FÖRÄLDRABAROMETERN 2015

Transkript

1 FÖRÄLDRABAROMETERN 2015

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Undersökningens genomförande och bakgrundsinformation 4 BAKGRUNDSUPPGIFTER; FÖRÄLDRAR OCH BARN 5 REGIONAL SPRIDNING I SVAREN 6 FAMILJEN OCH BARNET 7 SKOLAN, KLASSEN OCH LÄRARNA 8 BARN MED INTENSIFIERAT ELLER SÄRSKILT STÖD FÖR SKOLGÅNGEN 9 3. Vardagen i skolan 10 EN GOD KLASSANDA, MOBBNING OCH ENSAMHET 15 SKOLDAGEN, SKOLÅRET OCH SKOLVÄGEN 19 EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN EFTIS 19 KLUBBVERKSAMHETEN Samarbetet mellan hem och skola 21 POSITIVA OCH NEGATIVA ERFARENHETER AV FÖRÄLDRAMÖTEN 25 I VILKA VERKSAMHETER HAR SKOLAN ERBJUDIT FÖRÄLDRARNA MÖJLIGHET ATT PÅVERKA? 27 LÄROPLANSARBETET 29 VÄRDEDISKUSSIONEN 30 I VILKA ANDRA VERKSAMHETER HAR FÖRÄLDRARNA ERBJUDITS MÖJLIGHET ATT DELTA? 31 PÅ VILKA ANDRA SÄTT VILL FÖRÄLDRARNA DELTA? 32 KOMMUNIKATION MELLAN HEMMEN OCH SKOLAN GENOM WILMA/HELMI 33 DIREKTIONEN, HEM OCH SKOLA FÖRENINGEN OCH KLASSFÖRÄLDRARNA 34 DIREKTIONEN 34 HEM OCH SKOLA FÖRENINGEN 35 HUR KUNDE DEN LOKALA HEM OCH SKOLA FÖRENINGENS VERKSAMHET UTVECKLAS? 35 KLASSSVERKSAMHETEN 36 HUR ANSER FÖRÄLDRARNA ATT KLASS- 37 VERKSAMHETEN BORDE ORGANISERAS? 37 TIDNINGEN HEM OCH SKOLA Vardagen och fostran i hemmet 39 LÄSNING I HEMMET 41 LÄXORNA 42 MAMMA, PAPPA OCH SKOLAN 44 VAD TYCKER DU ÄR DET VIKTIGASTE FÖR ATT BARN SKALL MÅ BRA? 45 BARNETS UPPLEVELSE AV FÖRÄLDRARNAS ENGAGEMANG I DERAS SKOLGÅNG 46 FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSFÖRVÄNTNINGAR Avslutande kommentarer 48 REKOMMENDATIONER 52 2

3 1. Inledning Förbundet Hem och Skola arbetar för en bra och trygg lärostig för alla barn. Denna stig byggs upp av det nätverk av vuxna som omger barnet. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets fostran och skolan stöder föräldrarna i denna uppgift och ger barnen samtidigt kunskaper och färdigheter för deras framtid. Målet för den gemensamma uppgiften är att skapa förutsättningar för barnets utveckling till en harmonisk individ. Förtroende, tillit och respekt skall känneteckna samarbetet mellan hemmen och skolan i denna viktiga och gemensamma uppgift. Enligt den nya elevvårdslagen har föräldrarna en viktig roll i samarbetet kring elevernas välmående och föräldrarna skall beredas möjlighet att utveckla och delta i skolans arbete med elevvården. I grunderna för den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen poängteras också vikten av att föräldrarna är delaktiga i skolans verksamhet. Föräldrar skall bl.a. beredas möjlighet att vara med och utforma skolans arbete. De skall kunna vara delaktiga i planeringen av verksamheten, t.ex. i läroplansarbetet, delta i utvärdering och utvecklingen av målen för skolans verksamhet och delta i värdediskussioner kring skolans verksamhet. Hem och Skola med pedagogerna för barnen är Förbundets devis för verksamheten. Förbundet vill bl.a. stärka dialogen mellan hemmet och skolan. Genom Föräldrabarometern vill förbundet ge föräldrarna möjlighet att delge sina tankar kring barnets vardag i skolan och om samarbetet med mellan hem och skola. Föräldrabarometern genomfördes för andra gången under hösten Aktiviteten bland föräldrarna inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har varit glädjande stor. Sammanlagt 2146 föräldrar svarade på enkäten vilket är 12 % fler än i den föregående barometern år Det är också 351 personer fler än i den motsvarande finskspråkiga barometern som Vanhempainliitto samlade in under våren Nytt för denna gång är att Förbundet för Hem och Skola ville också ge skolorna en möjlighet att reflektera kring samarbetet mellan hemmen och skolan. Förbundet sände därför en enkät även till lärare och rektorer inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Enkäten innehöll samma frågor om samarbetet mellan hem och skola som ingick i föräldrarnas enkät. Lärarbarometern besvarades av 240 lärare och 34 rektorer i skolor från hela Svenskfinland. I denna rapport presenteras de första resultaten från barometrarna främst genom att synliggöra hur svaren fördelat sig mellan de olika svarsalternativen. Resultaten för lärarnas och rektorernas enkät presenteras gemensamt i denna rapport i relation till föräldrarnas svar på samma frågor. Föräldrabarometern 2015 har genomförts i samarbete med Enheten för allmän pedagogik och pedagogiskt ledarskap vid Åbo Akademi i Vasa. 3

4 2. Undersökningens genomförande och bakgrundsinformation 4/5 AV DE SOM BESVARAT FÖRÄLDRABAROMETERN 2015 ÄR KVINNOR 1/2 AV DE SVARANDE HAR EN UNIVERSITETSUTBILDNING 4/5 BOR I EN FAMILJ MED TVÅ FÖRÄLDRAR 48,2 % AV FÖRÄLDRARNA SVARAT FÖR EN FLICKA OCH 51,8 % FÖR EN POJKE 7 av 10 FÖRÄLDRAR HAR SVARAT FÖR BARN SOM GÅR I LÅGSTADIET, 1/5 FÖR BARN I HÖGSTADIET OCH 1/10 HAR SVARAT FÖR BARN I EN ENHETSSKOLA 4

5 Föräldrabarometern 2015 är den andra enkätundersökning bland föräldrar som Förbundet Hem och Skola genomför. Den första gjordes år Barometern genomfördes via nätet med Webropolprogrammet. Enkäten var öppen under tiden Förbundet Hem och Skol a rf. spred information om enkäten via de lokala Hem och Skola föreningarna. Förbundet sände också brev till rektorerna som ombads att dela information och länken till enkäten t.ex. via Wilma. Dessutom spreds informationen via en annons i tidningen Hem och Skola (3/15) och ett pressmeddelande den samt via Facebook. Enkäten innehöll förutom bakgrundsuppgifter om den svarande föräldern och barnet tre tematiska områden; vardagen i skolan, samarbetet mellan hemmet och skolan och vardagen i hemmet. De olika temaområdena innehöll påståenden, flervalsfrågor och öppna frågor som belyste respektive tema från olika perspektiv. Temaområden var de samma som i Föräldrabarometern 2013 och följde också långt den enkät som Vanhempainliitto använt i Vanhempainbarometri Temat om vardagen i skolan innehöll påståenden om bl.a. skolbyggnaden, skolgården, undervisningen, elevvården och kommunernas sparåtgärder. Vidare innehöll den flervalsfrågor och öppna frågor om skoldagen, skolornas sommarlov och terminer, om Eftis - verksamheten och klubbverksamheten samt om mobbning och barnets trivsel i skolan. Temat om samarbetet mellan hem och skola innehöll påståenden, flervalsfrågor och öppna frågor om hur samarbetet mellan hemmen och skolan fungerar, om föräldrarnas möjligheter att delta i olika verksamheter i skolan, om den digitala kommunikationen mellan skolan och hemmen samt om direktionen, Hem och Skola föreningen och klassföräldraverksamheten. Vardagen i hemmet täckte i sin tur frågor om tidsanvändning hemma, om barnets läsning, läxorna, om barnets välmående och föräldrarnas utbildningsförhoppningar. Bakgrundsuppgifter; föräldrar och barn Sammanlagt 2146 föräldrar svarade på Föräldrabarometern Av de svarande var fler än fyra femtedelar kvinnor (82,2 %) och en knapp femtedel var män (17,8 %). Männens andel har ökat något från undersökningen år 2013, då deras andel var endast 16,5 %. Åldersspridningen bland de svarande föräldrarna motsvarar den i den föregående barometern. Drygt hälften av de som svarat var mellan år gamla. En tredjedel av de svarande var mellan år. Endast 1,2 % är under 30 år och 11,5 % är äldre än 50 år. Männen var något äldre än kvinnorna. Majoriteten (86,3 %) av föräldrarna som svarat på enkäten talade svenska som sitt modersmål. Drygt var tionde förälder hade finska som sitt modersmål. Både svenska och finska talades av en dryg procent av föräldrarna och likaså hade en dryg procent av föräldrarna angett att det talar något annat språk än svenska eller finska. Ett fåtal personer hade svarat att de talar svenska och något annat språk. Av de andra språk som angetts är de flesta europeiska språk med engelskan och ryskan som de mest omnämnda. 5

6 De högt utbildade är i majoritet bland de föräldrar som svarat på enkäten. Nästan hälften hade en universitetsexamen och en fjärdedel hade en yrkeshögskoleexamen. En dryg femtedel hade en yrkesutbildning. Endast 1,7 % av de svarande har angett att de har grundskola eller motsvarande utbildning och 3,8 % att de har studentexamen. Det finns skillnader i utbildningsgraden mellan de olika regionerna så att föräldrar i Mellersta Nyland, Åboland och Birkaland har flest svaranden med universitetsutbildning. Generellt kan man konstatera att de högt utbildade är överrepresenterade i denna enkät. De svarande enligt region FIGUR 1. Av de svarande var 85,2 % procent i förvärvsarbete, 3,5 % av föräldrarna var föräldraeller vårdlediga och 2 % studerade. Endast 2,2 % av de svarande var arbetslösa, vilket är betydligt lägre än landets arbetslöshetsprocent vid tidpunkten för barometerns genomförande. Regional spridning i svaren I likhet med Föräldrabarometern 2013 är det flesta som svarat på enkäten föräldrar från Nyland. Sammanlagt utgör de nyländska föräldrarna över h älften av alla som svarat. Det fanns dock skillnader mellan olika delar av Nyland så att överlägset mest svar kommer från Mellersta Nyland (huvudstadsregionen, 31,3 %) medan Östra Nyland står för 9,3 % och Västra Nyland för 11 % av svaren. I Österbotten har svarsaktiviteten varit högst i Mellersta Österbotten (Vasaregionen) som representerar 16,3 % av svaren i enkäten. 8,2 % av föräldrarna kommer från Norra svenska Österbotten och 2,1 % från Syd-Österbotten. 15,7 % av svaren i enkäten kommer från föräldrar i Åboland. De åländska föräldrarnas andel är 4,8 %, vilket är en markant ökning från den förra Föräldrabarometern då endast 0,5 % av svaren kom från Åland. 1,3 % av svaren kommer från övriga regioner, främst Birkaland och ett fåtal från de andra svenska språköarna i landet. (FIGUR 1). När man relaterar andelen svar i Föräldrabarometern till andelen barn i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen inom respektive region visar det sig, att föräldrarna i Åboland var de mest aktiva. Fler än var tionde förälder (12,8 %) som har barn i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Åboland svarade på enkäten. I Nyland är svarsprocenten på 7,3 %, i Österbotten på 5,1 % och på Åland 3,6 %. Svarsprocenten på språköarna i de övriga regionerna är totalt 6,7 %. 4,8 % ÅLAND 9,3 % ÖSTRA NYLAND 31,3 % MELLERSTA NYLAND 11 % VÄSTRA NYLAND 15,7 % ÅBOLAND 2,1 % SYD-ÖSTERBOTTEN 16,3 % MELLERSTA ÖSTERBOTTEN 8,2 % NORRA SVENSKA ÖSTERBOTTEN 1,3 % ANNAN, VILKEN? 6

7 Svaren fördelade enligt barnets kön och årskurs samt förälderns kön FIGUR 2. FLICKA POJKE Det finns regionala skillnader i pappornas aktivitet i relation till mammorna inom regionen. I hela materialet är pappornas andel 17,8 %. I Birkaland står papporna för 25,9 % av svaren och i Mellersta Nyland är pappornas andel 22,3 % av svaren. I de övriga regionerna är pappornas andel av svaren lägre än i hela materialet. Lägsta andel pappor har svarat i Västra Nyland 12,3 % och på Åland 13,7 %. Familjen och barnet 48,6% 51,4% 46,8% 53,2% 49,9% 50,1% 38,3% 61,7% Fyra femtedelar av de svarande bodde i en tvåföräldersfamilj. Endast en tiondel var enföräldersfamiljer och 7,4 % sade att de bor i en ombil- KVINNA MAN KVINNA MAN dad familj. Närmare hälften av de svarande levde i en familj med två barn. En knapp femtedel av familjerna hade ett barn och en dryg fjärde- ÅK 1 6 ÅK 7 9 del hade tre barn. 4,5 % av de svarande hade fyra barn och 2,2 % flera än fyra barn. Föräldrarna ombads besvara enkäten för ett av sina barn i den grund- Språk som barnet talar hemma FIGUR 3. 2,4 % ENBART FINSKA 0,5 % ENBART ANNAT 2,8 % SVENSKA OCH ANNAT 1,2 % SVENSKA, FINSKA OCH NÅGOT ANNAT 32,9 % SVENSKA OCH FINSKA 60,2 % ENBART SVENSKA läggande utbildningen. Fördelningen av svaren enligt barnets kön är mycket jämn, totalt hade 48,2 % av föräldrarna svarat för en flicka och 51,8 % för en pojke. Spridningen i kvinnornas svar var liknande med resultatet i hela materialet så att de något oftare svarade för en pojke än en flicka. De pappor som svarat på enkäten svarade oftare för en pojke än en flicka. Särskilt märkbar blir skillnaden i årskurserna 7-9 där 38,3 % av papporna hade svarat för en flicka och 61,7 % för en pojke. (FIGUR 2). Majoriteten av barnen pratade enbart svenska hemma. Endast dryga två procent pratade enbart finska och en halv procent enbart ett annat språk. En tredjedel av de svarande angav att barnet pratar både svenska och finska, tre procent att barnet pratar svenska och ett annat språk och en dryg procent att barnet pratar svenska, finska och ytterligare ett tredje språk. Bland de andra språken som barnen talade hemma var engelskan dominerande. De flesta av barnen som talar något annat språk talar ett europeiskt språk. (FIGUR 3). 7

8 Skolan, klassen och lärarna Två tredjedelar av föräldrarna svarade för ett barn i lågstadiet, en femtedel för ett barn i högstadiet och en tiondel för ett barn i en enhetsskola med klasserna 1-9. I denna rapport kommer eventuella skillnader i svaren mellan stadierna att belysas enligt barnets årskurs 1-6 eller 7-9 så, att de föräldrars svar som har ett barn i en enhetsskola beaktas enligt årskurserna antingen i lågstadiet eller högstadiet. (FIGUR 4). Strax under fem procent av de svarande uppgav att deras barns klass för tillfället arbetar i utlokaliserade utrymmen så som t.ex. baracker. En tredjedel av barnen till de svarande gick i en skola med elever och en tredjedel gick i en skola med elever. Drygt en fjärdedel svarade att antalet elever i barnets skola är över 300 och endast 5,7 % går i skolor med färre än 50 elever. En femtedel av eleverna gick enligt föräldrarna i en sammansatt klass. Fördelningen av svar mellan de olika årskurserna på lågstadiet är relativt jämn. I lågstadiet fanns det flest svar av föräldrarna till barn i årskurs två (13,4 %) och minst svar från föräldrar med barn i årskurs sex (11,2 %). Andelen svar i de övriga klasserna i lågstadiet varierade mellan 11,8-12,8 %. Andelen svar mellan de olika årskurserna i högstadiet varierade mellan 8,1 % och 8,9 % så att föräldrarna till barn i årskurs åtta var de mest aktiva. (FIGUR 5). Omkring två tredjedelar av barnen till de föräldrar som svarat går i en klass med elever och en tredjedel går i klasser med elever. Under en procent av barnen gick i klasser med över 30 elever och knappa fem procent i klasser med under 10 elever. Majoriteten (85,1 %) av föräldrarna svarade att barnets klasslärare är behörig. Fem procent svarade att klassläraren inte är behörig och knappa tio procent kunde inte svara på om barnets klasslärare är behörig eller inte. Det finns regionala skillnader i andelen icke-behöriga lärare. Det fanns mest icke behöriga lärare i Östra Nyland (8,9 %) och i Mellersta Nyland (8,1) %. Minst icke behöriga lärare fanns i Norra svenska Österbotten (1,1 %) och i Syd-Österbotten (2,2 %). Barnets skola FIGUR 4. FÖRÄLDRARNAS SVAR FÖRDELAT ENLIGT BARNETS SKOLSTADIUM Vilken årskurs går ditt barn på? 68,7 % 1 6 LÅGSTADIUM 20,9 % 7 9 HÖGSTADIUM 10,4 % 1 9 ENHETSSKOLA FIGUR 5. FÖRDELNING AV FÖRÄLDRARNAS SVAR ENLIGT BARNETS KLASS ÅK 7 ÅK 8 ÅK 9 ÅK 6 ÅK 4 ÅK 1 ÅK 3 ÅK 5 ÅK 2 12,8 % 13,4 % 12,7 % 11,8 % 12,4 % 11,2 % 8,7 % 8,9 % 8,1 % 8

9 13 % FÅR INTENSIFIERAT STÖD 83 % FÅR INTE INTENSIFIERAT STÖD 4 % VET INTE OM DERAS BARN FÅR INTENSIFIERAT STÖD ELLER INTE Barn med intensifierat eller särskilt stöd för skolgången På frågan om barnet får intensifierat stöd, dvs. att det har gjorts en pedagogisk bedömning och en plan för elevens lärande svarade 13 % av föräldrarna att deras barn får intensifierat stöd. 83 % av föräldrarna svarade att deras barn inte får intensifierat stöd. Det var ingen märkbar skillnad mellan barn i lågstadiet (13,1 %) som får intensifierat stöd i jämförelse med högstadiet (11,9 %). Pojkar (15,6 %) fick oftare intensifierat stöd än flickor (10,4 %). Det bör noteras att fyra procent av föräldrarna svarade att de inte vet om deras barn får intensifierat stöd eller inte. Sammanlagt 5,6 % av barnen uppgavs få särskilt stöd för sin skolgång antingen genom att barnet gick i specialskola eller -klass eller var integrerad i en vanlig klass. Högstadieelever fick särskilt stöd något oftare (6,7 %) än barn i lågstadiet (5,2 %). Andelen pojkar som fick särskilt stöd var större (6,9 %) än andelen flickor (4,2 %). 5,6 % FÅR SÄRSKILT STÖD 9

10 3. Vardagen i skolan 4/5 AV FÖRÄLDRARNA ANSER ATT SKOLBYGGNADEN ÄR I GOTT SKICK OCH ATT SKOLANS UTRYMMEN ÄR TREVLIGA 9 av 10 FÖRÄLDRAR HÅLLER HELT ELLER DELVIS MED OM ATT KVALITETEN PÅ UNDERVISNINGEN ÄR BRA OCH ATT BARNET FÅR TILLRÄCKLIGT MED UTMANINGAR I SKOLAN 8 av 10 FÖRÄLDRAR SÄGER ATT KOMMUNENS SPARÅTGÄRDER MÄRKS I SKOLAN OCH EN TREDJEDEL ANSER ATT BARNETS SKOLGÅNG KRÄVER EKONOMISKA INSATSER AV FÖRÄLDRARNA Var femte ELEV I ÅRSKURSERNA 1 6 OCH DRYGT var tionde ELEV I ÅRSKURSERNA 7 9 HAR BERÄTTAT ATT DE BLIVIT mobbade I SKOLAN ELLER PÅ SKOLVÄGEN En dryg femtedel AV FÖRÄLDRARNA UPPLEVER ATT SKOLAN INTE TAR EFFEKTIVT TAG I MOBBNING Över hälften AV FÖRÄLDRARNA ÖNSKAR ATT SOMMARLOVET SKULLE INLEDAS SENARE 10

11 Föräldrarnas uppfattningar om skolbyggnaden och -gården FIGUR 6. 6,5 % 15,3 % 36,2 % 41,9 % Skolbyggnaden är i gott skick 3,2 % 14,4 % 41 % 41,4 % Skolans utrymmen är trevliga 9 % 21,8 % 36,6 % 32,5 % Skolans utrymmen är lämpliga i relation till antalet elever 14,2 % 22,2 % 32,9 % 30,6 % Skolgården är uppdaterad enligt dagens standard HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT 6,6 % 17 % 34,9 % 41,4 % Mitt barn rör sig tillräckligt under skoldagen Föräldrarnas uppfattningar om undervisningen FIGUR 7. Temat om vardagen i skolan inleddes med ett antal påståenden om skolbyggnaden och skolgården, om undervisningen och det stöd och de färdigheter som barnet får i skolan. Enkäten bestod av fyra svarsalternativ från helt av annan åsikt till helt av samma åsikt. Dessutom fanns det möjlighet att svara vet ej/kan inte säga. I rapporteringen beaktas fördelning av svaren av de klara ställningstagandena. Utifrån de svar som föräldrarna gett i Föräldrabarometern kan det konstateras att de i det stora hela har en positiv uppfattning om vardagen i skolan oavsett om det gäller byggnaderna eller gården, undervisningen eller det stöd och den fostran som skolan ger barnen. Ungefär fyra femtedelar av föräldrarna höll helt eller delvis med om att skolbyggnaden är i gott skick och att skolans utrymmen är trevliga och drygt två tredjedelar ansåg att skolans utrymmen är lämpliga i relation till antalet elever. Två tredjedelar av föräldrarna höll helt eller delvis med om att skolgården är uppdaterad enligt dagens standard. Tre fjärdedelar av föräldrarna ansåg att barnet rör sig tillräckligt under skoldagen. (FIGUR 6). 6,2 % 19,8 % 46,5 % 27,6 % 1,8 % 9,3 % 43,4 % 45,5 % 2,7 % 10,6 % 38 % 48,8 % 12,6 % 19,6 % 26,9 % 40,9 % 10,1 % 17,5 % 32 % 40,5 % Föräldrar till elever på högstadiet förhöll sig mera kritiskt till standarden på skolgården än föräldrar till barn på lågstadiet. Av föräldrarna till barn i högstadiet upplevde endast hälften att barnet rör sig tillräckligt under skoldagen emedan fyra femtedelar av Det råder arbetsro under timmarna Det är hög kvalitet på undervisningen Mitt barn får tillräckligt med utmaningar under skoldagen Skolan har tillräckligt med digitala verktyg att använda i undervisningen Digitala verktyg används regelbundet i undervisningen lågstadieföräldrarna ansåg att barnen rör sig tillräckligt. Beträffande undervisningen och arbetet i skolan höll tre fjärdedelar av föräldrarna helt eller delvis med om att det råder arbetsro under timmarna. Nio av tio föräldrar 11

12 Föräldrarnas uppfattningar om stöd och färdigheter som barnet får i skolan FIGUR 8. HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT ansåg att kvaliteten på undervisningen är god och en nästan lika stor andel upplevde att barnet får tillräckligt med utmaningar under skoldagen. Något färre, dvs. två tredjedelar, ansåg att skolan har tillräckligt med digitala verktyg och att de användes regelbundet i undervisningen. (FIGUR 7). 5,8 % 19,2 % 43,6 % 31,4 % 2,1 % 6,8 % 40,5 % 50,6 % 6,9 % 17 % 38,2 % 37,9 % 4,5 % 10,7 % 37,8 % 47 % 6,4 % 16,4 % 37,8 % 39,3 % Även på frågor om det stöd barnet får i skolan och vilka färdigheter de lär sig förhöll sig föräldrarna positivt. Nio av tio föräldrar ansåg att barnet lär sig sociala färdigheter i skolan. Dryg fyra femtedelar av föräldrarna höll helt eller delvis med om att skolan ger barnet tillräckligt med stöd för inlärningen och då svårigheter uppstår medan tre Lärarna har tillräckligt med tid att stöda mitt barns lärande och fostran I skolan lär sig mitt barn sociala färdigheter Skolan tar tillräckligt snabbt itu med elevers problem Skolan ger mitt barn tillräckligt med stöd för inlärning och då svårigheter uppstår Skolan tar effektivt itu med mobbning fjärdedelar höll helt eller delvis med om att läraren har tillräckligt med tid att stöda barnets lärande och fostran. Tre fjärdedelar svarade att skolan tar tillräckligt snabbt itu med elevers problem och att skolan tar effektivt tag i mobbning (FIGUR 8). Föräldrarnas uppfattningar om trivseln och tryggheten i skolan FIGUR 10. 3,9 % 14,9 % 53,1 % 28,1 % Eleverna kan påverka i skolan i frågor som berör dem 2,5 % 8,4 % 34,8 % 54,3 % Skolhälsovården fungerar bra 1,9 % 4,6 % 23 % 70,6 % Mitt barn går gärna i skolan 1,7 % 4,5 % 22,4 % 71,4 % Mitt barn känner sig trygg i skolan 2,9 % 13,9 % 48,1 % 35,1 % Det råder en lugn stämning i skolan Enligt en klar majoritet av föräldrarna går barnet gärna i skolan och de känner sig trygga där. Fyra femtedelar av föräldrarna höll helt eller delvis med om att det råder en lugn stämning i skolan. Likaledes var en stor del av föräldrarna helt eller delvis nöjda med hur skolhälsovården fungerar och upplevde att eleverna kan påverka frågor som berör dem (FIGUR 10). Föräldrarna förhåller sig betydligt mera positivt till barnens möjligheter att påverka frågor som berör dem än vad barnen själva brukar uppge i andra utredningar. Institutet för hälsa och välfärd, THL, genomför regelbundet en undersökning om elevhälsa bland elever på årskurserna 1 kouluterveyskysely 12

13 Föräldrarnas uppfattningar om kommunernas sparåtgärder FIGUR 11. 7,2 % 14,8 % 35 % 43 % Kommunernas sparåtgärder märks i skolans vardag 39,2 % 26,6 % 22,5 % 11,7 % Barnets skolgång kräver ett ekonomiskt understöd från föräldrarna HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT 8 och 9 och på andra stadiets utbildningar. Enligt den senaste elevhälsoenkäten upplevde 40 % av eleverna i årskurs 8 och 9 att de inte vet hur kan påverka i olika frågor i skolan. En dryg tredjedel av eleverna upplevde också att lärarna inte uppmuntrar dem till att ge uttryck för sin åsikt under timmarna och en femtedel upplevde att de inte blev hörda i skolan 1. Många kommuner har de senaste åren kämpat med en stram ekonomi med konsekvenser även för utbildningssektorn. Drygt tre fjärdedelar av föräldrarna höll helt eller delvis med om att kommunens sparåtgärder märks i skolans vardag. En dryg tredjedel av föräldrarna ansåg att barnens skolgång kräver ekonomiskt understöd av föräldrarna (FIGUR 11). Motsvarande resultat visade den enkätundersökning som Vanhempainliitto genomförde under våren 2015 bland föräldrar inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen 2. Sparåtgärderna verkar dock inte synas så tydligt i hur föräldrarna bedömer klassens storlek. En klar majoritet, dvs. fyra femtedelar av föräldrarna ansåg att antalet elever i barnets klass är lämpligt medan en knapp femtedel anser att klassen är för stor. Endast drygt en procent fann antalet elever i klassen för litet och ett par procent av föräldrarna kunde inte säga sin åsikt i frågan. Enkäten innehöll en öppen fråga om hur kommunens sparåtgärder märks i barnets skolvardag. Frågan besvarades av 55 % av föräldrarna. En 2 fi/filebank/2775- BAROMETRI2015NETTIIN.pdf 13

14 betydande del av föräldrarna ansåg att besparingarna syns mest i skolmaten, såväl i skollunchen som i mellanmålet. Matens kvalitet upplevdes sämre, portionerna och mängden mat överlag har minskat så att eleverna inte blir mätta och vissa dagar kan bli helt utan mat. En stor del av föräldrarna hänvisade också till att sparåtgärderna syns i undervisningsmaterialet, dels att böckerna återanvänds för länge så att de är i dåligt skicka och dels att det inte finns undervisningsmaterial utan barnen måste köpa t.ex. skolkalendrar eller häften själv. Många föräldrar uppgav också att material för textil- och teknisk slöjd, redskap för gymnastik och idrott liksom också digitala undervisningsmaterial saknas. En stor del föräldrar märkte kommunernas sparåtgärder i att t.ex. simhallsbesöken har blivit färre eller fallit bort helt, liksom också olika kulturbesök. Många föräldrar sade också att sparåtgärderna syns i antalet personal och särskilt bristen på skolgångsbiträden och assistenter. Flera föräldrar märkte sparåtgärderna genom att stödundervisning inte finns att tillgå i samma utsträckning som tidigare. Kommunernas anställningsstop syntes i skolan genom att det inte anställs vikarier. Ett antal hänvisade också till att klasserna blivit större eller inte delades upp i ämnen där det kunde vara betjänt att göra det. En stor del av föräldrarna hänvisade till att Hem och Skola föreningen numera i allt högre grad står för det lilla extra som förgyller skolvardagen. Föreningarna finansierar både extra aktiviteter på skolan och klubbtimmar men många föräldrar svarar också att föreningen bekostat även undervisningsmaterial och verktyg, gymnastikredskap och besök utanför skolan i allt större utsträckning. Några föräldrar påpekade också att sparåtgärderna försvårar lärarens arbete. En relativt liten grupp föräldrar som svarade på den öppna frågan upplevde dock att sparåtgärderna inte märks alls eller nämnvärt i skolans vardag. 14

15 Jobbar man i ditt barns klass med att skapa en god klassanda? FIGUR 12. Åk ,6 % VET EJ 1,1 % INTE ALLS 5,9 % LITE 41,7 % EN DEL 29,7 % MYCKET Alla tecknar födelsedagshälsningar till den som fyller år. Yngre elever har äldre elever som vänelever. Totalt 22,6 % VET EJ 1,6 % INTE ALLS 7,3 % LITE 42,1 % EN DEL 26,4 % MYCKET Åk ,3 % VET EJ 2,9 % INTE ALLS 11,7 % LITE 43,4 % EN DEL 16,8 % MYCKET En god klassanda, mobbning och ensamhet I enkäten ville man med frågor om en god klassanda, mobbning och känsla av ensamhet belysa sådana faktorer som bidrar till elevernas trivsel i skolan. För att skapa en positiv verksamhetskultur i skolan är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid en god klassanda och försäkra sig om att inget barn blir utanför. På frågan om man Aktiviteter där eleverna jobbar med att skapa en god jobbar tillsammans i olika klassanda i barnets klass svarade en klar majoritet av föräld- konstellationer. Klassen diskuterar också mycket rarna att man jobbar mycket tillsammans. eller en del med att skapa en god klassanda i barnets klass. Drygt 40 % av föräldrarna till barn på båda stadierna uppfattade att man jobbar med klassandan en del. En fjärdedel av föräldrarna svarade att de inte vet om man jobbat med klassandan eller ej. Föräldrar till barn i årskurserna 1 6 upplever dock oftare att man jobbar mycket med klassandan än vad föräldrar till barn i årskurserna 7 9. (FIGUR 12). I den öppna frågan ombads föräldrarna berätta på vilket sätt man jobbar med att skapa en god klassanda. Frågan aktiverade över 40 % av föräldrarna och det mest förekommande sättet som man arbetar med klassandan är gemensamma diskussioner, aktiviteter och projekt i klassen. Som förebyggande åtgärder för att skapa en god klassanda nämnde flera föräldrar bl.a. KiVa-skolan och Vi i klassen -projektet liksom också vänelevsverksamheten. Många föräldrar ansåg också det att läraren ser till att barnen arbetar i olika par eller 15

16 grupper i samband med grupparbeten och att elevernas sittordning i klassen byts vid början av en ny termin bidrog till en god klassanda. Utflykter och lägerskolan upplevs också vara ett sätt att främja en god klassanda. Aktiviteter som ordnas av Hem och Skola nämndes några gånger men oftare nämndes klassföräldrarna som mera aktivt involverade i att skapa en god klassanda genom att hon/han samlar föräldrarna till barnen i samma klass. Ett fåtal av de svarande sade att de inte vet hur man arbetar med klassandan och några föräldrar upplevde att man inte alls jobbar med att skapa en god klassanda. Enligt de svarande har vart femte barn i årskurserna 1 6 och drygt vart tionde barn i årskurserna 7 9 berättat om att de har blivit mobbade i skolan eller på skolvägen under der gångna året. Enligt svaren i barometern berättar pojkarna i årskurserna 1 6 oftare att de blir mobbade än flickorna medan flickorna i årskurserna 7 9 har oftare berättat att de blir utsatta för mobbning än pojkarna. Enligt föräldrarna har barnen inte berättat om mobbning i sociala medier lika ofta som om mobbning i skolan eller på skolvägen. Endast drygt fyra procent av barnen i årskurserna 1 6 och knappt åtta procent av barnen i årskurserna 7 9 uppgavs ha berättat åt föräldrarna att de blir mobbade i sociala medier. I lågstadiet är det inga nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkar, men i högstadiet är andelen flickor som berättat att de blivit utsatta för mobbning via sociala medier högre än pojkarna. Ungefär två procent av föräldrarna till barn i årskurserna 1 6 och tre procent av föräldrarna till barn i årskurserna 7 9 uppger att barnet har berättat att det blivit mobbat både i skolan och på skolvägen och i sociala medier (FIGUR 13). Andelen barn som har berättat om mobbning det gångna året FIGUR 13. Har ditt barn under det senaste året berättat att hon / han blivit mobbad i skolan eller på skolvägen? Åk ,2 % 19,7 % 14,9 % 15,2 % FLICKA POJKE TOTALT Åk 1 6 FLICKA Åk % 12,5% POJKE TOTALT Har ditt barn under det senaste året berättat att hon / han blivit mobbad i sociala media? Åk % 7,7 % 3,5 % 4,5 % 4,1 % 5,6% FLICKA POJKE TOTALT Institutet för hälsa och välfärd, THL, genomför regelbundet FLICKA POJKE TOTALT FLICKA POJKE TOTALT en undersökning om elevhälsa bland elever på årskurser- 16

17 na 8 och 9 och på andra stadiets utbildningar. Andelen barn som har berättat om att de blivit mobbade i skolan eller på skolvägen i högstadiet är något högre i Föräldrabarometern än resultaten i Enkäten för elevhälsa. Enligt den senaste elevhälsoenkäten uppgav sex procent av eleverna i högstadiet (pojkar 7 % och flickor 5 %) att de har blivit mobbade en gång i veckan. I enkäten för elevhälsa ges eleverna möjlighet att uppge genom vilka former de blivit mobbade under det gånga läsåret (som t.ex. genom förlöjligande inför andra, namngivning, fysiska övergrepp osv). Av de elever som svarat att de blivit mobbade under det gångna läsåret uppger en femtedel av pojkarna och en tredjedel av flickorna att de blivit mobbade via mobiltelefon eller internet 3. Enligt forskare vid THL har mobbning som sker via nätet ökat märkbart under de gångna åren. Den svenska organisationen Friends som jobbar förebyggande mot mobbning gör årligen en undersökning om mobbning bland ungdomar. Friends senaste undersökning visar att en tredjedel av eleverna upplever sig ha blivit utsatta för kränkningar på nätet under det gångna året. 37 % av flickorna och 27 % av pojkarna säger sig ha blivit kränkta via nätet. Drygt hälften av de ungdomar som uppger sig ha blivit kränkta via nätet säger att de berättat om det för föräldrarna eller någon annan vuxen 4. När de som idag är i medelåldern växte upp fanns inte datorn och i synnerhet inte nätet att tillgå vilket innebär att nätmobbningen är en relativt ny form av mobbning som föräldrar inte känner till från sin egen barn- och ungdom. Därför kan den också bli svår att identifiera. Samtidigt visar forskningen att barn och ungdomar som blir kränkta ofta väljer att inte tala om det eftersom en kränkning ofta leder till skam hos den som blivit kränkt. Barn vill också skydda sina föräldrar och berättar därför inte om sådant de tänker att kan uppröra föräldrarna. Arbeta förebyggande stärka samhörigheten i klassen och Vad har skolan gjort när mobbning uppdagats? De föräldrar som svarade jakande på frågan om barnet under arbeta över klassgränserna. Ta in utomstående som berättar det senaste året berättat att hon/han har blivit mobbad om utfrysthet, mobbning, i skolan eller på skolvägen hade möjlighet att svara på ensamhet osv. Alltid vuxna ut en öppen fråga om hur skolan hanterat mobbningen. på rasterna som ser om någon Sammanlagt 177 föräldrar svarade på denna fråga (lite är ensam. Vuxna som vågar under hälften av de som angett att barnet mobbas). Ungefär hälften av de som svarat upplever att skolan har ingripa och säga till om de märker att någon blir utsatt agerat genast eller ganska snart efter att mobbningen för illamenande kommentarer. uppdagats genom att diskutera med de berörda barnen, Inte vänta tills det blir direkt klassen och/eller föräldrarna till den som mobbar. I vissa fall har också skolhälsovården eller elevvården varit mobbning. Skapa möjligheter dör den som känner sig ensam involverade i utredningen. En del föräldrar upplever att jobba tillsammans med dock att de vart tvungna att väldigt tydligt kräva ingripande av skolan innan något har hänt. Ungefär hälften andra elever. av de som svarat på den öppna frågan om skolans agerande vid mobbning förhåller sig mera kritiskt till sko- lans agerande i mobbningsfall. En del föräldrar upplever att skolan inte reagerat på något sätt eller inte velat befatta sig med problemet. I vissa fall upplever föräldrarna att skolan inte tagit mobbningen på allvar utan förringat den mobbades upplevelser, velat bortförklara saken och inte velat kalla det för mobbning utan väljer att tala om konflikter eller att andra bara retas. En del föräldrar uppger att barnet inte har velat att det berättas om mobbningen till skolan i rädsla av att bli ännu värre utsatta efteråt. Några föräldrar svarar, att läraren/skolan inte ingriper för att mobbaren eller dennes föräldrar favoriseras eller att barnet utsätts för Den som blir mobbad blir inte trodd. Man har mera rättigheter som mobbare. Skolan sköte det långsamt och tog inte det på allvar först. 3 tutkimus-ja-asiantuntijatyo/ vaestotutkimukset/ kouluterveyskysely 4 natrapporten/ 17

18 mobbning från läraren. I några fall uppger föräldrarna att mobbningsproblematiken löstes genom att barnet böt skola. I THL:s elevhälsoenkät upplevde 65 % av eleverna i årskurserna 8 och 9 att ingen vuxen i skolan har tagit tag i mobbningen 5. Enligt Undervisningsministeriets utredning om mobbning i skolan bedömer rektorerna i högstadierna att ungefär två procent av barnen blir mobbade medan åtta procent av barnen sagt sig ha blivit mobbade den gångna veckan 6. Känslan av ensamhet och utanförskap kan ha negativa följder på en människas känsla av hälsa och välbefinnande. De gäller också barn. Enligt tre fjärdedelar av föräldrarna i årskurserna 1 6 och enligt fyra femtedelar av föräldrarna i årskurserna 7 9 känner sig barnet aldrig eller sällan ensamma. Däremot känner en femtedel av eleverna i lågstadiet och en dryg tiondel av eleverna i högstadiet sig ensamma ibland. Ungefär 2,5 % av eleverna känner sig enligt föräldrarna alltid ensamma. Flickorna känner sig ensamma något oftare än pojkarna både i låg- och högstadiet. (FIGUR 14). Känner sig barnet sig ensam i skolan? FIGUR 14. TOTALT 40,8 % ALDRIG 37,1 % SÄLLAN 18,2 % IBLAND 2,5 % OFTA ELLER 1,4 % VET EJ MYCKET OFTA POJKE 42,5 % ALDRIG 38,2 % SÄLLAN 15 % IBLAND 2,7 % OFTA ELLER 1,6 % VET EJ MYCKET OFTA FLICKA 38,9 % ALDRIG 35,9 % SÄLLAN 21,7 % IBLAND 2,4 % OFTA ELLER 1,2 % VET EJ MYCKET OFTA Åk 1 6 På den öppna frågan om vad man borde göra ifall barnet känner sig ensam i skolan ansåg de flesta föräldrar som svarat att lärare och personal borde vara uppmärksamma och ingripa så, att inget barn behöver vara ensamt. Dessutom förespråkar många föräldrar förebyggande åtgärder som arbete med klassandan, diskussioner och olika aktiviteter i klassen och lärarledd gruppbildning under gemensamma uppgifter på timmarna så att barnen lär sig att umgås med olika klasskamrater. 5 vaestotutkimukset/kouluterveyskysely 6 Julkaisut/2008/liitteet/opm07.pdf TOTALT 45,9 % ALDRIG 35,2 % SÄLLAN 12 % IBLAND 3,1 % OFTA ELLER 3,8 % VET EJ MYCKET OFTA POJKE 51,6 % ALDRIG 33 % SÄLLAN 8,4 % IBLAND 1,5 % OFTA ELLER 5,6 % VET EJ MYCKET OFTA FLICKA 39,8 % ALDRIG 37,5 % SÄLLAN 15,9 % IBLAND 4,9 % OFTA ELLER 1,9 % VET EJ MYCKET OFTA Åk

19 Skoldagen, skolåret och skolvägen Majoriteten av föräldrarna ansåg att skoldagen i regel borde börja mellan 8.00 och 9.00 på morgonen. Närmare hälften av de svarande ansåg att klockan 9.00 är den bästa tiden för skolstarten medan en dryg tredjedel tyckte att skolan borde börja klockan En femtedel upplevde att dagen borde börja klockan Föräldrarna till barn i högstadieklasserna önskade i något större grad att skolan skulle börja klockan 9.00 än föräldrarna till barn i lågstadiet. Drygt hälften av barnen har en skolväg som är mellan en till tre kilometer lång. Knappt hälften av barnen tar sig till skolan själva antingen till fots (13,5 %), med cykel (30,5 %) eller med moped eller motsvarande (1 %). En femtedel av barnen får skjuts av sina föräldrar och en femtedel åker till skolan med antingen skolbuss eller skoltaxi. En dryg sjättedel av barnen använder sig av lokaltrafiken för skolresan. Skolvägen upplevdes som ganska eller mycket trygg av två tredjedelar av föräldrarna medan en tredjedel upplevde att skolvägen antingen är ganska eller mycket farlig. Föräldrar till barn i årskurserna 7 9 upplevde skovägen något tryggare än föräldrar till barnen i årskurserna 1 6. Hela 85 % av föräldrarna fann att antalet lovdagar under läsåret (höstlov, jullov och sportlov) är lämpligt. Av de svarande ansåg 7,1 % att lovdagarna är för få och 6,2 % att de är för många. Däremot uppgav över hälften av de svarande att skolornas sommarlov borde inledas senare. En betydande del av föräldrarna, dvs. 41,2 % uppfattar dock att den nuvarande tidpunkten för sommarlovet är lämplig. Färre än en procent av de svarande önskade att sommarlovet borde inledas tidigare och 3,6 % kunde inte ta ställning till frågan. Något över hälften av föräldrarna verkade vara nöjda med den nuvarande terminsfördelningen. En femtedel svarade, att skolan kunde ha tre terminer med tre längre och jämnare fördelade lov under året medan en fjärdedel inte kunde ta ställning till frågan. Beträffande antalet lovdagar, tidpunkten för sommarlovet eller terminsfördelningen fanns det inga märkbara skillnader i låg- och högstadieföräldrarnas svar. Eftermiddagsverksamheten Eftis Enkäten innehöll frågor om eftermiddagsverksamheten, dvs. Eftis. Sammanlagt 36,8 % av de svarande var föräldrar till barn som hörde till målgruppen för Eftis (barn i åk 1 2 och eventuellt åk 3). De flesta som sökt om plats på Eftis hade fått plats för sitt barn. En sjättedel av de svarande sade att det inte finns något Eftis för målgruppen. Under en procent av föräldrarna fick inte plats på Eftis trots att de sökt om plats för sitt barn. En femtedel av föräldrarna svarade, att de inte sökt plats till Eftis för sitt barn och av dem uppgav de flesta att det inte fanns behov för eftermiddagsvård. En tiondel angav avgiften som orsak till att de inte sökt plats. Tidigare erfarenheter av eftisverksamheten uppgavs som anledning att inte söka om plats av en tiondel av föräldrarna och 19

20 knappt fem procent anger utrymmet som orsak till att de inte sökt. I den öppna frågan om orsaken till att inte söka om eftisplats angavs oftast som orsaker att barnet har morgonvård i stället, att endera föräldern är hemma pga. tjänstledighet eller vårdledighet eller att någon annan vuxen tar hand om barnet. Några föräldrar hänvisade till problem i de utrymmen som eftis verkade i, t.ex. inomhusluften eller mögelskador. Föräldrarnas uppfattning om klubbverksamhetens tillräcklighet FIGUR 15. Av de föräldrar vars barn går i Eftis var dryga 60 % ganska eller mycket nöjda med verksamheten. Endast 6 % av föräldrarna sade sig vara ganska eller mycket missnöjda med verksamheten. En tredjedel kunde inte säga sin åsikt i frågan. Klubbverksamheten I samband med den grundläggande utbildningen kan skolan ordna bl.a. klubbverksamhet. Klubbverksamheten är ett sätt att skapa en mångsidig fritidsverksamhet som stöder barnets uppväxt. Genom klubbverksamheten erbjuds också sådana barn som annars inte har möjlighet till hobbyverksamhet på fritiden att delta. På frågan om i vilken utsträckning klubbverksamhet ordnas ansåg knappt hälften av föräldrarna att klubbverksamheten ordnas i lämplig utsträckning medan 35,7 % ansåg att den inte är tillräcklig. Endast några föräldrar tyckte att det ordnas för mycket klubbverksamhet. Föräldrar till barn i lågstadiet svarade i något större utsträckning att det ordnas för lite klubbverksamhet än föräldrarna med barn i högstadiet (FIGUR 15). FÖR LITE Totalt I TILLR ÄCKLIG UTSTÄCKNING FÖR MYCKET VET EJ 37,7 % 42,4 % 0,4 % 21,5 % Åk ,7 % 32,1 % 0,4 % 38,7 % Utbildningsstyrelsen koordinerar ett försök i ett tiotal kommuner med sk. flexibel skoldag där klubbtimmar placeras mellan lektionerna under dagen och de skolor som deltagit har haft goda erfarenheter av försöket. Av de föräldrar som i Föräldrabarometern tagit ställning i frågan om tidpunkten för klubbtimmarna är det en dryg tiondel som ansåg att klubbtimmarna skall ordnas under skoldagen. En klar majoritet, dvs. tre fjärdedelar svarade att klubbverksamheten skall ordnas efter skolan och en knapp tiondel såg helst att de ordnas på morgonen före skoldagens början. Föräldrar till barn i lågstadiet ansåg betydligt oftare att klubbverksamheten skall ordnas efter skolan än föräldrar till högstadiebarn. För de lågstadiebarn som inte längre är berättigade till eftisverksamhet kan klubbtimmarna vara ett välkommet sätt att förkorta den ensamma stunden hemma efter skolan innan föräldrarna kommer hem. Åk ,9 % 45,7 % 0,4 % 15,9 % 20

21 4. Samarbetet mellan hem och skola 6 av 10 FÖRÄLDRAR KÄNNER SIG ALLTID OCH 3 av 10 FÖR DET MESTA VÄLKOMNA TILL SKOLAN PAPPOR KÄNNER SIG NÅGOT OFTARE ALLTID VÄLKOMNA TILL SKOLAN ÖVER TRE FJÄRDEDELAR AV LÄRARNA OCH HÄLFTEN AV FÖRÄLDRARNA HÅLLER HELT MED OM ATT FÖRÄLDRARNA UPPMUNTRAS ATT HÅLLA KONTAKT MED SKOLAN FÖRÄLDRAR TILL BARN I HÖGSTADIET UPPLEVER I MINDRE GRAD ATT DE FÅR INFORMATION OM BARNETS SKOLGÅNG ELLER KONKRETA RÅD FÖR HUR DE KAN STÖDA BARNET EN DRYG FJÄRDEDEL AV FÖRÄLDRARNA UPPLEVER ATT DE INTE FÅR TILLRÄCKLIGT MED INFORMATION OM ELEVVÅRDSTJÄNSTERNA LÄRARE UPPLEVER I HÖGRE GRAD ÄN FÖRÄLDRARNA ATT DE GER POSITIV FEEDBACK OM ELEVERNA 6 av 10 FÖRÄLDRAR UPPLEVER ATT DE ALDRIG BERETTS MÖJLIGHET ATT DELTA I UTFORMNINGEN AV SKOLDAGENS UPPBYGGNAD ELLER I UTVECKLANDET AV SKOLLUNCHEN HÄLFTEN AV FÖRÄLDRARNA SVARAR ATT SKOLAN INTE HAR INVOLVERAT DEM I VÄRDEDISKUSSIONER EN FJÄRDEDEL VET INTE OM DE BLIVIT INVOLVERADE. 4 av 10 FÖRÄLDRAR OCH en femtedel AV LÄRARNA VET INTE OM SKOLAN HAR EN DIREKTION 21 MAJORITETEN AV BÅDE FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE UPPLEVER DEN LOKALA HEM OCH SKOLA FÖRENINGENS VERKSAMHET SOM VIKTIG

22 Enligt lagen om grundläggande utbildning ska undervisningen genomföras i samarbete med hemmen. Genom samarbetet stöds undervisningen och fostran så att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. Samarbetet främjar elevernas sunda växande och utveckling. Den nya elevvårdslagen och den nya läroplanen utgår således ifrån att samarbetet mellan hemmen och skolorna skall vara en byggsten i det gemensamma fostransarbetet. Föräldrarna skall vara delaktiga i skolan och erbjudas möjlighet att delta i planeringen av skolans verksamhet, delta i utvecklingen och utvärderingen av målen för verksamheten och beredas möjlighet till diskussioner kring skolans värdegrund. Ett nära och tillitsfullt samarbete bygger på respekt och ömsesidighet mellan alla parter. I Föräldrabarometern ges föräldrarna möjlighet att ge sin syn på hur samarbetet med skolan fungerar. För att få en uppfattning också om hur lärare ser på samarbetet med hemmen sände Förbundet Hem och Skola en enkät även till lärare och rektorer och ställde delvis samma frågor till dem som ställdes till föräldrarna. Temaområdet om samarbetet mellan hem och skola inleddes med en fråga om huruvida föräldrarna känner sig välkomna till skolan. Den stora majoriteten av föräldrarna svarade att de kände sig alltid eller för det mesta välkomna till skolan. Hela 59,8 % av föräldrarna svarade att de alltid känner sig välkomna och 32 % för det mesta välkomna till skolan. Endast 2,2 % upplevde sig sällan välkomna och under en halv procent kände sig aldrig välkomna till skolan. Männen upplevde något oftare att de alltid är välkomna (66 %). Eftersom det till stor del fortfarande är kvinnorna som är i kontakt med skolan kan det tänkas att varje pappa de facto blir särskilt välkomnad till skolan. Alla vuxna hälsar, det ordnas öppna dörrars dagar, föräldrar är då välkomna att gå in i klassen och följa med undervisningen. Kontaktar vi skolan t.ex. lärare får vi mycket fort svar. Skolan välkomnar nya elever och stöder, följer upp elever som bytt skola på ett mänskligt sätt. Föräldrarna till barn i lågstadiet kände sig oftare alltid välkomna (63 %) än föräldrar till barn i högstadiet (50 %). Frågan om huruvida föräldrarna känner sig välkomna åtföljdes av en öppen fråga om på vilket sätt skolan får dem att känna sig välkomna. Lite under hälften av föräldrarna svarade på den öppna frågan om på vilket sätt skolan får dem att känna sig välkomna eller ovälkomna till skolan. Den mest förekommande orsaken till att skolan får föräldern att känna sig välkommen till skolan var en vänlig, trevlig och öppen personal som hälsar på föräldrarna. En bra information om skolans verksamhet nämndes också många gånger som en av orsakerna till att man som förälder känner sig välkommen. Många hänvisade också till olika traditioner och tillställningar (t.ex. morgonkaffe för föräldrarna, fester, Hem och Skola - dagar) genom vilka skolan välkomnar föräldrar. Flera föräldrar upplevde sig ha välkomnats till skolan redan den första skoldagen genom att skolans personal förmedlat att skolan är öppen och föräldrarna är välkomna att följa med undervisningen i klassen. Föräldrar upplever också att en smidig dialog bidrar till att man känner sig välkommen. Ett antal föräldrar uppfattade att det att läraren eller rektorn svarar på förälderns frågor får dem att känna sig välkomna. Bland de öppna svaren fanns 22

23 Man får inte känslan av att vara välkommen och jag upplever att lärarna tycker det är jobbigt med föräldrarna. I år har de t.ex. skippat öppna dörrars dagen vilket förstärker känslan. Alla överlopps evenemang har tagit slut, har kanske att göra med den ekonomiska delen, lärare vill inte jobba gratis. ett fåtal mera kritiska svar där föräldrar hänvisade till att ingen hälsar eller tittar en i ögonen, att lärare eller rektor inte besvarar förälderns frågor eller det att ingen lärare ställer upp på Hem och Skola - evenemang gör att föräldrarna inte känner sig välkomna till skolan. Genomgående är de faktorer som bidrar till känslan av att vara välkommen relativt enkla vardagssaker som ett öppet klimat, att hälsa, informera, besvara på frågor eller ordna evenemang där lärare och föräldrar kan mötas. I enkäten fanns 14 påståenden om samarbetet av vilka tio var gemensamma för föräldrar och lärare. Här redovisas fördelningen av svar på de olika svarsalternativen både för föräldrar och för lärare. Generellt kan det konstateras att föräldrarna förhåller sig överlag ganska positivt till samarbetet mellan hem och skola även om trenden tycks vara den att lärarna bedömer aktiviteten från skolans sida positivare än föräldrarna. Föräldrarnas och lärarnas uppfattningar om graden av information och konkreta råd från skolan FIGUR 18. LÄRARE Jag får tillräckligt med information om mitt barns skolgång av läraren / Jag informerar i tillräcklig utsträckning föräldrarna om hur de kan stöda sitt barns skolgång och lärande 4,9 % 16,8 % 6,3 % HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT 39,3 % 51 % DELVIS AV SAMMA ÅSIKT 39 % 42,7 % HELT AV SAMMA ÅSIKT Jag får konkreta råd om hur jag kan stöda mitt barns skolgång / Jag ger föräldrarna konkreta råd om hur de kan stöda sitt barns skolgång och lärande Över fyra femtedelar av föräldrarna håller helt eller delvis med om påståendet att skolans rektor värderar samarbetet med föräldrarna och att föräldrarna uppmuntras till att hålla kontakt med skolan. För lärarnas del håller nästan 100 % helt eller delvis med om dessa påståenden. 10,6 % 2,3 % HELT AV ANNAN ÅSIKT 25,3 % 8,8 % DELVIS AV ANNAN ÅSIKT 40,3 % 47,3 % DELVIS AV SAMMA ÅSIKT 23,9 % 41,5 % HELT AV SAMMA ÅSIKT 23

24 Föräldrarnas och lärarnas uppfattningar om responsen från skolan och om läroplanen presenterats för föräldrarna FIGUR 19. Jag får som förälder också positiv respons om mitt barn / Jag ger föräldrarna också positiv respons om deras barn 8,5 % 6,2 % 15,5 % 20,8 % 39,8 % 43,8 % HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT LÄRARE 36,2 % 29,2 % HELT AV SAMMA ÅSIKT 80 % av föräldrarna höll helt eller delvis med om att de får tillräcklig information om sitt barns skolgång av läraren medan 64,2 % upplevde att de får konkreta råd om hur de kan stöda barnets skolgång. Var femte föräldrar var helt eller delvis av annan åsikt om huruvida de fick tillräckligt med information och fler en var tredje förälder upplevde sig inte få konkreta råd om hur hon eller han kan stöda barnets skolgång. Lärarna upplevde i betydligt högre grad att de ger information (93,7 %) och konreta råd (88,8 %) till föräldrarna om hur de kan stöda barnets skolgång. Endast 6,3 % av lärarna var delvis av annan åsikt om mängden information och 10,6 % av lärarna höll inte helt eller delvis med om att de ger goda råd till föräldrarna. (FIGUR 18). Skolans läroplan har presenterats för föräldarna 6,9 % 2,3 % 14,6 % 9,1 % 46,1 % 40,2 % 32,2 % 48,4 % HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT Sex av tio lärare höll helt med om att de ger också positiv feedback om barnen till deras föräldrar medan något fler än fyra av tio föräldrar var helt eniga om att de får positiv feedback på sitt barn. Andelen föräldrar och lärare som höll delvis med om detta påstående är ungefär lika stort. Föräldrar och lärare höll i ungefär lika hög grad med om att skolans läroplan har presenterats för föräldrarna. Föräldrar och lärare hade även liknande uppfattning om vad skolans mål för undervisningen är och hur man i läroplanen beskrivit hur hem och skola samarbetar. (FIGUR 19). Föräldrar och lärare höll i nästan lika stor utsträckning helt eller delvis med om att det ordnas tillräckligt många föräldramöten. Däremot var det något större skillnad i bedömningen gällande utvecklingssamtalen. Drygt tre fjärdedelar av föräldrarna och en klar majoritet av lärarna (94 %) ansåg att det ordnas utvecklingssamtal tillräckligt 24