VERKSAMHETSPLAN NÄSSJÖ LÄRCENTER NÄSSJÖ KOMMUN. Nässjö lärcenter

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN NÄSSJÖ LÄRCENTER NÄSSJÖ KOMMUN Nässjö lärcenter En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, vägledning och integration

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING MÅL NÄSSJÖ, EN FRAMÅTSYFTANDE LÄRMILJÖ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET DE NATIONELLA MÅLEN FÖR VUXNAS LÄRANDE LOKALA STRATEGIOMRÅDEN VERKSAMHET NÄSSJÖ LÄRCENTER (NLC) VÄGLEDNING OCH INTEGRATION (VIE) UTBILDNING EKONOMI UPPHANDLING STYRNING OCH LEDNING KOMMUNSTYRELSEN (KS) UTSKOTT II, STYRELSE FÖR NÄSSJÖ LÄRCENTER REKTOR YRKESHÖGSKOLANS LEDNINGSGRUPPER ETT LOKALT KOMPETENSRÅD INTERNA SAMRÅDSORGAN Integrationsgrupp Genomförandegrupp Deltagarinflytande Klassråd Personalkonferens Arbetsplatsträffar EXTERN SAMVERKAN Vägledningscentrum Samverkan med arbetslivet/näringslivet Samverkan med högskolan Samverkan med Högskolan Höglandet/ Höglandets kommunalförbund Externa nätverk DEN PEDAGOGISKA MILJÖN KUNSKAP OCH LÄRANDE INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK (IKT) ARBETSMILJÖ OCH DELAKTIGHET LÄRARENS ANSVAR OCH UPPGIFTER KVALITET STYRELSENS ANSVAR EFFEKTMÅL Den kommunala vuxenutbildningen Den eftergymnasiala utbildningen Forskning och utveckling Uppföljning

3 1 MÅL 1.1 Nässjö, en framåtsyftande lärmiljö Välutbildade medborgare skapar en hållbar välfärd. Lärande och kunskap utvecklas i samverkan mellan arbetsliv, skola, organisationer och myndigheter på lokal och regional nivå. En nära tillgång till högre utbildning knyter samman den enskildes utbildningsbehov med företagens behov av medarbetare med hög kompetens. I det livslånga lärandet byggs broar mellan individ, arbetsliv, fritid och sysselsättning. (Ur Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö) 1.2 Det livslånga lärandet Den låga utbildningsnivån i regionen och i kommunen fortsätter att vara en utmaning. På flera områden inom näringslivet går utvecklingen fort. Tillväxt, generationsväxling och nyetableringar ställer krav på tillgång till medarbetare med rätt kompetens. De nya svenskarna utgör en viktig resurs på arbetsmarknaden och bidrar med rätt utbildning till att tillgången på arbetskraft i kommunen blir fortsatt bra och svarar mot arbetslivets efterfrågan. Satsningar på kunskap och kompetens inom viktiga tillväxtbranscher bidrar till att skapa konkurrensfördelar för både samhälle, näringsliv och individ. Utbildningar på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial nivå i Nässjö har blivit viktiga för individ, samhälle och offentligt och privat arbetsliv. Nässjö lärcenter jobbar för att tillgodose Mångfald, genom ett utbud av utbildningsprogram och kurser på alla nivåer, anpassat till behoven hos samhälle, näringsliv och individ. Flexibilitet, anpassa upplägg och genomförande till den studerandes förutsättningar att kunna följa en utbildning med hänsyn till ekonomi, boende, arbete och andra förhållanden. Tillgänglighet, genom infrastrukturella insatser på många olika nivåer, kommunikation i alla dess aspekter samt närhet till vägledning och utbildningsutbud Relevans, genom noggranna analyser av behov för individ, företag och samhälle. 3

4 1.3 De nationella målen för vuxnas lärande Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Vuxenutbildningen ska, med utgångspunkt i vad som föreskrivs i 1 kap. 9 skollagen, överbrygga utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa, öka elevernas förmåga att förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling, utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället, tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen. Vuxna studerandes kunskaper ska kompletteras i en sådan omfattning att de vid utbildningens slut har kunskaper av samma kvalitet som ungdomarnas efter ungdomsutbildningen. Kunskapsmålen är desamma för ungdomar och vuxna, men kursernas innehåll, omfattning och tyngdpunkter behöver inte vara identiska. (Läroplan för de fria skolformerna, Lpf 94) Nässjö lärcenter verkar för de nationella målen Personlig utveckling, genom att i undervisningen prioritera arbetssätt som utifrån de studerandes förutsättningar och behov ger möjlighet till både individuell handledning och ett projektorienterat arbetssätt som ökar den studerandes möjlighet att gemensamt och självständigt utveckla sin förmåga att söka svar och lösningar. Demokrati, genom att ha inbyggda strukturer i skolan som ger de studerande möjlighet att återkommande diskutera och påverka utformningen av undervisningen och skolmiljön, Jämställdhet genom att utbildningarna till innehåll, utformning och genomförande ger samma förutsättningar till studier för män och kvinnor och att det finns handlingsplaner hos varje utbildningsanordnare mot diskriminering och kränkande behandling. Ekonomisk tillväxt, genom medverkan till kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom de lokala och regionala tillväxtområdena Trä och industriell produktions- och produktutveckling, Logistik och handel samt Vård och omsorg 4

5 Sysselsättning, genom att särskilda satsningar görs inom Nässjös vuxenutbildning för att främja skolans närhet till arbetsförmedling och arbetsliv En rättvis fördelning, genom Vägledningscentrum som betjänar kommunens invånare och studerande med kvalificerad studie- och yrkesvägledning och som även genom validering och mäkling underlättar vuxnas möjligheter att få tillgång till utbildning inom ramen för det livslånga lärandet 1.4 Lokala strategiområden Nässjö lärcenter har ett särskilt kommunalt uppdrag att fokusera på utbildningssatsningar som stöder kompetensförsörjning inom de lokala och regionala tillväxtområdena Trä och industriell produktions- och produktutveckling Logistik och handel Vård och omsorg Exempel på framtida utvecklingsområden är entreprenörskap, internationalisering, integration och miljö. 2 VERKSAMHET 2.1 Nässjö lärcenter (NLC) Nässjö lärcenter är kommunens vuxenutbildningsorganisation för utbildning, vägledning och integration med ett lärcenters huvudfunktioner att fungera som mötesplats, mäklare och motor. 2.2 Vägledning och integration (VIE) I nära samverkan med studerande, programdeltagare, utbildningsanordnare, arbetsliv och myndigheter erbjuds/genomförs allmän studie- och yrkesvägledning uppsökande verksamhet rekrytering antagning till Svenska för invandrare (Sfi), Särvux och Komvux handläggning och beslut kring ansökningar till annan kommun än Nässjö (IKE) planering och uppföljning av den studerandes individuella studieplan validering 5

6 handläggning av ärenden inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet (introduktionsprogrammet) upprättande av introduktionsplaner samt uppföljning Verksamheten ska underlätta för den som önskar information om vuxenutbildning, praktik och arbetsmarknad. Studie- och yrkesvägledaren ska ge en oberoende och opartisk vägledning utifrån medborgarens behov, oavsett dennes ålder och sysselsättning. Nässjö lärcenter ska verka för att erbjuda studier och program som främjar en effektiv och möjlig etablering på den regionala arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt nyanlända invandrare. 2.3 Utbildning Nässjö lärcenter ska erbjuda behovsanpassade utbildningar inom ramen för de nationella och lokala styrdokumenten inom: Svenska för invandrare (Sfi) Särvux Komvux (Grundläggande-/gymnasialvuxenutbildning) På eftergymnasial nivå erbjuds utbildningar inom: Yrkeshögskolan (YH) Högskoleprogram och kurser Utbildningarna ska så långt som möjligt bygga på arbetslivets och individens behov och i första hand inom de av kommunen fastställda strategiska profilområden. YH-utbildningarna genomförs i egen regi eller i entreprenadform på uppdrag av andra huvudmän för YH. Även annan eftergymnasial utbildning kan genomföras på entreprenad eller genom att Nässjö lärcenter tillhandahåller lokaler med exempelvis högskolan som ansvarig genomförare. 6

7 2.4 Ekonomi Nässjö lärcenter är en redovisningsenhet inom kommunledningskontoret och med Kommunstyrelsens Utskott II som styrelse. Verksamheten finansieras genom kommunbidrag, statsbidrag, försäljning av utbildning till kommuner, organisationer och myndigheter samt i förekommande fall genom projektbidrag. I samband med det årliga budgetarbetet fastställs effektmål (Pilen) för verksamheten. Fastställda effektmål ska utvärderas och återredovisas. 2.5 Upphandling All kommunal vuxenutbildning upphandlas. Avtalen kan sträcka sig över en tvåårsperiod. Möjligheten att förlänga avtal skall beslutas av styrelsen (Utskott II). I den mån Nässjö lärcenter gör överenskommelser med Brinellgymnasiets vuxenutbildning utan föregående offentliga upphandlingar ska avtalen ha en kostnadsnivå jämförbar med avtalen med externa utbildningsanordnare. Avtalen ska stödja aktuella mål- och utvecklingsfrågor. 3 STYRNING OCH LEDNING 3.1 Kommunstyrelsen (KS) Utskott II, Styrelse för Nässjö lärcenter KS Utskott II utgör styrelse för Nässjö lärcenter. Styrelsen har det förordningsmässiga ansvaret för den kommunala vuxenutbildningen. Styrelsens ansvar och uppgifter i detta avseende framgår av särskilt reglemente. Styrelsen fattar beslut om delegationsordning för Nässjö lärcenter. Styrelsen fastställer Nässjö lärcenters verksamhetsplan. 3.2 Rektor Nässjö lärcenters utbildningschef, tillika rektor för skolformerna Sfi, Särvux, KOMVUX samt YH leder verksamheten inom gällande förordningar och måldokument. I bilaga framgår den delegation styrelsen fastställt för uppdraget. 3.3 Yrkeshögskolans Ledningsgrupper Styrelsen tillsätter de förordningsmässigt reglerade ledningsgrupperna för Nässjö lärcenters yrkeshögskoleutbildningar. Ledningsgrupperna utser inom sig ordförande. 7

8 3.4 Ett lokalt kompetensråd Nässjö lärcenter bedriver utbildningsverksamheten i nära samverkan med kommunala, regionala och statliga myndigheter regionens näringsliv och berörda näringslivsorganisationer regionens vuxenutbildningsenheter andra utbildningsanordnare Vuxenutbildningen i Nässjö står inför viktiga utmaningar när det gäller det nya utbildningssamhället för vuxna. Integrations- och jämställdhetsfrågor blir allt viktigare, tillsammans med frågor om arbete och utbildning på alla utbildningsnivåer. Det eftergymnasiala utbildningssystemet har genomgått en förändring genom inrättandet av Yrkeshögskolan som en egen utbildningsform. Kraven ökar på högre effektivitet och kortare ledtider i planeringsprocesserna, breddning i utbildningsåtaganden, ökad individanpassning i undervisningen, högre resultatnivå, förbättrad totalkvalitet, samt större krav på arbetslivets medverkan och engagemang i utbildningarna. Ett lokalt kompetensråd för strategisk utbildningsplanering arbetar för att vara ett fungerande rådgivande organ till Nässjö lärcenter inom ramen för samverkansavtalen med Jönköpings Tekniska Högskola (JTH), Internationella Handels Högskolan (IHH), Nässjö Näringslivs Aktie Bolag (NNAB) och Träcentrum (TC). Rådet ska främja gemensamma långsiktiga näringslivsinriktade utvecklings- och utbildningssatsningar. Till rådet knyts representanter för JTH, IHH, NNAB, TC, Arbetsförmedlingen (Af) och de fackliga huvudorganisationerna Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens Central Organisation (TCO) och Sveriges Akademikers Central Organisation (SACO) samt ordförandena för Yrkeshögskolans ledningsgrupper. Rådets ordförande är kommunstyrelsens ordförande. 3.5 Interna samrådsorgan Integrationsgrupp En intention är att en samrådsgrupp, Integrationsgruppen, bör finnas i vilken olika aktörer kopplade till det kommunala flyktingmottagandet ingår. Gruppen ska vara ett forum för samråd, information, planering, utvärdering och utveckling. I dag finns flera olika grupper kring 8

9 ämnet integration och lämpligt är att på sikt hitta en samordning. Under hösten 2010 kommer ett underlag för bildandet av en ny grupp att tas fram i samverkan med Arbetsförmedlingen som från och med den 1 december kommer att ha en mer tydlig roll i integrationsarbetet framöver. Den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Genomförandegrupp En samrådsgrupp, Genomförandegruppen, ska finnas i vilken samtliga utbildningsanordnare upp till och med gymnasienivå ingår. Genomförandegruppen är forum för samråd, information, planering, utvärdering och utveckling Deltagarinflytande Utbildningsanordnarna för Sfi, Särvux och Komvux ansvarar för att organisera och genomföra studeranderåd, följa upp eventuella synpunkter och rapportera till skolledningen vid Nässjö lärcenter. Vid vissa tillfällen deltar skolledningen vid dessa träffar. Någon gång per år inbjuds utbildningsanordnarnas studeranderepresentanter till dialog med Nässjö lärceners skolledning kring aktuella dokument och planer Klassråd För varje klass eller motsvarande på Yrkeshögskolan väljs klassrepresentanter som företräder de studerande i såväl programråd som ledningsgrupper Personalkonferens Personalkonferensen är det forum vid vilket övergripande och gemensamma frågor rörande NLCs verksamhet informeras och diskuteras. Personalkonferensen har inget formellt beslutsmandat. Samtliga anställda vid NLC tillhör personalkonferensen. Personalkonferensen ska ha minst sex sammanträden per år Arbetsplatsträffar Respektive underavdelning har egna träffar flera gånger per månad där ledningens deltagande alterneras mellan grupperna. 9

10 3.6 Extern samverkan En väl fungerande samverkan med myndigheter, institutioner, företag, funktioner och nätverk som gör det livslånga lärandet möjligt för alla Vägledningscentrum Samlokaliserat med Arbetsförmedlingens direktservice, Försäkringskassan och Skattemyndigheten erbjuder våra studie- och yrkesvägledare allmän information och rådgivning om utbildningar, studier och arbete Samverkan med arbetslivet/näringslivet Huvuddelen av Nässjö lärcenters utbildning sker i samverkan med arbetslivet. Arbetslivets engagemang sträcker sig över hela utbildningsprocessen, från att medverka i utformningen av utbildningen, delta i genomförandet av utbildning och stå som avnämare vid utbildningens slut. En förutsättning för att framgångsrikt klara uppdraget som utbildningsanordnare i det här perspektivet är att ha tillgång till betydelsefulla samverkansparter. I ett Nässjöperspektiv utgör bransch- och näringslivsorganisationerna Träcentrum och NNAB tillsammans med Af de viktigaste länkarna mellan skolan och arbetslivet. Antalet företag som medverkar i utbildningsprocessen i Sfi, Komvux, Yrkeshögskoleutbildning samt högskoleprogram rör sig årligen om drygt Samverkan med högskolan I det regionala tillväxtavtalet beskrivs utbildningssektorn som drivkraft för att utveckla länets medborgare och länet till en livskraftig region. Nässjö kommun har samverkans- och utbildningsavtal med IHH och JTH inom ramen för Nässjö lärcenters strategiområden. Samverkan med Högskolan i Jönköping syftar till att främja det lokala näringslivets och Yrkeshögskolans utveckling genom forskningsanknytning och kunskapsutbyte. Samverkan med JTH är kopplat till ett högskoleprogram och en Yrkeshögskoleutbildning. Samverkan sker dessutom genom projektet Effektiv samproduktion mellan högskola och näringsliv för regional tillväxt och utveckling (EffSAM), där Nässjö är en av tre noder. 10

11 3.6.4 Samverkan med Högskolan Höglandet/ Höglandets kommunalförbund Högskolan Höglandet utgör den viktigaste samordningslänken för att möjliggöra flexibla utbildningsalternativ och ett behovsanpassat utbud av högskolekurser och högskoleprogram. I samverkan med Höglandets kommunalförbund söks gemensamma anslag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (Yrkesvux) för Höglandskommunerna hos Skolverket. Samverkan har utvecklats kring marknadsföring, fortbildning och delvis gemensam administration. Dessutom samarbetar Höglandets Särvuxpedagoger via gemensamma träffar och/eller erfarenhetsutbytesdagar Externa nätverk I olika externa utbildningsråd och nätverk har lärcentret kontakt med utbildningsanordnare inom de utbildningsformer som återfinns på lärcentret både nationellt och regionalt. 4 DEN PEDAGOGISKA MILJÖN Den pedagogiska profilen Nässjö lärcenters pedagogiska profil baseras på sådana egenskaper som värdesätts av arbetslivet, bland annat vid rekrytering och anställning av nya medarbetare och som även har stor betydelse för vidare studier: god problemlösningsförmåga god samarbetsförmåga hög ämnes-/fackkompetens hög IT-kompetens hög kommunikativ kompetens 4.1 Kunskap och lärande Individuellt lärande Den övergripande pedagogiska utgångspunkten för Nässjö lärcenters program och kurser är kravet på att lärandet individualiseras så att varje studerande får ut det mesta utifrån sina förutsättningar, möjligheter och önskemål. Lärandet ska utgå från en vuxens livssituation och ta 11

12 vara på den studerandes erfarenheter, mål med studierna och förmåga till reflexion. De nationella och lokala målen gäller för samtliga kurser. Valet av undervisningsmetod såsom föreläsningar, laborationer, seminarier, problembaserat lärande, individuell eller gruppvis handledning, skolförlagt studiearbete eller självstudier med eller utan handledning varierar naturligt och behovsanpassat. Utbildningen bedrivs flexibelt med kombinationer av olika metoder, olika lösningar och teknikanvändning. 4.2 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Nässjö lärcenter ska underlätta tillgång till information och flexibla studieformer genom ändamålsenlig och modern informationsteknik, detta innebär bland annat en hemsida som är användarvänlig och lättförståelig webbaserad ansökningsblankett tillgång till lärplattform för dem som studerar vid Nässjö lärcenter tillgång till datorarbetsplatser med bredband distansstudior 4.3 Arbetsmiljö och delaktighet Den studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och skolans arbetsmiljö. Den studerande ska ha kunskap om demokratins principer och utvecklar under studietiden sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Arbetsmiljön på skolan ska präglas av respekt och tolerans mellan individerna som verkar i skolan. 4.4 Lärarens ansvar och uppgifter Den studerande ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos studerande med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka den studerandes tro på sig själv och ge framtidstro vilket utgör grunden för personlig utveckling. 12

13 Varje lärare som verkar i direkt anställning eller hos Nässjö lärcenters utbildningsanordnare ska ha pedagogisk och ämnesmässig kompetens. Lärare som saknar pedagogisk utbildning ska erbjudas fortbildning. Som kursansvarig ska läraren/handledaren ansvara för att kursmålen nås följa den studerandes individuella studieplan (upp till och med gymnasienivå) kontinuerligt hålla den studerande informerad om studieresultaten planera, genomföra och utvärdera kursen i samråd med den studerande utveckla den studerandes samarbetsförmåga arbeta i projektform med tydlig arbetslivsanknytning ha kontinuerliga individuella samtal med den studerande vara väl förtrogen med gällande styrdokument medverka i verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete. 5 KVALITET 5.1 Styrelsens ansvar Styrelsen ansvarar för att verksamheten når de nationella och lokala målen för utbildningen. Styrelsen svarar även för den årliga kvalitetsredovisningen av vilken ska framgå hur de nationella och lokala målen nåtts samt vilka åtgärder som ska vidtas om målen inte har uppnåtts. Styrelsen fastställer Nässjö lärcenters kvalitetsuppföljning, se Utöver uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen är det av särskild vikt att Nässjö lärcenter tillsammans med de studerande och utbildarna kontinuerligt följer upp de studerande uppfattning av den utbildning de genomgått. Genomförda egenutvärderingar och uppföljning ska presenteras för berörda studerande och personal. Följande områden utvärderas på en 6-gradig skala: 1. Organisation och ledning 2. Urval och antagning 3. Praktik 4. Jämställdhet 13

14 5. Pedagogiska metoder och upplägg 6. Studerandeinflytande 7. Kvalitetssäkring av utbildningen 8. Betyg och kunskapskontroll 9. Allmänt 5.2 Effektmål Den kommunala vuxenutbildningen Andelen gymnasiepoäng på yrkesinriktade utbildningar/kurser ska motsvara 70 % av den totala mängden gymnasiepoäng. Särskild uppmärksamhet ägnas andelen studerande inom profilområdena. Två gånger om året görs egenutvärderingar av vid utvärderingstillfället pågående kurser Den eftergymnasiala utbildningen I samverkan med det lokala och regionala näringslivet samt med Högskolan i Jönköping ska Yrkeshögskolan utveckla och genomföra utbildningar inom profilområdena. 2010/2011 ska antalet personer som deltar i någon form av eftergymnasial utbildning på Yrkeshögskolan i Nässjö uppgå till ca 500 deltagare per år. Efter varje avslutad delkurs samt i samband med terminsslut genomförs kurs- /terminsutvärderingar Forskning och utveckling Inom olika projekt samverka med Högskolan i Jönköping, bland annat inom trä och logistik Uppföljning Antal studerande per utbildning och verksamhet, samtliga - Andel yrkesinriktad utbildning inom gymnasial vuxenutbildning - Genusstatistik, samtliga Nyckeltal 14

15 - Nationell likvärdighet, betyg och bedömning, Svenska för invandrare (sfi) och komvux (Grundläggande-/gymnasialvuxenutbildning) Effekt - Uppföljning 6 månader efter avslutad utbildning YH och Yrkesvux Jämförelsemål - Betyg: färre IG än riksgenomsnittet (Komvux) - Ej fullföljd utbildning, fler som fullföljer sin utbildning än riksgenomsnittet 15