Eko(logiska) val med mervärden en prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor. Delrapport. SIK-rapport Nr

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eko(logiska) val med mervärden en prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor. Delrapport. SIK-rapport Nr"

Transkript

1 -rapport Nr Eko(logiska) val med mervärden en prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor Delrapport Britta Florén Veronica Sund Magdalena Wallman April 2012

2 Projektinformation Projekt påbörjat April 2011 Granskad av Ulf Sonesson Projektledare Britta Florén Projektgrupp Veronica Sund, Magdalena Wallman, Berit Mattsson, Västra Götalandsregionen Rosa Falck, Härryda kommun Christina Linnerhag, Göteborgs Stad Distributionslista Distribution genom Västra Götalandsregionen samt genom s biblioteksservice Nyckelord Ekologiskt, miljöpåverkan, toxicitet, klimatpåverkan, råvaror, ingredienser, livsmedel 2 (15)

3 INNEHÅLL PROJEKTINFORMATION... 2 BAKGRUND... 4 MÅL... 5 PROJEKTUPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE... 5 ALLMÄNT... 5 ARBETSGÅNG... 5 AVGRÄNSNINGAR... 6 RESULTAT... 7 DATAKÄLLOR/REFERENSER SR 840 ISBN (15)

4 Bakgrund Projektet innehåller tre separata delar som tillsammans ska förenkla arbetet med att uppnå målet med mer miljöanpassade måltider inom offentlig sektor. A: Eko(logiska) val med mervärden En prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor En topplista med 15 ekologiska produkter kommer att tas fram utifrån att uppnå största möjliga miljönytta till lägsta möjliga merkostnad. För att uppnå målet med 25 % ekologiskt krävs det att försöka hitta stora volymprodukter inom offentlig sektor som också finns att erhålla med säkra leveranser under året. Arbetet bygger på att information om priser och tillgång kan erhållas av grossistleverantör. B: Lathund för klimatsmart måltidsplanering Projektet ska ta fram ett användbart verktyg (lathund) där ansvariga lättare kan hitta klimatanpassade alternativ och även varningsflaggor för produkter som bör undvikas. För att få det så användarvänligt som möjligt är det önskvärt att informationen är uppdelat på olika delbranscher som kött, fisk, grönsaker etc. Det är ofta inom en viss produktgrupp av livsmedel som man står inför ett val och har möjlighet att påverka en måltids klimatpåverkan. C: Klimatpåverkan från skolmåltider vilka råvaruval har betydelse? Målet är att beräkna klimatpåverkan av 8 typiska skolmåltidstallrikar. Valet av måltider och ingredienser ska tas fram med hjälp av kostsamordnare och ska spegla en bredd av olika typer av livsmedel samt visa på vikten av att olika livsmedelsråvaror ger olika bidrag till klimatpåverkan. För varje måltid kommer dessutom en alternativ liknande rätt att undersökas där en eller flera råvaror har bytts ut från huvudrätten med syfte att minska klimatpåverkan. De olika delarna i projektet bygger på befintliga behov och delresultaten kompletterar varandra väl vid en senare användning. Projektet är till hälften finansierat av Västra Götalandsregionen och till andra hälften av Jordbruksverkets satsning Matlandet Sverige. Bakgrunden till denna del av projektet handlar om de strategier som finns inom Västra Götalandsregionen för att bidra till en hållbar produktion och konsumtion genom att ställa miljökrav vid upphandling och inköp av livsmedel. Västra Götalandsregionen och ett 30-tal kommuner har slutit en överenskommelse om att göra klimatsmarta inköpsbeslut. Arbetsgruppen för Klimatsmarta inköp av livsmedel har konstaterat att det finns behov av beslutsstöd för val av miljö- och klimatsmarta livsmedel. Resultatet från projektet ska kunna användas för att förenkla dessa val. Offentlig sektor har ett nationellt mål att uppnå 25 % ekologiska livsmedel (mätt som andel av livsmedelsbudget) till år Kommuner och landsting har ofta egna politiska mål för andelen ekologiska livsmedel och nivåerna för de olika organisationerna följs årligen upp av Ekomatscentrum i Sigtuna. Västra Götalandsregionen ser ett behov av ett verktyg i form av en topplista för att välja rätt ekologiska produkter. Topplistan ska hjälpa mottagarna att uppnå den största miljönyttan genom att välja ekologiska produkter som finns tillgängliga i tillräckliga volymer, där merkostnaden inte är alltför stor samt där motiven och miljönyttan för ekologiskt är starka. Med miljönytta avses här att miljöpåverkan för det ekologiska alternativet ska vara lägre inom ett bredare spektra av miljöeffekter som exempelvis övergödning, klimatpåverkan, toxicitet och

5 energianvändning. Behovet är att hitta femton produkter att köpa in som ekologiskt och därigenom på sikt uppnå att det nationella ekologiska målet på 25 % kan uppnås. Mål Projektets mål är att ta fram en topplista med 15 ekologiska produkter utifrån att uppnå största möjliga miljönytta till lägsta möjliga merkostnad. För att uppnå målet med 25 % ekologiskt krävs det att försöka hitta stora volymprodukter inom offentlig sektor som också finns att erhålla med säkra leveranser året runt. Projektupplägg och genomförande Allmänt Projektet handlar om att väga samman och prioritera val av ekologiska livsmedelsprodukter utifrån följande aspekter: Miljönytta, vissa livsmedel lämpar sig bättre i ekologisk produktion än andra och det är angeläget att hitta produkter som ger största möjliga nytta för miljön. Volym, för att nå upp till 25 %-målet är det viktigt att välja produkter som används i stora volymer. Tillgång, en jämn och säker tillgång av ekologiska produkter på marknaden är ett krav för en kontinuerlig användning. Pris, ekologiska livsmedel har oftast ett högre pris som är kopplat till de merkostnader som ekologisk produktion har, men som också kan ses som ett högre pris för det mervärde som produkten ger kunden. Det är önskvärt att hitta produkter där merkostnaden är liten. Arbetsgång För att inte missa stora volymprodukter har ett drygt 20-tal potentiella ekologiska produkter valts ut med utgångspunkt från statistik sorterad på inköpta volymer av livsmedelsprodukter under 2011 från Göteborgs Stad. Produkterna som valts ut är (förutom att de är viktiga volymprodukter) livsmedel där ekologisk produktion ger miljöfördelar. Denna bruttolista med ett drygt 20-tal potentiella ekolivsmedel har därefter legat till grund för ytterligare urvalskriterier. Miljönyttan i urvalsprocessen har diskuterats på expertgruppsmöten inom. Förutom projektgruppen på som består av Magdalena Wallman, Veronica Sund och Britta Florén har även Maria Berglund, Christel Cederberg samt Ulf Sonesson på deltagit i diskussionerna/bedömningarna. Under projektets gång har en dialog förts med Servera gällande hur marknaden ser ut (tillgången) för de olika potentiella ekoprodukterna. Där har en ytterligare prioritering av produkter formats. När det gäller merkostnaden för ekologiska livsmedel har det blivit tydligt att priserna varierar kraftigt mellan olika avtal och att de heller inte är jämförbara med de priser som ligger utanför avtal. Göteborgs Stads, Malmö Stads och Västra Götalandsregionens prisuppgifter (inom sina respektive avtal) ligger till grund för den procentuella merkostnaden för ekologiskt jämfört med motsvarande konventionella alternativ.

6 Merkostnaden har beräknats som ett medelvärde så långt det varit möjligt. Det finns exempel där likvärdiga alternativ inte funnits för båda systemen eller där bara ekologiskt funnits inom avtal. tackar särskilt Malmö Stad som har lång erfarenhet av arbete med ekologiska livsmedel och som varit ett diskussionsstöd inom projektet. När det gäller att inkludera merkostnaden så handlar det inte bara om den procentuella merkostnaden utan även om vilken nivå som kg-priset ligger på samt hur stora volymer som produkten köps in i. Detta för att få en bild över kostnaden som en total övergång till ekologiskt skulle medföra, för att kunna jämföra produkterna sinsemellan. Produkterna har även prioriterats med prisbilden som bas, jämte miljönytta och volym. Med hjälp av befintliga kunskapskällor har därefter fördjupat sig i produkternas miljönytta och dess motiv. För flera av produkterna finns tyvärr inte tillräcklig bakgrundslitteratur i form av jämförbara livscykelanalyser mellan ekologiska och konventionella system utan mycket av motiveringen är baserad på erfarenhet och expertdialog med bl.a. regler för ekologisk produktion och skördestatistik som grund. Många av miljömotiven för de ekologiska livsmedlen är återkommande för flertalet produkter. Trots risk för upprepning har valt att presentera miljömotiven på produktnivå då man i vissa fall är intresserad av en enskild produkt och lätt vill komma åt relevanta motiv för att välja just den varan ekologiskt. Slutligen har dessa parametrar vägts samman till att ge en total bild och prioritering av vilka ekologiska produkter som rekommenderas ur ett helhetsperspektiv. För de flesta av livsmedlen är det en aspekt (eller två) som fallit ut som extra viktig i prioriteringsprocessen, den/dessa åskådliggörs i listan. Sammanvägningen är en subjektiv bedömning som inkluderar värdering av olika aspekter, dock har kunskap om livsmedelsproduktionens betydelse för olika miljöpåverkanskategorier vägts in. Avgränsningar Bedömningen är gjord efter parametrar som pris och marknadstillgång. Dessa förändras med tiden vilket gör att prioriteringen är en sammanvägd bild av nuläget. I detta projekt hade det varit önskvärt att det funnits fler studier av jämförande karaktär (exempelvis livscykelanalyser) som visar på de miljömässiga skillnaderna mellan ekologiska och konventionella produkter. Rangordningen på listan är framtagen efter kriterierna marknadstillgång, pris och miljönytta genom en experttolkning av (se tidigare presenterade personer) med insyn i fördelar och nackdelar med ekologisk jordbruksproduktion. Prioriteringen bör inte tolkas som absolut, men ger en indikation/ riktlinje om vilka produkter som är viktiga.

7 Resultat Listan av ekologiska produkter är en sammanvägd prioritering baserade på produkters volym, pris (merkostnad), tillgång och miljönytta. Numreringen i kolumnen till vänster visar på rangordningen av produkterna. 1 Produkt Miljöargument Starkaste motiv för prioritering Sej, sill, hoki, torsk 2 Banan Miljömärkt fisk garanterar att man har eller är på väg mot en god beståndsstatus för fisken. När det finns gott om fisk krävs mindre ansträngning i form av tid till sjöss och därmed bränsle för att fånga fisken, vilket gör att biologiskt hållbart fiske ofta har en relativt låg klimatpåverkan. KRAV och MSC tar förutom beståndet också hänsyn till fiskemetodens effekter på omgivande ekosystem (bifångst, skador på växter och djur och bottenpåverkan). Konventionella bananer är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid bananplantagen. Liten merkostnad för ekologisk fisk. I vissa fall är den miljömärkta fisken till och med ett billigare val. Miljönytta garanti för att fisken kommer från hållbara bestånd Miljönyttan. Starka motiv att förbättra den lokala påverkan på miljö och hälsa vid odlingen.

8 3 Kaffe Konventionella kaffebönor är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid kaffeplantagen. Miljönyttan. Starka motiv att förbättra den lokala påverkan på miljö och hälsa vid odlingen. 4 Mjölk Ekologisk och konventionell mjölk har ett likartat klimatavtryck. Energianvändningen är ofta något lägre för ekologisk mjölkproduktion. För ekologisk mjölkproduktion krävs ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Både ekologiska och konventionella mjölkkor äter en hel del soja. Konventionella sojabönor är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid sojaodlingarna. Stor miljönytta Stora volymer vilket innebär många hektar mark med ekologisk foderproduktion. Liten merkostnad per liter. 5 Fil & yoghurt Ekologiska mjölkgårdar har generellt färre djur per hektar, vilket minskar risken för stor ansamling av växtnäring på en liten yta. I ekologisk djurhållning krävs att minst hälften av fodret odlats på den egna gården eller i närområdet. Detta bidrar till att behålla både växtodling och djurhållning inom samma område, vilket underlättar hushållning med växtnäringen. En stor andel av fodret till ekologiska korna måste utgöras av gräs, klöver eller annat så kallat grovfoder. Grovfoder är generellt klimatsmart foder. Odling av gräs och klöver bidrar till bördighet och biologisk mångfald.

9 Ekologisk produktion av spannmål ger utsläpp av växthusgaser på samma nivå som konventionell odling, eller lägre. Den främsta orsaken till lägre utsläpp är att man inte använder mineralgödsel inom ekologisk växtodling. Havregryn: Liten merkostnad tillsammans med stor miljönytta. 6 7 Havregryn Vetemjöl Att kemiska bekämpningsmedel inte används på ekologiska spannmålsåkrar bidrar till att mindre bekämpningsmedel i sprids miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Inom ekologisk odling används främst stallgödsel för växtnäringsförsörjning. Det innebär att det ändliga växtnäringsämnet fosfor sparas. Vetemjöl: Stora volymer tillsammans med stor miljönytta. Se mjölk, ägg och vetemjöl. 8 Pannkaka Se mjölk, ägg och vetemjöl Morötter Vitkål Inom ekologisk växtodling används inte mineralgödsel, vilket bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser. Det finns ett fåtal bekämpningsmedel som är tillåtna i ekologisk produktion, och de används främst i odling av frukt och grönsaker. Restriktionerna kring kemiska bekämpningsmedel bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Positivt med ekologiska sammansatta livsmedel som driver på utvecklingen av flera råvaror parallellt. Stor miljönytta tillsammans med liten total merkostnad (då kg-priset ligger lågt i jämförelse med många andra produkter) Inom ekologisk odling används främst stallgödsel för växtnäringsförsörjning. Det innebär att det ändliga växtnäringsämnet fosfor sparas.

10 11 Grädde & crème fraiche Ekologisk och konventionell grädde och crème fraiche har ett likartat klimatavtryck. Energianvändningen är ofta något lägre för ekologiska mjölkprodukter. För ekologisk mjölkproduktion krävs ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Både ekologiska och konventionella mjölkkor äter en hel del soja. Konventionella sojabönor är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid sojaodlingarna. Ekologiska mjölkgårdar har generellt färre djur per hektar, vilket minskar risken för stor ansamling av växtnäring på en liten yta. I ekologisk djurhållning krävs att minst hälften av fodret odlats på den egna gården eller i närområdet. Detta bidrar till att behålla både växtodling och djurhållning inom samma område, vilket underlättar hushållning med växtnäringen. Stor miljönytta Stora volymer vilket innebär många hektar mark med ekologisk foderproduktion. Liten merkostnad per liter. 12 Ägg En stor andel av fodret till ekologiska korna måste utgöras av gräs, klöver eller annat så kallat grovfoder. Grovfoder är generellt klimatsmart foder. Odling av gräs och klöver bidrar till bördighet och biologisk mångfald. I ekologisk äggproduktion används ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Det gynnar den biologiska mångfalden. Både ekologiska och konventionella värphöns äter mycket importerad soja. Konventionellt odlad soja är kraftigt besprutad, vilket är negativt för både miljön och hälsan lokalt vid sojaodlingarna. I ekologisk äggproduktion ska minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller på en närliggande ekologisk gård. Detta bidrar till att behålla Stor volym tillsammans med stor miljönytta, i synnerhet när det gäller foderproduktionen. Pådrivningen av ekologisk sojaproduktion är särskilt motiverad.

11 växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med näringsämnen. Ekologiska nötköttsgårdar har generellt färre djur per ytenhet än konventionella gårdar, vilket minskar risken för stor ansamling av växtnäring på en begränsad yta och de negativa miljöeffekter som det kan leda till. Vid ekologisk djurhållning ska minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller i närområdet. Detta bidrar till att behålla växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med växtnäringen. Stor volym tillsammans med stor miljönytta. 13 Nötkött I ekologisk nötköttsproduktion används ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. En stor andel av fodret i ekologisk nötköttsproduktion måste utgöras av gräs, klöver eller annat så kallat grovfoder. Grovfoder är generellt ett klimatsmart foder. Odling av gräs och klöver bidrar till ökad bördighet och biologisk mångfald genom inslag av blommande växter. Ekologisk produktion av spannmål ger utsläpp av växthusgaser på samma nivå som konventionell odling, eller lägre. Den främsta orsaken till lägre utsläpp är att man inte använder mineralgödsel inom ekologisk växtodling. Stora volymer tillsammans med stor miljönytta. 14 Pasta Att kemiska bekämpningsmedel inte används på ekologiska spannmålsåkrar bidrar till att mindre bekämpningsmedel i sprids miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Inom ekologisk odling används främst stallgödsel för växtnäringsförsörjning. Det innebär att det ändliga växtnäringsämnet fosfor sparas.

12 15 Köttbullar/ korv För ekologiska grisar och nötkreatur krävs ekologiskt foder, vilket bl.a. innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Både ekologiska och konventionella grisar äter en hel del importerad soja. Konventionellt odlad soja är kraftigt besprutad, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid sojaodlingarna. I ekologisk djurhållning krävs att minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller på en närliggande ekologisk gård. Detta bidrar till att behålla växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med näringsämnen. Stor volym tillsammans med stor miljönytta. Positivt med ekologiska sammansatta livsmedel som driver på utvecklingen av flera råvaror parallellt. Pådrivningen av ekologisk soja är särskilt motiverad.

13 Datakällor/Referenser Andersson Gunilla, Malmö Stad, personligt meddelande Barber, A On-farm Greenhouse Gas Emissions from 23 Surveyed Organic and Conventional NZ Dairy Farms. AgriLINK NZ. Council Regulation (EC) No 834/2007 of 28 June 2007 on organic production and labelling of organic products and repealing Regulation (EEC) No 2092/91 (OJ L 189, , p.1) ändrad genom Council Regulation (EC) No 967/2008 of 29 September 2008 amending Regulation (EC) No 834/2007 on organic production and labelling of organic products Commission Regulation (EC) No 889/2008 of 5 September 2008 laying down detailed rules for the implementation of Council Regulation (EC) No 834/2007 on organic production and labelling of organic products with regard to organic production, labelling and control (OJ L 250, , p.1) Cederberg, C. & Flysjö, A Life-cycle inventory of 23 dairy farms in south-western Sweden. report no The Swedish Institute for Food and Biotechnology. Cederberg, C., Flysjö, A. & Ericson, L Livscykelanalys (LCA) av norrländsk mjölkproduktion. -report no The Swedish Institute for Food and Biotechnology. Cederberg, C., Sonesson, U., Henriksson, M., Sund, V. & Davis, J Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and report no Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Cederberg, C., Wallman, M., Berglund, M. & Gustavsson, J Klimatavtryck av ekologiska jordbruksprodukter. Rapport Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Göteborgs Stads Upphandlingsbolag, Statistik over inköpta livsmedel inom Göteborgs Stad. Isaksson Ulla-Britta, Servera, personligt meddelande Jordbruksverket Jordbruksverkets vägledning till EU:s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion. Enheten för häst, fjäderfä och vilt. 11 januari Jordbruksverket Jordbruksverkets vägledning till EU:s regler om ekologisk grisproduktion. Enheten för häst, fjäderfä och vilt. 11 januari Jordbruksverket Jordbruksverkets vägledning till EU:s regler om ekologisk ägg- och matfågelproduktion. Enheten för häst, fjäderfä och vilt. 11 november Kristensen, T., Mogensen, L., Knudsen, M. T. & Hermansen, J. E Effect of production system and farming strategy on greenhouse gas emissions from commercial dairy farms in a life cycle approach. Livestock Science, In Press, Corrected Proof. Meyer, D. & Cederberg, C Pesticide use and glyphosate resistant weeds - a case study of Brazilian soybean production. Rapport Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Food Database, kontakt Britta Florén, Thomassen, M. A., van Calker, K. J., Smits, M. C. J., Iepema, G. L. & de Boer, I. J. M Life cycle assessment of conventional and organic milk production in the Netherlands. Agricultural Systems, 96, 1-3, Van der Werf, H. M. G., Kanyarushoki, C. & Corson, M. S An operational method for the evaluation of resource use and environmental impacts of dairy farms by life cycle assessment. Journal of Environmental Management, 90, 11,

14 Huvudkontor/Head Office:, Box 5401, SE Göteborg, Sweden. Telephone: +46 (0) , fax: +46 (0) Regionkontor/Regional Offices:, Ideon, SE Lund, Sweden. Telephone: +46 (0) , Forslunda 1, SE Umeå, Sweden. Telephone: +46 (0) , c/o Almi, Box 1224, SE Linköping, Sweden. Telephone: +46 (0)

15

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige Kostpolicy Offentlig gastronomi i Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-12 Innehåll 1. Inledning. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Mål. 2 1.3 Främja goda matvanor 2 1.4 Servera god, vällagad och säker

Läs mer

Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 2013-05-31

Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 2013-05-31 Kostpolicy Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 1 Innehåll Inledning... 3 Syften... 3 Målen... 3 Kommunövergripande... 4 Kosten inom

Läs mer

Lathund för klimatsmart måltidsplanering

Lathund för klimatsmart måltidsplanering SIK-rapport Nr 841 2012 Lathund för klimatsmart måltidsplanering Delrapport Britta Florén Veronica Sund Magdalena Wallman April 2012 SIK Projektinformation Projekt påbörjat April 2011 Granskad av Ulf Sonesson

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Klimatpåverkan från skolmåltider

Klimatpåverkan från skolmåltider Klimatsmarta måltider Klimatpåverkan från skolmåltider Livsmedelskedjans klimatgasutsläpp har beräknats stå för ca 5 % av de totala klimatgasutsläppen i Sverige, vilket gör vår livsmedelsförsörjning till

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hållbara livsmedelsinköp

Hållbara livsmedelsinköp Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna

Läs mer

Råvaror - resultat och diskussion

Råvaror - resultat och diskussion Metod Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 50 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 20 %

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Innehåll Hur jämförs miljöprestanda

Läs mer

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Dnr KS-2011-256 Dpl 01 Postadress: Upphandlingsenhetn, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-186768 E-post: upphandling@karlstad.se

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Jämförande studie på miljöverkan från ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel med avseende på växthuseffekt och övergödning

Jämförande studie på miljöverkan från ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel med avseende på växthuseffekt och övergödning Jämförande studie på miljöverkan från ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel med avseende på växthuseffekt och övergödning Katarina Nilsson Juni 26 SIK 1 (27) Projektinformation Projekt påbörjat

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

UPPDRAG. och ägg. Anna Aronsson, Magdalena Wallman och Maria Berglund. Maj 2012 SIK

UPPDRAG. och ägg. Anna Aronsson, Magdalena Wallman och Maria Berglund. Maj 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter kyckling och ägg Anna Aronsson, Magdalena Wallman och Maria Berglund Maj 2012 SIK Sammanfattning I denna studie var uppdraget att kvantifiera effekterna

Läs mer

PX10184 /Dnr 19-1324/11. Energieffektiv bakning i pilotskala. delrapport. Birgitta Raaholt. November 2011 SIK

PX10184 /Dnr 19-1324/11. Energieffektiv bakning i pilotskala. delrapport. Birgitta Raaholt. November 2011 SIK PX10184 /Dnr 19-1324/11 Energieffektiv bakning i pilotskala delrapport Birgitta Raaholt November 2011 Projektinformation Projekt påbörjat April 2011 Granskas av Lilia Ahrné Projektledare Birgitta Raaholt

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar AgrD Charlotte Lagerberg, Box 7047, 750 07 Uppsala, Charlotte.Lagerberg@cul.slu.se Publicerad som: Lagerberg, C. 2001. Metoder att mäta uthållighet

Läs mer

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén LIVSMEDELSSPÅRET Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén AGENDA Sverige - det nya matlandet Fråga 1 Miljöstyrningsrådets kriterier Fråga 2 Rättsutvecklingen Möjligheter och utmaningar Fråga 3 Sverige - det nya

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel

Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel Rapport 2-2016 Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel Fokus på studier utförda med livscykelanalysmetodik av Birgit Landquist, Maria Nordborg och Sara

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära

Läs mer

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:255 av Jens Holm m.fl. (V) Hållbar mat 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att

Läs mer

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Vad är lyvscykelanalys,

Vad är lyvscykelanalys, Vad är lyvscykelanalys, LCA? Sammanfattning Livscykelanalys, LCA, är ett verktyg för att beräkna miljöpåverkan från en produkt från vaggan till graven, vilket innebär att produktion av insatsmedel, transporter

Läs mer

10 Goda exempel. Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg

10 Goda exempel. Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg Ekologiskt i storhushåll 10 Goda exempel Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg Ludvika Kommun Vaggeryd Kommun Torshälla SDF, Eskilstuna Borgholms

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Utvärdering av hållbarhetsstandarder för sojaproduktion

Utvärdering av hållbarhetsstandarder för sojaproduktion Delrapportering: Utvärdering av hållbarhetsstandarder för sojaproduktion PX10128 Christel Cederberg och Thomas Angervall, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik November 2011 1. Bakgrund Sojamjöl

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel SYFTE Syftet med denna guide är att underlätta för dig

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Produktion av kött innebär höga utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mat och klimat för storkök Katarina Nilsson Hållbara måltider i Örebro län, 17 februari 2015 SP Food and Bioscience Expertkompetens inom: Produktutveckling Process-

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer