Användarcentrerad Systemdesign

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användarcentrerad Systemdesign"

Transkript

1 Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för människa-datorinteraktion Användarcentrerad Systemdesign, 5p HT2006 Caroline Hägglund Anna Küller Magnus Larsson Användarcentrerad Systemdesign FlyttIT - Rådgivning och hjälp vid flytt

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING UPPGIFTSBESKRIVNING SYFTE AVGRÄNSNING TEORI KONTEXTUELL UNDERSÖKNING ARBETSMODELLER SAMMANSLAGNING AV INFORMATION ARBETSOMSTRUKTURERING SYSTEMDESIGN SKAPA PROTOTYPER FLYTTIT PROJEKTSTART Projektgruppen Potentiella användargrupper KONTEXTUELL UNDERSÖKNING ARBETSMODELLER SAMMANSLAGNING AV INFORMATION ARBETSOMSTRUKTURERING SYSTEMDESIGN SKAPA PROTOTYPER DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING i

3 1 Inledning Packa, adressändra, säga upp elräkning, flytta telefonabonnemang, hitta billigaste bredbandsleverantören, fixa flyttbil, et cetera. Det finns många saker man måste komma ihåg och många beslut att fatta vid en flytt. Kanske har man ingen aning om hur området man flyttar till är och det utbud av möjligheter som finns där i form av olika leverantörer. Man drunknar lätt i all information och glömmer lika lätt att fixa saker i tid. Denna rapport ämnar att belysa de processer en projekteringsgrupp kan komma att göra vid framtagningen att nytt system som skall underlätta situationen för en som flyttar. 1.1 Uppgiftsbeskrivning Vi har bestämt oss för att starta en firma som ska ge råd och hjälp till personer som ska flytta. Hur ska vi lägga upp arbetet för att ta fram en användarcentrerad tjänst som hjälper flyttare med alla behov denna kan ha vid en flytt? 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva, planera och diskutera processen för hur ett fiktivt ITbaserat system ska utvecklas utifrån Hugh Beyer och Karen Holtzblatts syn på användarcentrerad utveckling. 1.3 Avgränsning Design, programmering, intervjua användare, göra användningsfall och annat som innebär att genomföra själva systemutvecklingen ingår inte. De modeller som kommer användas kommer tas från boken Contextual Design: Designing Customer- Centered Systems av Hugh Beyer och Karen Holtzblatt. 1

4 2 Teori I boken Contextual Design presenterar Hugh Beyer och Karen Holtzblatt sina teorier kring hur utveckling av nya system bör bedrivas. Dessa teorier kommer att sammanfattas i följande sex faser, vilka även följer kursbokens upplägg. 2.1 Kontextuell undersökning En kundorienterad process utgår ifrån grundregeln att det är nödvändigt att verkligen förstå kundernas önskemål, behov och nuvarande arbetssituation. Detaljerad information om kunderna samlas in genom kontextuella undersökningar vilka kan ta flera olika former men som alla alltid fokuserar på användaren under pågående arbete. Genom dessa fältstudier tar man reda på kundernas bakgrund, kompetens och möjligheter. En kontextuell undersökning utgår från följande fyra principer: Kontext, partnerskap, tolkning och fokus. 2.2 Arbetsmodeller Informationen som samlades in under föregående fas måste tolkas och struktureras. Genom tolkningssessioner skapar gruppens medlemmar grafiska arbetsmodeller vilka illustrerar hur användarens nuvarande arbetssituation ser ut utifrån sett från fem olika perspektiv. Tack vare att arbetsmodellerna skapas genom gemensamma diskussioner får gruppens deltagare en gemensam uppfattning om hur kunderna arbetar. De fem modellerna som används i Contextual Design är överlappande och kompletterande för att tillsammans bilda en helhetsbild. Flödesmodellen: Sekvensmodellen: Artefaktmodellen: Kulturell modell: Fysisk modell: redogör för den kommunikation som sker mellan enskilda användare och användargrupper. förklarar i vilken ordning arbetsuppgifter utförs. beskriver de hjälpmedel som skapats, används och förändrats under arbetets gång. redogör för organisationens policy och värderingar. Därtill beskrivs de outtalade åsikter som påverkar arbetsmiljön och beteenden. beskriver hur användarens arbetsplats är uppbyggt rent fysiskt. 2.3 Sammanslagning av information System designas sällan för en enda kund, utan ofta för en hel kundpopulation. För att finna vilka krav som kan komma att ställas på systemet måste projektgruppen, utifrån användarnas individuella behov, hitta ett gemensamt mönster som visar en enda bild av kundkretsens 2

5 användning av systemet. Detta utan att för den skull förlora individuella variationer. Detta görs genom att bygga ett sambandsdiagram (eng. affinity diagram ) och genom att göra sammanslagningar av arbetsmodellerna från föregående fas. Genom att sätta upp modellerna på väggen kan projektgruppen använda dem, likt en karta, för att tydliggöra vilka aspekter av arbetet som stöds, vilka aspekter som är viktiga att stödja härnäst samt vilka relaterade arbeten som kanske skulle behöva stödjas i framtiden. Modellerna kan studeras närmare genom något som kallas walking the data. Aktiviteten kan liknas vid ett museibesök, där modellerna kan ses som en utställning. Meningen är att projektgruppen ska reflektera över materialet och samtala om hur man via design ska hantera problem och stödja arbetsuppgifter. 2.4 Arbetsomstrukturering Den sammanslagna informationen från modellerna används främst för att driva konversationer kring hur kundens arbete kan förbättras. En gemensam vision tas fram för hur det nya arbetssättet kommer att bli, men den skall inte visa hur det arbetet skall gå till. Med hjälp av storyboards kan teamet utveckla visionen till en mer konkret definition av hur människor kommer att arbeta i det nya systemet. Storyboards visar hur specifika uppgifter kommer att utföras med det nya systemet. Användargränssnittets utseende och uppförande beskrivs bildligt likt en filmsekvens och ger projektgruppen en förståelse för hur designen fungerar vid användning. Varje enskild del i en storyboard bildar en scen; en interaktion mellan två människor, en person och systemet, en person och en artefakt eller ett systemsteg. 2.5 Systemdesign Vid systemdesign är det av yttersta vikt att systemet erbjuder för syftet lämpliga funktioner samt att strukturen är sådan att arbetet ter sig naturligt och sammanhängande. Denna designprocess kallar Beyer och Holtzblatt för User Environment Design, hädanefter benämnd UED. UED skall agera abstraktion av systemets delar samt relationen dem emellan sett ur användarens perspektiv och grundas på framtagna storyboards från föregående fas. Den möjliggör skapandet av ett sammanhängande system, vilket stödjer att flera olika roller utför flera olika moment. UED är så kallat gränssnittsoberoende, vilket innebär att strukturen inte kopplas till något specifikt användargränssnitt, utan endast visar respektive del av systemet, hur denna del stödjer användarens arbete, vilka funktioner som finns tillgängliga i denna samt hur den ligger i relation till övriga delar. En tydlig struktur möjliggör för senare utökningar av systemet, men även för att 3

6 enklare kunna sätta upp arbetsgrupper som kan arbeta med respektive del och inte förlora fokus på användarens uppfattning av sammanhang inom systemet. 2.6 Skapa prototyper Ju tidigare i utvecklingsprocessen fel uppmärksammas desto billigare är det att göra nödvändiga åtgärder. För att synliggöra dem behövs tester. Genom att sätta upp prototyper från UED kan man testa strukturen och tankar kring gränssnitt. Att börja med pappersexempel är ett bra och kostnadseffektivt sätt innan man börjar koda. De möjliggör kontinuerlig iteration med små medel och gör det verkligt för användaren. Tillsammans kan sedan systemutvecklarna och användarna diskutera fram en optimal design som skulle kunna passa användarens arbete. Genom att nyttja flertalet träffar mellan systemutvecklare och användarna kan man förbättra systemet och driva designen av användargränssnittet framåt. 4

7 3 FlyttIT I detta avsnitt kommer modellen Contextual Design att tillämpas på FlyttIT-projektet. 3.1 Projektstart Vid projektstart sätts projektgrupp upp av projektledare. Därefter identifieras det blivande systemets användaregrupper samt representativa användare för dessa grupper Projektgruppen Projektgruppen består av fem individer vilka fyller olika kunskapsområden: Projektledare, interaktionsdesigner, användbarhetsdesigner samt två produktutvecklare. Projektledaren är ytterst ansvarig för projektets tidsplan samt att gruppen präglas av samförstånd och samordning, och att informationsflödet håller hög kvalitet. Det är även projektledaren som står ytterst ansvarig gentemot beställaren. I detta projekt är projektledare och beställare samma individ. Användbarhetsdesignern är den person inom gruppen som har kunskapen om hur en användare, agerar och reagerar i olika situationer. Kognitiv psykologi tillsammans med kunskap om systemutveckling samt interaktiva system är användbarhetsdesignerns främsta egenskaper. Användbarhetsdesignern är även expert på att konkretisera användarnas behov. Interaktionsdesignern är ytterst ansvarig för att gränsytan mellan system och användare håller sådan kvalitet att användbarhetsdesignerns samt produktutvecklarnas arbete, tillsammans med interaktionsdesignerns design, förefaller optimal. Produktutvecklarna är de inom gruppen som har det främsta ansvaret att översätta givna modeller till kod. Produktutvecklarna, detta till trots, kommer även att vara delaktiga utmed hela projektet för att kunna delta i diskussioner, få förståelse för användarnas behov och skapa sig en tydlig målbild att arbeta mot. En viktig del för att kunna skapa en lyckad design och ett, för projektgruppen, effektivt arbetssätt är att ett särskilt rum avsätts för projektet. Projektet FlyttIT kommer därför att utföra alla deras arbetsuppgifter, såväl intervjuer och workshops som diskussioner och designarbete, i ett särskilt rum. All befintlig data kommer att finnas i rummet, som på så sätt blir projektgruppens kollektiva minne och en stimulans till samtal om lösningar. 5

8 3.1.2 Potentiella användargrupper Vi ser att det tänkta systemet kommer att ha två olika användargrupper. Den ena väljer vi att benämna Flyttare. Deras huvuduppgifter ser vi som att flytta ut, flytta in eller flytta ihop med någon/några. Dessa aktörer kommer vara de som interagerar med systemet med avsikten att interaktionen ska underlätta flytten. För att systemet ska fungera krävs även en annan användargrupp, systemadministratörer. Deras arbetsuppgifter är att samordna informationen som systemet ska innehålla samt att sköta informationsflödet. Vi har valt att bortse från användargruppen systemadministratörer vid utformningen av vår projektplan och tar därför endast hänsyn till hur flyttarnas behov ska kunna omformas till ett system. Vi tror dock att systemadministratörernas behov kommer att kunna identifieras under processen gång, eftersom samtliga projektmedlemmar kan vara framtida systemadministratörer. Detta är ett resultat av att vi är en lite organisation. Vi är även medvetna om att berörda företag kommer vara en användargrupp då dessa tar del av systemets output. Vi kommer dock inte behandla dessa i denna rapport. För att få kontakt med representanter från användargrupperna kommer annonseringar som beskriver projektet att användas. För att öka de presumtiva kundernas motivation att delta i projektet kommer en ersättning att erbjudas. 3.2 Kontextuell undersökning Användargruppers behov, önskemål och kompetenser ska kartläggas genom kontextuella undersökningar. Enligt kontextprincipen kommer intervjuaren att få tillgång till mycket information enbart genom att studera användaren under tiden som den genomför de uppgifter som det nya systemet ska underlätta. För den som flyttar är respektive användares kontext svåridentifierad eftersom denne/denna inte kommer att hantera flyttärenden stationärt. Inte heller kommer samtliga ärenden att utföras samtidigt. Förutsättningarna ställer stora krav på att intervjuaren får möjlighet att följa med flyttaren till olika platser och under en lång tid. En tanke är att intervjuerna skulle kunna arrangeras genom att kunden hör av sig när denne ska hantera sina ärenden, vilket dock sällan går att planera i förväg. Påverkan av en sådan datainsamling skulle troligtvis vara så pass stor att användaren skulle alternera sitt normala tillvägagångssätt. Till följd av ett flyttärendes karaktär ges inte möjlighet till längre sessioner där intervjuare kan agera lärling. Av givna anledningar dras slutsatsen att datainsamlingen därmed borde bli smidigare och mer informationsrik om det sker genom andra former än rena kontextuella undersökningar. Genom att ge flyttaren en dagbok så 6

9 kan han/hon beskriva och motivera sina arbetsmoment under flyttprocessen. Med hjälp av en handkamera kan kunden dessutom spela in sig själv när han/hon utför sina flyttärenden. På dessa sätt får projektgruppen tillgång till mycket information om kundens arbetsprocess, samt eventuella svårigheter som han/hon upplever med nuvarande system. Projektguppen kommer dessutom att genomföra individuella intervjuer med flyttare innan och efter genomförd flytt. Orsaken till intervjuernas uppdelning är att få tillgång till information om flera moment i flyttprocessen och möjlighet att upptäcka om flyttaren insett att flyttärenden utförts felaktigt eller förbisetts. Under intervjuerna kommer dagböckerna och videoinspelningarna gås igenom och flyttaren kommer att ges möjlighet att beskriva och motivera arbetsmomenten. För att få en djupare förståelse för hur flyttaren tänker och de olika arbetsmomenten ska intervjuaren förhålla sig till flyttaren som en lärling förhåller sig till sin mästare. Insamlad informationen måste alltid tolkas men för att i möjligaste mån försäkra att tolkningen är en så bra överensstämmelse med verkligheten som möjligt ska intervjuaren löpande diskutera sina bedömningar med flyttaren. Fokusen definierar det perspektiv som intervjuaren antar under en intervju. På grund av att olika intervjuare har olika erfarenheter kommer de att se skilda saker i en intervjusituation. Eftersom projektgruppen är tvärfunktionell och består av individer med olika kompetenser kommer olika aspekter av flyttaren arbetsmoment att lyftas fram under de olika intervjuerna. Deltagare: Samtliga individer i projektgruppen och 15 flyttare. Input: Kontaktinformation till presumtiva kunder Output: Dagboksanteckningar, videoinspelningar och intervjuanteckningar som tillsammans skapar en beskrivning av flyttarens nuvarande sätt att hantera flyttprocessen. Planerad arbetstid: 2 timmar per intervju med 15 flyttare ger en totaltid på 30 timmar. Tid åt projektet: 2 månader till följd av flyttens tidsspann. 3.3 Arbetsmodeller Under denna fas går hela projektgruppen igenom det material som samlats in. Denna tolkningssession ska ske relativt snart efter en genomförd intervju och kommer således till viss del överlappa med föregående fas. Den som genomfört intervjun redogör för det insamlade materialet samtidigt som projektgruppens övriga medlemmar tilldelas roller som sekreterare, moderator, kontrollant etc. Under tolkningssessionerna kommer projektgruppens diversifierade kunskap att utnyttjas och tack vare att samtliga intervjuer bearbetas skapas en gemensam förståelse av kundernas flyttprocesser. För att öka förståelsen används grafiska arbetsmodeller 7

10 som skildrar kundens flyttprocess ur fem olika perspektiv. Arbetsmodeller är kompletterade och syftar till att skapa en helhetsbild. Flödesmodellen: Sekvensmodellen: Artefaktmodellen: Fysisk modell: Här redogörs för kommunikationen och utbytet av artefakter som sker mellan användare som ingår i arbetsprocessen. Eftersom flyttprocessen utförs av en enskild användare kommer inte flyttaren ha kontakt med andra flyttare, istället kommer flödesmodellen att redogöra för vilket utbyte som flyttare har med organisationer eller företag som idag förmedlar de tjänster som han/hon är i behov av. Utbytet kan bestå av information om uppsägningstid, bostadsadress, kundnummer, et cetera. Genom denna modell tydliggörs ordningsföljden av de arbetsmoment som kunden utför före, under och efter flytten. Kan exempelvis klargöra att ett elabonnemang måste sägas upp i lång tid innan flytten medan adressändringen kan ske i ett senare skede. Projektgruppen beskriver de hjälpmedel som kunden skapat, använt och förändrat före, under och efter flytten. I vårt fall kan detta handla om en telefonkatalog, anteckningar med telefonnummer, adresser et cetera. Denna modell redogör för hur kundens fysiska arbetsplats ser ut. Det kommer troligtvis att bli en komplicerad modell eftersom de ärenden som flytten kräver kan komma att bedrivas från olika platser, exempelvis kan en flyttare behöva ringa ett telefonsamtal från bussen. Deltagare: Samtliga individer i projektgruppen. Input: Dagboksanteckningar, videoinspelningar och intervjuanteckningar Output: Anteckningar från tolkningssessioner och arbetsmodeller som beskriver kundens flyttprocess. Planerad arbetstid: 3 timmar per intervju vilket totalt blir 45 timmar. Tid åt projektet: 5 arbetsdagar. 8

11 3.4 Sammanslagning av information Första steget i sammanslagningen är att bygga ett hierarkiskt sambandsdiagram. Projektmedlemmarna skriver ned anteckningarna från tolkningssessionen på post-it-lappar och grupperar dem utifrån anteckningarnas förhållande till varandra. Detta resulterar i att kategoriseringarna uttrycker liknande avsikter, problem eller frågor i flyttarnas arbete. Projektgruppen skapar sedan en helhetsförståelse för innehållet i gruppen och drar relevanta slutsatser som är viktiga för designarbetet. Det är viktigt att kategoriseringarna inte är fördefinierade utan växer fram i diagrammet. Sambandsdiagrammet ska tala flyttarnas språk och uttrycka sådant som är viktigt för dem. Projektgruppen får därför inte använda sig av ord som de är familjära med, utan måste hålla sig till ord som kommer ifrån kunddatan. Projektgruppen måste också göra sammanslagningar av arbetsmodellerna för att skapa en generell bild av systemet. Modellerna syftar till att ge en grafisk representation att diskutera och reflektera över. De visar flyttares avsikter, deras strategier för att uppnå avsikterna samt de strukturer som stödjer strategierna. Dessa kunddata är sedan med och driver designbeslut. När alla sammanslagningar är färdiga finns det utrymme för repetition och reflektion. Detta görs genom att walking the data. Efter att projektgruppen betraktat sambandsdiagrammet skriver varje deltagare ner två anteckningar som utgörs av en fråga de vill ha svar på och av en idé för hur man ska hantera befintlig data. Projektgruppen går också igenom de sammanslagna modellerna och skriver ned problem, begränsningar och andra designidéer. När alla gått igenom modellerna kollar projektgruppen igenom anteckningarna för varje modell. Att walking the data uppmuntrar till att idéer vävs samman till ett systemtänkande som underlättar skapandet av helhetslösningar. Deltagare: Samtliga individer i projektgruppen. Input: Noteringar och arbetsmodeller som gjordes under tolkningssessionen. Output: Sambandsdiagram och sammanslagna arbetsmodeller. Anteckningar, idéer och insikter som kommer från att walking the data och behövs för att skapa gemensamma visioner i nästa steg. Planerad arbetstid: En dag för sambandsdiagrammet, en dag för varje sammanslagning av de fyra arbetsmodellerna och fyra timmar för walking the data, det vill säga totalt 44 arbetstimmar. Tid åt projektet: 6 arbetsdagar 9

12 3.5 Arbetsomstrukturering Arbetet påbörjas med att projektgruppen skapar en gemensam vision av kundernas tillvägagångssätt via en flytt, som det nya systemet möjliggör. En person ansvarar för att rita upp idéerna till en design av det nya arbetssättet. En annan person har ansvaret att hjälpa till att binda ihop idéerna och ger förslag på andra infallsvinklar. Beyer och Holtzblatt rekommenderar att framtagandet av en vision ska ske med maximalt tio personer, så att alla får chans att prata. Eftersom vår projektgrupp endast består av 5 personer anser vi att hela gruppen bör vara med. Det viktiga är att det finns en känsla för att man får säga vad man tänker samt att alla förslag uppmärksammas och inte filtreras bort. Om en vision innehåller mer än vad projektgruppen kommer att kunna bygga spelar mindre roll, det viktiga är att låta kreativiteten flöda. Projektgruppen ritar åtminstone tre till fyra visioner och visionernas styrkor och svagheter utvärderas. Detta för att kunna hitta en ny lösning där det bästa från varje individuell vision tas in. Utifrån den sammanslagna visionen och den sammanslagna Sekvensmodellen kan designern grafiskt illustrera hur det nya arbetssättet kommer att gå till, uppgift för uppgift. Detta görs genom att skapa storyboards likt en filmsekvens, där alla steg i en arbetsuppgift ritas i varsin scen. Till exempel kommer en storyboard att visa alla ingående steg som en flyttare utför när denne/denna vill säga upp sitt el-abonnemang. Storyboards byggs tillsammans av projektgruppens två designers och dessa visar sedan sitt resultat för de andra i projektgruppen så att de får komma med kommentarer. Vid behov sker bearbetning. Beyer och Holtzblatt uppmärksammar endast att det är projektgruppen som ska kommentera resultatet. Vi anser dock att flyttarna ska involveras i detta steg genom att även låta de utvärdera de storyboards som visualiserats. Detta sker lämpligen genom att bjuda in flyttare till en workshop där resultatet diskuteras och utvärderas. Den färdiga storyboarden ger designern en idé för hur designen kommer att operera och interagera med flyttarna när de utför sina uppgifter. Deltagare: Samtliga individer i projektgruppen och flyttare. Input: Sambandsdiagram och sammanställningen av arbetsmodellerna. Anteckningar, idéer och insikter som kommer från att walking the data. Sammanslagen sekvensmodell. Output: Storyboards. Planerad arbetstid: Fyra timmar till att skapa en gemensam vision och cirka 40 timmar för att bilda storyboards, alltså 44 timmar totalt. Tid åt projektet: 6 arbetsdagar 10

13 3.6 Systemdesign UED visar på områden vilka man bör fokusera på. Den baseras på föregående storyboards, vars berättelser sammanfogas till en helhet och dess struktur måste passa det tänkta arbetet. Eftersom UED inte är beroende i samma utsträckning på uppgiftens karaktär som de andra faserna kan denna appliceras på situationer av vitt skilda slag. UED skapas framförallt för att underlätta designen, men eftersom den porträtterar systemet från användarens synvinkel är den även ett medel för att hålla projektet kundcentrerat. Vidare, genom att hålla systemet sammanhängande kan även förhållandet mellan projektmedlemmarnas arbetsuppgifter tydliggöras. I arbetet med FlyttIT kommer denna fas att underlätta för produktutvecklarna att hålla fokus mot en gemensam målbild där kunden kommer i första rummet. UED:n kommer att göra så att kommande användare av FlyttIT kan se en tydlig och logisk relation mellan olika funktioner samt minska utrymmet för feltolkning eller missa viktig information. De skall få en sammanhängande arbetsgång. Genom att lägga tid på att verkligen ta fram den optimala strukturen kommer, utöver redan nämnda faktorer, systemet att kunna utökas och ändå bibehålla en känsla av sammanhang. Beroende på storyboardens/-as omfattning kommer processen med att ta fram en sammanhängande UED ta olika lång tid. Händelserna presenterade i storyboarden kan ge olika idéer till lösningar som måste behandlas iterativt innan UED kan ses som stabil. En förändring i UED kommer att få följdverkningar. En god och stabil grund måste skapas i projektet för att hålla nere kostnader. För att projektgruppen skall få en tydlig bild av vad som förväntas av systemet samt vad avsikten med designen är. I detta projekt bedöms dock arbetstiden inom gruppen till gemensamma en arbetsvecka. Deltagare: I denna fas är det lämpligt att användbarhetsdesignern samt produktutvecklare sitter med. Input: Storyboards från föregående fas. Output: Designmodell vilken specificerar vilka delar som skall ingå I systemet, samt vilket syfte, funktioner och kopplingar respektive del innehåller. Tid åt projektet: 1 vecka 3.7 Skapa prototyper Då man skall presentera data för kunderna är det svårare att förklara den tänkta designen än att illustrera den. Genom att sätta upp, till att börja med, illustrationer på papper kan man snabbt och enkelt finna problem hos designen av användargränssnittet samt finna lösningar som är 11

14 lämpade för just denna tillämpning. Genom att nyttja prototyper nertecknade på papper ges utrymme till diskussion bland användare kring designen och funktionaliteten då de utför de arbete de normalt utför i befintligt system. Då momenten vid en flytt ej tidigare utförts på liknande sätt kommer detta skapa problem sett utifrån modellen. I FlyttIT-projektet kommer detta att utföras med hjälp av workshops där personer som under flyttfas ges möjlighet att pröva på hur det skulle vara att nyttja FlyttIT och ge feedback. Tillsammans med interaktionsdesigner och användbarhetsdesigner kan användargränssnittet förfinas. Papparsprototyper inbjuder till förändring. Vidare menar Beyer och Holtzblatt att en kontinuerlig kontakt med kunderna skapar förtroende till projektet. Detta är ett problem för FlyttIT då sannolikheten att en person som nyss flyttat gör det igen inom en snar framtid; återväxten är inte speciellt stor. Trotts detta är denna fas förmodligen relativt viktig på grund av att rykten sprids. Flertalet versioner av systemet kan tas fram och modifieras under en vecka och i takt med att prototyperna blir allt mer stabila kan man gå över till att göra dessa i allt mer kodad form. För att slutligen utifrån UED via prototyper ha en färdig release. Deltagare: Samtliga individer i projektgruppen samt användare Input: UED-modell Output: Prototyper Planerad arbetstid: 5 veckor innan första release då systemet är helt nytt. Tid åt projektet: 5 veckor 12

15 4 Diskussion Under tiden projektplanen växt fram har vi kunnat identifiera både svagheter och styrkor med de föreslagna metoder som Beyer och Holtzblatt presenterar i Contextual Design. Vi har upptäckt att projektet får en strukturerad och detaljerad arbetsbeskrivning samtidigt som samtliga projektmedlemmar ges tydliga uppgifter. Projektgruppens sammansättning av individer med skilda bakgrunder och kompetenser medför att information om kunderna kan studeras från olika perspektiv. Därigenom reduceras risken att väsentligheter försummas. Vidare ger metoderna möjlighet till en helhetsförståelse genom de arbetsmodeller och sambandsdiagram som skapas. Det finns dock flera moment som inte är helt förenliga med FlyttIT-projektet. Den största nackdelen med metoden är att den förutsätter att kunderna agerar inom en organisatorisk struktur vilket inte är fallet i detta projekt. Det har exempelvis medfört att de föreslagna arbetsmodellerna inte kunnat appliceras i enlighet med teorin. Vi har till exempel helt bortsett från den kulturella modellen eftersom den ämnar kartlägga organisatoriska värderingar och restriktioner, och inte enskilda individers uppfattningar. Dessutom har den rena kontextuella undersökningen förbisetts på grund av karaktären på kundens uppgift, att flytta är en arbetsprocess som utförs sporadiskt, och är inte knuten till en specifik arbetsplats. Vidare är det inte säkert att flyttaren känner sig speciellt angelägen att förbättra den nuvarande flyttprocessen eftersom han/hon inte själv kommer att nyttja tjänsten under närmaste perioden. Flyttarens bristande engagemang kan leda till att den insamlade informationen blir ytlig. Vi har dock försökt lösa det problemet genom att de kunder som medverkar i undersökningen ersätts för sitt deltagande. Slutligen anser vi även att det faktum att projektledaren agerar beställare i FlyttIT-projektet även kan komma att medföra problem. Om ett känslomässigt förhållande finns till projektet kan det vara svårt att fatta rationella beslut om projektets fortgång. 13

16 5 Källförteckning Beyer, Hugh, Holtzblatt, Karen. Contextual Design: Defining Customer-Cantered Systems. USA: Academic Press

Utveckling av ett system för E-val

Utveckling av ett system för E-val Uppsala Universitet Uppsala den 2 augusti 2004 Institutionen för informationsteknologi Användarcentrerad systemdesign 5 poäng, sommaren 2004 Kursansvarig: Jan Gulliksen Assistent: Stefan Blomkvist och

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign Baserad på kontextuell design

Användarcentrerad systemdesign Baserad på kontextuell design Uppsala Universitet Institution för Informationsteknologi Människa- Datorinteraktion Användarcentrerad Systemdesign HT 2003-12-08 Användarcentrerad systemdesign Baserad på kontextuell design Elin Olsson,

Läs mer

Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce

Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce Ellen Andersson, Rikard Karlsson, Linn Olsson, Elin Sjöström, Alice Walden Handledare: Mathias Broth & Magnus Bång

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign

Användarcentrerad systemdesign Användarcentrerad systemdesign Rapport Senior palm; Contextual design. Innehåll: 1 Kontextuell design, översikt...3 2 Informationsinsamling...3 2.1 Användargrupper...3 2.2 Arbetsmodeller...4 2.2.1 Flöde...4

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04

Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04 Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04 E-Dagis enligt systemutvecklings metoden The Usability Engineering Lifecycle, Deborah J. Mayhew Grupp 3: Daniel Lundberg, dalu8987@student.uu.se Hanna

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE

LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE Uppsala Universitet 2005 Andreas Kjellgren (ankj3389@student.uu.se) Fredrik

Läs mer

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design Föreläsning diskuterar och tar upp grundläggande begrepp för design och designarbete generellt, så som: design vad är det, designförmåga, hur ser designprocessen, etc. Design Artificell värld värld som

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

DESIGNSPEL - En ram för dialogen

DESIGNSPEL - En ram för dialogen DESIGNFÖRÄNDRINGAR DESIGNSPEL - En ram för dialogen! När medarbetare ska arbeta för att bidra till en ny utformning av arbetsplatser, är det viktigt att skapa en ram för både dialog och det önskade utbytet.

Läs mer

E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J.

E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. Mayhew Rasha Alshammari, rasha.alshammari.2454@student.uu.se

Läs mer

Användaranalys och användbarhetskrav

Användaranalys och användbarhetskrav Från användaranalys och uppgiftsanalys till kravställning Föreläsning 18/9 2003 Kap 1.5, 7, 9, (14) (användaranlys och användbarhetskrav) Kap 2.1-2.2, 7, (14) (uppgiftsanalys och funktionalitetskrav) Förra

Läs mer

Systemering med användarfokus

Systemering med användarfokus Systemering med användarfokus Introduktion AnvändarCentrerad Design översikt Vad är systemutveckling? En problemlösningsprocess där en specifik situation undersöks Syftet med undersökningen är att man

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1 Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Användarcentrerad Systemutveckling

Användarcentrerad Systemutveckling Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet

GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet UTLYSNING Bengt-Ove Boström 2005-01-21 Dnr G 213 212/05 Rektorsråd Fakultetsnämnder Benchmarkingprojekt: Forskarutbildningen från antagning till doktor Inledning Kvalitetsrådet

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt

Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt Mattias Kéva 810521-9011 make4911@student.uu.se David Halbik 830227-0338 daha4783@student.uu.se Johan Lindberg 791008-5575 joli7567@student.uu.se Josefin

Läs mer

Mer för fler hur når vi fler inom kulturområdet?

Mer för fler hur når vi fler inom kulturområdet? Anmälan senast 5 maj Erbjudande att delta i Mer för fler hur når vi fler inom kulturområdet? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder nu, tillsammans med Kulturskolerådet och Svensk biblioteksförening,

Läs mer

Föreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 4 Identifiera krav och behov Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vikten av krav Olika typer av krav Datainsamling för olika krav Scenarier Use Cases Essential

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet Fö 2: Designprocessen Metoder Mål: att förstå användaren, uppgiften, situationen och tekniken (PACT) Hur hänger det ihop? Men först: projektet Projektet Användarstudier och analys av befintligt system

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel Upplägg för studiecirkel YA-delegationens handledarutbildning består av tre fristående delar: Grundutbildning innehållande avsnitten Att vara handledare, Förbereda arbetsplatsen samt Avsluta handledningen

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning 1 (6) Mottagare: Åsa Cajander Mårten Cronander Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Ten usability heuristics 2 1.2 Severity ratings for usability

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Metoder för datainsamling

Metoder för datainsamling Metoder för datainsamling Föreläsning 16/10-2002 Christina von Dorrien Kapitel 9.4, 12-13 Användarcentrerad designmetodik Analysera användare, användningssituation och uppgift Testa och utvärdera designförslag,

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare

Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare Uppsala Universitet Institutionen för informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign, 5p Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare enligt metoden redovisad i Institutionalization of usability

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Redigeringsteknik och postproduktion

Redigeringsteknik och postproduktion Interaktionsdesign- Process Olika förhållningssätt till designprocessen: Utgångspunkter- perspektiv på design Övergripande processen Detaljerat förfarande- iterativ och konceptuell design Introducera en

Läs mer

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken Föreläsning 11 Planera utvärdering Kapitel 22-24 i kursboken Att planera utvärdering Vem, vilka? Att välja användare, antal Vad? Hur sätter man ihop lämpliga uppgifter? När? Hur lång tid ska man avsätta?

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver

Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver Utveckla er verksamhet utifrån användarens behov. Anmäl er till SKL:s utvecklingsprogram! Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver Idag bygger ofta utveckling på antaganden

Läs mer

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID Prototyping Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID TRITA-NA-D0105 CID-139, KTH, Stockholm, Sweden 2001 Susanna Olsson, TietoEnator, Funda Denizhan, TietoEnator, Ann Lantz,

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser. Mer teoretiserande!

Spel som interaktiva berättelser. Mer teoretiserande! Spel som interaktiva berättelser Mer teoretiserande! Design Ett sätt att betrakta författandet av icke-linjära, interaktiva berättelser är som design. Def: Design är den process där en designer skapar

Läs mer

Unga i fokus GUIDE FÖR FOKUSGRUPPSAMTAL MED UNGA

Unga i fokus GUIDE FÖR FOKUSGRUPPSAMTAL MED UNGA har kört fast. nvänd mindmappen för att et krävs ett ordentligt förberedande arbete för att samtalet GUIE FÖR FOKUSGRUPPSMTL ME UNG 2. /orienterande samtal om kommande fokusgruppsamtal. eskriv /article/index/method#-

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken Bilaga 1 Beslutsförslag 2012-09-06 Policy för Region Skånes varumärken 1 1. Region Skåne som modermärke I dokumentets första del presenteras resultatet av arbetet att definiera Region Skånes identitet

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Design för användbarhet

Design för användbarhet Design för användbarhet Klicka här för att ändra format Ett fall, interaktionsdesign och lite process Bengt Göransson Klicka här :: för Användbarhetsdesigner att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen

Läs mer

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Fö 4: Utvärdering Gästföreläsning Computer Supported Collaborative Work flera användare. Live Help Systems Johan Åberg Vecka 10 Måndag 3/3 kl 10 i sal C3 Muddy-cards

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer