Jämförande studie på miljöverkan från ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel med avseende på växthuseffekt och övergödning
|
|
- Isak Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämförande studie på miljöverkan från ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel med avseende på växthuseffekt och övergödning Katarina Nilsson Juni 26 SIK 1 (27)
2 Projektinformation Projekt påbörjat Granskad av Johanna Berlin, Anna Flysjö, Thomas Angervall Projektledare Katarina Nilsson Projektgrupp Katarina Nilsson, Anna Flysjö, Thomas Angervall Distributionslista Louise Ungerth Nyckelord Ekologisk, konventionell, mellanmjölk, potatis, vetemjöl, nötkött, fläskkött, grönsaker, växthuseffekt, övergödning SIK 2 (27)
3 Sammanfattning En översikt har gjorts av publicerade rapporter om miljöpåverkan av konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel. För att en jämförelse mellan ekologisk och konventionell produktion av livsmedel ska vara rättvis måste en rad olika faktorer beaktas. Olika slags miljöpåverkan, så som övergödning, växthuseffekt, försurning, energiförbrukning etc. kan vara fördelaktiga för det ena eller andra sättet att producera livsmedel och skillnader mellan enstaka produktionsenheter eller jordbruk kan vara större än skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion. Denna rapport fokuserar på miljöpåverkansbidrag till växthuseffekt och övergödning men dessa bidrag speglar inte ensamt de skillnader som utgör grunden mellan ekologisk och konventionell produktion. Därför bör följande generella punkter framhävas: 1. Ekologisk odling är att bedriva jordbruk i ett utvecklat samspel med naturen. Odlingen bygger på att stimulera och utnyttja naturliga processer för att bevara jordens bördighet och motverka angrepp på grödan. Grödorna varieras i hög grad för att förhindra att ogräs, sjukdomar och skadedjur får fäste. För att bevara markens bördighet ingår vall och ärtväxter i växtföljden; växter som binder näringsämnet kväve. Användning av stallgödsel är en annan viktig del i den ekologiska odlingen och sluter kretsloppet. 2. Ekologisk produktion innebär att endast några få bekämpningsmedel med naturligt ursprung får användas i produktion, vilket också innebär att det är endast dessa som sprids till luft, mark eller vatten. Detta främjar det nationella miljömålet om Giftfri miljö. 3. Inget konstgödsel får användas i ekologisk produktion utan enbart naturgödsel samt växtföljd med närande grödor och mineraliska gödselmedel i sina naturliga former, till exempel råfosfat. Naturgödsel ger kraftigare läckage av övergödande ämnen än konstgödsel och ekologisk produktion har därför en förhållandevis stor påverkan på övergödningen räknat per kilo produkt. Övergödningen räknat per hektar är ofta lägre för ekologiska gårdar jämfört med konventionella. Övergödning räknas som en lokal påverkan och effekten beror i stor utsträckning på var och i vilken omgivning övergödningen sker 4. Ekologisk produktion ger oftast lägre avkastning än konventionell produktion. Detta gör att ekologisk produktion kräver större arealer än konventionell produktion för att producera samma mängd produkt. 5. I ekologisk djuruppfödning finns krav på att betesdjur, grisar och fjäderfä ska vistas ute under en stor del av året vilket främjar ett öppet landskap. Det foder som används är naturfoder såsom lokalproducerad vall och vegetabilier utan inblandning av importerat sojamjöl. 6. I ekologisk produktion används endast få bekämpningsmedel med naturligt ursprung mot ogräs, insekter och svampar vilket främjar biologisk mångfald i flora och fauna där produktionen sker. SIK 3 (27)
4 7. Den totala energianvändningen är oftast lägre för ekologisk produktion jämfört med konventionell. Det är framförallt energiåtgången för produktion av konstgödsel som ger upphov till skillnaden. Trots att ekologisk produktion kräver större arealer är produktionen av konstgödsel och den konventionella produktionen i sin helhet mer energikrävande än den ekologiska. Rapporten har sammanställt resultat för miljöpåverkanskategorierna växthuseffekt och övergödning för en rad olika livsmedel, se Tabell 1. Ingen ekologisk produkt av dem som innefattas i denna översikt är självklar att framhäva som bättre än konventionell, med avseende på både växthuseffekt och övergödning. I tabellen nedan är även miljöpåverkanskategorierna energiåtgång och kemiska bekämpningsmedel inlagda, i de fall uppgifter funnits att tillgå från studierna. Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Mellanmjölk Potatis Morötter - - Vetemjöl Nötkött Fläskkött Sockerbetor - - Palsternackor - - Tabell 1. Sammanfattning av jämförelsen mellan konventionell och ekologisk odling/produktion baserat på miljöpåverkan per kg eller liter produkt. Se nedan för identifiering av gubbarna Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 4 (27)
5 Tabell 1 kan sammanfattas med att: Det ekologiska alternativet är bättre eller lika bra jämfört med konventionellt för samtliga produkter, med avseende på bidrag till växthuseffekten. Det ekologiska alternativet är sämre eller lika bra jämfört med konventionellt för samtliga produkter med avseende på övergödning. Naturgödsel, som används i ekologisk odling, har högre näringsläckage än konstgödsel räknat per liter eller kilo produkt. Med ökad kunskap om den egna gårdens gödselsystem skulle en mer optimerad näringstillförsel kunna ske och övergödningspotentialen för de ekologiska grödorna troligtvis gå ner. Ekologisk odling innebär ofta stora variationer i avkastning, då de är känsligare för skadeangrepp. Alla idisslande djur bidrar till växthuseffekten mer än andra djur genom att de rapar metan. Metan är en gas som bidrar till växthuseffekten 21 gånger mer än vad samma mängd koldioxid gör (IPCC 1996). Mängden metan som produceras är beroende av djurens fodersammansättning. Ekologiska kor har större andel grovfoder, vilket ger en något högre produktion av metan. Resultatet från nötköttproduktionen visar på skillnader mellan olika studier. Båda produktionsmetoderna ger i de flesta fallen lika stora miljöpåverkanseffekter men de båda ekologiska studierna visar vardera på högre potentiell påverkan på växthuseffekt i ena fallet och övergödning i andra fallet, jämfört med den konventionella produktionen av nötkött. För produkterna i denna sammanställning, där jämförelse kunnat göras, är energianvändningen lägre för de ekologiska produkterna jämfört med de konventionella. Bra miljöval: Generellt sätt kan alla de ekologiskt producerade vegetabilierna; vetemjöl, potatis, morötter, sockerbeta och palsternacka i denna rapport framhävas som ett miljövänligare val, än motsvarande konventionellt odlade vegetabilier, med avseende på växthuseffekten. SIK 5 (27)
6 INNEHÅLL PROJEKTINFORMATION...2 SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...7 MÅL...7 VAD MENAR MAN MED EKOLOGISK ODLING?...7 JÄMFÖRELSE MELLAN KONVENTIONELL OCH EKOLOGISK LIVSMEDELSPRODUKTION...8 MILJÖPÅVERKANSKATEGORIER...9 VÄXTHUSEFFEKT...9 ÖVERGÖDNING...9 JÄMFÖRELSE MELLAN KONVENTIONELLA OCH EKOLOGISKA LIVSMEDELSPRODUKTER ETT URVAL...1 MJÖLK...1 KÖTT...15 VETEMJÖL...19 GRÖNSAKER...22 SLUTSATSER...25 REFERENSER...26 SIK 6 (27)
7 Bakgrund Den senaste tiden har det varit en hel del debatt om huruvida ekologiska livsmedel är bättre än konventionella livsmedel ur miljösynpunkt. För att på något sätt komma vidare i diskussionerna vill nu Konsumentföreningen i Stockholm försöka ta fram ett eller flera bra exempel på ekologiskt producerade livsmedel som har mindre påverkan på växthuseffekten och övergödningen än vad motsvarande konventionellt producerade livsmedel har. SIK har därför fått i uppgift att studera och jämföra miljöpåverkan, i ett livscykelperspektiv med avseende på växthuseffekt och övergödning för minst 4 livsmedel, som är ekologiskt och konventionellt producerade. Studien bygger på befintliga och tillgänglig data om de aktuella livsmedlens miljöpåverkan. Mål Att studera och jämföra miljöpåverkan (växthuseffekt och övergödning) för minst 4 livsmedel, som är ekologiskt och konventionellt producerade. Som ett delmål ingår att finna minst ett livsmedel som blir ett bra exempel på ekologiskt livsmedel med avseende på utsläpp av växthusgaser. Vad menar man med ekologisk odling? För att få kalla en produkt ekologisk måste den ha producerats enligt EU:s regler för ekologisk produktion. EU:s regler omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, märkning, import, kontroll och marknadsföring av ek ologiska produkter. Produktionen ska årligen kontrolleras av en godkänd kontrollorganisation. I Sverige har KRAV och SMAK godkänts av Livsmedelsverket och Jordbruksverket för att utföra kontroll av ekologisk produktion. Sedan årsskiftet är det KRAVs dotterbolag Aranea Certifiering AB, som tagit över KRAVs kontroll- och certifieringsverksamhet. KRAV-märket står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. En av de viktigaste miljöreglerna för KRAV-godkänd och ekologisk produktion av livsmedel och djurfoder är att endast några få bekämpningsmedel med naturligt ursprung får användas. Istället hålls ogräs och skadeinsekter i schack med förebyggande metoder som till exempel en mer varierad växtföljd. Vidare får konstgödsel heller inte användas i produktionen. Istället används naturliga gödselmedel såsom stallgödsel, främst från den egna gården men även olika typer av kvävefixerande växter. I KRAV-godkänd produktion tillämpas också försiktighetsprincipen, vilket bland annat innebär att genmodifierade organismer inte får användas. I KRAV-godkänd livsmedelsförädling används främst naturliga processer utan syntetiska kemikalier. (För mer information se KRAVs hemsida) Inom svenskt jordbruk bedrivs även annat miljö- och kvalitetsarbete för en bättre miljö och produktion av jordbruksprodukter av god kvalitet, till exempel under kvalitetsmärket Svenskt Sigill. SIK 7 (27)
8 Jämförelse mellan konventionell och ekologisk livsmedelsproduktion För att en jämförelse mellan ekologisk och konventionell produktion av livsmedel ska vara rättvis måste en rad olika faktorer beaktas. Olika miljöpåverkanskategorier, så som övergödning, växthuseffekt, försurning, energiförbrukning etc. kan vara fördelaktiga för det ena eller andra sättet att producera livsmedel och skillnader mellan enstaka produktionsenheter eller jordbruk kan vara större än skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion. Det mest grundläggande för ekologisk produktion av växter, foder och djur är att den sker utan konstgödsel och med endast några få bekämpningsmedel av naturligt ursprung. Detta innebär att man förhindrar spridning av ämnen som är giftiga inte bara för målorganismen, utan även för hela ekosystemet och ämnena har olika förmåga att brytas ner. En minskad spriding av dessa ämnen är otvivelaktigt bra för miljön. Avkastningen eller utbytet är ofta lägre i det ekologiska lantbruket jämfört med ett konventionellt lantbruk, som använder konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. I ekologiska system är stallgödsel det viktigaste gödselmedlet. Det innebär att det ekologiska lantbruket behöver större ytor för att producera samma mängd livsmedel. Därmed går det också åt mer drivmedel till traktorer och det kan ibland bli fler körningar för att få bukt med ogräsen med hjälp av redskap. Det konventionella jordbruket har däremot större behov av olja för framställning, förpackning och transport av konstgödsel, bekämpningsmedel och importerat foder. Den ekologlogiska köttproduktionen använder enbart vegetabiliskt foder, klöver vall och kraftfoder (ärter, korn och havre) som ofta odlas på den egna gården. Det konventionella djurfodret innehåller numera bara vegetabilier men ofta med importerat sojamjöl och vegetabiliska oljor. Detta kräver både energi för hit transport och landutnyttjande i odlingsländerna. "Skuggarealen", det vill säga den yta som används för att odla sojabönor och oljeväxter till svenskt djurfoder är ungefär 25 hektar, en halv miljon fotbollsplaner (KRAVs hemsida). Det ekologiska lantbruket gynnar ofta, men inte alltid, den biologiska mångfalden i själva åkermarken. När det gäller faunan är artantalet ofta ungefär detsamma i de två brukningssystemen, men antalet individer är högre i det ekologiska. Floran är oftast både art- och individrikare på ekologiskt odlade fält. När det gäller den brukade delen av jordbruket är det vanligtvis fler grödor på en ekologisk gård som en följd av en varierad växtföljd (Bengtsson et al). Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 5 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 2 % av energiförbrukningen i Sverige (Sonesson et al), där en betydande del härstammar från primärproduktionen av livsmedel, både konventionell och ekologisk inräknat. Centrum för uthålligt jordbruk på SLU, Uppsala, har gjort en sammanställning av fyra olika europeiska inventeringar om miljöeffekter av ekologisk produktion ( Inventeringarna SIK 8 (27)
9 behandlar huvudsakligen produktionsnivå, miljöeffekter, livsmedelskvalitet och djurhälsa. Slutsatserna från sammanställningen är att ekologisk produktion har totalt en mer positiv, eller mindre negativ, inverkan på miljön. En ökad omfattning av den ekologiska produktionen skulle också minska de negativa miljöeffekterna och resursanvändningen i jordbruket. Bilden som ges av de genomförda studierna är dock i några avseenden inte entydig. Detta gäller bland annat kväveläckage, samt fosfor- och kaliumförsörjning. Inom områdena livsmedelskvalitet, djurhälsa och klimatförändringar krävs mer forskning för att kunna göra en tillförlitlig jämförelse. Miljöpåverkanskategorier I denna rapport har två miljöpåverkanskategorier valts att fokusera på, nämligen växthuseffekt och övergödning. För att påvisa det sammantagna bidraget från olika emissioner till en viss miljöpåverkan används ibland karaktäriseringsindex. Emissionerna multipliceras då med ett index, så att de olika emissionernas bidrag får en gemensam enhet, varefter de summeras till en sammanlagd potentiell miljöpåverkan. Den faktiska miljöpåverkan kan vara svår att mäta och därför uttrycker man det som potentiell miljöpåverkan De index som har använts nedan är de som rekommenderas i bestämmelser för certifierade miljövarudeklarationer Växthuseffekt Det är framförallt koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), kväveoxider (NO x ) och lustgas (N 2 O) som utgör det största potentiella bidraget till växthuseffekten. I primärproduktionen av nötkött och mjölk är det metan som står för det största potentiella bidraget. Metan produceras då djuren idisslar och i gödseln. Förluster av lustgaskväve är proportionerligt mot det totala kväveflödet i produktionen och detta är större i konventionell produktion jämfört med ekologisk produktion. Både metan och kväveoxider räknas om till CO 2 - ekvivalenter så att ett gemensamt potentiellt bidrag kan anges, tabell 2. Tabell 2. Karaktäriseringsindex för växthuseffekten (IPCC 1996) Ämnen CO 2 -ekvivalenter Koldioxid (CO 2) 1 Metan (CH 4) 21 Lustgas (N 2 O) 31 Övergödning Utsläpp av syreförtärande ämnen ger upphov till övergödning. Det är för primärproduktionen av livsmedel främst kväveoxider (NO x ) och ammoniak (NH 3 ) till luft samt nitrat (NO 3 ) och fosfat (PO 4 ) till vatten. Samtliga emissioner räknas om till O2-ekvivalenter så att ett gemensamt potentiellt bidrag kan anges, tabell 3. Tabell 3. Karaktäriseringsindex för övergödning (Lindfors et al 1995) Ämnen O 2 -ekvivalenter Nitrat (NO 3) 4,4 Ammoniak (NH 3) 16 Kväveoxider (NO x) 6 Total fosfor 14 SIK 9 (27)
10 Jämförelse mellan konventionella och ekologiska livsmedelsprodukter ett urval I denna rapport har en jämförelse gjorts med avseende på växthuseffekt och övergödning, mellan fyra olika konventionellt och ekologiskt producerade livsmedelsgrupper. De olika livsmedelsgrupperna är: - Mjölk - Mellanmjölk - Kött - Nötkött och fläskkött - Mjöl - Vetemjöl - Grönsaker Morötter, potatis, sockerbeta och palsternacka För samtliga produkter har information hämtats från olika svenska studier. I mjölk-, nötkötts- och vetemjölfallen ges ett längre resonemang angående bakgrund och förutsättningar till studierna där skillnader mellan konventionell och ekologisk produktion tas upp. Dessa skillnader gäller även generellt för de andra kött- respektive grönsaksproduktionerna som tas upp i den här rapporten Mjölk Ekologisk mjölk är en av de vanligaste ekologiska produkterna som köps idag. För Arla utgör den ekologiska mellanmjölken idag ca 11 % av den totala mängden såld mellanmjölk. Ett direkt miljövärde som ofta förs fram i samband med ekologisk mjölkproduktion är att den främjar ett öppet landskap. Ekologiska kor ska ha möjlighet till någon form av utevistelse hela året samt betar ute en längre period av säsongen än vad konventionellt uppfödda mjölkkor gör. Fodret till korna i den ekologiska mjölkproduktionen utgörs av lokalproducerad vall och vegetabilier utan inblandning av importerat sojamjöl. Mjölk och nötköttsproduktionen hänger ofta samman och vid uppskattning av den potentiella miljöpåverkan som mjölkproduktionen utgör i olika miljöpåverkanskategorier brukar 85-9 % av resursanvändning och emissioner tillskrivas mjölkproduktionen och 1-15% köttproduktionen Mellanmjölk I följande jämförelse mellan ekologisk och konventionell produktion av mellanmjölk har två olika studier använts och resultaten är räknade på 1 liter mellanmjölk. Den ena studien är en livscykelanalys av konsumtionsmjölk som utfördes under år 2 av SIK på uppdrag av Svensk Mjölk (Stadig et al, 21). I fortsättningen kallas denna studie LCA Mjölk. Den andra studien är en inventering av 17 konventionella och 6 ekologiska mjölkgårdar som utförts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Svensk Mjölk och forskningsprogrammet MAT21 under 24 (Cederberg & Flysjö, 24). De konventionella gårdarna i denna studie har representerats av två grupper: högrespektive medelavkastning med avseende på mjölk. Ett medelvärde mellan grupperna har använts och studien refereras till som mjölkgårdsstudien. De två studierna har olika bakgrund och olika metoder för beräkning av data vilket kan förklara att det finns skillnader i slutresultaten mellan studierna. De största skillnaderna i foderintaget för ekologiska och konventionella mjölkkor är att ekologiska kor äter mer grovfoder än konventionellt producerade kor samt att de bara SIK 1 (27)
11 äter ca 5 % av de konventionella kornas intag av proteinkraftfoder. Detta medför att metabolismen blir olika för konventionella och ekologiska kor, där metanutsläppet är större för de ekologiska korna. Ekologiska kor ger ca 13 % mindre mjölk räknat på försäljning, jämfört med de konventionella. För mängden producerad mjölk per ko är skillnaden mindre eftersom man på ekologiska gårdar låter kalvarna dia längre än vad man tillåter på de konventionella gårdarna. Energiförbrukningen för produktion av en liter ekologisk mjölk uppgick till 7-8 % av energiförbrukningen för produktion av en liter konventionell mjölk. Det är foderval och metod för produktion av fodret som har avgörande betydelse för skillnaderna i gårdarnas energianvändning. Ekologiskt vallfoder kräver mindre energiinsats per kilo foder, vilket beror på att konstgödselkväve inte används. Det inköpta kraftfoder, som används i högre utsträckning i den konventionella produktionen orsakar väsentligt högre energiförbrukning per kilo foder än det gårdsproducerade fodret. Bidrag till växthuseffekten Produktionen av ekologisk mjölk ger, enligt redovisade källor, ett bidrag till växthuseffekten som motsvarar % av den konventionella mjölkens bidrag, Figur 1. 1 Potentiellt bidrag till Växthuseffekten g CO2-ekv/ l mellanmjölk Eko Konv Eko Konv Mjölkgårdsstudien LCA mjölk Figur 1. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för de bägge studierna av mellanmjölk Skillnaden mellan olika gårdar är dock stor och därför är skillnaden i klimatpåverkan mellan ekologisk och konventionell mjölk svår att säkerställa. Om man ser separat till de olika emissionerna från mjölkproduktionen blir metanutsläppen per kg mjölk större i ekologisk produktion eftersom färre kg mjölk levereras per ko. Lustgasen, som är en emission som uppkommer indirekt och direkt vid gödsling och gödselhantering, är en viktigare parameter och har större miljöpåverkan än den ekologiska gårdens utsläpp av koldioxid från fossil energi. Ekologiska mjölkgårdar har lägre utsläpp av koldioxid än konventionella gårdar vilket beror på den lägre användningen av fossila bränslen. SIK 11 (27)
12 Bidrag till övergödning Skillnaden mellan bidragen till övergödning från konventionell och ekologisk mjölk är små, dock med ett något större bidrag från den ekologiska mjölken. Utsläppen av ammoniak och nitrat, vilka till stor del bidrar till övergödning, skiljer sig beroende på om man räknar per hektar mark eller per liter mjölk, Figur 2 (mjölkgårdsstudien). Övergödning är en regional miljöeffekt och den aktuella miljöpåverkan beror till stor del på var utsläppen sker. Mjölkgårdsstudien visar att per hektar odlingsbar mark är ammoniakutsläppen 25 % högre och nitratutsläppen 15 % högre för konventionell mjölk än för ekologisk mjölk. Variationerna mellan gårdarna är dock stora både inom ekologisk och inom konventionell mjölkproduktion. Utsläpp av övergödande ämnen per hektar åker Ammoniak Nitrat Utsläpp av övergödande ämnen per liter mellanmjölk Ammoniak Nitrat 14 3 kg/ha g/l mellanmjölk Eko Konv Eko Konv Figur 2. Utsläpp av övergödande ämnen räknat på per hektar (till vänster) och per liter mellanmjölk (till höger). Ser man till det totala potentiella bidraget till övergödning ger de ekologiska gårdarna ett något högre bidrag, Figur 3. Detta innebär att köpa en liter ekologisk mellanmjölk skulle ge 9-3 % högre potentiellt bidrag till övergödning. Utsläppen av ammoniak och nitrat är beroende av hur mycket mark som tas i anspråk för gödsling. Detta i kombination med att ekologisk mjölk har en något lägre avkastning och måste ta större landarealer i anspråk leder till att det ekologiska systemet ger ett något större bidrag till övergödning per liter mjölk. Variationerna mellan gårdarna är dock stora så att skillnaderna mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion är svår att säkerställa (Cederberg & Flysjö, 24). SIK 12 (27)
13 Potentiellt bidrag till Övergödning 3 g O2-ekv/ l mellanmjölk Eko Konv Eko Konv Mjölkgårdsstudien LCA mjölk Figur 3. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till övergödning för de bägge studierna av mellanmjölk. Sammanfattning -mellanmjölk Denna rapport fokuserar främst effekter på växthuseffekten och övergödning men det är även andra miljöpåverkanskategorier som påverkas olika beroende på om mjölken produceras ekologiskt eller konventionellt. Energiförbrukningen per liter mellanmjölk är lägre i ekologisk mjölkproduktion. Även användningen av naturresurserna fosfor och kalium är lägre, eftersom konstgödsel inte används i ekologiska system En stor skillnad är att inga kemiska växtskyddsmedel används i det ekologiska systemet. Mjukare värden där ekologisk mjölk sannolikt har ett övertag är djuromsorg och djurhälsa. Ekologisk mjölkproduktion ger också mindre erosion. Avkastningen är oftast högre i konventionella system jämfört med ekologiska och markanvändningen i konventionella system är betydligt lägre än ekologiska. Eftersom resultaten inte är helt entydiga handlar det om en värdering av vilka parametrar som anses viktiga i valet mellan ekologisk eller konventionell mjölk är att föredra. Förbättringspotentialer finns för båda systemen. Resultaten visar att gårdarna har stora skillnader sinsemellan. Detta leder till att man inte ska tolka resultaten i detalj utan använda dem för att tolka stort och smått. Eftersom avkastning och markanvändning skiljer sig mellan ekologiska och konventionella system är det viktigt att notera att resultaten hade sett annorlunda ut om de istället varit baserade per hektar (vilket är vanligt i jordbrukssammanhang). Resultaten uttrycks som miljöbelastning eller resursförbrukning per mängd mjölk som levereras till mejerierna. I det ekologiska systemet används en del av mjölkproduktionen som kalvföda, medan kalvarna i det konventionella systemet får mjölkersättning och vars produktion inte ingår i beräkningarna i dessa studier. Detta gör att jämförelsen SIK 13 (27)
14 haltar något och egentligen skulle givit det ekologiska systemet något lägre miljöbelastning. Vid produktion av konventionella foderprodukter är fodret oftast en biprodukt till exempelvis soja-, palm- eller rapsolja och miljöutsläppen har fördelats till foderprodukterna utifrån produkternas ekonomiska värde. Detta medför att konventionellt foder kan komma billigare undan ur miljösynpunkt än ekologisk foderproduktion som i många fall inte har några alternativa biprodukter. Sammanfattning mellanmjölk Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Mellanmjölk Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 14 (27)
15 Kött Köttproduktion oavsett produktionssätt har en större miljöpåverkan, både vad gäller energiförbrukning och emissioner, än mjölk och grönsaksproduktion, angett per kg eller liter produkt. Här har två köttprodukter valts, nötkött och fläskkött. Miljöpåverkan från 1 kg producerat nötkött är större, oavsett produktionssätt, än från av 1 kg producerat fläskkött. Energianvändningen är i runda tal nästan dubbelt så hög, växthuseffekten tre gånger så hög och övergödningen något högre för nöt jämfört med fläskproduktion. Nötköttsproduktionen bidrar genom, betesdriften till öppna hag- och betesmarker och biologisk mångfald som väger tungt i vågskålen. Nötkött Det konventionella nötkött som produceras i Sverige idag kommer till ca 7% från mjölkraserna och till ca 3% från köttraserna vilket gör att köttproduktionen till stor del är sammankopplad med mjölkproduktionen. Vid beräkning av miljöpåverkan från en kombinerad kött- och mjölkproduktion brukar 1-15 % av emissioner och energiförbrukning fördelas på köttproduktionen och resten 85-9% till mjölkproduktionen. Denna jämförelse mellan konventionellt och ekologiskt producerat nötkött hämtar uppgifter från tre olika studier, samtliga med enbart köttproduktion, LCA på nötkött (Cederberg et al, 2), ekologisk nötköttsproduktion i ranchdrift (Cederberg et al 24) och Swedish Meats, LCA på nötkött (Swedish Meats, Livscykelanalys av Nöt och Gris). Resultaten är räknade på 1 kg benfritt nötkött vid gårdsgrind. Den totala ekologiska nötköttsproduktionen i Sverige är liten. Endast 4 procent av Swedish Meats totala slakt av nötkött är ekologiskt. Bidrag till växthuseffekten Det potentiella bidraget till växthuseffekten skiljer sig inte nämnvärt mellan det konventionellt producerade köttet och en av de ekologiska produkterna, Figur 4. En av de ekologiska produkterna ger ett högre bidrag än de övriga, vilket troligen beror på att en högre emissionsfaktor för metan utsläpp används i denna studie. SIK 15 (27)
16 kg CO2-ekv /kg nötkött Potentionellt bidrag till Växthuseffekten Eko 1 Eko 2 Konv 1 Konv 2 Konv 3 Ranchdrift LCA nöt LCA nöt Swedish Meats Figur 4. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för de tre studierna av nötkött. Bidrag till övergödning Resultaten från de tre studierna ger inte ett entydigt svar, Figur 5. En av de ekologiska produktionerna visar på samma nivå av övergödningspåverkan som de tre konventionella medan den andra ekologiska produktionen ger upphov till en betydligt större påverkan. Förutsättningarna och betingelserna skiljer mellan studierna och gör dem svåra att jämföra rakt över. Detta är troligtvis orsaken till de olika resultaten för ekologisk produktion. kg O2-ekv/ kg nötkött Potentionellt bidrag till Övergödning Eko 1 Eko 2 Konv 1 Konv 2 Konv 3 Ranchdrift LCA nöt LCA nöt Swedish Meats Figur 5. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till övergödning för de tre studierna av nötkött. Fläskkött Produktionen av ekologiskt griskött utgör endast knappt 1% av Sveriges totala produktion av griskött. Denna jämförelse mellan konventionellt och ekologiskt producerat fläskkött hämtar uppgifter från tre olika studier, LCA på griskött (Cederberg SIK 16 (27)
17 et al, 21), miljösystemanalys av ekologiskt griskött (Cederberg et al 24 ) och Swedish Meats LCA på griskött. Resultaten är räknade på 1 kg ben- och fettfritt fläskkött vid gårdsgrind. Bidrag till växthuseffekten Det potentiella bidraget till växthuseffekten är, i dessa tre studierna, lika stort från det konventionellt producerade fläskköttet som från det ekologiskt producerade fläskköttet, Figur 6. Potentiellt bidrag till Växthuseffekten kg CO2-ekv/ kg fläskkött Eko 1 Eko 2 Konv 1 Konv 2 Figur 6. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för de tre studierna av fläskkött. Bidrag till övergödning Ekologisk produktion av fläskkött ger ett större bidrag till övergödning än konventionell produktion, per kg produkt, Figur 7. Potentiellt bidrag till Övergödning kg O2-ekv/ kg fläskkött Eko 1 Eko 2 Konv 1 Konv 2 Figur 7. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till övergödning för de tre studierna av fläskkött. SIK 17 (27)
18 Sammanfattning kött Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Nötkött Fläskkött Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 18 (27)
19 Vetemjöl För att illustrera skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt vetemjöl används resultat från jämförelser mellan konventionell och ekologisk odling av vete i Västergötland. 25 % av all ekologisk spannmålsodling i landet sker i Västra Götaland och 22 % av all ekologisk spannmålsodling utgörs av vete. Uppgifterna nedan har hämtats från en livscykelanalys som SIK genomförde under 1999 (Stadig et al), nedan kallad Västgötastudien. Resultatet är räknat på 1 kg vetemjöl. Odlingen omfattar maskinanvändning, gödsling inklusive tillverkning av konstgödsel, användning av pesticider och växtnäringsrelaterade emissioner. Västgötastudiens utbyte av vete (14 % vattenhalt) till vetemjöl är 1,212 kg vete/kg vetemjöl för både den konventionella och den ekologiska råvaran. De främsta skillnaderna i förutsättningar var att den konventionella odlingen använde konstgödsel och bekämpningsmedel vilket inte förekom i den ekologiska odlingen. Den ekologiska gården tillförde råfosfat och tillämpar en växtföljd med gröngödslingsgrödor. Avkastningen från den ekologiska gården i studien var låg, 54% av avkastningen från den konventionella odlingen, vilket innebar att markanvändningen var nästan dubbelt så hög per kg vetemjöl. Avkastningen från ekologisk odling av höstvete kan komma upp i 7-9 % av nivåerna för konventionellt odlad spannmål (Johansson et al). I allmänhet anses det att den viktigaste orsaken till att skördarna är lägre i ekologisk odling än i konventionell är låg tillgång på växtnäring, särskilt kväve. Den lägre kvävetillgången gör att grödan blir glesare i ekologisk odling. Ur växtskyddssynpunkt kan detta vara en fördel eftersom det missgynnar en del svampar och i viss mån även bladlöss (Johansson et al). Energianvändningen i det ekologiska systemet uppgick till 63 % av energianvändningen i det konventionella, räknat per kg vetemjöl. Bidrag till växthuseffekten Trots att avkastningen var låg gav emissionerna av växthusgaser ett bidrag till växthuseffekten från det ekologiska systemet i västgötastudien som, per kg vetemjöl, uppgår till 65 % av det konventionella systemets bidrag, Figur 8. I det konventionella systemet domineras emissionerna av växthusgaser av koldioxid från förbränning av fossila bränslen, i huvudsak naturgas vid framställningen av konstgödselmedel. I det ekologiska systemet bidrar emissionerna av lustgas och emissioner från maskinanvändningen med ungefär lika mycket till den sammanlagda växthuseffekten. SIK 19 (27)
20 Potentiellt bidrag till Växthuseffekten g CO2-ekv/kg vetemjöl Eko Konv Figur 8. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för studien av vetemjöl. Bidrag till övergödning Emissionerna av övergödande ämnen ger sammanlagt en potentiell övergödning som, per kg vetemjöl, är fem gånger större vid den ekologiska odlingen i västgötastudien jämfört med den konventionella, Figur 9. Emissionerna av övergödande ämnen härstammar till övervägande delen från odlingens läckage från naturgödselnav nitrat och fosfor samt från ammoniakavgång. En mindre del av de övergödande ämnena härstammar från maskinanvändningen och, för det konventionella systemet, tillverkningen av gödsel. Potentiellt bidrag till Övergödning 3 g O2-ekv/kg vetemjöl Eko Konv Figur 9. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till övergödning för studien av vetemjöl. SIK 2 (27)
21 Jämförelsen mellan konventionell och ekologisk odling av vete i Västgötastudien, tyder på att den ekologiska odlingens lägre energianvändning måste betalas genom en större markanvändning. Den energimängd som åtgår för produktion av konstgödsel till ett konventionellt system och som i ett ekologiskt system inte behövs och därför sparats, får betalas med behovet av större arealer brukad mark. Denna mark gödslas med naturgödsel, vilket ger det ekologiska systemet nackdelar när det gäller övergödning,. Sammanfattning vetemjöl Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Vetemjöl Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 21 (27)
22 Grönsaker Odling av ekologiska grönsaker ingår oftast i växtföljd med andra grödor, bland annat kvävefixerande klöver, ärtor och bönor, detta för att möjliggöra en odling utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Avkastningen är oftast lägre för ekologisk odling jämfört med konventionell odling. Den potentiella miljöbelastningen av ekologiska grönsaker blir därför ofta större om man gör jämförelsen per kg produkt än per hektar odlingsyta. Morötter Resultatet för morötter kommer från två olika studier och är beräknat på 1 kg färska morötter vid gårdsgrind. Det ekologiska resultatet är hämtat från en scenariostudie och är modellerat ur reella data från avkastning, energianvändning, gödselanvändning mm (Cederberg et al 25). Den konventionella produktionen kommer från Lagerberg Fogelberg et al, 26. Uppgifter om övergödningspotential saknas. Bidrag till växthuseffekten Konventionellt producerade morötter bidrar, enligt dessa studier, dubbelt så mycket till växthuseffekten jämfört med ekologiskt producerade morötter Figur 1. g CO2 -ekv /kg morötter Potentiellt bidrag till växthuseffekten Eko Konv Figur 1. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för morötter Potatis Resultat för potatis, både konventionell och ekologisk, kommer från en SIK rapport (Mattsson 21). Potentialen för bidrag till både växthuseffekt och övergödning ges för 1 kg oskalad potatis vid gårdsgrind respektive 1 kg skalad potatis hos konsument. Bidrag till växthuseffekt och övergödning Ett betydande bidrag till växthuseffekten för båda produktionssätten är svinnet mellan gård till konsument, Figur 11. I varje led från packeri, handel och till konsument sker ett betydande svinn. Dålig potatis sorteras ut på packeriet, hanteringssvinn i handel och hos konsument samt svinnet vid skalning hos konsument ger att man grovt räknat behöver 2 SIK 22 (27)
23 kg potatis hos odlaren för att servera 1kg hos konsument (Mattsson 21). Ekologisk produktion ger enligt denna studie upphov till något lägre bidrag till växthuseffekt jämfört med konventionell produktion. Bidraget till övergödning är större för den ekologiska potatisen jämfört med den konventionella produktionen. Potentiellt bidrag till Växthuseffekten Potentiellt bidrag till Övergödning g CO2-ekv /kg potatis Eko Konv gård konsument Figur 11. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten (till vänster) och övergödningen (till höger). För båda kategorierna redovisas resultat för 1 kg oskalad potatis vid gårdsgrind respektive 1 kg skalad potatis hos konsument ( Mattsson, 21). I den konventionella potatisodlingen sker en stor användning av kemiska bekämpningsmedel. Dålig odlingssäkerhet, med framförallt svåra svampangrepp, för den ekologiska potatisodlingen ger låg medelskörd. Stallgödsel ger för båda odlingarna stora bidrag till försurning och växthuseffekt. g O2 -ekv/ kg potatis Eko Konv gård konsument Grönsaker och spannmål Denna sammanställning är hämtad från en studie där konventionell odling jämförts med bland annat ett ekologiskt scenario (Cederberg et al, 25). Det ekologiska resultatet är modellerat ur reella data från avkastning, energianvändning, gödselanvändning mm. Alla resultat redovisas för 1 kg färsk produkt. Uppgifter på övergödningseffekter finns ej. Bidrag till växthuseffekten För framförallt vårvete och höstvete (fodervete) uppges konventionell odling ge ett större bidrag till växthuseffekten, jämfört med ekologisk odling, Figur 12. Men även sockerbeta och palsternacka visar på större bidrag från konventionell odling. SIK 23 (27)
24 Potentiellt bidrag till växthuseffekten g CO2-ekv / kg produkt Eko Konv Sockerbetor Matpotatis Palsternacka Vårvete Höstvete Råg/rågvete Korn/ havre Figur 12. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för grönsaker och spannmål (Cederberg et al 25). Sammanfattning grönsaker Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Potatis Morötter - - Sockerbetor - - Palsternackor - - Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 24 (27)
25 Slutsatser Ingen ekologisk produkt av dem som innefattas i denna översikt är självklar att framhäva som bättre än konventionell, med avseende på både växthuseffekt och övergödning. Det ekologiska alternativet är bättre eller lika bra som konventionellt för samtliga produkter, med avseende på bidrag till växthuseffekten. Det ekologiska alternativet är sämre eller lika bra för samtliga produkter med avseende på övergödning. Naturgödsel, som används i ekologisk odling, har högre näringsläckage än konstgödsel. Med en optimerad näringstillförsel vid ekologisk gödsling kan troligtvis övergödningspotentialen för de ekologiska grödorna gå ner. För produkterna i denna sammanställning, där jämförelse kunnat göras, är energianvändningen lägre för de ekologiska produkterna jämfört med de konventionella. Bra miljöval: Generellt sätt kan alla de ekologiskt producerade vegetabilierna; vetemjöl, potatis, morötter, sockerbeta och palsternacka i denna rapport framhävas som ett miljövänligare val, än motsvarande konventionellt odlade vegetabilier, med avseende på växthuseffekten. SIK 25 (27)
26 Referenser Bengtsson, J. & Ahnström, J. Biologisk mångfald bonden en nyckelfaktor. Uppsats i Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. Formas Fokuserar. Johansson, B., Andersson, R., Höök, K. m fl Carlsson-Kanyaman A & EngstömR. Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser (23) NV rapport Cederberg C. & Darelius K. Livscykelanalys (LCA) av nötkött (2), Landstinget Halland Cederberg C. & Darelius K. Livscykelanalys (LCA) av griskött (21), Landstinget Halland. Cederberg C & Flysjö A. Life Cycle Inventory of 23 Dairy Farms in South-Western Sweden, (24) SIK-rapport 728. Cederberg C.& Nilsson B. Miljösystemanalys av ekologiskt griskött (24), SIK rapport 717. Cederberg C.& Nilsson B. Livscykelanalys (LCA) av ekologisk nötköttsproduktion i ranchdrift (24), SIK rapport 718. Cederberg C, Wivstad M, Bergkvist P, Mattsson M & Ivarsson. Hållbart växtskydd Analys av olika strategier för att minska riskerna med kemiska växtskyddsmedel. (25) rapport MAT221 nr 6/25. Drake, L.& Björklund, J. Effekter av olika sätt att producera livsmedel en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. (21) Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet. Ekologiska lantbrukarna (24). Växande marknad, försäljning, volymer och trender för ekologisk mat. Florén B, Flysjö A & Lorentzon K. Ekologiska produkters miljönytta (25) Uppdrag SIK IPCC (1997). Greenhouse Gas Inventory Reference Manual.Vol3. Revised 1996 IPCC Guidelines for National Greenhouse Inventories. Johansson, B., Andersson, R., Höök, K. m fl Hållbart jordbruk med eller utan kemiska bekämpningsmedel? Fogelfors, H., Wivstad, M., Torstensson, L. Uppsats i Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. Formas Fokuserar. KRAVs hemsida ( SIK 26 (27)
27 Lagerberg Fogelberg C & Carlsson-Kanyaman A. Environmental assessment of foods- An LCA inspired approach, in Environmental information in Food supply system (26), s. 55, FOI-R-193-SE. Lindfors L-G, Christiansen K, Hoffman L, Virtanen Y, Juntilla V, Hanssen O-J, RönningA, Ekwall T, Finnveden G. (1995) Nordic Guideines on Life-Cycle Assessment. Nord 1995:2. The Nordic Council, Köpenhamn. Mattsson B. LCA av potatis, (21) Uppdrag SIK Stadig M. Jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling av vete för Juvel AB. (1999) Uppdrag. SIK Stadig M, Cederberg C, Nilsson B & Wallén E, Livscykelanalys av konsumtionsmjölk. SIK och Svensk Mjölk, 21. Sonesson U, Mattsson B, Nybrandt T & Ohlsson T. (25) Industrial Processing versus Home Cooking : An environmental comparison between three ways to prepare a meal. Ambio vol. 34, no 4-5, June 25. Svenskt Sigills hemsida, Swedish Meats, Livscykelanalys av Nöt och Gris, ( SIK 27 (27)
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merRåvaror - resultat och diskussion
Metod Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 50 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 20 %
Läs merMiljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,
Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merLivsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Läs merÄgg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i
Läs merMat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merGården i ett livscykelperspektiv
Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merMänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merHållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP
Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem
Läs merEkologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt
Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Innehåll Hur jämförs miljöprestanda
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merMiljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många
Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merBra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Läs merÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Läs merVad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience
Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merGården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland
Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merHva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience
Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merVad är lyvscykelanalys,
Vad är lyvscykelanalys, LCA? Sammanfattning Livscykelanalys, LCA, är ett verktyg för att beräkna miljöpåverkan från en produkt från vaggan till graven, vilket innebär att produktion av insatsmedel, transporter
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merKyckling är klimatsmart
Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merKostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Kostpolicy Offentlig gastronomi i Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-12 Innehåll 1. Inledning. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Mål. 2 1.3 Främja goda matvanor 2 1.4 Servera god, vällagad och säker
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merKlimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013
Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion
Läs merVÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen
VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merIdisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem
Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Idisslarna Omvandlar för människan icke
Läs merFörst några siffror som sätter kött i ett sammanhang:
Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).
Läs merSIK-rapport Nr Ekologiska produkters miljönytta. Britta Florén Anna Flysjö Katarina Lorentzon Maj 2005 SIK
SIK-rapport Nr 749 2006 Ekologiska produkters miljönytta Britta Florén Anna Flysjö Katarina Lorentzon Maj 2005 SIK SIK SIK-rapport Nr 749 2006 Ekologiska produkters miljönytta Britta Florén Anna Flysjö
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merEkologisk produktion med minskad klimatpåverkan
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Läs merFramtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Läs mer321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött
Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merKlimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Produktion av kött innebär höga utsläpp av växthusgaser
Läs merMat - en utslippsynder?
Mat - en utslippsynder? Thomas Angervall SIK Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008 SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Struktur- och materialdesign Mikrobiologi och produktsäkerhet Industri
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merKRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat
KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.
Läs merVÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merHållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson
Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merÄr eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merFaktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter
Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merVärlden har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merMatens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)
2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning
Läs merGuide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation
Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel SYFTE Syftet med denna guide är att underlätta för dig
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merIntroduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merVad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Läs merUPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Läs merSYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Läs merEko(logiska) val med mervärden en prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor. Delrapport. SIK-rapport Nr
-rapport Nr 840 2012 Eko(logiska) val med mervärden en prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor Delrapport Britta Florén Veronica Sund Magdalena Wallman April 2012 Projektinformation Projekt
Läs merMiljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015
Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merMatkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg
Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte
Läs merIPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi
IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete
Läs merVäxthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter
Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen
Läs mer