Frågor och svar inom Eurokoder

Transkript

1 Frågor och svar inom Eurokoder Version 2 SEPTEMBER 2012

2 Innehållsförteckning Allmänna frågor SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1992 Betongkonstruktioner SS-EN 1993 Stålkonstruktioner SS-EN 1995 Träkonstruktioner SS-EN 1997 Geokonstruktioner Producerad av SIS Marknad & Kommunikation

3 ALLMÄNNA FRÅGOR

4 ALLMÄNNA FRÅGOR Nya och gamla beräkningssytem Får man blanda det nya och gamla systemet? Ex. import av Eurokod-dimensionerade bjälklagsplattor? Inom Boverkets föreskriftsområde får systemen inte blandas på grund av ny överordnad lagstiftning. ALLMÄNNA FRÅGOR Påbyggnad på befintlig byggnad En fråga angående befintliga betongkonstruktioner. Om man har en befintlig betongbyggnad som belastas av en ny påbyggnad, ska man då räkna ned laster samt kontrollera befintliga byggnaden med eurokod? Säg att byggnaden är uppförd på 60- eller 70-talet, är inte risken då ganska stor att t.ex. betongväggar inte uppfyller EC2:s min. armeringskrav (ρ 0,002) och därför måste räknas som en oarmerad konstruktion med orimliga förstärkningar som följd? Följande synpunkter är av principiell natur. Byggnadsnämnden fullföljer myndighetsuppgifterna för konkreta objekt. Enligt vår uppfattning är det rimligt att brottsannolikheten och beteendet i övrigt för hela byggnadsverket, inklusive de delar som för ner lasterna med tillhörande grundkonstruktion, uppfyller dagens regelkrav. Eurokoderna med tillhörande föreskrifter i serien EKS innehåller ett antal valbara metoder för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet. 4

5 ALLMÄNNA FRÅGOR Bandtransportörer Vi tillverkar bl.a. tubulatorer, en sorts luftburna bandtransportörer. Förenklat är tubulatorer en stålrörkonstruktion som det glider ett band i. (Oftast hänger de i Wiretorn eller står på stödben). Jag är mekanisk konstruktör och konstruerar dessa, och det har kommit på mitt bord att beräkna vind och snöbelastningar. Jag tittar på SIS hemsida och introduktion till eurokoder samt eurokoder för stålkonstruktioner. Skulle dessa kurser vara något för mig? De koder jag har tillgång till nu är och Det finns ingen specialkurs för just snö och vind beräkningar? Första frågan är om detta är en maskin eller ett byggnadsverk, och det ser mer ut som maskin. Men Eurokoderna går att använda, men antagligen inte i USA. Det är dessvärre ganska många eurokder som behövs om jag dömer efter de bilder jag såg. Jag listar de som är mest uppenbara, men det kan behövas fler: SS-EN 1990, SS-EN , , , , och SS-EN som behandlar utförande av stålkonstruktioner. ALLMÄNNA FRÅGOR CE-märkning av stålkonstruktioner Vad kommer att krävas om jag köper in en mindre smed här på orten för att tillverka en enklare stålstomme, där han köper takstolar och tillverkar stålpelare på sin verkstad (med hjälp av K-ritningar som vi levererat) för att sedan utföra arbetet? Måste takstolen vara CE-märkt och måste smeden CE-märka varje pelare han bearbetat? (en liten firma för enklare uppdrag) Vad krävs för att CE-märka en produkt? Finns det enklare sätt att hantera detta? För mig är CE-märkning endast ett säkerhetsintyg och har inget med kvalitet att göra? Från måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard och där eventuell övergångsperiod löpt ut ha en prestandadeklaration och CEmärkning för att få säljas inom EU, enligt EU:s byggproduktförordning. Under tiden fram till den obligatoriska CE-märkningen enligt ovan införs är det formellt möjligt att utnyttja en utökad mottagningskontroll som alternativ. Övergångsperioden för standarden SS-EN , Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav löper ut CE-märkning förutsätter att verkstaden är certifierad enligt SS-EN Om verkstaden köper t.ex. takstolar ska de antingen vara CE-märkta eller får verkstaden ta över ansvaret och inkludera dem i sin CE-märkning. Mer information om detta finns på Stålbyggnadsinstitutets hemsida, 5

6 ALLMÄNNA FRÅGOR Scenografier Har BKR och BBR slutat att gälla? Är det eurokod som är den gällande byggnormen? Jag har hört att byggnader skall dimensioneras enligt EK om bygglov beviljats efter 1 maj Men på er hemsida läser jag att EK gäller från 1 januari Anledningen till att jag frågar är då mina konstruktioner inte berörs av bygglovsansökningar, utan jag vill veta från när EK tar över som gällande? Jag konstruerar scenografi så som scenhus, kulissväggar och trapphus, d.v.s. tillfälliga konstruktioner. Finns det någon EK-del som jag kan använda eller måste jag konstruera scenografin likadant som riktiga byggnader? Jag har sneglat på SS-EN Ställningar - tillfälliga konstruktioner. Är det möjligt att se scenografin som tillfälliga konstruktioner? Verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnader och vissa andra byggnadsverk sker idag enligt föreskriftsserien EKS med tillhörande eurokoder. BKR kan under vissa speciella förutsättningar vara tillämplig för pågående projekt. Se övergångsbestämmelser i EKS 7. Boverket har ingen föreskriftsrätt inom området och därför ingen officiell uppfattning om vad som gäller för scenografier. C4 bör gälla själva scenen där alltså skådespelarna agerar. Det publika området tllhör kategorin C2. Det gäller även räcken. Vad menas med kategori C4? Vad menas med teaterscener? Är det själva scenområdet och scenografin som skall dimensioneras enligt kategori C4 eller är det det publika området? Vid dimensionering av räcken, är det avsnitt 6.4 EK1 som gäller? Återigen är det scenområdet eller är det det publika området som åsyftas? ALLMÄNNA FRÅGOR Eurokodernas legala status Det är lite oklart kring eurokoderna gällande om de är styrande normer eller standarder? Är det plan och bygglagen som är norm, och eurokoderna samt boverkets nationella val som är standarder för uppfyllande av PBL. Med andra ord, är eurokoderna ett tvång eller ett hjälpmedel? Enkelt svar är att eurokoderna, genom att de hänvisas till i myndighetsföreskrifter, ersätter BKR och har samma legala status, d.v.s principerna i EK (med P i marginalen) är föreskrift och övrig text allmänna råd. Lite utförligare svar finns i ingressen till EKS. 6

7 SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler

8 SS-EN 1990 NA-bilagor och lastkombinationer Till EN-1990 Utgåva 1 finns det en Bilaga NA, det står tydligt att NAn är till SS-EN-1990 Utgåva 1. Men till SS-EN-1990 finns det ett AC, SS-EN1990:2002/A1:2005/AC med ändringar i SS-EN1990. Gäller dessa ändringar över NAn eller går NAn före? I SS-EN-1990 kan man läsa: A1.2 Lastkombinationer A1.2.1 Allmänt (1) Lasteffekter som inte kan uppkomma samtidigt beroende på fysiska eller funktionella orsaker bör inte beaktas samtidigt i lastkombinationer. ANM 1 Beroende på byggnadens användning, form och läge kan lastkombinationer baseras på enbart två variabla laster. Det är Anm. 1 jag funderar på, eftersom det inte står beskrivet var, när och hur detta får tillämpas. Jag hittar inget i NAn. Om jag tolkar det rätt så innebär det att jag vid dimensionering av t.ex. en betongvägg utsatt för snölast, nyttig last på bjälklag samt vindlast endast behöver ta hänsyn till två av dessa variabla laster. Skall man då para ihop dessa tre laster två och två för att hitta det farligaste lastfallet? Om jag tolkar det hela fel, när får man då använda detta? Har även läst i en tolkning av eurokoden där det tolkats som att man endast behöver ha med nyttig last på två våningar i t.ex. ett femvåningshus, resten är 0. Detta anser jag vara fel, då jag tolkat det som att nyttig last skall vara med på alla våningsplan, men att jag enligt SS-EN får reducera lasten beroende på antal våningar. En AC till en EN innehåller enbart rättelser, d.v.s. rättelser av uppenbara felaktigheter (tryckfel) eller t.ex. förtydliganden i standarden. Den ska inte förändra något av det tekniska innehållet i standarden. Vill man göra den typen av ändringar så måste man ge ut en Amendment, A följt av ett ordningstal. Beslutsprocedurerna för dessa är helt olika inom CEN. De nationella valen ska därför inte behöva ändras för en AC, men det kan vara nödvändigt för en Amendment (Ax). När det gäller den nationella bilagan NA så har TK203 nyligen beslutat att inte ge ut någon sådan till standarden, utan i stället i fortsättningen enbart hänvisa till Boverks- och Trafikverks föreskrifter (tidigare Vägverket) där de nationella valen anges, bl.a. beroende på de problem du pekar på. För att vara säker på att rätt nationellt val används, bör du gå in i den senaste versionen av dessa föreskrifter och kontrollera vad det faktiskt står där. När det gäller ANM 1 i A1.2.1(1) så är den något underlig formulerad och förvirrande, och dessutom enbart en anmärkning. Den står dessutom i anslutning till en paragraf som talar om att laster som av fysiska skäl inte kan förekomma samtidigt inte behöver kombineras. Det sägs också vara beroende av byggnadens användning, form och läge. Bakgrunden är nog att man i vissa länder i Europa med ett lite annorlunda klimat än vad vi har inte anser att man ska behöva räkna med snölast vid maximal vindlast och vice versa. Här finns dock ingen öppning för något nationellt val. I 2.1(1)P står att man ska dimensionera för alla laster som sannolikt kommer att uppkomma. I vårt land kan normal snö-, vindlast och nyttig last förekomma med höga värden samtidigt och därför kombineras lasttyperna. Vad som absolut inte kan tolkas in i detta är att man bara ska behöva räkna med last från två bjälklag. Den nyttiga lasten anses som en last (samma källa) även om den är fördelad på flera bjälklag. Här gäller reglerna för reducering enligt SS-EN ,

9 SS-EN 1990 Psi-väden för broar Var hittar man ψ-värden för broar? I tabell A1.1 finns ψ-värden för fordon upp till 160 ψ, men var hittar man värden för fordon över 160kN? I övrigt har jag inte hittat någonstans var det är för ψ-värden. ψ-värden för broar återfinns i bilaga A2 till SS-EN 1990, som är publicerad i SS-EN 1990/A1:2005. I avsnitt A2.2.6 tabellerna A2.2 - A.2.4 ges värden för vägbroar, gång- och cykelbroar samt järnvägsbroar. SS-EN 1990 Bilaga A2 TK bro hänvisar till SS-EN 1990, Bilaga A2: B Svängningar B Allmänt För gång- och cykelbroar ska krav enligt SS-EN 1990, bilaga A2, A2.4.3 vara uppfyllda. SS-EN 1990 bilaga A2 är utgiven som en Amendment och har därför den något förvirrande beteckningen SS-EN 1990/A1:2005. Det finns två rättelseblad (corrigendum) till den, men den första är inkluderad i den andra, som har beteckningen SS-EN 1990/A1:2005/AC:2010. I Nationella förordet till SS-EN 1990 står följande att läsa: Kompletterande information om SS-EN 1990 Eurokoden SS-EN 1990 kommer att successivt kompletteras med ett antal separat publicerade bilagor. Beslut finns om följande. Bilaga A2 Regler för broar Jag kan inte hitta den på SIS hemsida ( Jag har ett e-nav abonnemang). Var kan jag få tag på SS-EN 1990, Bilaga A2? SS-EN 1990 Temperaturlast järnvägsbroar Berör SS-EN 1990 Finns någon motsvarande punkt för järnvägsbroar såsom den i Tabell A2.1 3)? Fråga 4: I motsvarande tabellnot 3) i Tabellen A2.3 för järnvägsbroar står en hänvisning till SS-EN I punkt 1.1(2) i SS-EN står att Måttligt exponerade bärverk behöver inte dimensioneras för temperaturlast vilket gäller allmänt. I princip innebär ju detta detsamma som det som står i tabellnot 3) för vägbroar. Dessutom anges i SS-EN 1992 att temperatur ska beaktas vid utmattning. Detta tolkas som att temperatur ska beaktas i brottgränstillstånd för utmattningsbelastade konstruktioner. 9

10 SS-EN 1990 Lasttyper Både i BKR och eurokod finns begreppet lasttyper. BKR med lasttyperna P, A, B och C. Eurokod med lasttyperna P, L, M, S och I. BKR visar entydig sammanställning på vilka lasttyper olika laster hör till. I Eurokod har jag noterat olika uppfattningar om vad som gäller: T.ex. bör det numera vara välbekant hos berörda att den bundna respektive fria delen av nyttig last försvinner i eurokod och ersätts av en enda nyttig lastdel med värdet 2,0 kn m 2. Trots detta står det fortfarande att läsa i olika programmakares texter om en uppdelning av nyttig last i bunden respektive fri lastdel. Vad olika programmakare skriver kan varken SIS eller Boverket ansvara för. Begreppen fri och bunden lastdel finns inte i eurokod, men däremot finns både bunden last och fri last. Begreppen är definierade i SS-EN 1990, & Förklaringen på de olika ψ-faktorerna anges i EK 1990 under , där finns alltså definitionen av ψ, ψ0, ψ1 och ψ2. Tacksam för information om vad som verkligen gäller. I samband med omräkning till vanlig last skall den karakteristiska lastdelen multipliceras med lastreduktionsfaktorn ψ. I BKR var det ett värde för respektive last som gällde. T.ex. bunden nyttig last=1,0 och fri nyttig last 0,33. Det har väl upphovsmakarna tyckt var otillräckligt så därför kan man nu hitta ett antal ψ-värden: Tex. ψ0, ψ1 och ψ2. SS-EN 1990 Säkerhetsklasser vid lastnedräkning Hur ska säkerhetsklasserna implementeras vid en lastnedräkning för t.ex. pålning av en byggnad? Ska varje byggnadsdel ges en lämplig säkerhetsklass, t.ex. mellanbjälklag SK2 och väggelement SK1? Eller ska alla delar ges den säkerhetsklass som erfordras av grundläggningen, t.ex. att hela byggnaden räknas i SK2? Den partialkoefficient som gäller för pålen sätts på samtliga ogynnsamma laster på bärverket som påverkar lasten på pålen. Man måste alltså vanligtvis göra separata lastnedräkningar för olika konstruktionsdelar beroende på vilken säkerhetsklass konstruktionsdelen i fråga tillhör. Detta har alltså blivit mer komplicerat än vad det var med BKR, då partialkoefficienten lades på bärförmågesidan. 10

11 SS-EN 1990 Värden på γ-faktorer SS-EN 1990 kap formel 6.1a och 6.1b. När man skall ta fram dimensioneringsvärden för laster används formeln: Fd γf ψfk Var hittar man värden på γ f? Ekv 6.1a och b i SS-EN 1990 är mycket generella. Mer användarvänliga är ekv 6.10, 6.10a och 6.10b i Dessa finns i överskådlig form i tabell A1.2(A) och A1.2(B) i Bilaga A, som även ger värden på partialkoefficienterna, d.v.s. γ -värdena. Kolla dock även i senaste EKS för svenska val, om det finns några. SS-EN 1990 Geoteknisk last En fråga angående vilken koefficient återfyllning ska ha enligt de nya normerna? Enligt TK Geo ska återfyllning räknas som en geoteknisk last med partialkoefficienten 1,1. I TK bro står det att jord räknas som en egentyngd och där är koefficienten för egentyngd 1,2-1,35 beroende på kombination. Är det olika partialkoefficienter för återfyllningen beroende på vad man räknar, och när ska man i så fall räkna med vilken koefficient? Detta är inte en fråga om eurokoderna utan om tolkning av Trafikverkets publikationer TK Bro respektive TK Geo. Enligt SS-EN 1990 är definitionen av geoteknisk last Last som överförs till bärverket från mark, fyllnadsmassor eller grundvatten. Detta bör innebära att egentyngd av jord är en geoteknisk last. TK Bro kommer att justeras vid nästa tillfälle, men tillsvidare gäller det som står där. Kommentar: Ändrat så att enligt TRVK Bro 11 är egentyngd av jord en geoteknisk last. SS-EN 1990 ALLMÄNNA FRÅGOR Samverkande laster Har kikat på lastkapitlen och har frågor kring detta. I lastkombinationerna finns det något som kallas samverkande laster. Vad menas med samverkande variabla laster? Det finns under samverkande variabla laster, två kategorier: Största last och övriga laster. Varför heter det största last när man räknar ut dem precis som övriga alster? När har den största lasten någon påverkan i den lastkombinationen (6.10a)? Om man läser under (2) i SS-EN 1991 står det att endast en av de två faktorerna psi och alfan får tillämpas när lasten betraktas som samverkande last. Vad menas med detta? Samverkande laster betyder att de verkar tillsammans med annan last eller andra laster. Den engelska termen är accompanying variable actios. Rubriken Samverkande variabla laster i tabell A1.2(B) i SS-EN 1990 kunde lika gärna ha beskrivits som Annan variabel last än huvudlast. Det är svårt att hitta exempel som kräver uppdelning av största last och övriga laster i tabell A1.2(B) i SS-EN En möjlighet är att något land begränsar antalet variabla laster i en kombination. För svensk del finns dock inte några sådana begränsningar, vilket betyder att de två sista kolumnerna i tabell A1.1 skulle kunna ersättas med en för byggnader. Texten i 3.3.2(2) i SS-EN betyder att det inte är tillåtet att samtidigt reducera lasten horisontellt (med psi) och vertikalt (med alfa-n). Samma regel gällde i BKR. 11

12 SS-EN 1991 Laster

13 SS-EN 1991 ALLMÄNNA FRÅGOR α vid utmattning Vi har nu konstruerat vår första stålbro enligt eurokod och TK bro. Bron i fråga är en järnvägsbro i Göteborg bestående av fritt upplagda stålbrodelar och kontinuerliga betongbrodelar. Frågan gäller utmattningslast och lite förvirring med parenteser i olika delar och utgåvor av normen: I SS-EN :2003 står som förklaring till formel D.6 Δσ71 är den spänningsvidd som uppkommer av lastmodell LM71 (och där så krävs SW/0 men utan α) när modellen placerats på mest ofördelaktiga sätt för den bärverksdel som betraktas. Detta är uppenbart ett skrivfel. När det gäller utmattning och beräkning med lambda-metoden så ska varken LM71-lasten eller SW/0 multipliceras med α. Detta gäller både för en stålbro och för en betongbro. Alltså borde parentesen i SS-EN stå direkt efter SW/0, och inte efter α. Utmattning av SW/0 behöver enligt SS-EN , 6.8.1(8)P bara kontrolleras vid kontinuerliga (balkbärverk) broar. Problemet är placeringen av parentesen. Korrekt svenska borde ge att för SW/0 ska inte α tas med men det ska den göra för LM 71. I den engelska versionen av samma norm står det: Δσ71 is the stress range due to the Load Model 71 (and where required SW/0) but excluding α) being placed in the most unfavourable position for the element under consideration. Här finns alltså två parentesavslut vilket blir lite förvirrande. Vilken ska bort? I SS-EN : 2005 Bilaga NN3.1 har man, för utmattningsberäkning av armering förtydligat formeln och då tagit bort den sista av parentestecknen och fått följande del av mening:. lastmodell LM71 (och där så krävs SW/0) men exklusive α enligt SS-EN I Utmattningsdelen för stål SS-EN :2005 hänvisar man bara till last enligt SS-EN Detta ger att man ska ha med α när man dimensionerar stål, men inte när man dimensionerar betong. Med α = 1.33, som det är för de flesta broar, blir det väldigt höga utmattningsspänningar. Uttalandet från Trafikverket om att det inte borde bli några dimensionsökningar på grund av eurokodernas införande stämmer inte om detta gäller. Vi har därför på aktuell bro antagit att α inte ska beaktas vid utmattningsberäkningar för ståldelen. Trafikverket har fastställt handlingarna. 13

14 SS-EN 1991 Flyttbara mellanväggar Vi har en diskussion som gäller lasten p.g.a. vad som kallas flyttbara mellanväggar, som skall hanteras som en variabel last. Alla överens om att t.ex. blockväggar i konferenssalar, skärmväggar och liknande i kontorslandskap ska hanteras som en variabel last. Men vanliga väggar av regelstomme och gips? De är visserligen flyttbara i någon mening, men det är ju även betongväggar som ej är bärande. Frågan är om det lika gärna går att hantera mellanväggar som en egentyngd med en något lägre partialkoefficient (<1,5) i brottgrängstillstånd? Eurokoden säger (har jag blivit informerad om, men kan ej hitta informationen i eurokoden själv) att det visserligen ska vara 1,5 i brottgränstillstånd, men att man för bruksgränstillstånd ändå hanterar det som en egenvikt (ψ x =1,0). Det känns tvetydigt. Ordet flyttbar i eurokod bör tolkas i bokstavlig mening, d.v.s en vägg som i princip kan flyttas som en möbel och det kan inte en gipsvägg. Det står ingenstans att last av flyttbara väggar får reduceras med hänsyn till belastad area eller antal belastade våningar och då är det med vanlig tolkning av relger inte tillåtet. Man får inte hantera en last som t.ex. egentyngd i brottgränstillståndet och som nyttig last i något annat gränstillstånd. Att vanliga gipsväggar eller andra mellanväggar inte ingår i den nyttiga lasten utan ska hanteras som en permanent last framgår av bl.a. 3.2(2) och 5.1(2) & (3) i SS-EN Någonstans går väl gränsen för när det skall anses vara permanent last? Längre tid än fem år? Vi har gipsväggar som stått i säkert 20 år, och det borde rimligen vara mer åt det permanenta hållet än variabla. Båda sätten att hantera lasten innebär ju en parialkoefficient. Men det ska givetvis inte vara högre än nödvändigt och normalt sett (i tidigare svensk norm) har vi hanterat det som en egentyngd, och en generellt utbredd last som varit någorlunda väl tilltagen. Vad inbegriper formuleringen flyttbara mellanväggar? Om de ska hanteras som variabel last, får man areareducera och våningsreducera den då? Det kanske står något undantag om detta någonstans, men var i så fall? SS-EN 1991 Snöfickor SS-EN Information om hur man räknar snölast vid motstående snöfickor saknas i Hur ska detta behandlas? Gissar att FF med motstående snöfickor avser fickor av den typ som visas i figurerna d (fall II och III), f och g under 1:4 i BSV. Använd sunda förnuftet och då illustrerar just dessa figurer hyfsat bra tänkbara lösningar. 14

15 SS-EN 1991 Nyttig last Undrar om eurokodsnormer menar att nyttig last i en lastnedräkning kan anses som huvudlast på samtliga våningsplan, då man ser på t ex pelarlaster? Eller om eurokod liksom BKR bara anser att ett plan ska ses som huvudlast och samtliga resterande som bilaster (om man ser till att nyttig lasten är huvudlast)? Avsnitt 3.3.1(2)P i SS-EN innehåller följande formulering: In design situations when imposed loads act simultaneously with other variable actions (e.g actions induced by wind, snow, cranes or machinery), the total imposed loads considered in the load case shall be considered as a single action. SS-EN 1991 Snödrift vid vinkelbyggnader Hur ska man se på snödriften gällande vinkelbyggnader i eurokoden? Det enda som står om vinkelbyggnader i SS-EN , är bilaga B3, se figur B2, som enligt rubriken gäller för flernivåtak, vilket bör tolkas så att det nedre takets nock inte bör ligga högre än det övre takets takfot. Läs dock även vad som står i BFS 2010:28 EKS 7 Kapitel Tillämpning av SS-EN Jag har även tillgång till dokumenten ISO 4355 Bases for design of structures Determination of snow loads on roofs, samt de kanadensiska reglerna om snölast från 1995, NBC 95, som är blygsamt uppdaterade i NBC 05, men inte heller i dessa dokument finns det något om snölast på vinkelbyggnader. En annan variant är t.ex. utgå från att vinkeln ligger i lä, vilket är ogynnsamt, och att varje lutande takhalva får den last som föreskrivs i SS-EN och superponera snölasterna i vinkeln, vilket inte är helt lätt. SS-EN 1991 Snölast på Korta och låga tak När jag jämför rubricerad eurokod, kapitel 5.3.6, med Boverkets handbok om snö- och vindlast BSV97, kapitel 1:3 (sida 16), hittar jag ingen motsvarande reduktion av BSV:s μ 1 till μ1 vid korta lägre tak l2 < a1 i eurokod. Har jag missat den texten eller har möjligheten utgått? Ifall möjligheten till reduktion utgått tycker jag att det är märkligt, då formeln i många fall gett upphov till relativt stora reduktioner. Vill minnas att den grupp som tog fram Eurokoden Snölast ansåg att denna reduktion var dåligt underbyggd. 15

16 SS-EN 1991 A1-ändring till trafiklaster En fråga angående Tabell 4.4a i SS-EN (Laster på bärverk - Del 2: Trafiklast på broar). Det finns ett amendment till SS-EN som säger att denna tabell ska bytas ut. Den nya tabellen förstår jag inte riktigt. Fotnoten a har hamnat i rubriken för horisontalkrafterna, vad innebär detta? För vilka lastgrupper ska de hori-sontella lasterna medräknas? Så länge Boverket/Trafikverket inte har infört A1-ändringen så gäller den inte i Sverige. Tidigare var denna fotnot på de horisontella lasterna för gr1a och innebar att det frekventa värdet ska användas för dessa laster vid beräkning av gruppen. Det var tydligare. SS-EN 1991 Aerodynamiska laster En fråga angående kapitel 6.6 i SS-EN där aerodynamiska laster av passerande tåg behandlas. I kapitlet finns möjlighet att ta fram laster på ytor parallella med spåret, men var får jag fram laster på ytor som är vinkelräta mot spårriktningen (t.ex. en skylt)? Man kan nog bara konstatera att detta inte behandlas i SS-EN , som primärt är till för trafiklaster på broar, och inte i någon annan eurokod heller. Det enda jag känner till i detta sammanhang är Trafikverkets krav när det gäller lufttryck av passerande tåg på inredningar och installationer i tunnlar, som anges i verkets interna standard för järnvägstunnlar. SS-EN 1991 Belastad längd SS-EN Frågan gäller belastad längd, L, vid tillämpningen av ekvation 5.1 för beräkningen av vid flerspann gångbroar. Ska L vara brolängd, kortaste spann, längsta spann eller medelspann? Eller de belastade delarna av influensytan för aktuell snitt? Det sistnämnda alternativet ger olika värden på för olika snitt längs brobanan. Det är belastad längd eftersom det är så det står i standarden. Detta ger vid noggrann beräkning olika lastintensitet beroende på vilket snitt man räknar på eftersom den belastade längden varierar med influenslinjens utseende. Å andra sidan kan man vid en enklare beräkning räkna med samma last oavsett betraktat snitt om man väljer L försiktigt, d.v.s. ett litet värde på L. Man använder alltså den största last, som är dimensionerande i ett snitt av betydelse i alla snitt. Vi hade samma system i 1950, 1955 och 1960 års trafiklastbestämmelser. 16

17 SS-EN 1991 Nyttig last på bjälklag Ett par frågor om hur koden skall tolkas i några specifika fall: 1. SS-EN , (2) Här anges att nyttig last skall ses som en enda last vid lastfall med andra variabla laster t.ex. snö. Min fråga är om en bärverksdel endast är belastad med permanenta laster och nyttiga laster, men av olika typ av nyttiga laster t.ex. bostäder, kontor och parkering. Skall dessa laster ses som en enda last i detta fall också, eller skall de anses vara olika laster i lastkombinationen? Skillnaden kan bli ganska stor om man har en pelare som är belastad med olika sorters nyttig last på olika plan (men ej snö eller andra variabla laster). Jag tycker att normen är oklar i detta hänseende. Mitt antagande är att de olika nyttiga lasterna skall ses som en enda last, med stöd av ovan nämnda paragraf, även om fallet egentligen inte täcks in. 2. SS-EN , 6.2 När kan reduktionsfaktorn α A användas? Kan den användas vid själva dimensioneringen av bjälklaget, eller är det bara för exempelvis en balk som bär upp bjälklaget? Kan faktorn även användas för en pelare som bär upp ett enskilt plan, trots att reduktionsfaktorn står under avsnitt Bjälklag, balkar och yttertak? Jag tycker inte att texten är utformad som att det är möjligt att använda den för pelare, men det känns orimligt om det inte är möjligt. 3. SS-EN , (10) Vad innebär A? Är det verklig belastad area för aktuell bärverksdel eller är det motsvarigheten till BKR där arean innebär hela ytan mellan systemlinjerna till nästa upplag? Allmänna synpunkter Det är osannolikt att stora laster av samma kategori - från flera bjälklag verkar samtidigt, och det är även osannolikt att stora laster av samma kategori - verkar samtidigt över stora areor i samma horisontalplan. Därför är det rimligt att reducera lasten i bägge dessa fall. Reduktionsfaktorn α (både α A och α n ) öppnar möjligheten för denna rimliga reduktion där α A gäller för stora areor i samma horisontalplan och α n för flera våningsplan. Om den nyttiga lasten samverkar får endast en av de två faktorerna α (tabell A1.1 i SS-EN 19090) och α n tillämpas enligt 3.3.2(2)P. Frågan 1: om nyttig last från bostäder, kontor och parkering. Den här frågan påminner om en fråga från NN (utlämnar namnet) och möjligen handlar denna fråga om samma byggnad. Det kan dock finnas skäl att ta upp både NN:s fråga och det svar vi gav. NN hade ritat en figur med sex bjälklag där de två översta bjälklagen belastas med lastkategori B, nästa två bjälklag med lastkategori D och de längst ner belägna bjälklagen med kategori E respektive F. D.v.s. uppifrån och ner var bjälklagen belastade med kategorierna B,B,D,D,E,F. Vårt svar, vilket även NN kom fram till, var att ingen reduktion i vertikalled är tillåten enligt (11) eftersom n i ekv (6.2) måste vara >2. Det är rimligt att tänka sig att den totala nyttiga om t.ex. en pelare tar last från bostad, kontor och parkring bör betraktas som en enda last. Fråga 2: om reduktionsfaktorn α A I (10) står det I enlighet med 6.2.1(4) kan en reduktionsfaktor α A användas på - värdena för nyttig last i tabellerna 6.2 för bjälklag och för. Alltså även för bjälklag. Lägg dock märke till att om definitionen på A (se fråga 3) gäller för t.ex. en kvadratisk och symmetriskt armerad betongplatta med arean A1, som bärs av fyra balkar längs ränderna, som i sin tur vilar på fyra pelare, en i varje hörn (extrem byggnad), blir A = A1 för plattan. Men för varje balk och pelare blir A = A1/4, d.v.s. faktorn αa kan bli mindre för plattan än för balkarna och pelarna, vilket är rimligt enligt de inledande allmänna synpunkterna. Fråga 3: om lastarean A Under 6.2.1(4) finns definitionen på belastad area i texten α A som beror på de areor som bärs upp av den aktuella bärverksdelen. Stämmer alltså inte med belastad area enligt SBN 2A:311 K. 17

18 SS-EN 1991 Snölast och nyttig last på ramverkstakstol Om jag har en ramverkstakstol så har jag en nyttig last inne i rummet, en annan på utsidorna av rummet och en tredje nyttig last på hanbjälken. Den här punkten betyder, som jag förstår det, att all nyttig last ska räknas som en last, då jag har med snö/vind i lastkombinationen. D.v.s. om nyttig last är huvudlast och snö/vind är övriga variabla laster så måste jag räkna med 1,5 gånger alla tre nyttiga laster samtidigt vilket verkar konstigt. Jag har svårt att förstå varför alla dessa tre olika nyttiga laster skulle ha sitt värsta värde samtidigt bara för att jag har med snö? Den nyttiga lasten ska betraktas som en enda last och det är precis vad som står i 3.3.1, oberoende av om den nyttiga lasten är huvudlast eller inte. Det är dock alltid tillåtet att tänka själv, och det betyder t.ex. att vissa tänkbara lastkombinationer ibland kan uteslutas utan noggrannare genomgång, eftersom andra lastkombinationer kan bedömas som mer ogynnsamma. Har lasterna inget samröre med varandra måste det rimligen vara meningslöst att kombinera dem. Jag hoppas att man menar att all nyttig last ska räknas som en last, om man har någon annan variabel last som huvudlast? Men jag kan inte förstå det så om jag bara läser normen. Vad gäller? SS-EN 1991 Last av cyklar Vilken last bör man använda för last från cyklar på t.ex. ett pelardäck? I BKR finns ju 4 kn/m 2 för gårdsbjälklag utan fordonstrafik. Vad säger eurokoden? Tabell 6.8 i SS-EN :2002 verkar säga 1,5-2,5, där det väl rekommenderas 2,5 kn/m 2? Hittar inget i EKS 7. Det finns åtgärder att begränsa vikten på de fordon som kan ta sig in på torget, t.ex. med skyltar, löstagbara hinder och med utformning av infartsvägar. Förefaller dock rimligt att försöka hitta en klass som ungefär svarar mot BKR:s gårdbjälklag, men med ett tillägg för enstaka fordon för leverans av varor, sophämtning och snöröjning. Du föreslår själv tabell 6.8 och kan torget utformas så att endast lätta fordon 30 kn kan ta sig in gäller kategori F, alternativt kategori G. Valet mellan dessa eller eventuellt annan kategori bör konstruktör och arkitekt enas om. SS-EN 1991 Last på balkonger Enligt i SS-EN bör man inte anta att nyttig last och snö- eller vindlast verkar samtidigt på yttertak. Hur är det med balkonger, kan de tolkas som yttertak? Enligt BKR 2:21 behöver man inte kombinera nyttig last med snölast på balkonger. Ett snabbt överslag visar att lasten på balkonger blir dubbel så stor med eurokod jämfört med BKR. Stämmer detta? Personligen tycker jag att nyttig last och snölast inte ska behöva kombineras. Nyttig last har man höjt från 2,0 kn/m 2 (BKR) till 3,5 kn/m 2 (eurokod). Det förefaller som ett förbiseende att den text som står i BKR 2:21 inte finns med SS-EN Och som en påminnelse vid framtida revidering av eurokoden. I senaste EKS anges lasterna och d.v.s. en ordentlig höjning av den utbredda lasten., 18

19 SS-EN 1991 α A och α n Får man använda reduktionsfaktorerna enligt SS-EN (4) α A och SS-EN (2) α n samtidigt vid en lastnedräkning. Får jag t.ex, om jag ska kontrollera en pelare i en tiovåningsbyggnad, reducera den totala nyttiga lasten beroende på lastarean och antalet våningar. Enligt 6.2.2(2) gäller, för pelare och väggar, att nyttig last från flera våningsplan får reduceras med α n. Vid dimensionering av ett bjälklag får den nyttiga lasten från en enskild kategori reduceras med α A enligt 6.2.1(4). Eftersom det inte finns någon text som uttryckligen säger att dessa reduktioner får utnyttjas samtidigt så är det inte tillåtet. Detta var heller inte tillåtet i BKR. SS-EN 1991 Last på trappor Vilken nyttig last ska man räkna med på trappor i lokaler kategori E1 och E2? Kategorierna E1 och E2 anges i i SS-EN , men där finns inga trapplaster. Det är då rimligt att söka sig till de avsnitt i dokumenten där dessa laster anges och det är i avsnitt 6.3.1, tabell 6.2 med tillhörande tabell 6.1. Det måste vara en uppgift för konstruktör, arkitekt och/eller byggherre att avgöra vad som kan vara lämplig trapplast i de aktuella industrieller lagerlokalerna med hänsyn till trappornas utformning, hissar och den verksamhet som ska bedrivas. SS-EN 1991 Påkörningslast Ska dimensionera en pelare för ett flerbostadshus som inte är utsatt för vind (alltså ingen vindlast). Har hittat följande, pelare, väggar och liknande konstruktioner, som kan bli utsatta för påkörning, ska minst dimensioneras för en koncentrerad horisontell last. Då denna pelare som jag dimensionerar inte kommer vara utsatt för påkörning, vad ska den koncentrerade horisontella lasten vara då? BKR säger 1 kn i en godtycklig höjd. Om pelaren inte kan drabbas av påkörning krävs självfallet ingen dimensionering för påkörningslasten Qk = 5 kn. Däremot gäller verifieringskrav avseende olyckslast och fortskridande ras även om påkörning inte är aktuell. SS-EN 1991 Nyttiga laster i flervåningshus Om nyttig last är huvudlast i ett flervåningshus, skall då alla våningar ha huvudlast (1,5 NL) samtidigt eller skall en våning ha huvudlast och resterande 1,5 ψ 0 NL (motsvarande BKR)? I SS-EN , (11) ingår faktorn ψ 0 i α n. Det betyder att lasten är en s.k. Samverkande last enligt tabell A1.2(b) i SS-EN 1990, som alltså kan samverka med en variabel huvudlast enligt ekv. 6.10b, d.v.s. ungefär som i BKR. Se även senaste utgåva av EKS Avdelning B, tillämpning av SS-EN 1990, tabellerna B-2 och B-3. 19

20 SS-EN 1991 α A och α n En fråga gällande lastreduktionsfaktorerna, a A och a n. Ser man till eurokoden så nämns dessa i två kapitel, och 6.2.2, och en möjlig tolkning blir då att det gäller för horisontella respektive vertikala bärverk. De får alltså inte användas samtidigt. Om man istället tittar i den nya betonghandboken volym 1, sidan 1-9, så står rekommendationen att båda faktorerna kan användas samtidigt. Vilken tolkning är den korrekta? Det står inte uttryckligen i SS-EN att dessa faktorer får användas samtidigt och då är det inte tillåtet att reducera α A och α n. Kommentar: Eurokodhandbokens författare fick tyvärr felaktig förhandsinformation om frågan. SS-EN 1991 Last i bibliotek En fråga om nyttig last i bibliotek. BKR klassade fria utrymmen i bibliotek som samlingslast. Läser man eurokod kan man få uppfattningen att bibliotek ska innefattas i kategori E1, men E1 borde väl rimligen motsvara utrymmen för arkiv och dylikt? Har ni något bra tips/lästips för hur man klassar ett modernt biblioteks utrymmen med avseende på nyttiga laster? Det är inter alltid lätt att identifiera kategorierna i eurokoden och det verkar rimligt att E1 motsvara arkiv och liknande. En jämförelse mellan BKR visar att kategori C1, som inkluderar läsrum, stämmer väl så bra in på fria utrymmen i bibliotek. I senaste EKS, d.v.s. 2011:10, sid 18, anges för kategorin C1; q k = 2,5 knm 2 och = 3,0 kn, vilket stämmer bra med BKR:s samlingslast. SS-EN 1991 Linjelast på balkonger En fråga gällande den nyttiga utbredda lasten på balkonger. När man räknade med BKR lade man till en linjelast i balkongens framkant, men vad jag kan se och har förstått har den linjelasten tagits bort inom övergången till eurokod (och den utbredda lasten har ökats från 2.0kN/m 2 till 3.5kN/m 2 enligt de nationella valen). Har jag tolkat saker och ting rätt då jag med eurokod enbart räknar med utbredd last och inte med någon linjelast? Ja, det är riktigt, i eurokoden finns ingen linjelast. Däremot finns både utbredd last,, och koncentrerad last. Anmärkningen under (1) talar om vad som gäller för och. SS-EN 1991 Linjelast på räcke och GC-bro En fråga angående linjelast på räcke (gång- och cykelbro). Enligt TK Bro G och SS-EN , 4.8 och 5.8 dimensioneras för linjelasten 1,0 kn/m. Lasten har, vad jag kan se, inte fått några kombinationsfaktorer (ψ-faktorer). Ska det tolkas som att laster, som inte har några kombinationsfaktorer (ψ-faktorer), inte behöver kombineras med andra laster? Det är riktigt att det inte finns någon kombinationsfaktor angiven för denna last, vilket givetvis är en miss i standarden. Observera att lasten även ska föras in i bron. Om det är ett högt räcke med nät eller dylikt är det orimligt att inte också ta hänsyn till vindlast. 20