Forskningsinformation 3.0

Transkript

1 1 (75) U2012/737/F Dnr Forskningsinformation 3.0 Fokus på processtöd och kunskapsdelning Redovisning av regeringsuppdrag angående förvaltning och vidareutveckling av Sweden ScienceNet (SSN) samt förslag till ett effektivare ekosystem för svensk forskningsinformation

2 Förord 2 (75) Vetenskapsrådet fick 2012 ansvaret för Sweden ScienceNet: Regeringen uppdrar åt Vetenskapsrådet att ansvara för utvecklingen och förvaltningen av den funktion, en databas för bidragsfinansierad forskning, som ett flertal universitet och högskolor genom nätverket Sweden ScienceNet (SSN) har etablerat. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda universitet och högskolor och SSN. För att få beslutsunderlag inför utvecklingen av SSN genomförde Vetenskapsrådet en förstudie i bred samverkan med företrädare för svensk forskning för att få en helhetsbild av det svenska ekosystemet för forskningsinformation. Syftet var att ta reda på behoven av information och tjänster hos olika användare i samhället, främst inom FoU-sektorn. Definition av forskningsinformation I förstudiearbetet har vi utgått från följande definition av begreppet forskningsinformation: Information om och från forskningen, dvs. information om forskare och organisationer, pågående forskning i form av projekt eller program, finansiering, forskningsresultat som patent, produkter, tjänster, processer, rapporter, artiklar, nyheter, pressmeddelanden, inspelade föredrag m.m. Definitionen överensstämmer till stor del med den som ingår i CERIF (the Common European Research Information Format) en standard för informationsbeskrivning och -hantering som tagits fram av The European Organisation for International Research Information (eurocris, I rapporten Forskningsinformation 3.0 redovisar Vetenskapsrådet dels sitt uppdrag till regeringen angående förvaltningen av SSN, dels resultatet av förstudien som innehåller förslag på vidare utveckling. Med forskningsinformation 3.0 menar vi fokus på individuella behov och stöd i arbetsprocesser, anpassade e-tjänster, delad information - maskin till maskin m.m. 2.0 handlar om dynamiskt innehåll, interaktion och bloggar, medan 1.0 handlade om en statisk, platt information med forskares hemsidor och separata databaser. Beställare: Jonas Björk, chef för avdelningen för forskningsfinansiering, Vetenskapsrådet. Beställarombud: Jenny Nordquist, chef för enheten för uppföljning, avdelningen för forskningsfinansiering, Vetenskapsrådet Projektledare: Agneta Ringaby, kommunikatör Vetenskapsrådet, projektledare forskning.se Projektgrupp: Torulf Lind, IT-strateg, Vetenskapsrådet, och Johan Groth, tekn.dr., Groth & Groth AB.

3 3 (75) Förord... 2 SSN - ett steg mot en samlad bild av svensk forskning... 4 redovisning till departementet av arbetet under 2012 Nuvarande organisation... 4 CERIF och automatiserad import... 5 Finansiärer och data... 5 Juridiska frågor... 6 Användarforum... 6 Budget/Utgifter... 7 Sammanfattning av Vetenskapsrådets förstudie... 8 Inledning Fokus på processtöd och kunskapsdelning Fyra grundläggande behov Behov utifrån enskilda användargrupper Utmaningar Goda förutsättningar för bättre samordning Förslag: sju steg mot visionen Forskningsinformation Bilaga 1: Metod och genomförande Bilaga 2: Behovsbeskrivning som scenario Bilaga 3: Analys av befintliga system och deras innehåll Bilaga 4: Ta fram underlag för framtida domän- och informationsmodeller Bilaga 5: Deltagare Bilaga 6: Ingående legoklossar... 73

4 SSN - ett steg mot en samlad bild av svensk forskning redovisning till departementet av arbetet under (75) Enligt regeringsuppdraget ska SSN innehålla bidragsfinansierad forskning från statliga finansiärer och får innehålla bidrag från privata finansiärer. Ledningsgruppen för SSN beslöt att från början bjuda in även privata forskningsfinansiärer. Under året har Vetenskapsrådet framförallt arbetat med se över vilka juridiska aspekter som behöver tas hänsyn till, att hitta ett enhetligt sätt att arbeta med finansiärsdata, samt hur användarnas och den tidigare ägarorganisationen för SSN involveras i utvecklingen. Nuvarande organisation För närvarande förvaltas SSN i en interimslösning där representanter från universitetens tidigare samverkansgrupp nu ingår i en strategisk ledningsgrupp tillsammans med representanter från Vetenskapsrådet och ytterligare ett antal forskningsfinansiärer.

5 CERIF och automatiserad import Vetenskapsrådet har fortsatt arbetet med att skapa automatiserade importer av data från finansiärer. Data om finansierade projekt levereras direkt från forskningsfinansiärerna och för att sänka underhållskostnaderna för import av data pågår just nu ett arbete för att automatisera flödet. Denna funktionalitet finns det redan stöd för i den Converis-plattform som systemet bygger på, så det huvudsakliga arbetet ligger hos finansiärerna. 5 (75) I samband med denna förändring sker också en övergång till CERIF, the Common European Research Information Format, som är en standard för hantering och överföring av forskningsinformation inom EU. CERIF har tagits fram av The European Organisation for International Research Information (eurocris, Målet är att all data som tas in ska bygga på CERIF. VINNOVA är nu CERIF-kompatibla och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) arbetar med det. CERIF- integrationen är beräknad att ske under det fjärde kvartalet Även SSF har förberedelserna för denna övergång. Finansiärer och data För att säkerställa god kvalitet på data och en tydlighet i vilket data som finns i databasen har Vetenskapsrådet tagit fram ett antal krav och principer. I ett första steg är det viktigaste kravet att den forskning som ska finnas i databasen är bidragsfinansierad forskning med svenska lärosäten som mottagare av medlen. För närvarande görs en uppdatering per år och finansiär. Planen är en tätare uppdatering vilket förutsätter att den kan göras med automatik. Insatser har påbörjats för att möjliggöra automatisk uppdatering. Enligt regeringsuppdraget ska databasen innehålla forskningsprojekt. Målet är att utvecklingsprojekt inte ska presenteras, men hur detta ska avgränsas är inte helt tydligt idag. Minikravet på information till databasen är för närvarande: Diarienummer, titel på projektet på svenska och engelska, projektsammanfattning och populärvetenskaplig sammanfattning om möjligt på svenska och engelska, startdatum för projektet, slutdatum för projektet, namn på finansiärens utlysning, diarienummer på finansiärens utlysning, beviljat belopp per år, ämneskod (SCB-koder enligt OECD-FOS som nu är svensk standard är under utredning), för- och efternamn på projektledare och om tillämpligt även medverkande forskare samt om möjligt titel, födelseår, kön och e-postadress, bi-

6 6 (75) dragsmottagande lärosäte för projektledare och eventuella medverkande samt arbetsställe (ofta en institution). Ytterligare avgränsningar, i form av t.ex. bidragsformer och klassificering enligt OECD:s Field of science, behöver utredas. Under året har data lämnats från IFAU, Ragnar Söderberg och Cancerfonden. Dessa data väntar på att publiceras efter att överenskommelser skrivits. Forskningsstiftelsen Mistra arbetar med att ordna data i ett format som kan exporteras till SSN. Europeiska kommissionen har lämnat testdata och analyser av detta har påbörjats. En förutsättning för att databasen ska bli komplett avseende statligt finansierad forskning, är att de statliga forskningsfinansiärerna får i uppdrag att leverera sådana data till Vetenskapsrådet enligt de riktlinjer som myndigheten sätter upp. Juridiska frågor Vetenskapsrådet arbetar också med att se över hur överenskommelserna ska se ut med finansiärer och i vilken mån de statliga finansiärerna kommer att kunna få detta reglerat genom regleringsbrev. Det är också ett krav att personuppgiftslagen beaktats inför överföring av data. Vetenskapsrådet kommer att ta fram en text till finansiärerna som upplyser sökande forskare om att information om i första hand beviljade projekt kan komma att publiceras i databasen och innebörden av detta. Användarforum Ett gemensamt användarforum för SSN och ansökningssystemet Prisma kommer enligt beslut att skapas under Deltagarna kommer främst att bestå av representanter från forskningsutförare. Här kommer information, frågor och förslag på kommande utvecklings- och förvaltningsarbeten samlas och diskuteras. Användarforum är planerat att bestå av ett virtuellt forum med ett stort antal deltagare samt en mindre expertgrupp som träffas i fysiska möten.

7 Budget/Utgifter 7 (75) Vissa förändringar har gjorts i den budget för 2012 som lades inför Vetenskapsrådets övertagande av Sweden ScienceNet: Kostnaden för dataimporter är ca 200 TSEK lägre för att antalet importarbeten varit lägre än väntat. Överlämningen av koordinatorsarbetet till Vetenskapsrådet har gått något snabbare än väntat vilket resulterat i en sänkning av kostnader med ca 50 TSEK. Förstudien har blivit 200 TSEK lägre p.g.a. att lärosäten och finansiärer har bidragit med arbete i större utsträckning än väntat. En licens för Federated search har lagts till i budgeten. Förstudie kring utvecklat ekosystem för forskningsinformation

8 Sammanfattning av Vetenskapsrådets förstudie Syftet med arbetet att förbättra det svenska forskningsinformationssystemet och gå mot Forskningsinformation 3.0 är att få till effektiva processtöd inom FoU-sektorn, särskilt för forskare och analytiker, underlätta kommunikation kring forskning och spridning av forskningsbaserad kunskap samt öka samverkan såväl nationellt som internationellt. De flesta av landets FoU-aktörer har idag värdefull information om forskning och forskare lagrat i databaser och på sina webbplatser. Det som saknas är möjlighet till överblick och att enklare kunna ta fram strukturerade underlag som grund för analys och strategiska beslut. 8 (75) Med forskningsinformation 3.0 menar vi fokus på individuella behov och stöd i arbetsprocesser, anpassade e-tjänster, delad information - maskin till maskin m.m. Forskningsinformation 2.0 handlar om dynamiskt innehåll, interaktion och den sociala webben, medan 1.0 handlade om en statisk, platt information med forskares hemsidor och separata databaser. Resultaten från förstudien bekräftar att Sweden ScienceNet (SSN) utgör en bra grund som kan bidra till det övergripande målet att förbättra det svenska ekosystemet för forskningsinformation. För att effektivisera arbetet och undvika dubbelarbete bör fler källor för forskningsinformation kopplas ihop. Och för att ytterligare öka nyttan och återanvändningen bör ett antal målgruppsanpassade e-tjänster skapas på nationell nivå, primärt för FoU-sektorn, vilket också kommer att gynna övriga användare i samhället. Vi rekommenderar några angelägna utvecklingsvägar som tar hänsyn till såväl användarnytta som verksamhetsnytta och samhällsnytta.

9 Våra 7 förslag i korthet: (till förslagen i detalj) 9 (75) 1. Gemensam målbild för svensk forskningsinformation Vi föreslår att Forskningsinformation 3.0 kan vara en gemensam målbild i det fortsatta arbetet att förbättra det svenska systemet för forskningsinformation 2. Etappvis utveckling Vi föreslår att i första hand arbeta vidare med information och processer som gynnar FoU-sektorns aktörer - i första hand forskare och analytiker 3. Gemensamma standarder, modeller och riktlinjer Vi rekommenderar att Vetenskapsrådet, koordinerar och företräder den svenska FoU-sektorn i frågor som syftar till mer effektiv och modern informationssamverkan Vetenskapsrådet ger rekommendationer och publicerar råd och riktlinjer i samband med eventuell vidareutveckling av olika informationsmodeller Vetenskapsrådet ska kunna samordna den svenska medverkan i olika internationella modellarbeten, exempelvis kring CERIF Vetenskapsrådet tar fram och ansvarar för en nationell tjänstearkitektur för forskningsinformation De nationella forskningsbiblioteken och Kungliga biblioteket får möjlighet att engagera sig i lärosätenas fortsatta ar- 4. E-tjänster och arkitektur bete med att förbättra det svenska ekosystemet för forskningsinformation, även utöver publikationer. Vi föreslår att Följande nationella e-tjänster etableras: En cv-databas för forskare och ett intressentregister för FoU-aktörer som etableras av Vetenskapsrådet i samråd med forskning.se En länkportal för utlysningar som etableras av forskning.se Övergripande behov av forskningsinformation: Överblick över svenska FoU - aktörer, verksamhet och resultat Fördjupningsmöjligheter Användarvänliga smarta e- tjänster som stöd i arbetsprocesser Jämförbara data för bättre analyser Följande nationella e-tjänster fortsätter att förvaltas: En projektdatabas baserad på befintlig Converis-plattform i Sweden ScienceNet En publikationsdatabas (SwePub) som förvaltas och byggs ut av KB

10 10 (75) Följande riktlinjer för effektiva integrationer sätts: Alla offentliga databaser för forskningsinformation ska ha ett API för att kunna leverera data Alla API:er ska vara öppna i den utsträckning PUL tillåter detta Integrationerna ska vara automatiserade för att minimera förvaltningsarbetet Integrationerna ska följa nationella och internationella informationsmodeller där detta finns. T.ex. ska CERIF användas vid överföring av projektdata Integrationerna ska baseras på etablerade standardteknologier så som webservices där detta är möjligt Dubbellagring av data i olika centrala system undviks där det är möjligt 5. Organisation och förvaltning Lösningar: Vi rekommenderar att Forskning.se som nationell samverkansportal, ska få en tydlig nationell styrning Nationella arbetsgrupper ska tillsättas vid behov, för att diskutera och ge förslag till lösningar i frågor som rör hela FoU-sektorn SUNET:s roll som servicecenter för FoU-sektorn utökas med e-tjänster inom forskningsinformation som kräver samfinansiering Gemensam målbild Nationell samordning vad gäller standarder, formulär, e- tjänster, ORCID, PuL-hantering m.m. Teknisk anpassning för delad information genom öppna format och API:er 6. Förslag på prioritering inför 2013 Kvalitet Forskning.se som nationell samverkansportal Förankring 7. Förslag på prioritering inför En nationell styrelse för forskningskommunikation och samverkan startar Nya funktioner Kvalitet fler källor Centraliserad finansiering Framgångsfaktorer: Öppenhet transparens och bra förutsättningar för delad information Långsiktighet flexibla lösningar och etappvis utveckling Samverkan ger engagemang och säkerställer hög användbarhet inom FoU-sektorn och trovärdighet gentemot övriga samhället

11 Inledning 11 (75) Bakgrund Sweden ScienceNet startade 2005 och byggde då vidare på det tidigare s.k. LIFT-projektet från 2003 som startades av KI, KTH, SU, Stockholms stad och Avedas utvidgades det hela med fler universitet, bytte namn till Sweden ScienceNet, fortfarande avgränsat till life sciences men med den uttryckta målsättningen att bidra till utvecklingen av ett nationellt system för hantering av all forskningsinformation från samtliga svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut samt en strävan efter ett system som inkluderar samtliga vetenskapsområden. Idag består databasen av strukturerad information om bidragsfinansierad forskning till universitet och högskolor och behovet är att skapa en gemensam infrastruktur för hela FoU-sektorn. Ansvaret för SSN flyttades 2012 över till Vetenskapsrådet i form av ett regeringsuppdrag. Då Vetenskapsrådet också fick till uppdrag att utveckla SSN, påbörjades en förstudie för att analysera hela det s.k. svenska ekosystemet för forskningsinformation, dvs. hur forskningsinformationen hanteras och av vem, inte bara vilka tekniska system som används. Genomförande I förstudien har fem arbetsgrupper bemannats med frivilliga representanter från lärosäten, offentliga och privata forskningsfinansiärer, organisationer som KB, SUHF, HSV, SCB och SKL. Förstudiens resultat bygger på bred erfarenhet från deltagande parter, diskussioner i workshops och arbetsgrupper samt kompletterande samtal med personer och organisationer inom och utom FoU-sektorn. Prioriterade grupper för arbetet har varit forskare, FoU-organisationer, näringsliv och media. Samtal har också förts med personer inom SKL, kommuner och regioner. De rekommendationer som nämns har formulerats av förstudiens projektgrupp. Utgångspunkter Uppdraget för förstudien har varit att beröra utvecklingsmöjligheterna för databasen såväl som för hela det nationella ekosystemet. Dels skulle vi ta reda på FoU-aktörernas behov av strukturerad forskningsinformation, dels skulle vi undersöka bärigheten i idén att koppla samman databasen med fler nationella källor och tjänster för forskningsinformation. Avgränsningar Enligt regeringsuppdraget ska databasen hantera bidragsfinansierad forskning. Detta innebär att varken uppdragsfinansierad forskning eller forskning som bedrivs med de fakultetsmedel som betalas direkt till universiteten behandlas nu, även om önskemål finns att på sikt få in all pågående forskning.

12 12 (75) Förstudien bygger på kvalitativa diskussioner och samtal med erfarna personer. Inga kvantitativa undersökningar har gjorts, vilket vi rekommenderar inför utveckling av eventuella nya specifika tjänster för att kunna fånga in mer detaljerade behov. Internationell omvärldsbevakning har inte prioriterats. Dels av tidsskäl, dels för att vi haft svårt att identifiera några goda exempel som arbetar med hela landets FoU-sektor. Fokus på processtöd och kunskapsdelning Sverige satsar stort på forskning och har hög kvalitet när det gäller forskning och utveckling (FoU). När det handlar om forskningsinformation finns stora utvecklingsmöjligheter samt behov av och efterfrågan på bättre lösningar för att få ut mer nytta av den information som finns. Till stor del beror denna brist på att flertalet system, såväl lokala som nationella, är byggda som s.k. stuprör, dvs. de är användbara som enskilda tjänster men saknar gemensam informationsstruktur och är därmed svåra att koppla samman och återanvända data. Stora resurser har lagts och läggs fortfarande på att utveckla system som saknar förmåga att prata med varandra. Detta medför att manuellt arbete måste utföras i många arbetsprocesser, t.ex. i samband med analys och rapportering. Andra konsekvenser är att efterfrågad information inte fullt ut når användare inom och utom FoU-sektorn, d.v.s. analysarbete, forskningskommunikation och samverkan försvåras. Genom att aggregera bidragsfinansierad forskning i strukturerad form, finns goda möjligheter för bred återanvändning av den insamlade informationen. Fler källor för forskningsinformation bör kopplas ihop och för att ytterligare öka nyttan och återanvändningen bör ett antal målgruppsanpassade e-tjänster skapas på nationell nivå. Tjänsterna ska i första hand fokusera på olika användare inom FoU-sektorn t.ex. i samband med ansökningar och analyser, stöd i kommunikationsprocesser, hjälp att hitta relevanta partners för t.ex. samarbete inom FoU och samverkan forskning/näringsliv eller tjänster för att hitta föreläsare, skräddarsy informationsflöden m.m. För att uppfylla fler användares behov, bör mängden data om pågående forskning, resultat och kompetens successivt vidgas till att omfatta hela FoU-sektorn. För att ytterligare öka nytta och spridning av forskningsinformation, bör informationen göras tillgänglig via s.k. öppna API:er så att fler aktörer i samhället, även privata, kan utveckla olika tjänster för specifika behov. Behoven av forskningsinformation är relativt likartade inom och utom FoU-sektorn. Störst krav på kvalitet har FoU-sektorns statistiker, som har till uppgift att utföra mätningar och ta fram underlag för analys och strategiska planer. Detta kräver tillgång till jämförbara och aktuella data. Övriga användare prioriterar kvantitet, överblick och enkel tillgänglighet här är det tro-

13 13 (75) värdighet och relevans för det egna behovet som styr, inte vem som finansierat forskningen eller var den utförts. Ett förbättrat system som gynnar FoU-sektorn, kommer även att gynna andra användares behov. Vi rekommenderar därför att i första hand prioritera behoven inom FoU-sektorn, i synnerhet forskarnas behov (t.ex. stöd i ansökningsprocessen, vid återrapportering och för att hitta samarbetspartners) men också administratörernas behov av att ta fram underlag för t.ex. analys, rapporter och kommunikation. Att inte kunna dela relevant forskningsinformation utifrån organisationers och enskilda användares olika behov medför att tjänstemän inom FoU-sektorn får utföra manuell handpåläggning och ägnar sig åt onödigt dubbelarbete vad gäller publicering och uppdatering i olika källor. Bristen på överblick innebär också att andra aktörer har svårt att utföra de arbetsuppgifter som kräver forskningsbaserad kunskap. SSN kan vidareutvecklas och utgöra en användbar plattform i arbetet att förbättra det svenska systemet för forskningsinformation. Det finns många FoU-databaser i landet. SSN bör kopplas samman med fler källor för att leverera ytterligare användbart material med relevans för olika arbetsprocesser och tjänster. Detta utvecklingsarbete bör även fortsättningsvis göras i dialog med FoU-aktörer för att säkerställa nyttan, ta vara på kompetens och bidra till en god förankring. Som ett första steg vad gäller sammankoppling med andra källor, bör ett djupare samarbete inledas med SwePub och Kungliga biblioteket. För att öka tillgängligheten av innehållet och öka möjligheterna till användarvänliga tjänster relaterat till annan information, har Vetenskapsrådet föreslagit att SSNs information ska bli tillgänglig via samarbetswebben forskning.se. Detta förslag har mottagits positivt av förstudiens arbetsgrupper och av den strategiska ledningsgruppen för SSN. Förslaget är också att forskning.se ska bli en nationell samverkansportal, varifrån olika användare ska kunna nå ett flertal källor och tjänster. Målet är att samverkansportalen ska styras av beslutsfattare (rektorer, generaldirektörer etc.) från FoU-sektorn. Ledningsgruppen för SSN har fattat beslut om att Sweden ScienceNet ska byta namn till SweCRIS. CRIS, Current Research Information System, är den internationellt använda beteckningen för denna typ av system. Namnbytet tydliggör systemets roll för internationella aktörer.

14 14 (75) I takt med att samverkan ökar inom ekosystemet för forskningsinformation och gemensamma e-tjänster skapas, uppstår ett behov av en central leveransorganisation. Som exempel kan nämnas Prisma, ett system för ansökningshantering som väckt intresse hos flera finansiärer och lärosäten, samt ett centralt API för forskningsinformation för lärosäten som vill minska manuell hantering i lokala projektdatabaser. I stället för att en ny leveransorganisation sätts upp föreslår vi att gemensamma tjänster inom forskningsinformation och forskningsfinansiering läggs inom SUNET:s tjänsteportfölj enligt redan etablerad infrastruktur. Eftersom SUNET i stort sett inte har någon bemanning för förvaltning föreslås att en central förvaltare utses för respektive central e-tjänst. Med bättre samordning och gemensamt fokus på FoU-sektorns behov i dess olika arbetsprocesser, nyttjar vi även de offentliga resurserna mer effektivt samtidigt som nyttan ökar även för övriga användare i samhället. Samverkan är betydelsefullt för såväl innehåll, tekniklösningar som tjänster. För framgång i det fortsatta arbetet behövs även: tydlig målbild, gemensamma standarder, fokus på nytta och användbarhet, långsiktigt arbete, flexibla lösningar samt etappvis utveckling. Fyra grundläggande behov I förstudien har vi bekräftat att användarnas olika behov i princip kan delas in i fyra huvudtyper och att alla kan tillgodoses i ett förbättrat nationellt system för forskningsinformation. Forskare Analytiker FoUsektorn Näringsliv Media Övriga grupper o intresserad allmänhet 1. Hålla sig uppdaterad (allmänt) 2. Ta reda på (något) 3. Uträtta ärenden x x x x x x x x x x x x x x 4. Nå ut x x De första fem användargruppernas behov definierades under förstudiens inledande workshop som särskilt viktiga att tillgodose. Uppfylls dessa behov gynnas även den sjätte, betydligt bredare, användargruppen.

15 Hålla sig uppdaterad 15 (75) Hålla sig uppdaterad om såväl nya satsningar och utlysningar, som forskningsresultat i form av publikationer och nyheter. Ta reda på Ta reda på något exempelvis hitta finansiärer för ansökningar, samarbetspartners för projekt, hitta en forskare för intervju, som föreläsare eller faktalämnare eller när beslutsfattare behöver underlag för beslut. Men det kan också handla om att söka forskningsresultat och forskningsbaserad kunskap i undervisning, projektarbeten, uppsatsskrivning, egna föredrag, andra arbetsrelaterade uppgifter eller av ren nyfikenhet. Behoven att hålla sig uppdaterad eller ta reda på något, är vanligast bland användare inom näringsliv, media, skola, kommuner, landsting och andra offentliga tjänstemän utanför FoUsektorn, men också inom FoU-sektorn. Den utan tvekan vanligaste önskan är att användaren direkt får en bra överblick, gärna tematiskt indelad, där var och en utifrån sina behov snabbt kan hitta relevant information. När det gäller nyhetsflöden om nya satsningar, utlysningar och resultat, vill mottagarna kunna välja ett anpassat flöde efter eget intresse och behov. Några vill gå till en webbsida, andra vill få informationen direkt till sin e-post eller via mobilen. En tredje gemensam faktor för användarna är att de först av allt vill ha kort information, för att snabbt kunna bestämma är det här relevant för mitt behov?. När de hittat rätt information, vill de ha möjlighet att kunna gå ner på djupet och även få tag i den vetenskapliga rapporten, avhandlingen eller artikeln. Egna behovet är viktigast När det gäller användare inom näringsliv, kommun, landsting, media och skola vill de komma åt en så heltäckande källa som möjligt. Det innebär att även data från exempelvis forskningsinstitut och sektorsforskning på sikt bör ingå och att forskning och utveckling finansierad med såväl nationella som lokala bidrag samt fakultetsmedel är lika intressant för dessa användare. Relevansen för det egna behovet är det absolut primära aktualiteten är också viktig. Vem som finansierat forskningen eller var den utförts, saknar tyngd i detta sammanhang. Däremot är behovet starkt att kunna lita på informationen, dvs. att den bygger på vetenskaplig grund och kommer från seriösa aktörer och källor.

16 Nyheter - en underutnyttjad resurs 16 (75) En efterfrågad men inte fullt utnyttjad forskningsinformation är nyhetstexter i form av notiser eller pressmeddelanden, eventuellt med länk till fördjupad information på en webbsida. Nyheter är starkt efterfrågade av samtliga användare som vill hålla sig à jour. Nyhetsinformation är också relativt kort skriven vilket uppskattas. Dessutom behöver den typen av information inte uppdateras nyheter har en datering som anger när informationen skrevs, det räcker. Nyhetsinformation finns det gott om inom FoU-sektorn, det som saknas är gemensamma standarder för att strukturera nyheterna och system för hur forskningsnyheter bättre ska kunna tillgängliggöras och återanvändas på ett nationellt plan. Pressmeddelanden från UoH, samt från ytterligare några FoU-aktörer, samlas idag via tjänsten Expertsvar och sprids vidare också via forskning.se. Här finns stora utvecklingsmöjligheter för att öka volymen och därmed uppfylla fler användares behov. Samordning av nyhetsbrev inom FoU är ett annat intressant område. Uträtta ärenden Uträtta ärenden, kan handla om att göra en utvärdering eller analys av hur utdelade bidrag har använts, vad de resulterat i eller hur fördelningen av pengar ser ut inom vissa områden. Ett annat exempel handlar om när en forskare ska söka bidrag och vill uppdatera sitt cv, samla information om sina tidigare publikationer och rapporter. Att uträtta ett ärende skiljer sig på flera sätt från de två ovanstående behoven. Statistiker och analytiker, har helt andra behov av att använda strukturerad forskningsinformation med data som går att jämföra. Här finns inget behov av att hitta allt. Det absolut viktigaste är att klart och tydligt se vilken information som ryms i källan och vad som inte finns med. Aktualiteten är också avgörande, dels att uppdateringen sker kontinuerligt, helst månatligen, dels att samtliga uppgifter har samma aktualitet för att vara jämförbara. I regel handlar analyserna om tydligt avgränsade områden, exempelvis inom den egna organisationen, bidragsfinansierad forskning, forskning till UoH, offentligt finansierad forskning m.m. För forskarnas del handlar det i huvudsak om en önskan att underlätta ansökningsprocesserna som tar en stor del av forskarnas tid. En nationell databas eller tjänst med forskningsinformation kan också vara till nytta för forskarna i de fall en ansökan kräver bredare samverkan och därmed behov av att hitta lämpliga partners. Inom det egna forskningsfältet använder sig forskarna mest av sina personliga nätverk och forskningsdatabaser.

17 Nå ut 17 (75) Nå ut med forskningsinformation är viktigt för lärosäten och finansiärer. Publikationer är väl strukturerade och enkelt åtkomliga via SwePub, pågående forskning är delvis sökbar via forskning.se och blir successivt mer tillgänglig och strukturerad via SweCRIS-systemet. Forskningsnyheter finns delvis samlade via Expertsvar/forskning.se, men enbart från medlemmar i Expertsvar. Forskningsnyheter från fler FoU-organisationer och information om forskares kompetens, saknar enhetlig struktur och är därför svårare att återanvända. Från VINNOVAs sida finns också behov av att effektivare kunna nå ut med information om och kontaktvägar till organisationer och grupper för samverkan. Behov utifrån enskilda användargrupper Behoven att på ett ställe kunna söka sig fram till pågående forskning, forskare och forskningsresultat uppskattas av samtliga användare vi varit i kontakt med. Särskilt företagare och tjänstemän som inte arbetar inom akademin är osäkra på vart de ska vända sig för att komma åt den information de behöver. Kraven på jämförbara data med god struktur och tydlig information om vilken data som ingår, är högst hos analytikerna som ska göra utvärderingar. Ju längre bort från FoU-sektorn användarna befinner sig, desto mer släpper kraven på att informationen ska vara fullt jämförbar. I förstudien har FoU-sektorns behov prioriterats, främst forskarnas och analytikernas. Forskare: Allt på en plats, överblick över egna ärenden Helst en nationell ansöknings- och utlysningstjänst Åtminstone mer enhetligt utformade ansökningsformulär Uppdatering av cv på ett ställe Få privata påminnelser om deadline på utlysningar, rapportering mm Forskare lägger mycket tid på att ansöka om forskningsbidrag. Det skulle spara tid och vara till nytta i arbetet för såväl forskarna själva som för stödjande verksamhet om det fanns en enhetlig nationell ansökningstjänst, eller åtminsonde en nationell utlysningstjänst med samlad information om årets aktuella bidragsutlysningar. Forskarna borde också få möjlighet att själva välja hur de vill få information om utlysningar, beredningsarbete, beslut och påminnelser om rapportering. En extra tjänst vi tror skulle inspirera forskarna, är om de också får möjlighet att se hur information om deras forskning och beskrivningar av deras kompetens läses och återanvänds av andra. Detta kan lösas via t.ex. e-post, sms, appar och sociala nätverk om information om forskare, beviljade bidrag och utlysningar finns samlad.

18 18 (75) Den högst prioriterade e-tjänsten för forskare som nämnts under förstudien är just en nationell ansökningstjänst, en ambition som bör finnas kvar. Ett första steg kan vara ansökningssystemet PRISMA, som Vetenskapsrådet, Formas och FAS utvecklar och planerar att dela med sig av till fler FoU-organisationer. PRISMA innehåller en cv-databas med flera användbara funktioner. Ett förslag är att den databasen ska kunna få en bredare användning än för Prisma och därmed utgöra grunden för en nationell cv-databas. I systemet finns Mina sidor, där forskarna kan lagra sitt cv, uppdatera sina personliga uppgifter och annan information om sin forskning. Andra planerade funktioner är att forskarna genom en enkel markering ska kunna koppla ihop sitt cv och sina ansökningar med relevant information om sin tidigare forskning. I första hand handlar det om kopplingar till internationella källor som Web of Science eller Scopus samt SwePub, som därmed kommer att bli den nationella länken till vetenskapliga publikationer. Den stora fördelen är tidsbesparingen ifall forskarna bara behöver hålla en källa uppdaterad med fakta om sin egen forskning och kompetens. Detta förutsätter att hela, eller åtminstone delar av, informationen från cv-databasen kan hämtas av lärosätena för presentation på deras respektive webbsidor och eventuellt kunna återanvändas i andra publika sammanhang. Det har också framkommit önskemål om att forskarna, om de så önskar, ska kunna få hjälp av andra personer vid lärosätet att förbättra sin personliga presentation, då som en mer populärt skriven variant. Visionen är alltså att ta fram mer enhetliga system, i första hand mer enhetliga formulär, för ansökningar om forskningsbidrag för att spara forskarnas tid. Framtida system bör utformas för att ge stöd i samtliga processer; förenkla ansökningarna, hitta partners att samverka med, följa beredningsarbetet och det egna ärendet. Att också få information om forskningens infrastrukturer och forskningsdata skulle kunna vara ett intressant, liksom stöd i kommunikationsprocessen att beskriva och se till att resultaten kommer till nytta. En idé som nämnts är att kanske i anslutning till cv-databasen - skapa en form av speeddating - tjänst eller forskarnas Linkedin, där forskare kan hitta forskare eller företag att samverka med och där företag kan hitta forskare. FoU-analytiker: Tydlig avgränsning och redovisning av vilka källor som ingår i den nationella databasen Uppgradering minst en gång per månad för att garantera aktualitet Stabil datakvalitet olika ID ska t.ex. kunna matchas mot varandra Flexibla exportmöjligheter, för att undvika dubbelarbete Möjlighet att kommunicera med andra IT-system, för att undvika manuellt arbete

19 Sökning och sortering utifrån olika parametrar 19 (75) Visionen för analytikerna är att kunna följa forskningsprocessen från bidragsbeslut och beviljandegrad till publicerat resultat eller patent. Jämförande nyckeltal med andra universitet efterfrågas också. Även analytikerna skulle ha nytta av en nationell utlysningsportal och en nationell cv-databas med information om forskarnas biologiska ålder, karriärålder dvs. tid för disputation, samt var examina avlagts. Analytiker vill gärna få stöd i arbetet att analysera forskarnas samarbeten på forskar- och organisationsnivå, inom och utom landet, med industrin och samhället i övrigt (samverkan och nyttiggörande), samt mellan olika ämnesdiscipliner (tvär- och mångvetenskap). Idag förutsätter den uppgiften mycket manuellt arbete när de medverkande författarnas adresser behöver analyseras, vilket indikerar att även adresser bör standardiseras. Nationellt homogena och verifierade data ökar möjligheten att analysera projekt och program knutna till fler än ett lärosäte. En annan önskan är att kunna koppla samman projekt, inte bara forskare, med publikationerna. Detta för att kunna ta fram kostnaden per publikation och att följa upp kravet på Open Access dvs. att publikationer från offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet och tillgängligt för alla att gratis ladda ner och använda. Som stöd i analytikernas arbete vore det också värdefullt att i ett och samma system få fram uppgifter om SCB:s och HSV:s nationella forskningsstatistik i form av jämförande nyckeltal. För att underlätta analytikernas arbete måste sökning och sortering kunna göras utifrån en rad olika parameterar som t.ex. finansiär, utlysning, bidragsform, namn på forskare eller forskar- ID, beviljade medel per år, värdhögskola, ämnesområde (medicin, teknik, humaniora osv.), tematisk klassificering, projektets titel och kontraktsnummer. Även EU-finansierade projekt är angeläget att få med i databasen. Analyser av svensk bidragsfinansierad forskning är av intresse för lärosäten, forskningsfinansiärer, nationellt samordnande myndigheter, departement och andra intressenter. Underlagen behövs för nationella och interna strategier, administration av medfinansiering, stöd inför ekonomisk rapportering.

20 Övriga tjänstemän inom FoU-sektorn: Smala och breda nyckelord att söka på Lätt och snabbt hitta kompetens, även inom det egna lärosätet Bra textunderlag om forskaren och forskningen som kan återanvändas och vidareutvecklas Länksamlingar till information som saknas i databasen Jämförelser, statistikverktyg, grafverktyg Möjlighet att utbyta data mellan olika system, nationella och lokala 20 (75) Tjänstemän på lärosätena har exempelvis behov av att snabbt kunna hitta egna forskare med goda förutsättningar att delta i företagssamarbeten, eller vilka som är lämpliga att hänvisa till efter förfrågningar från media. Forskningssekreterare som bidrar med stöd och råd till forskarna har stor hjälp av en nationell utlysningstjänst. Kommunikatörer vill komma åt nyckeltal och statistikuppgifter för att kunna identifiera och lyfta forskningsområden där det egna lärosätet utmärker sig jämfört med andra. Uppgifterna behövs för marknadsföring och rekryteringsarbete. Andra behov är att enkelt komma åt underlag om forskarna och deras projekt som kan ligga till grund för nyheter eller webbtexter, gärna länkar till föreläsningar eller andra videofilmer som forskarna lagt upp i anslutning till sitt cv. När det gäller lärosätenas ekonomihandläggning används idag manuellt inmatad information av institutionerna i lokala kontraktsdatabaser. Med tanke på statens önskan att myndigheter ska effektivisera sin verksamhet, skulle det vara tidsbesparande om så många uppgifter som möjligt av den karaktären kunde finnas i SSN och återanvändas av lärosätena. Uppgifterna handlar om finansiering, beskrivning, kontraktsnummer, summa, periodisering, när rekvirering och rapportering ska ske. Forskningsinstituten och nätverket RISE, Research Institutes of Sweden, ser också en stor nytta med en nationell ansökningsportal eller utlysningsportal. Forskarna vid forskningsinstituten har samma behov som forskare vid lärosätena. Likaså skulle en nationell databas med samlad information om forskare och forskning vara värdefull för forskningsinstituten, som idag inte har någon egen samlad databas över sina projekt. Instituten lämnar underlag till RISE som årligen till näringsdepartementet ska rapportera vad som görs och beskriva effekten av utdelade medel. Så kallad uppdragsforskning räknas som affärsprojekt och är ofta sekretessbelagd, medan delfinansierade projekt syns öppet. Såväl forskare som RISE skulle värdesätta att få tillgång till beviljade projekt på ett ställe för att exempelvis kunna ta kontakt med andra forskare.

21 21 (75) Nationellt samordnande myndigheter som Högskoleverket (HSV), Statistiska Centralbyrån (SCB) En databas om forskningsutförare skulle kunna ge dessa myndigheter en mängd kompletterande information, på aggregerad nivå, till deras analyser. Åt andra hållet skulle färdig statistik från HSV och SCB, som gäller exempelvis utbildning på forskarnivå, uppgifter om personal med forskande och undervisande uppgifter samt ekonomi, kunna ingå i databasen och visas upp som kompletterande forskningsinformation i form av nyckeltal. Dock med viss tidsmässig förskjutning, då sammanställning från SCB görs vartannat år. Näringslivet: Heltäckande forskningsinformation, inte bara bidragsfinansierad forskning Överblick med möjlighet att fördjupa sig i detaljer och publikationer Hitta forskningsrön som kan utveckla företaget, ge idéer till nya tjänster eller produkter Hitta kompetens och partners för samverkan Hitta utlysningar med fokus på samverkan Skräddarsydda nyhetstjänster efter eget behov Vissa företagare vill se utlysningar för att hitta och planera samverkan med forskargrupper i ett tidigt skede, andra vill söka sig fram till forskarkompetens för att själva starta forsknings- och utvecklingsprojekt. Att då kunna använda sig av en nationell tjänst med möjlighet att själv söka sig fram till forskare med rätt profil för företaget uppfattas som mycket värdefullt, även för företagare inom kunskapsintensiva företag som är med i kompetensnätverk eller har en kontakter med akademin sedan tidigare. Idag söker de ofta via Google för att hitta alternativa kontakter och menar att en nationell forskningsdatabas skulle ge bättre överblick och kvalitet. Vissa företagare vill men har inte tid att delta i forskningsprojekt, däremot är de intresserade av att vid behov kunna söka fram forskare med specialkompetens de själva saknar i sitt utvecklingsarbete. Företagare är också intresserade av att kunna få skräddarsydda nyhetsflöden inom sitt eget specialområde för att kunna följa den senaste forskningen och utvecklingen. Några vill även hålla sig à jour med vad som händer inom forskningen generellt nya satsningar såväl som resultat kan ge idéer till innovationer inom produkter, tjänster eller för att utveckla företaget på annat sätt. Media: Aktuellt och lättläst Snabbhet

22 Överblick med möjlighet att fördjupa sig ner till detaljer och publikationer Söktjänst Kontaktuppgifter till experter, helst mobilnummer Bilder 22 (75) Att snabbt kunna få fram såväl forskarnamn, kontaktuppgifter som bakgrundsmaterial, är viktigt för media. Journalist vill kunna beskriva sitt behov och få förslag på lämpliga forskare att kontakta, något som idag redan är möjligt under kontorstid genom tjänsten Expertsvar. En nationell databas skulle utgöra ett bra komplement, särskilt under tider då Expertsvar är stängt. Ett annat önskemål är att kunna ställa frågor direkt via mobilen. Skräddarsydda nyhetsflöden från FoU-sektorn är också till nytta för uppslag till artiklar, liksom möjligheten att kunna söka i tidigare nyheter och pressmeddelanden för ytterligare bakgrundsinformation (något som delvis är möjligt idag men som behöver utvecklas utifrån ett nationellt perspektiv). Att få hjälp att hitta forskare som är bra att ha med i live-intervjuer eller debattprogram är också efterfrågat. Kommuner, landsting o regioner: Resultaten i fokus Hitta kompetens Heltäckande forskning Söktjänst Överblick med möjlighet att fördjupa sig ner till detaljer och publikationer Skräddarsydda nyhetstjänster En nationell databas uppfattas som användbar för att läsa av vad som händer inom svensk forskning. Förutsättningen är att det går att få kopplingar ner till avhandlingar och vetenskapliga rapporter. Inom kommunerna ansvarar var och en för omvärldsbevakning inom det egna området medan regionen ansvarar för omvärldsbevakning kring större strukturella frågor och hur den globala utvecklingen kan påverka lokalt. En bred databas skulle också vara till nytta för att hitta nya kontakter utöver de man brukar använda inför möten och samarbeten. Det finns även kommuner som själva har forskningsfonder och delar ut pengar till lokala forskare, och där är behovet stort att effektivt kunna söka i databaser för att se vilken forskning som redan bedrivs inom olika områden och få information om olika forskares kompetens.

23 Utmaningar 23 (75) Nedan finns ett antal frågor som har stor betydelse när vi vill öka nyttan och återanvändningen av forskningsinformation. Inom vissa av utmaningarna finns redan påbörjade arbeten, för andra skulle det vara bra att tillsätta expertgrupper med bred representation inom FoUsektorn för att föra frågan vidare och ta fram förslag utifrån en gemensam målbild. Definitioner och begrepp. Tydliga definitioner av t.ex. forskningsprojekt och forskargrupper saknas vilket är ett problem för bl.a. analytiker i samband med uppföljning och analys. Vid analyser av samverkan och koppling mellan forskargrupper och publikationer, finns det även behov av att ta fram projekt-id. En gemensam begreppskatalog om och kring forskningsfrågor har också efterfrågats och bör hanteras, förslagsvis i samråd med Terminologicentrum för uppdatering och komplettering av Klassificering. Högskoleverkets klassificering av forskningsämnen från 2011 används i SSN för klassificering av forskningsprojekt. En enhetlig klassificering är nödvändig främst för analys och uppföljning. Ju längre bort från grundforskning vi kommer, desto viktigare blir det att kunna öppna för andra typer av etiketter eller nyckelord. Övriga användare i samhället men också FoU-aktörer efterfrågar möjligheten till en mer tematisk indelning som först ger överblick och sedan möjlighet att leta sig ner till enskilda avhandlingar, rapporter eller artiklar. Bland några FoU-aktörer finns behov av fler ämneskodningar och klassificeringar som komplettering till HSVs ämnesklassificering. Inom medicin finns ett sådant alternativ, Health Research Classification System (HRCS) ( som dels klassificerar forskningen utifrån olika sjukdomstyper och dels efter forskning kring behandling, förebyggande av sjukdom, uppkomst, diagnos o.s.v. På Vetenskapsrådet pågår ett projekt som ska försöka ta fram alternativa klassificeringsmodeller som liknar HRCS, inom andra ämnen. Arbetet beräknas vara klart under hösten 2013 och planen är att involvera även andra forskningsfinansiärer så att det nya klassificeringssystemet används av flera nationella aktörer. Identifiering av forskare via ORCID. Främst i samband med ansökningar och uppföljningar finns behov av att kunna säkerställa forskarnas identitet. Idag kan en finansiär använda sig av personnummer för eget bruk. När stora mängder information ska delas blir det betydligt svårare att använda personnummer och bestämma vem som ska vara personuppgiftsansvarig. Under oktober 2012 lanserades ORCID ( ett internationellt system där personer inom FoU-sektorn enkelt kan skaffa ett unikt ID-nummer. KB studerar hur ORCID kan användas i publikationssammanhang och kommer med en rapport om detta i december. I övrigt finns ingen nationell policy kring hur ORCID skulle kunna användas. Möjligen skulle det kunna

24 24 (75) vara en uppgift för SUHF:s expertgrupp för forskningsadministrativa frågor att titta närmare på i samråd med KB och forskningsfinansiärerna. Personuppgiftslagen. I kombination med behovet av tydlig identifiering måste den personliga integriteten skyddas - en utmaning vid delad information. Särskilt strukturerade personuppgifter har många regler att ta hänsyn till vad gäller hantering och informationsplikt, i synnerhet vad gäller känsliga uppgifter, som exempelvis hälsa. Det ska t.ex. inte gå att se om en forskare varit frånvarande p.g.a. sjukdom i sin karriär. Om en person lämnar sitt samtycke går det bra. Vi uppmuntrar aktörer inom FoU-sektorn att använda en gemensam formulering för hantering av personuppgifter i projektdatabaser och att varje forskningsfinansiär använder texten i anslutning till ansökningar och rapporteringar. Texten ska informera om hur forskningsinformationen kan komma att användas och vid behov ska ett godkännande kunna hämtas från forskaren så att (icke-känslig) information kan delas till tredje part. Textens formulering och innehåll ska vara godkänd av Datainspektionens jurister. Vetenskapsrådet för just nu diskussioner med Datainspektionen kring detta. Språkfrågan. Idag är den befintliga forskningsinformationen språkligt blandad - även inom ett och samma projekt. Exempelvis är det vanligt förekommande i projektdatabaser att rubriken är på engelska och sammanfattningen på svenska eller tvärtom. Detta kan kräva två sökningar för att få med allt även om informationen ligger i samma källa. Bland användarna finns det behov av information på både svenska och engelska. En tänkbar lösning kan vara att antingen rekommendera att information på ett språk kompletteras med en kort sammanfattning på det andra språket. De flesta klarar att läsa engelska när de funnit den för dem relevanta informationen. Många vill dock först mötas av korta, begripligt skrivna presentationer på svenska för att enklare hitta rätt. Detta gäller i första hand beskrivningar av projekt och forskarnas kompetens och forskningsområden. Att systematiskt använda sig av standardiserade nyckelord är en alternativ väg att underlätta automatöversättning med bibehållen god kvalitet på målspråket. En arbetsgrupp bör utreda gällande lagstiftning och nationella riktlinjer 1 kring språkfrågan ska tillämpas i anslutning till en databas med forskningsinformation. Uppföljning av forskningen. Idag används bibliometri som grund för statistiska analyser av forskningens resultat. Antal publikationer anger kvantitet, antal citeringar indikerar kvalitet. Genom att studera angivna samverkanspartners går det också att ta fram statistik på hur väl 1 t.ex. Värna språken förslag till språklag, SOU 2008:26, och Språk för alla förslag till språklag SOU 2008/09:153

25 25 (75) forskarna samverkat med andra forskare/forskargrupper eller med näringslivet. Det finns önskemål om att kunna mäta forskningens impact, effekter i samhället, vilket är betydligt svårare. I CERIF-modellen finns två element för utvärdering och uppföljning, Indicators och Measurments, som möjligen skulle kunna användas som komplettering. Effektivare statistiksamordning. Analytikerna önskar göra jämförelser mellan enskilda forskningssatsningar och nyckeltal från den nationella statistiken från exempelvis HSV och SCB. Flera utmaningar finns kring hur en aggregerad nivå kan länkas samman med enskilda data. Möjligheten att på sikt också minska bördan för lärosätena att lämna uppgifter till SCB bör utredas närmare. EU-forskning. Universitet och högskolor har uttryckt behov av att få in EU-finansierad forskning i SSN. Cordis är positiva, dock finns en del utmaningar, bl.a. följer EU:s information inte alltid CERIF, många länder har hårdare sekretessbestämmelser än Sverige och informationen struktureras efter mottagande organisation, inte efter forskare. Vi rekommenderar att ytterligare insatser genomförs för att säkra överföring av data från EU. Icke-bidragsfinansierad forskning. Den bidragsfinansierade forskningen är bara en delmängd av den offentligt finansierade forskningen i Sverige. En stor del av forskningen finansieras direkt av lärosätenas basanslag och av lokala finansiärer. Lärosätena har själva behov av att komplettera data om sin egenfinansierade forskning med bidragsforskning, men saknar incitament att i sin tur rapportera forskningen med basanslag till en nationell databas. Utmaningen består av att forskningen som lärosätena finansierar med sina basanslag inte redovisas i projektform, vilket gör att datakvaliteten blir sämre och informationen svårare att integrera med den bidragsfinansierade forskningen. Samtidigt finns en stor efterfrågan från olika användare inom näringsliv, kommuner, landsting, regioner och media att få överblick över mer än enbart den bidragsfinansierade forskningen. Det viktiga för dessa grupper är att kunna hitta relevant information för den egna verksamheten. Alla användare ställer inte heller kravet på att all information ska hittas - viktigast är att få en ingång och kunna leta vidare.

26 26 (75) : Intäkter för högskolans forskning och forskarutbildning Källa HSV. I databasen SSN prioriteras i första hand bidragsfinansierad forskning till universitet och högskolor. Målet är att på sikt få in samtliga bidrag från de tre forskningsråden, VINNOVA, andra finansierande myndigheter och offentliga forskningsstiftelser. Försök ska göras med EU-finansierad forskning. Lagring. En viktig fråga är hur lång tid data om forskningsprojekt ska sparas, och vem som har ansvaret för lagringen. För att se mönster och trender krävs flera års jämförelser. Projektbeskrivningar och citeringsdata ska kunna jämföras under cykler om fem till tio år för att kunna analysera om t.ex. strategiska satsningar ger ökad output och kvalitet. Likaså behövs flera års data när mer långsiktiga resultat av centrumbildningar eller andra samarbeten ska utvärderas. Goda förutsättningar för bättre samordning Just nu är förutsättningarna mycket goda inom den svenska FoU-sektorn vad gäller en utveckling av det nationella ekosystemet för forskningsinformation. Idag finns samtidigt ett bottom-up-initativ, då några lärosäten började bygga databasen SSN, och ett top-down-initiativ genom Vetenskapsrådets regeringsuppdrag att fortsätta arbetet. Både behov och mandat krävs för att lyckas - tidigare försök har byggt antingen på det ena eller det andra, vilket inte fungerat. Vetenskapsrådet, Formas och FAS samverkar för att utveckla Prisma, en gemensam ansökningstjänst som underlättar ansökningsprocessen för forskarna. I anslutning till