Forskningsinformation 3.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsinformation 3.0"

Transkript

1 1 (75) U2012/737/F Dnr Forskningsinformation 3.0 Fokus på processtöd och kunskapsdelning Redovisning av regeringsuppdrag angående förvaltning och vidareutveckling av Sweden ScienceNet (SSN) samt förslag till ett effektivare ekosystem för svensk forskningsinformation

2 Förord 2 (75) Vetenskapsrådet fick 2012 ansvaret för Sweden ScienceNet: Regeringen uppdrar åt Vetenskapsrådet att ansvara för utvecklingen och förvaltningen av den funktion, en databas för bidragsfinansierad forskning, som ett flertal universitet och högskolor genom nätverket Sweden ScienceNet (SSN) har etablerat. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda universitet och högskolor och SSN. För att få beslutsunderlag inför utvecklingen av SSN genomförde Vetenskapsrådet en förstudie i bred samverkan med företrädare för svensk forskning för att få en helhetsbild av det svenska ekosystemet för forskningsinformation. Syftet var att ta reda på behoven av information och tjänster hos olika användare i samhället, främst inom FoU-sektorn. Definition av forskningsinformation I förstudiearbetet har vi utgått från följande definition av begreppet forskningsinformation: Information om och från forskningen, dvs. information om forskare och organisationer, pågående forskning i form av projekt eller program, finansiering, forskningsresultat som patent, produkter, tjänster, processer, rapporter, artiklar, nyheter, pressmeddelanden, inspelade föredrag m.m. Definitionen överensstämmer till stor del med den som ingår i CERIF (the Common European Research Information Format) en standard för informationsbeskrivning och -hantering som tagits fram av The European Organisation for International Research Information (eurocris, I rapporten Forskningsinformation 3.0 redovisar Vetenskapsrådet dels sitt uppdrag till regeringen angående förvaltningen av SSN, dels resultatet av förstudien som innehåller förslag på vidare utveckling. Med forskningsinformation 3.0 menar vi fokus på individuella behov och stöd i arbetsprocesser, anpassade e-tjänster, delad information - maskin till maskin m.m. 2.0 handlar om dynamiskt innehåll, interaktion och bloggar, medan 1.0 handlade om en statisk, platt information med forskares hemsidor och separata databaser. Beställare: Jonas Björk, chef för avdelningen för forskningsfinansiering, Vetenskapsrådet. Beställarombud: Jenny Nordquist, chef för enheten för uppföljning, avdelningen för forskningsfinansiering, Vetenskapsrådet Projektledare: Agneta Ringaby, kommunikatör Vetenskapsrådet, projektledare forskning.se Projektgrupp: Torulf Lind, IT-strateg, Vetenskapsrådet, och Johan Groth, tekn.dr., Groth & Groth AB.

3 3 (75) Förord... 2 SSN - ett steg mot en samlad bild av svensk forskning... 4 redovisning till departementet av arbetet under 2012 Nuvarande organisation... 4 CERIF och automatiserad import... 5 Finansiärer och data... 5 Juridiska frågor... 6 Användarforum... 6 Budget/Utgifter... 7 Sammanfattning av Vetenskapsrådets förstudie... 8 Inledning Fokus på processtöd och kunskapsdelning Fyra grundläggande behov Behov utifrån enskilda användargrupper Utmaningar Goda förutsättningar för bättre samordning Förslag: sju steg mot visionen Forskningsinformation Bilaga 1: Metod och genomförande Bilaga 2: Behovsbeskrivning som scenario Bilaga 3: Analys av befintliga system och deras innehåll Bilaga 4: Ta fram underlag för framtida domän- och informationsmodeller Bilaga 5: Deltagare Bilaga 6: Ingående legoklossar... 73

4 SSN - ett steg mot en samlad bild av svensk forskning redovisning till departementet av arbetet under (75) Enligt regeringsuppdraget ska SSN innehålla bidragsfinansierad forskning från statliga finansiärer och får innehålla bidrag från privata finansiärer. Ledningsgruppen för SSN beslöt att från början bjuda in även privata forskningsfinansiärer. Under året har Vetenskapsrådet framförallt arbetat med se över vilka juridiska aspekter som behöver tas hänsyn till, att hitta ett enhetligt sätt att arbeta med finansiärsdata, samt hur användarnas och den tidigare ägarorganisationen för SSN involveras i utvecklingen. Nuvarande organisation För närvarande förvaltas SSN i en interimslösning där representanter från universitetens tidigare samverkansgrupp nu ingår i en strategisk ledningsgrupp tillsammans med representanter från Vetenskapsrådet och ytterligare ett antal forskningsfinansiärer.

5 CERIF och automatiserad import Vetenskapsrådet har fortsatt arbetet med att skapa automatiserade importer av data från finansiärer. Data om finansierade projekt levereras direkt från forskningsfinansiärerna och för att sänka underhållskostnaderna för import av data pågår just nu ett arbete för att automatisera flödet. Denna funktionalitet finns det redan stöd för i den Converis-plattform som systemet bygger på, så det huvudsakliga arbetet ligger hos finansiärerna. 5 (75) I samband med denna förändring sker också en övergång till CERIF, the Common European Research Information Format, som är en standard för hantering och överföring av forskningsinformation inom EU. CERIF har tagits fram av The European Organisation for International Research Information (eurocris, Målet är att all data som tas in ska bygga på CERIF. VINNOVA är nu CERIF-kompatibla och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) arbetar med det. CERIF- integrationen är beräknad att ske under det fjärde kvartalet Även SSF har förberedelserna för denna övergång. Finansiärer och data För att säkerställa god kvalitet på data och en tydlighet i vilket data som finns i databasen har Vetenskapsrådet tagit fram ett antal krav och principer. I ett första steg är det viktigaste kravet att den forskning som ska finnas i databasen är bidragsfinansierad forskning med svenska lärosäten som mottagare av medlen. För närvarande görs en uppdatering per år och finansiär. Planen är en tätare uppdatering vilket förutsätter att den kan göras med automatik. Insatser har påbörjats för att möjliggöra automatisk uppdatering. Enligt regeringsuppdraget ska databasen innehålla forskningsprojekt. Målet är att utvecklingsprojekt inte ska presenteras, men hur detta ska avgränsas är inte helt tydligt idag. Minikravet på information till databasen är för närvarande: Diarienummer, titel på projektet på svenska och engelska, projektsammanfattning och populärvetenskaplig sammanfattning om möjligt på svenska och engelska, startdatum för projektet, slutdatum för projektet, namn på finansiärens utlysning, diarienummer på finansiärens utlysning, beviljat belopp per år, ämneskod (SCB-koder enligt OECD-FOS som nu är svensk standard är under utredning), för- och efternamn på projektledare och om tillämpligt även medverkande forskare samt om möjligt titel, födelseår, kön och e-postadress, bi-

6 6 (75) dragsmottagande lärosäte för projektledare och eventuella medverkande samt arbetsställe (ofta en institution). Ytterligare avgränsningar, i form av t.ex. bidragsformer och klassificering enligt OECD:s Field of science, behöver utredas. Under året har data lämnats från IFAU, Ragnar Söderberg och Cancerfonden. Dessa data väntar på att publiceras efter att överenskommelser skrivits. Forskningsstiftelsen Mistra arbetar med att ordna data i ett format som kan exporteras till SSN. Europeiska kommissionen har lämnat testdata och analyser av detta har påbörjats. En förutsättning för att databasen ska bli komplett avseende statligt finansierad forskning, är att de statliga forskningsfinansiärerna får i uppdrag att leverera sådana data till Vetenskapsrådet enligt de riktlinjer som myndigheten sätter upp. Juridiska frågor Vetenskapsrådet arbetar också med att se över hur överenskommelserna ska se ut med finansiärer och i vilken mån de statliga finansiärerna kommer att kunna få detta reglerat genom regleringsbrev. Det är också ett krav att personuppgiftslagen beaktats inför överföring av data. Vetenskapsrådet kommer att ta fram en text till finansiärerna som upplyser sökande forskare om att information om i första hand beviljade projekt kan komma att publiceras i databasen och innebörden av detta. Användarforum Ett gemensamt användarforum för SSN och ansökningssystemet Prisma kommer enligt beslut att skapas under Deltagarna kommer främst att bestå av representanter från forskningsutförare. Här kommer information, frågor och förslag på kommande utvecklings- och förvaltningsarbeten samlas och diskuteras. Användarforum är planerat att bestå av ett virtuellt forum med ett stort antal deltagare samt en mindre expertgrupp som träffas i fysiska möten.

7 Budget/Utgifter 7 (75) Vissa förändringar har gjorts i den budget för 2012 som lades inför Vetenskapsrådets övertagande av Sweden ScienceNet: Kostnaden för dataimporter är ca 200 TSEK lägre för att antalet importarbeten varit lägre än väntat. Överlämningen av koordinatorsarbetet till Vetenskapsrådet har gått något snabbare än väntat vilket resulterat i en sänkning av kostnader med ca 50 TSEK. Förstudien har blivit 200 TSEK lägre p.g.a. att lärosäten och finansiärer har bidragit med arbete i större utsträckning än väntat. En licens för Federated search har lagts till i budgeten. Förstudie kring utvecklat ekosystem för forskningsinformation

8 Sammanfattning av Vetenskapsrådets förstudie Syftet med arbetet att förbättra det svenska forskningsinformationssystemet och gå mot Forskningsinformation 3.0 är att få till effektiva processtöd inom FoU-sektorn, särskilt för forskare och analytiker, underlätta kommunikation kring forskning och spridning av forskningsbaserad kunskap samt öka samverkan såväl nationellt som internationellt. De flesta av landets FoU-aktörer har idag värdefull information om forskning och forskare lagrat i databaser och på sina webbplatser. Det som saknas är möjlighet till överblick och att enklare kunna ta fram strukturerade underlag som grund för analys och strategiska beslut. 8 (75) Med forskningsinformation 3.0 menar vi fokus på individuella behov och stöd i arbetsprocesser, anpassade e-tjänster, delad information - maskin till maskin m.m. Forskningsinformation 2.0 handlar om dynamiskt innehåll, interaktion och den sociala webben, medan 1.0 handlade om en statisk, platt information med forskares hemsidor och separata databaser. Resultaten från förstudien bekräftar att Sweden ScienceNet (SSN) utgör en bra grund som kan bidra till det övergripande målet att förbättra det svenska ekosystemet för forskningsinformation. För att effektivisera arbetet och undvika dubbelarbete bör fler källor för forskningsinformation kopplas ihop. Och för att ytterligare öka nyttan och återanvändningen bör ett antal målgruppsanpassade e-tjänster skapas på nationell nivå, primärt för FoU-sektorn, vilket också kommer att gynna övriga användare i samhället. Vi rekommenderar några angelägna utvecklingsvägar som tar hänsyn till såväl användarnytta som verksamhetsnytta och samhällsnytta.

9 Våra 7 förslag i korthet: (till förslagen i detalj) 9 (75) 1. Gemensam målbild för svensk forskningsinformation Vi föreslår att Forskningsinformation 3.0 kan vara en gemensam målbild i det fortsatta arbetet att förbättra det svenska systemet för forskningsinformation 2. Etappvis utveckling Vi föreslår att i första hand arbeta vidare med information och processer som gynnar FoU-sektorns aktörer - i första hand forskare och analytiker 3. Gemensamma standarder, modeller och riktlinjer Vi rekommenderar att Vetenskapsrådet, koordinerar och företräder den svenska FoU-sektorn i frågor som syftar till mer effektiv och modern informationssamverkan Vetenskapsrådet ger rekommendationer och publicerar råd och riktlinjer i samband med eventuell vidareutveckling av olika informationsmodeller Vetenskapsrådet ska kunna samordna den svenska medverkan i olika internationella modellarbeten, exempelvis kring CERIF Vetenskapsrådet tar fram och ansvarar för en nationell tjänstearkitektur för forskningsinformation De nationella forskningsbiblioteken och Kungliga biblioteket får möjlighet att engagera sig i lärosätenas fortsatta ar- 4. E-tjänster och arkitektur bete med att förbättra det svenska ekosystemet för forskningsinformation, även utöver publikationer. Vi föreslår att Följande nationella e-tjänster etableras: En cv-databas för forskare och ett intressentregister för FoU-aktörer som etableras av Vetenskapsrådet i samråd med forskning.se En länkportal för utlysningar som etableras av forskning.se Övergripande behov av forskningsinformation: Överblick över svenska FoU - aktörer, verksamhet och resultat Fördjupningsmöjligheter Användarvänliga smarta e- tjänster som stöd i arbetsprocesser Jämförbara data för bättre analyser Följande nationella e-tjänster fortsätter att förvaltas: En projektdatabas baserad på befintlig Converis-plattform i Sweden ScienceNet En publikationsdatabas (SwePub) som förvaltas och byggs ut av KB

10 10 (75) Följande riktlinjer för effektiva integrationer sätts: Alla offentliga databaser för forskningsinformation ska ha ett API för att kunna leverera data Alla API:er ska vara öppna i den utsträckning PUL tillåter detta Integrationerna ska vara automatiserade för att minimera förvaltningsarbetet Integrationerna ska följa nationella och internationella informationsmodeller där detta finns. T.ex. ska CERIF användas vid överföring av projektdata Integrationerna ska baseras på etablerade standardteknologier så som webservices där detta är möjligt Dubbellagring av data i olika centrala system undviks där det är möjligt 5. Organisation och förvaltning Lösningar: Vi rekommenderar att Forskning.se som nationell samverkansportal, ska få en tydlig nationell styrning Nationella arbetsgrupper ska tillsättas vid behov, för att diskutera och ge förslag till lösningar i frågor som rör hela FoU-sektorn SUNET:s roll som servicecenter för FoU-sektorn utökas med e-tjänster inom forskningsinformation som kräver samfinansiering Gemensam målbild Nationell samordning vad gäller standarder, formulär, e- tjänster, ORCID, PuL-hantering m.m. Teknisk anpassning för delad information genom öppna format och API:er 6. Förslag på prioritering inför 2013 Kvalitet Forskning.se som nationell samverkansportal Förankring 7. Förslag på prioritering inför En nationell styrelse för forskningskommunikation och samverkan startar Nya funktioner Kvalitet fler källor Centraliserad finansiering Framgångsfaktorer: Öppenhet transparens och bra förutsättningar för delad information Långsiktighet flexibla lösningar och etappvis utveckling Samverkan ger engagemang och säkerställer hög användbarhet inom FoU-sektorn och trovärdighet gentemot övriga samhället

11 Inledning 11 (75) Bakgrund Sweden ScienceNet startade 2005 och byggde då vidare på det tidigare s.k. LIFT-projektet från 2003 som startades av KI, KTH, SU, Stockholms stad och Avedas utvidgades det hela med fler universitet, bytte namn till Sweden ScienceNet, fortfarande avgränsat till life sciences men med den uttryckta målsättningen att bidra till utvecklingen av ett nationellt system för hantering av all forskningsinformation från samtliga svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut samt en strävan efter ett system som inkluderar samtliga vetenskapsområden. Idag består databasen av strukturerad information om bidragsfinansierad forskning till universitet och högskolor och behovet är att skapa en gemensam infrastruktur för hela FoU-sektorn. Ansvaret för SSN flyttades 2012 över till Vetenskapsrådet i form av ett regeringsuppdrag. Då Vetenskapsrådet också fick till uppdrag att utveckla SSN, påbörjades en förstudie för att analysera hela det s.k. svenska ekosystemet för forskningsinformation, dvs. hur forskningsinformationen hanteras och av vem, inte bara vilka tekniska system som används. Genomförande I förstudien har fem arbetsgrupper bemannats med frivilliga representanter från lärosäten, offentliga och privata forskningsfinansiärer, organisationer som KB, SUHF, HSV, SCB och SKL. Förstudiens resultat bygger på bred erfarenhet från deltagande parter, diskussioner i workshops och arbetsgrupper samt kompletterande samtal med personer och organisationer inom och utom FoU-sektorn. Prioriterade grupper för arbetet har varit forskare, FoU-organisationer, näringsliv och media. Samtal har också förts med personer inom SKL, kommuner och regioner. De rekommendationer som nämns har formulerats av förstudiens projektgrupp. Utgångspunkter Uppdraget för förstudien har varit att beröra utvecklingsmöjligheterna för databasen såväl som för hela det nationella ekosystemet. Dels skulle vi ta reda på FoU-aktörernas behov av strukturerad forskningsinformation, dels skulle vi undersöka bärigheten i idén att koppla samman databasen med fler nationella källor och tjänster för forskningsinformation. Avgränsningar Enligt regeringsuppdraget ska databasen hantera bidragsfinansierad forskning. Detta innebär att varken uppdragsfinansierad forskning eller forskning som bedrivs med de fakultetsmedel som betalas direkt till universiteten behandlas nu, även om önskemål finns att på sikt få in all pågående forskning.

12 12 (75) Förstudien bygger på kvalitativa diskussioner och samtal med erfarna personer. Inga kvantitativa undersökningar har gjorts, vilket vi rekommenderar inför utveckling av eventuella nya specifika tjänster för att kunna fånga in mer detaljerade behov. Internationell omvärldsbevakning har inte prioriterats. Dels av tidsskäl, dels för att vi haft svårt att identifiera några goda exempel som arbetar med hela landets FoU-sektor. Fokus på processtöd och kunskapsdelning Sverige satsar stort på forskning och har hög kvalitet när det gäller forskning och utveckling (FoU). När det handlar om forskningsinformation finns stora utvecklingsmöjligheter samt behov av och efterfrågan på bättre lösningar för att få ut mer nytta av den information som finns. Till stor del beror denna brist på att flertalet system, såväl lokala som nationella, är byggda som s.k. stuprör, dvs. de är användbara som enskilda tjänster men saknar gemensam informationsstruktur och är därmed svåra att koppla samman och återanvända data. Stora resurser har lagts och läggs fortfarande på att utveckla system som saknar förmåga att prata med varandra. Detta medför att manuellt arbete måste utföras i många arbetsprocesser, t.ex. i samband med analys och rapportering. Andra konsekvenser är att efterfrågad information inte fullt ut når användare inom och utom FoU-sektorn, d.v.s. analysarbete, forskningskommunikation och samverkan försvåras. Genom att aggregera bidragsfinansierad forskning i strukturerad form, finns goda möjligheter för bred återanvändning av den insamlade informationen. Fler källor för forskningsinformation bör kopplas ihop och för att ytterligare öka nyttan och återanvändningen bör ett antal målgruppsanpassade e-tjänster skapas på nationell nivå. Tjänsterna ska i första hand fokusera på olika användare inom FoU-sektorn t.ex. i samband med ansökningar och analyser, stöd i kommunikationsprocesser, hjälp att hitta relevanta partners för t.ex. samarbete inom FoU och samverkan forskning/näringsliv eller tjänster för att hitta föreläsare, skräddarsy informationsflöden m.m. För att uppfylla fler användares behov, bör mängden data om pågående forskning, resultat och kompetens successivt vidgas till att omfatta hela FoU-sektorn. För att ytterligare öka nytta och spridning av forskningsinformation, bör informationen göras tillgänglig via s.k. öppna API:er så att fler aktörer i samhället, även privata, kan utveckla olika tjänster för specifika behov. Behoven av forskningsinformation är relativt likartade inom och utom FoU-sektorn. Störst krav på kvalitet har FoU-sektorns statistiker, som har till uppgift att utföra mätningar och ta fram underlag för analys och strategiska planer. Detta kräver tillgång till jämförbara och aktuella data. Övriga användare prioriterar kvantitet, överblick och enkel tillgänglighet här är det tro-

13 13 (75) värdighet och relevans för det egna behovet som styr, inte vem som finansierat forskningen eller var den utförts. Ett förbättrat system som gynnar FoU-sektorn, kommer även att gynna andra användares behov. Vi rekommenderar därför att i första hand prioritera behoven inom FoU-sektorn, i synnerhet forskarnas behov (t.ex. stöd i ansökningsprocessen, vid återrapportering och för att hitta samarbetspartners) men också administratörernas behov av att ta fram underlag för t.ex. analys, rapporter och kommunikation. Att inte kunna dela relevant forskningsinformation utifrån organisationers och enskilda användares olika behov medför att tjänstemän inom FoU-sektorn får utföra manuell handpåläggning och ägnar sig åt onödigt dubbelarbete vad gäller publicering och uppdatering i olika källor. Bristen på överblick innebär också att andra aktörer har svårt att utföra de arbetsuppgifter som kräver forskningsbaserad kunskap. SSN kan vidareutvecklas och utgöra en användbar plattform i arbetet att förbättra det svenska systemet för forskningsinformation. Det finns många FoU-databaser i landet. SSN bör kopplas samman med fler källor för att leverera ytterligare användbart material med relevans för olika arbetsprocesser och tjänster. Detta utvecklingsarbete bör även fortsättningsvis göras i dialog med FoU-aktörer för att säkerställa nyttan, ta vara på kompetens och bidra till en god förankring. Som ett första steg vad gäller sammankoppling med andra källor, bör ett djupare samarbete inledas med SwePub och Kungliga biblioteket. För att öka tillgängligheten av innehållet och öka möjligheterna till användarvänliga tjänster relaterat till annan information, har Vetenskapsrådet föreslagit att SSNs information ska bli tillgänglig via samarbetswebben forskning.se. Detta förslag har mottagits positivt av förstudiens arbetsgrupper och av den strategiska ledningsgruppen för SSN. Förslaget är också att forskning.se ska bli en nationell samverkansportal, varifrån olika användare ska kunna nå ett flertal källor och tjänster. Målet är att samverkansportalen ska styras av beslutsfattare (rektorer, generaldirektörer etc.) från FoU-sektorn. Ledningsgruppen för SSN har fattat beslut om att Sweden ScienceNet ska byta namn till SweCRIS. CRIS, Current Research Information System, är den internationellt använda beteckningen för denna typ av system. Namnbytet tydliggör systemets roll för internationella aktörer.

14 14 (75) I takt med att samverkan ökar inom ekosystemet för forskningsinformation och gemensamma e-tjänster skapas, uppstår ett behov av en central leveransorganisation. Som exempel kan nämnas Prisma, ett system för ansökningshantering som väckt intresse hos flera finansiärer och lärosäten, samt ett centralt API för forskningsinformation för lärosäten som vill minska manuell hantering i lokala projektdatabaser. I stället för att en ny leveransorganisation sätts upp föreslår vi att gemensamma tjänster inom forskningsinformation och forskningsfinansiering läggs inom SUNET:s tjänsteportfölj enligt redan etablerad infrastruktur. Eftersom SUNET i stort sett inte har någon bemanning för förvaltning föreslås att en central förvaltare utses för respektive central e-tjänst. Med bättre samordning och gemensamt fokus på FoU-sektorns behov i dess olika arbetsprocesser, nyttjar vi även de offentliga resurserna mer effektivt samtidigt som nyttan ökar även för övriga användare i samhället. Samverkan är betydelsefullt för såväl innehåll, tekniklösningar som tjänster. För framgång i det fortsatta arbetet behövs även: tydlig målbild, gemensamma standarder, fokus på nytta och användbarhet, långsiktigt arbete, flexibla lösningar samt etappvis utveckling. Fyra grundläggande behov I förstudien har vi bekräftat att användarnas olika behov i princip kan delas in i fyra huvudtyper och att alla kan tillgodoses i ett förbättrat nationellt system för forskningsinformation. Forskare Analytiker FoUsektorn Näringsliv Media Övriga grupper o intresserad allmänhet 1. Hålla sig uppdaterad (allmänt) 2. Ta reda på (något) 3. Uträtta ärenden x x x x x x x x x x x x x x 4. Nå ut x x De första fem användargruppernas behov definierades under förstudiens inledande workshop som särskilt viktiga att tillgodose. Uppfylls dessa behov gynnas även den sjätte, betydligt bredare, användargruppen.

15 Hålla sig uppdaterad 15 (75) Hålla sig uppdaterad om såväl nya satsningar och utlysningar, som forskningsresultat i form av publikationer och nyheter. Ta reda på Ta reda på något exempelvis hitta finansiärer för ansökningar, samarbetspartners för projekt, hitta en forskare för intervju, som föreläsare eller faktalämnare eller när beslutsfattare behöver underlag för beslut. Men det kan också handla om att söka forskningsresultat och forskningsbaserad kunskap i undervisning, projektarbeten, uppsatsskrivning, egna föredrag, andra arbetsrelaterade uppgifter eller av ren nyfikenhet. Behoven att hålla sig uppdaterad eller ta reda på något, är vanligast bland användare inom näringsliv, media, skola, kommuner, landsting och andra offentliga tjänstemän utanför FoUsektorn, men också inom FoU-sektorn. Den utan tvekan vanligaste önskan är att användaren direkt får en bra överblick, gärna tematiskt indelad, där var och en utifrån sina behov snabbt kan hitta relevant information. När det gäller nyhetsflöden om nya satsningar, utlysningar och resultat, vill mottagarna kunna välja ett anpassat flöde efter eget intresse och behov. Några vill gå till en webbsida, andra vill få informationen direkt till sin e-post eller via mobilen. En tredje gemensam faktor för användarna är att de först av allt vill ha kort information, för att snabbt kunna bestämma är det här relevant för mitt behov?. När de hittat rätt information, vill de ha möjlighet att kunna gå ner på djupet och även få tag i den vetenskapliga rapporten, avhandlingen eller artikeln. Egna behovet är viktigast När det gäller användare inom näringsliv, kommun, landsting, media och skola vill de komma åt en så heltäckande källa som möjligt. Det innebär att även data från exempelvis forskningsinstitut och sektorsforskning på sikt bör ingå och att forskning och utveckling finansierad med såväl nationella som lokala bidrag samt fakultetsmedel är lika intressant för dessa användare. Relevansen för det egna behovet är det absolut primära aktualiteten är också viktig. Vem som finansierat forskningen eller var den utförts, saknar tyngd i detta sammanhang. Däremot är behovet starkt att kunna lita på informationen, dvs. att den bygger på vetenskaplig grund och kommer från seriösa aktörer och källor.

16 Nyheter - en underutnyttjad resurs 16 (75) En efterfrågad men inte fullt utnyttjad forskningsinformation är nyhetstexter i form av notiser eller pressmeddelanden, eventuellt med länk till fördjupad information på en webbsida. Nyheter är starkt efterfrågade av samtliga användare som vill hålla sig à jour. Nyhetsinformation är också relativt kort skriven vilket uppskattas. Dessutom behöver den typen av information inte uppdateras nyheter har en datering som anger när informationen skrevs, det räcker. Nyhetsinformation finns det gott om inom FoU-sektorn, det som saknas är gemensamma standarder för att strukturera nyheterna och system för hur forskningsnyheter bättre ska kunna tillgängliggöras och återanvändas på ett nationellt plan. Pressmeddelanden från UoH, samt från ytterligare några FoU-aktörer, samlas idag via tjänsten Expertsvar och sprids vidare också via forskning.se. Här finns stora utvecklingsmöjligheter för att öka volymen och därmed uppfylla fler användares behov. Samordning av nyhetsbrev inom FoU är ett annat intressant område. Uträtta ärenden Uträtta ärenden, kan handla om att göra en utvärdering eller analys av hur utdelade bidrag har använts, vad de resulterat i eller hur fördelningen av pengar ser ut inom vissa områden. Ett annat exempel handlar om när en forskare ska söka bidrag och vill uppdatera sitt cv, samla information om sina tidigare publikationer och rapporter. Att uträtta ett ärende skiljer sig på flera sätt från de två ovanstående behoven. Statistiker och analytiker, har helt andra behov av att använda strukturerad forskningsinformation med data som går att jämföra. Här finns inget behov av att hitta allt. Det absolut viktigaste är att klart och tydligt se vilken information som ryms i källan och vad som inte finns med. Aktualiteten är också avgörande, dels att uppdateringen sker kontinuerligt, helst månatligen, dels att samtliga uppgifter har samma aktualitet för att vara jämförbara. I regel handlar analyserna om tydligt avgränsade områden, exempelvis inom den egna organisationen, bidragsfinansierad forskning, forskning till UoH, offentligt finansierad forskning m.m. För forskarnas del handlar det i huvudsak om en önskan att underlätta ansökningsprocesserna som tar en stor del av forskarnas tid. En nationell databas eller tjänst med forskningsinformation kan också vara till nytta för forskarna i de fall en ansökan kräver bredare samverkan och därmed behov av att hitta lämpliga partners. Inom det egna forskningsfältet använder sig forskarna mest av sina personliga nätverk och forskningsdatabaser.

17 Nå ut 17 (75) Nå ut med forskningsinformation är viktigt för lärosäten och finansiärer. Publikationer är väl strukturerade och enkelt åtkomliga via SwePub, pågående forskning är delvis sökbar via forskning.se och blir successivt mer tillgänglig och strukturerad via SweCRIS-systemet. Forskningsnyheter finns delvis samlade via Expertsvar/forskning.se, men enbart från medlemmar i Expertsvar. Forskningsnyheter från fler FoU-organisationer och information om forskares kompetens, saknar enhetlig struktur och är därför svårare att återanvända. Från VINNOVAs sida finns också behov av att effektivare kunna nå ut med information om och kontaktvägar till organisationer och grupper för samverkan. Behov utifrån enskilda användargrupper Behoven att på ett ställe kunna söka sig fram till pågående forskning, forskare och forskningsresultat uppskattas av samtliga användare vi varit i kontakt med. Särskilt företagare och tjänstemän som inte arbetar inom akademin är osäkra på vart de ska vända sig för att komma åt den information de behöver. Kraven på jämförbara data med god struktur och tydlig information om vilken data som ingår, är högst hos analytikerna som ska göra utvärderingar. Ju längre bort från FoU-sektorn användarna befinner sig, desto mer släpper kraven på att informationen ska vara fullt jämförbar. I förstudien har FoU-sektorns behov prioriterats, främst forskarnas och analytikernas. Forskare: Allt på en plats, överblick över egna ärenden Helst en nationell ansöknings- och utlysningstjänst Åtminstone mer enhetligt utformade ansökningsformulär Uppdatering av cv på ett ställe Få privata påminnelser om deadline på utlysningar, rapportering mm Forskare lägger mycket tid på att ansöka om forskningsbidrag. Det skulle spara tid och vara till nytta i arbetet för såväl forskarna själva som för stödjande verksamhet om det fanns en enhetlig nationell ansökningstjänst, eller åtminsonde en nationell utlysningstjänst med samlad information om årets aktuella bidragsutlysningar. Forskarna borde också få möjlighet att själva välja hur de vill få information om utlysningar, beredningsarbete, beslut och påminnelser om rapportering. En extra tjänst vi tror skulle inspirera forskarna, är om de också får möjlighet att se hur information om deras forskning och beskrivningar av deras kompetens läses och återanvänds av andra. Detta kan lösas via t.ex. e-post, sms, appar och sociala nätverk om information om forskare, beviljade bidrag och utlysningar finns samlad.

18 18 (75) Den högst prioriterade e-tjänsten för forskare som nämnts under förstudien är just en nationell ansökningstjänst, en ambition som bör finnas kvar. Ett första steg kan vara ansökningssystemet PRISMA, som Vetenskapsrådet, Formas och FAS utvecklar och planerar att dela med sig av till fler FoU-organisationer. PRISMA innehåller en cv-databas med flera användbara funktioner. Ett förslag är att den databasen ska kunna få en bredare användning än för Prisma och därmed utgöra grunden för en nationell cv-databas. I systemet finns Mina sidor, där forskarna kan lagra sitt cv, uppdatera sina personliga uppgifter och annan information om sin forskning. Andra planerade funktioner är att forskarna genom en enkel markering ska kunna koppla ihop sitt cv och sina ansökningar med relevant information om sin tidigare forskning. I första hand handlar det om kopplingar till internationella källor som Web of Science eller Scopus samt SwePub, som därmed kommer att bli den nationella länken till vetenskapliga publikationer. Den stora fördelen är tidsbesparingen ifall forskarna bara behöver hålla en källa uppdaterad med fakta om sin egen forskning och kompetens. Detta förutsätter att hela, eller åtminstone delar av, informationen från cv-databasen kan hämtas av lärosätena för presentation på deras respektive webbsidor och eventuellt kunna återanvändas i andra publika sammanhang. Det har också framkommit önskemål om att forskarna, om de så önskar, ska kunna få hjälp av andra personer vid lärosätet att förbättra sin personliga presentation, då som en mer populärt skriven variant. Visionen är alltså att ta fram mer enhetliga system, i första hand mer enhetliga formulär, för ansökningar om forskningsbidrag för att spara forskarnas tid. Framtida system bör utformas för att ge stöd i samtliga processer; förenkla ansökningarna, hitta partners att samverka med, följa beredningsarbetet och det egna ärendet. Att också få information om forskningens infrastrukturer och forskningsdata skulle kunna vara ett intressant, liksom stöd i kommunikationsprocessen att beskriva och se till att resultaten kommer till nytta. En idé som nämnts är att kanske i anslutning till cv-databasen - skapa en form av speeddating - tjänst eller forskarnas Linkedin, där forskare kan hitta forskare eller företag att samverka med och där företag kan hitta forskare. FoU-analytiker: Tydlig avgränsning och redovisning av vilka källor som ingår i den nationella databasen Uppgradering minst en gång per månad för att garantera aktualitet Stabil datakvalitet olika ID ska t.ex. kunna matchas mot varandra Flexibla exportmöjligheter, för att undvika dubbelarbete Möjlighet att kommunicera med andra IT-system, för att undvika manuellt arbete

19 Sökning och sortering utifrån olika parametrar 19 (75) Visionen för analytikerna är att kunna följa forskningsprocessen från bidragsbeslut och beviljandegrad till publicerat resultat eller patent. Jämförande nyckeltal med andra universitet efterfrågas också. Även analytikerna skulle ha nytta av en nationell utlysningsportal och en nationell cv-databas med information om forskarnas biologiska ålder, karriärålder dvs. tid för disputation, samt var examina avlagts. Analytiker vill gärna få stöd i arbetet att analysera forskarnas samarbeten på forskar- och organisationsnivå, inom och utom landet, med industrin och samhället i övrigt (samverkan och nyttiggörande), samt mellan olika ämnesdiscipliner (tvär- och mångvetenskap). Idag förutsätter den uppgiften mycket manuellt arbete när de medverkande författarnas adresser behöver analyseras, vilket indikerar att även adresser bör standardiseras. Nationellt homogena och verifierade data ökar möjligheten att analysera projekt och program knutna till fler än ett lärosäte. En annan önskan är att kunna koppla samman projekt, inte bara forskare, med publikationerna. Detta för att kunna ta fram kostnaden per publikation och att följa upp kravet på Open Access dvs. att publikationer från offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet och tillgängligt för alla att gratis ladda ner och använda. Som stöd i analytikernas arbete vore det också värdefullt att i ett och samma system få fram uppgifter om SCB:s och HSV:s nationella forskningsstatistik i form av jämförande nyckeltal. För att underlätta analytikernas arbete måste sökning och sortering kunna göras utifrån en rad olika parameterar som t.ex. finansiär, utlysning, bidragsform, namn på forskare eller forskar- ID, beviljade medel per år, värdhögskola, ämnesområde (medicin, teknik, humaniora osv.), tematisk klassificering, projektets titel och kontraktsnummer. Även EU-finansierade projekt är angeläget att få med i databasen. Analyser av svensk bidragsfinansierad forskning är av intresse för lärosäten, forskningsfinansiärer, nationellt samordnande myndigheter, departement och andra intressenter. Underlagen behövs för nationella och interna strategier, administration av medfinansiering, stöd inför ekonomisk rapportering.

20 Övriga tjänstemän inom FoU-sektorn: Smala och breda nyckelord att söka på Lätt och snabbt hitta kompetens, även inom det egna lärosätet Bra textunderlag om forskaren och forskningen som kan återanvändas och vidareutvecklas Länksamlingar till information som saknas i databasen Jämförelser, statistikverktyg, grafverktyg Möjlighet att utbyta data mellan olika system, nationella och lokala 20 (75) Tjänstemän på lärosätena har exempelvis behov av att snabbt kunna hitta egna forskare med goda förutsättningar att delta i företagssamarbeten, eller vilka som är lämpliga att hänvisa till efter förfrågningar från media. Forskningssekreterare som bidrar med stöd och råd till forskarna har stor hjälp av en nationell utlysningstjänst. Kommunikatörer vill komma åt nyckeltal och statistikuppgifter för att kunna identifiera och lyfta forskningsområden där det egna lärosätet utmärker sig jämfört med andra. Uppgifterna behövs för marknadsföring och rekryteringsarbete. Andra behov är att enkelt komma åt underlag om forskarna och deras projekt som kan ligga till grund för nyheter eller webbtexter, gärna länkar till föreläsningar eller andra videofilmer som forskarna lagt upp i anslutning till sitt cv. När det gäller lärosätenas ekonomihandläggning används idag manuellt inmatad information av institutionerna i lokala kontraktsdatabaser. Med tanke på statens önskan att myndigheter ska effektivisera sin verksamhet, skulle det vara tidsbesparande om så många uppgifter som möjligt av den karaktären kunde finnas i SSN och återanvändas av lärosätena. Uppgifterna handlar om finansiering, beskrivning, kontraktsnummer, summa, periodisering, när rekvirering och rapportering ska ske. Forskningsinstituten och nätverket RISE, Research Institutes of Sweden, ser också en stor nytta med en nationell ansökningsportal eller utlysningsportal. Forskarna vid forskningsinstituten har samma behov som forskare vid lärosätena. Likaså skulle en nationell databas med samlad information om forskare och forskning vara värdefull för forskningsinstituten, som idag inte har någon egen samlad databas över sina projekt. Instituten lämnar underlag till RISE som årligen till näringsdepartementet ska rapportera vad som görs och beskriva effekten av utdelade medel. Så kallad uppdragsforskning räknas som affärsprojekt och är ofta sekretessbelagd, medan delfinansierade projekt syns öppet. Såväl forskare som RISE skulle värdesätta att få tillgång till beviljade projekt på ett ställe för att exempelvis kunna ta kontakt med andra forskare.

21 21 (75) Nationellt samordnande myndigheter som Högskoleverket (HSV), Statistiska Centralbyrån (SCB) En databas om forskningsutförare skulle kunna ge dessa myndigheter en mängd kompletterande information, på aggregerad nivå, till deras analyser. Åt andra hållet skulle färdig statistik från HSV och SCB, som gäller exempelvis utbildning på forskarnivå, uppgifter om personal med forskande och undervisande uppgifter samt ekonomi, kunna ingå i databasen och visas upp som kompletterande forskningsinformation i form av nyckeltal. Dock med viss tidsmässig förskjutning, då sammanställning från SCB görs vartannat år. Näringslivet: Heltäckande forskningsinformation, inte bara bidragsfinansierad forskning Överblick med möjlighet att fördjupa sig i detaljer och publikationer Hitta forskningsrön som kan utveckla företaget, ge idéer till nya tjänster eller produkter Hitta kompetens och partners för samverkan Hitta utlysningar med fokus på samverkan Skräddarsydda nyhetstjänster efter eget behov Vissa företagare vill se utlysningar för att hitta och planera samverkan med forskargrupper i ett tidigt skede, andra vill söka sig fram till forskarkompetens för att själva starta forsknings- och utvecklingsprojekt. Att då kunna använda sig av en nationell tjänst med möjlighet att själv söka sig fram till forskare med rätt profil för företaget uppfattas som mycket värdefullt, även för företagare inom kunskapsintensiva företag som är med i kompetensnätverk eller har en kontakter med akademin sedan tidigare. Idag söker de ofta via Google för att hitta alternativa kontakter och menar att en nationell forskningsdatabas skulle ge bättre överblick och kvalitet. Vissa företagare vill men har inte tid att delta i forskningsprojekt, däremot är de intresserade av att vid behov kunna söka fram forskare med specialkompetens de själva saknar i sitt utvecklingsarbete. Företagare är också intresserade av att kunna få skräddarsydda nyhetsflöden inom sitt eget specialområde för att kunna följa den senaste forskningen och utvecklingen. Några vill även hålla sig à jour med vad som händer inom forskningen generellt nya satsningar såväl som resultat kan ge idéer till innovationer inom produkter, tjänster eller för att utveckla företaget på annat sätt. Media: Aktuellt och lättläst Snabbhet

22 Överblick med möjlighet att fördjupa sig ner till detaljer och publikationer Söktjänst Kontaktuppgifter till experter, helst mobilnummer Bilder 22 (75) Att snabbt kunna få fram såväl forskarnamn, kontaktuppgifter som bakgrundsmaterial, är viktigt för media. Journalist vill kunna beskriva sitt behov och få förslag på lämpliga forskare att kontakta, något som idag redan är möjligt under kontorstid genom tjänsten Expertsvar. En nationell databas skulle utgöra ett bra komplement, särskilt under tider då Expertsvar är stängt. Ett annat önskemål är att kunna ställa frågor direkt via mobilen. Skräddarsydda nyhetsflöden från FoU-sektorn är också till nytta för uppslag till artiklar, liksom möjligheten att kunna söka i tidigare nyheter och pressmeddelanden för ytterligare bakgrundsinformation (något som delvis är möjligt idag men som behöver utvecklas utifrån ett nationellt perspektiv). Att få hjälp att hitta forskare som är bra att ha med i live-intervjuer eller debattprogram är också efterfrågat. Kommuner, landsting o regioner: Resultaten i fokus Hitta kompetens Heltäckande forskning Söktjänst Överblick med möjlighet att fördjupa sig ner till detaljer och publikationer Skräddarsydda nyhetstjänster En nationell databas uppfattas som användbar för att läsa av vad som händer inom svensk forskning. Förutsättningen är att det går att få kopplingar ner till avhandlingar och vetenskapliga rapporter. Inom kommunerna ansvarar var och en för omvärldsbevakning inom det egna området medan regionen ansvarar för omvärldsbevakning kring större strukturella frågor och hur den globala utvecklingen kan påverka lokalt. En bred databas skulle också vara till nytta för att hitta nya kontakter utöver de man brukar använda inför möten och samarbeten. Det finns även kommuner som själva har forskningsfonder och delar ut pengar till lokala forskare, och där är behovet stort att effektivt kunna söka i databaser för att se vilken forskning som redan bedrivs inom olika områden och få information om olika forskares kompetens.

23 Utmaningar 23 (75) Nedan finns ett antal frågor som har stor betydelse när vi vill öka nyttan och återanvändningen av forskningsinformation. Inom vissa av utmaningarna finns redan påbörjade arbeten, för andra skulle det vara bra att tillsätta expertgrupper med bred representation inom FoUsektorn för att föra frågan vidare och ta fram förslag utifrån en gemensam målbild. Definitioner och begrepp. Tydliga definitioner av t.ex. forskningsprojekt och forskargrupper saknas vilket är ett problem för bl.a. analytiker i samband med uppföljning och analys. Vid analyser av samverkan och koppling mellan forskargrupper och publikationer, finns det även behov av att ta fram projekt-id. En gemensam begreppskatalog om och kring forskningsfrågor har också efterfrågats och bör hanteras, förslagsvis i samråd med Terminologicentrum för uppdatering och komplettering av Klassificering. Högskoleverkets klassificering av forskningsämnen från 2011 används i SSN för klassificering av forskningsprojekt. En enhetlig klassificering är nödvändig främst för analys och uppföljning. Ju längre bort från grundforskning vi kommer, desto viktigare blir det att kunna öppna för andra typer av etiketter eller nyckelord. Övriga användare i samhället men också FoU-aktörer efterfrågar möjligheten till en mer tematisk indelning som först ger överblick och sedan möjlighet att leta sig ner till enskilda avhandlingar, rapporter eller artiklar. Bland några FoU-aktörer finns behov av fler ämneskodningar och klassificeringar som komplettering till HSVs ämnesklassificering. Inom medicin finns ett sådant alternativ, Health Research Classification System (HRCS) (http://www.hrcsonline.net/), som dels klassificerar forskningen utifrån olika sjukdomstyper och dels efter forskning kring behandling, förebyggande av sjukdom, uppkomst, diagnos o.s.v. På Vetenskapsrådet pågår ett projekt som ska försöka ta fram alternativa klassificeringsmodeller som liknar HRCS, inom andra ämnen. Arbetet beräknas vara klart under hösten 2013 och planen är att involvera även andra forskningsfinansiärer så att det nya klassificeringssystemet används av flera nationella aktörer. Identifiering av forskare via ORCID. Främst i samband med ansökningar och uppföljningar finns behov av att kunna säkerställa forskarnas identitet. Idag kan en finansiär använda sig av personnummer för eget bruk. När stora mängder information ska delas blir det betydligt svårare att använda personnummer och bestämma vem som ska vara personuppgiftsansvarig. Under oktober 2012 lanserades ORCID (http://orcid.org), ett internationellt system där personer inom FoU-sektorn enkelt kan skaffa ett unikt ID-nummer. KB studerar hur ORCID kan användas i publikationssammanhang och kommer med en rapport om detta i december. I övrigt finns ingen nationell policy kring hur ORCID skulle kunna användas. Möjligen skulle det kunna

24 24 (75) vara en uppgift för SUHF:s expertgrupp för forskningsadministrativa frågor att titta närmare på i samråd med KB och forskningsfinansiärerna. Personuppgiftslagen. I kombination med behovet av tydlig identifiering måste den personliga integriteten skyddas - en utmaning vid delad information. Särskilt strukturerade personuppgifter har många regler att ta hänsyn till vad gäller hantering och informationsplikt, i synnerhet vad gäller känsliga uppgifter, som exempelvis hälsa. Det ska t.ex. inte gå att se om en forskare varit frånvarande p.g.a. sjukdom i sin karriär. Om en person lämnar sitt samtycke går det bra. Vi uppmuntrar aktörer inom FoU-sektorn att använda en gemensam formulering för hantering av personuppgifter i projektdatabaser och att varje forskningsfinansiär använder texten i anslutning till ansökningar och rapporteringar. Texten ska informera om hur forskningsinformationen kan komma att användas och vid behov ska ett godkännande kunna hämtas från forskaren så att (icke-känslig) information kan delas till tredje part. Textens formulering och innehåll ska vara godkänd av Datainspektionens jurister. Vetenskapsrådet för just nu diskussioner med Datainspektionen kring detta. Språkfrågan. Idag är den befintliga forskningsinformationen språkligt blandad - även inom ett och samma projekt. Exempelvis är det vanligt förekommande i projektdatabaser att rubriken är på engelska och sammanfattningen på svenska eller tvärtom. Detta kan kräva två sökningar för att få med allt även om informationen ligger i samma källa. Bland användarna finns det behov av information på både svenska och engelska. En tänkbar lösning kan vara att antingen rekommendera att information på ett språk kompletteras med en kort sammanfattning på det andra språket. De flesta klarar att läsa engelska när de funnit den för dem relevanta informationen. Många vill dock först mötas av korta, begripligt skrivna presentationer på svenska för att enklare hitta rätt. Detta gäller i första hand beskrivningar av projekt och forskarnas kompetens och forskningsområden. Att systematiskt använda sig av standardiserade nyckelord är en alternativ väg att underlätta automatöversättning med bibehållen god kvalitet på målspråket. En arbetsgrupp bör utreda gällande lagstiftning och nationella riktlinjer 1 kring språkfrågan ska tillämpas i anslutning till en databas med forskningsinformation. Uppföljning av forskningen. Idag används bibliometri som grund för statistiska analyser av forskningens resultat. Antal publikationer anger kvantitet, antal citeringar indikerar kvalitet. Genom att studera angivna samverkanspartners går det också att ta fram statistik på hur väl 1 t.ex. Värna språken förslag till språklag, SOU 2008:26, och Språk för alla förslag till språklag SOU 2008/09:153

25 25 (75) forskarna samverkat med andra forskare/forskargrupper eller med näringslivet. Det finns önskemål om att kunna mäta forskningens impact, effekter i samhället, vilket är betydligt svårare. I CERIF-modellen finns två element för utvärdering och uppföljning, Indicators och Measurments, som möjligen skulle kunna användas som komplettering. Effektivare statistiksamordning. Analytikerna önskar göra jämförelser mellan enskilda forskningssatsningar och nyckeltal från den nationella statistiken från exempelvis HSV och SCB. Flera utmaningar finns kring hur en aggregerad nivå kan länkas samman med enskilda data. Möjligheten att på sikt också minska bördan för lärosätena att lämna uppgifter till SCB bör utredas närmare. EU-forskning. Universitet och högskolor har uttryckt behov av att få in EU-finansierad forskning i SSN. Cordis är positiva, dock finns en del utmaningar, bl.a. följer EU:s information inte alltid CERIF, många länder har hårdare sekretessbestämmelser än Sverige och informationen struktureras efter mottagande organisation, inte efter forskare. Vi rekommenderar att ytterligare insatser genomförs för att säkra överföring av data från EU. Icke-bidragsfinansierad forskning. Den bidragsfinansierade forskningen är bara en delmängd av den offentligt finansierade forskningen i Sverige. En stor del av forskningen finansieras direkt av lärosätenas basanslag och av lokala finansiärer. Lärosätena har själva behov av att komplettera data om sin egenfinansierade forskning med bidragsforskning, men saknar incitament att i sin tur rapportera forskningen med basanslag till en nationell databas. Utmaningen består av att forskningen som lärosätena finansierar med sina basanslag inte redovisas i projektform, vilket gör att datakvaliteten blir sämre och informationen svårare att integrera med den bidragsfinansierade forskningen. Samtidigt finns en stor efterfrågan från olika användare inom näringsliv, kommuner, landsting, regioner och media att få överblick över mer än enbart den bidragsfinansierade forskningen. Det viktiga för dessa grupper är att kunna hitta relevant information för den egna verksamheten. Alla användare ställer inte heller kravet på att all information ska hittas - viktigast är att få en ingång och kunna leta vidare.

26 26 (75) : Intäkter för högskolans forskning och forskarutbildning Källa HSV. I databasen SSN prioriteras i första hand bidragsfinansierad forskning till universitet och högskolor. Målet är att på sikt få in samtliga bidrag från de tre forskningsråden, VINNOVA, andra finansierande myndigheter och offentliga forskningsstiftelser. Försök ska göras med EU-finansierad forskning. Lagring. En viktig fråga är hur lång tid data om forskningsprojekt ska sparas, och vem som har ansvaret för lagringen. För att se mönster och trender krävs flera års jämförelser. Projektbeskrivningar och citeringsdata ska kunna jämföras under cykler om fem till tio år för att kunna analysera om t.ex. strategiska satsningar ger ökad output och kvalitet. Likaså behövs flera års data när mer långsiktiga resultat av centrumbildningar eller andra samarbeten ska utvärderas. Goda förutsättningar för bättre samordning Just nu är förutsättningarna mycket goda inom den svenska FoU-sektorn vad gäller en utveckling av det nationella ekosystemet för forskningsinformation. Idag finns samtidigt ett bottom-up-initativ, då några lärosäten började bygga databasen SSN, och ett top-down-initiativ genom Vetenskapsrådets regeringsuppdrag att fortsätta arbetet. Både behov och mandat krävs för att lyckas - tidigare försök har byggt antingen på det ena eller det andra, vilket inte fungerat. Vetenskapsrådet, Formas och FAS samverkar för att utveckla Prisma, en gemensam ansökningstjänst som underlättar ansökningsprocessen för forskarna. I anslutning till

SUHF Dialogseminarium

SUHF Dialogseminarium SUHF Dialogseminarium 2013-01-18 Sweden ScienceNets(SweCRIS) roll i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Torulf Lind, Vetenskapsrådet Vad är Sweden ScienceNet? Vad är Sweden ScienceNet? Sweden

Läs mer

SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation

SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Forum för bibliotekschefer 2013-06-03 Torulf Lind Vetenskapsrådet Bild från FreeDigitalPhotos.net Digitalt ekosystem En grupp

Läs mer

Utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinforma5on Workshop om forskningsinforma5onssystem, Högskolan i Halmstad, 5 december 2013

Utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinforma5on Workshop om forskningsinforma5onssystem, Högskolan i Halmstad, 5 december 2013 Utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinforma5on Workshop om forskningsinforma5onssystem, Högskolan i Halmstad, 5 december 2013 Torulf Lind It- strateg, Vetenskapsrådet torulf.lind@vr.se

Läs mer

IFFIS14 Ekosystemet för forskningsinformation - översikt och nyheter. Torulf Lind +46 (0)765 267 297 torulf.lind@vr.se

IFFIS14 Ekosystemet för forskningsinformation - översikt och nyheter. Torulf Lind +46 (0)765 267 297 torulf.lind@vr.se IFFIS14 Ekosystemet för forskningsinformation - översikt och nyheter Torulf Lind +46 (0)765 267 297 torulf.lind@vr.se Tre förutsättningar för ett effektivt ekosystem Rätt arkitektur Rätt styrning Rätt

Läs mer

Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Oppstartseminar for NVI-rapportering av 2013-publikasjoner

Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Oppstartseminar for NVI-rapportering av 2013-publikasjoner Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Oppstartseminar for NVI-rapportering av 2013-publikasjoner Torulf Lind It-strateg, Vetenskapsrådet torulf.lind@vr.se Några milstolpar 2002 Gemensamt initiativ

Läs mer

Kanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid

Kanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid Kanaler för att sprida forskning Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid Fakta om forskare Tomas Backström, professor i innovationsteknik. Han föddes i Järvsö, Hälsingland, 1957. Efter

Läs mer

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna

Läs mer

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata 25 Oktober 2012, Open Access Week, Stockholm Anna Wetterbom, PhD Forskningssekreterare, e-vetenskap Enheten för Infrastruktur Anna.wetterbom@vr.se Vanliga frågor

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Varför denna guide? Att maximera forskningens synlighet och genomslag blir allt viktigare inom akademin där allt tuffare konkurrens råder och där forskare

Läs mer

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014. Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Obs pågående arbete SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014 Sara Monaco UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Bilaga 3. Steg-för-steg-guide. Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier

Bilaga 3. Steg-för-steg-guide. Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på

Läs mer

Presentationen i korthet

Presentationen i korthet Presentationen i korthet SwePub i forskningsinformationens ekosystem Samarbete med OpenAccess.se Openapc-se repositorium på Github Pilot med svenska lärosäten 2016 Erfarenheter och resultat från första

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag)

Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag) Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag) 1 Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller

Läs mer

Open access ett nationellt perspektiv

Open access ett nationellt perspektiv Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till

Läs mer

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

OpenAccess.se aktuella frågor

OpenAccess.se aktuella frågor OpenAccess.se aktuella frågor Mötesplats OA, 14-15 mars 2012, Norrköping Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se 1 OpenAccess.se nystart 2010 Nystart efter internationell utvärdering

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Biblioteket Högskolan i Borås Dnr: 815-15 Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson Verksamhetsplan för Biblioteket 2016-2018 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på styrdokumentet Verksamhetsplan 2016-2018

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur - Avstamp och målsättning Sven Stafström - Ny hantering fr.o.m. 2015 Elin Swedenborg - Principerna för utlysning och beredning 2015 Juni Palmgren - Diskussion

Läs mer

Styr- och handledningsdokument

Styr- och handledningsdokument Mahr 61-2014/600 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2015-02-16 Förvaltningschef 2015-02-16-2015-06-30

Läs mer

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Skicka underskriven och inskannad blankett samt övriga efterfrågade dokument till registrator@ssm.se Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Projektet Projekttitel Sökande Namn och titel Tjänsteadress Telefon,

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Plan 2016-2018 Inledning Swetox är ett forskningscentrum där elva av Sveriges största universitet samverkar genom ett konsortium inom området kemikalier,

Läs mer

Verksamhetsplan för Grants and innovation office

Verksamhetsplan för Grants and innovation office 1 Verksamhetsplan för Grants and innovation office Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller sig,

Läs mer

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Bilaga 1. Aktivitetplan år 2016. Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Aktivitet Budget/ år Period A. Administration av nätverk Administration, planering av aktiviteter, samordning

Läs mer

Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin

Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin Elisabeth Strandhagen, forskningssamordnare för ämnesområde medicin och hälsa elisabeth.strandhagen@gu.se

Läs mer

Vidareutveckling av SwePub SwePub Analys

Vidareutveckling av SwePub SwePub Analys Vidareutveckling av SwePub SwePub Analys Marja Haapalainen, projektledare Jessica Lindholm, arbetsgruppen Praxis Mötesplats Open Access 2014-04-02 Frågeställningarna Vilka är analysbehoven nu och i framtiden?

Läs mer

Bilaga 2. Steg-för-steg-guide. Fortsättningsprojekt

Bilaga 2. Steg-för-steg-guide. Fortsättningsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA)

Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA) Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) 2017-06-21 Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA) 1. Planeringsläget 2. Uppdrag

Läs mer

Stöd till innovatörer

Stöd till innovatörer UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2017-05-05 2017-02645 Reviderad Stöd till innovatörer En utlysning för organisationer som kan stödja innovatörer VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office

Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office 2016-2018 baseras på verksamhetsplan

Läs mer

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2015-11-02 Reviderad: - Dnr: DUC 2015/1924/10 Ersätter: Tillämpning av personuppgiftslagen (PUL) inom HDa, DUF 2001/1433/12

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM)

Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Datum Diarienummer 2008-05-12 811-2008-1292 Handläggare Magnus Friberg Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Vetenskapsrådet inbjuder svenska universitet, högskolor

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller. PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH

Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH Denna policy grundar sig på universitetsstyrelsens beslut V-2013-0672 Inledning I en akademisk miljö är intellektuellt skapande, delandet av idéer och

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Om ett eller flera av ovanstående krav inte är uppfyllda bedöms inte ansökan. Komplettering av ansökan får endast ske på begäran från Vinnova.

Om ett eller flera av ovanstående krav inte är uppfyllda bedöms inte ansökan. Komplettering av ansökan får endast ske på begäran från Vinnova. Q&A för hemsidan: Vad menas med formella krav? Formella krav är de krav som måste vara uppfyllda för att VINNOVA ska kunna bedöma en ansökan. I den här utlysningen ska följande krav vara uppfyllda: Koordinatorn

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer