hierarkisk struktur. Varje notering skrivs ned på en lapp, och grupperas så att noteringar som sitter nära varandra har gemensamt innehåll. I aktiviteten ingår också att sätta ihop konsoliderade arbetsmodeller. Dessa är baserade på de 5 arbetsmodellerna som tagits fram för varje användare. Varje konsoliderad modell ska ta aspekter från motsvarande modell för alla användare, så att en helhetssyn utarbetas. Då varje arbetsmodell beskriver organisationen ur den specifika användarens synvinkel, beskriver den konsoliderade arbetsmodellen hur organisationen fungerar i sin helhet. Input: Modeller från olika användare Output: Sammanställningsdiagram 5 konsoliderade arbetsmodeller 13

14 Omorganisering Sammanställningen av arbetsmodellerna ger en bra bild på hur organisationen hos elleverantören ser ut. Det nya systemet kommer att påverka organisationen och utveckling av system och organisation ska ske i symbios. Genom att studera de konsoliderade arbetsmodellerna tas en vision fram om hur organisationen ska se ut med det nya systemet. Ur visionerna sätts storyboards upp, som beskriver hur det nya arbetssättet kommer att vara. En storyboard, vilken består av flera små delar, visar hur uppgifter kommer att lösas i det nya systemet. Varje del i storyboardet beskriver hur en del i organisationen fungerar; hur en interaktion sker mellan två personer, hur en person använder en artefakt, hur en person interagerar med systemet etc. Tanken med storyboards är att knyta samman visionerna med de konsoliderade sekvensmodellerna, och beskriva hur en arbetsuppgift kommer att utföras. Input: Konsoliderade arbetsmodeller Output: Storyboards Systemdesign Den genomgående tanken vid skapandet av systemets design är att göra det sammanhängande för en användare. En del i systemet ska stödja en uppgift, användaren ska inte behöva växla mellan olika delar för att utföra en uppgift. De storyboards som satts upp ger en bild av vilka uppgifter som ska kunna utföras i systemet. Genom att utgå från alla storyboards, skapas en användarmiljö-design (UED- User Environment Design). Genom att gå igenom en storyboard steg för steg, fås en bild av hur en arbetsuppgift utförs sekventiellt. UED:n beskriver till skillnad från storyboards systemet strukturellt, vilka delar som finns och hur de hänger samman. Viktiga funktioner och sammanhang identifieras. UEDn består att fokusområden. Varje fokusområde har ett syfte, och representerar en uppgift i systemet. Syftet ska vara väl definierat och kunna besrkivas på ett enkelt sätt. För att kunna uppfylla syftet måste det finnas funktioner i fokusområdet. Dessa ska vara väl beskrivna. I fokusområdet finns också länkar till andra fokusområden, vilket 14

15 representerar hur en användare direkt kan gå från ett arbetsmoment till ett annat. I fokusområdet skall även de objekt som hanteras och bearbetas specificeras. Designen av det nya systemet ska bygga på de storyboards som tagits fram. Designen ska utgå från arbetsuppgifterna, och göras så att det stödjer det naturliga arbetsflödet. När alla storyboards gåtts igenom och fokusområden har skapats studeras UED:n. Det finns stor risk att den är osammanhängande och att ett flertal fokusområden överlappar varandra. En sista aktivitet vad gäller kontroll av systemdesignen är en s.k. walkthrough som innebär att arbetsstrukturen testas i specifika fall. Frågor om UED:n som ska belysas är om fokusområdena är sammanhängande, om funktionerna verkligen stödjer syftet, om kopplingarna till andra fokusområden är naturliga, och fokusområdena är distinkta, och om de stödjer arbetet på ett bra sätt. Input: Storyboards Output: UED Skapande av prototyper Prototyper sätter fokus på användarna igen efter att ha skapat modeller kring de intervjuade användarna. Skapande av prototyper skall startas efter redan 2-4 veckor, dels för att så fort som möjligt upptäcka och komplettera svagheter de modeller utvecklingsteamet skapat, dels för att på ett tidigt stadium informera operatörerna och den administrativa personalen om hur teamet tänkt sig hur en designlösning kan se ut. Extra viktigt är det, i och med att de jobbar i nära samarbete med varandra, att på ett tidigt stadium börja presentera och arbeta fram prototyper så att det inte uppstår stora skillnader i förväntad design. Detta trots att konsolideringar av användare är välgjorda. Designen som görs skall ha sitt ursprung från de framtagna användarmiljödiagrammen för att på så sätt styra utvecklingen mot ett användbart system. Processen med vilken designern interagerar med användarna måste hjälpa användaren att uttrycka de mest 15

16 väsentliga bitarna i sitt arbete. Nära samarbete mellan designern och användaren är en förutsättning för detta. En prototypform som stödjer det ovan nämnda är pappersvarianter. De skall först göras i grov form i den mening att de inte är för detaljrika. Eftersom det nya systemet innebär stora förändringar för exempelvis operatören ger grova pappersprototyper fördelen att uttrycka systemets struktur och minska risken för överfokusering på små skönhetsönskemål. Det absolut viktigaste vid prototypskapandet, tillsammans med tanken kring co-design, är den iterativa processen i vilken prototypen används. Skapa prototyp, utvärdera med användare, skapa ny prototyp skall göras ofta och med snabb återkoppling. Tre användargränssnitt som tillsammans dominerar kontakten med användarna är, elmätaren i källaren hos el-kunden, el-kundens web-gränssnitt och operatörens gränssnitt hos el-leverantören. Dessa tre skall skapas efter en struktur som härstammar från den tidigare framtagna användarmiljö-designen, som berättar vilka funktioner som skall finnas att tillgå och i vilka sammanhang. Ett viktigt verktyg vid gränssnittdesignen blir alltså användarmiljö-designen som fungerar som en specifikation på vad som måste tas hänsyn till vid utformandet av gränssnittet. De tre gränssnitten kommer naturligtvis se väldigt olika ut (inte bara visuellt), t.ex. på grund av skillnader i användartyper och användningsfrekvens, men grunden för alla tre skall alltså vara den information som tagits fram och förfinats tidigare i användbarhetsprocessen. Input: UED Output: Ramverk för Interface-design Diskussion Contextual Design beskriver en metod att arbeta användarcentrerat som är väl dokumenterad och där varje steg i processen är beskriven i detalj. Genom att följa metoden har man en kokbokslösning som kan passa väl in på det system som ska 16

17 utvecklas. Boken tar upp flera exempel på system, där den gemensamma nämnaren är stora system som implementeras på ett företag och där systemet har stor påverkan på organisationen. För dessa typer av system fungerar metoden bra, men för system som inte följer den modellen kan metoden lätt bli svår att tillämpa, just eftersom den är så detaljerad. Att metoden är så detaljerad kan också innebära att man låser sig fast vid kokbokslösningen och inte tar in andra idéer om användarcentrering, som kanske skulle passa bättre. Metoden beskriver den tidiga delen av systemutvecklingen på ett bra och detaljerat sätt, och även om man inte skulle vilja följa metoden till punkt och pricka finns det många idéer som man kan använda i sin utveckling. Den är däremot sparsam att beskriva den senare delen, t.ex. hur man ska få programmerare som kodar systemet att arbeta användarcentrerat. Metoden fokuserar väldigt mycket på intervjuer av användare och att dessa uteslutande ska ligga till underlag för systemdesignen. Om få användare intervjuas kan det vara svårt att få med alla aspekter, och om många intervjuas blir arbetet lätt för tidskrävande. Att komplettera metoden med kravspecifikationer skulle kunna leda till att fler aspekter kommer med på ett relativt enkelt sätt. 17

18 Tidplan v Identifiera anv. Intervjua anv. Skapa arbetsmod. Konsolidera mod. Omorganisering Systemdesign Prototyping Identifiering av användare görs främst av strateger och anvsariga. Intervjuer, omorganiseringen och skapandet och konsolideringen av arbetsmodellerna görs av info.bearbetare. Systemdesign och prototyping görs i samarbete mellan systemutvecklare och informationsbearbetare, * en arbetsvecka motsvarar 40 arbetstimmar