Kanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid

Transkript

1 Kanaler för att sprida forskning Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid

2

3

4

5 Fakta om forskare Tomas Backström, professor i innovationsteknik. Han föddes i Järvsö, Hälsingland, Efter civilingenjörsexamen i teknisk fysik 1982, fick Tomas anställning vid Arbetsolycksfallsgruppen på KTH för att forska om olycksfall vid datorstyrd produktion. Forskningen flyttade fem år senare till Arbetslivsinstitutets (ALIs) föregångare och han doktorerade på resultaten i Lund Kontakuppgifter Publikationer Under sina tjugo år på ALI gick Tomas forskningsintresse från människa/maskinnivån till den organisatoriska nivån blev han docent i Industriell arbetsvetenskap. Idag forskar och utbildar han om kreativitet och förändring, med speciellt fokus på ledaren, gruppens kreativitet och organisatoriska förutsättningar för innovationer. Forskningen baseras på komplex systemteori och ett intresse för hur organisering växer fram i social interaktion.

6 Forskarporträtt Forskarporträtt

7 Fakta om FoU- organisationer Besöksadress Vasaparken (Universitetsplatsen 1) Göteborg Sweden Postadress. (Engelska, Svenska) Lyder under Utbildningsdepartementet Ämnesområde Miljö Medicin och hälsa Naturvetenskap och teknik Samhälle och kultur Huvuduppgifter inom FoU Konstnärligt utvecklingsarbete Forskning Organisationens syfte Vid Göteborgs universitet bedrivs undervisning på alla nivåer - från grund- till forskarutbildning och inom alla utbildningsområden: medicin, odontologi, vårdvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, konstnärlig verksamhet och matematiknaturvetenskap. FoU-aktivitet Göteborgs universitet har gjort sig internationellt känt när det gäller såväl avancerad grundforskning som tillämpad forskning. Det största antalet forskarstuderande finns inom den medicinska fakulteten och det näst största inom den samhällsvetenskapliga. Den medicinska forskningen vid universitetet är särskilt framgångsrik inom bland annat: hjärt- och kärlforskning, pediatrik, epidemiologi, neurovetenskap och mikrobiologi/immunologi/vaccinologi. När det gäller medieforskning är universitetet ledande i Sverige och varje år presenteras undersökningar om svenskarnas attityder till en mängd företeelser.

8 Pågående forskning Projektkatalog Dnr Ledarskap och arbetsorganisation i den svenska datorspelsindustrin - en studie av teknisk kompetens, kreativitet och vinstkrav Projektledare Peter Zackariasson peter.zackariasson@handels.gu.se Institution Göteborgs universitet, GRI Gothenburg Research Institute..hgu.gu.se/item.aspx?id=121 Totalt beviljat kr Projekttid Projektbeskrivning I vår dagliga konsumtion har kulturindustrin fått en allt större roll. Vår tillgång till kulturella produkter har ökat, både i omfattning och i räckvidd. Genom olika tekniska lösningar är det exempelvis möjligt att se på nyheter från Brasilien på en buss på väg mellan Göteborg och Borås. Likt symboler har dessa kulturella produkter en påverkan på oss individer, genom att de översätter och representerar vår tillvaro. Till de kulturella industrierna hör även datorspelsindustrin. Denna industri, precis som andra kreativa industrier, är beroende av konstnärligt skapande för att erbjuda datorspel till spelare. Detta rör sig om allt från enklare spel, som kortspel, till komplexa spel vilka tar plats i en verklighetstrogen miljö. Precis som övriga kulturella produkter så översätter och representerar även datorspel den tillvaro många av oss lever i. Precis som övriga kulturella produkter så är datorspel beroende av kreativt skapande. Denna, konstnärliga, process är både ett resultat av individuella kunskaper samt gemensamma möjligheter att tillsammans skapa en produkt där bild, ljud och andra delar bildar en sammanhållen enhet. Till skillnad från mycket annan kultur så kombinerar även spelutveckling konstnärligt skapande och teknik expertis. Digitala medier är den miljö i vilken datorspel både skapas i och konsumeras i. I detta projekt studerar vi ledarens roll i denna process. Hur ser ledarskapet ut i denna teknikmiljö? En miljö där tekniken inte är ett mål i sig, utan medel för konstnärligt skapande. Som en utvecklingsindustri följer detta skapande även finansiella krav, från förlag vilka finansierar dessa kostsamma utvecklingsprojekt. Resultatet av denna studie har möjlighet att visa vad som sker i kreativa processer där det finns krav på konstnärligt skapande samt finansiella krav. Dessa krafter kan dra åt olika håll, de kan även skapas situationer när de samverkar. Det är genom att känna till dessa relationer som vi kan utveckla mer kunskap om miljöer som dessa.

9 Resultat Nyheter Nya satsningar

10 Publikationer Pu

11 Om forskning.se

12 En nationell portal för forskningskommunikation Bakgrund Hitta forskning Nå ut med forskning

13 Verksamhetsidé Samla och sprida kunskap om forskning till nytta för individ och samhälle Kärnvärden: Nyttig Trovärdig Aktuell

14 En organisation två tjänster

15 En organisation två tjänster Samma mål, innehåll, aktörer, redaktion

16 Tillgängliggör svensk forskning Förmedlar kontakter mellan media och forskare (ca frågor/år) Målgrupp: Media Samlar, sorterar och producerar forskningsinformation (ca forskningsnyheter/år) Målgrupp: Allmänheten

17 Samarbete mellan lärosäten

18 och forskningsfinansiärer

19 Hitta forskning

20 PRIORITERADE MÅLGRUPPER: Skola Media Beslutsfattare Producerar eget material Samlar & Sorterar externt mtrl Skapar nyttiga tjänster PRODUCENTER Lärosäten Stiftelser Institut Finansiärer

21 Alla vill ha: Nyheter (hålla sig ajour) Fakta (om särskilt ämne).forskning.se

22 När besöker man forskning.se? Studier Fritid, privat Arbete Källa: Enkätundersökning 2013

23 Hur hittar man hit? Sökmotorer Direkttrafik Refererande länkar 17 % 25 % 58 % Källa: Google Analytics

24 April: besök Mars Oktober Källa: Google Analytics

25 Nå ut med forskning

26 Nå ut med forskning Expertsvar Nå ut med pressmeddelande Tipsa om forskare kring specifik fråga från media Kontakta

27 Redaktionen Agneta Ringaby Anna Sandström Anders Flodell Danil Lundbäck Elin Melin Eva Barkeman Gustav Löfgren Ingemar Björklund

28 Framtiden

29 SAMVERKAN REKRYTERING

30 SAMVERKAN REKRYTERING

31 Forskningsinformation 3.0 Målbilden för att nå ett nationellt digitalt ekosystem för forskningsinformation Vetenskapsrådet fick ett regeringsuppdrag Beställde en förstudie Prioritera forskarna o hela FoU-sektorn Fokusera på arbetsprocesserna Avsiktsförklaring

32 Rekommendationer från förstudien Nationell samordning av forskningsinformation behövs: 1. Gemensam målbild (= forskningsinformation 3.0) 2. Gemensamma standarder, modeller och riktlinjer 3. Nationella tjänster för gemensamma behov - inom FoUsektorn i första hand (SweCRIS, Prisma, CV-databas, med KB utveckla SwePub, forskarid inom FoU-sektorn) 4. Nationell samverkansportal för forskningsinformation 5. Återanvänd befintliga tjänster i möjligaste mån 6. Övergripande styrelse för samverkan o samverkansportal 7. Etappvis utveckling

33 Nyttor med ett nationellt digitalt ekosystem för forskningsinformation Effektiviseringar Enklare för forskare och FoU-administratörer Bättre analyser Bättre kvalitet på data och jämförbarhet Bättre överblick Nationell samverkansportal förenklar för fler användare utanför FoU-sektorn som vill hitta info om forskare och forskning Bättre systemförvaltning Via Sunet

34 Visionen Överblick över svensk forskning En webbplats där all finansierad forskning i Sverige presenteras Detaljerad statistik över finansieringen (kompl till SCB) Forskningsresultat Internationella jämförelser Forskningskontakter (för samverkansprojekt) Stöd i arbetet

35

36 TACK! Agneta Ringaby & Eva Barkeman