Lokal Arbetsplan för Mellangården

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Mellangården

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 10 3 Uppföljning, utvärdering och sida utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Hallen: Vi bemöter alla likvärdigt när de kommer och när de går. När vi går ut delar vi upp oss så några barn i taget är med en personal för att alla ska bli sedda och få uppmuntran. När vi går in tar vi några barn i taget för att det ska fungera bra. Måltider: Vi försöker föregå med gott exempel och lära barnen ett trevligt uppförande. Man försöker äta upp den maten man tagit åt sig, det är inte ok att slänga mat. Barnen har själva bestämt matregler som gäller på Mellangården. Vi har ett bord där de större barnen sitter utan en pedagog och själva tar ansvar. Samlingar: Temagrupperna: Vi samtalar mycket om olikheter, svårigheter, egenskaper och känslor. Vi tycker att det är viktigt att förstå andra och kunna bli en bra kamrat. Vi arbetar enligt vårat årshjul med olika teman. Vi använder oss av vår fantastiska närmiljö i vissa delar av vårat temaarbete. Vi är ofta i skogen och då tittar vi på naturens skiftningar. Läsgrupper: Även här arbetar vi med hur viktigt det är att kunna förstå hur andra kan känna och tänka, då är böcker ett bra sätt att synliggöra detta för barnen. Det blir även en lugn och avkopplande stund efter maten. Vi läser i tre grupper för våra ansvarsbarn som är åldersindelade. Fri lek: Vi lär barnen att samarbeta samt att vänta på sin tur genom att förklara för dem och finnas till hands. Vi förklarar också att man ska ta ansvar för sina saker. Vi erbjuder bra lekmiljöer och bra arbetsmaterial. Vi arbetar med dessa mål i alla situationer under hela dagen, eftersom vi tycker att det är 4

5 viktigt. När vi köpt nya saker introducerar personal materialet och är med och startar upp leken. Barnen leker sedan vidare och utvecklar sin fantasi. Mångfald: Vi har flaggor i köket där vi ser olika etniska tillhörigheter. Vi har tema om olika flaggor och ritar dem. Stor karta på väggen och en jordglob där barnen kan se världen och en flaggaffisch med alla länders flaggor. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 5

6 utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Vi delar in barnen i åldersindelade tema grupper så att barnen blir trygga och vågar prata/fråga. Vi försöker att vara positiva förebilder. Det ska vara roligt att lära sig. Vi uppmuntrar barnen att våga prova nya saker och att försöka fullfölja en påbörjad aktivitet. Barnen ska själva försöka lägga upp och dela sin mat och bre sin smörgås. Vi ger barnen tid och uppmuntran att själva klä på sig i små grupper. Ta vara på barnens idéer och önskemål. Skapande: Vi erbjuder bra material för att fånga lusten. Ex. erbjuder vi möjlighet att rita, klippa, klistra samt att arbeta med pärlor under dagen. Vi har även byggmaterial tillgängligt som främjar barnens skapande. När vi har temaarbete erbjuder vi andra material till barnen, t.ex. staffli och målarfärg. Portfolio: Vi dokumenterar genom intervjuer/egna berättelser, temaarbeten, teckningar och fotografier så att barnen ser vad de kan. Genom att samtala med barnen om vad de lärt sig och vad de är bra på stärks självkänslan. De blir också medvetna om hur mycket de kan. Traditioner: Vi pratar om våra helger och traditioner. Vi firar Lucia, jul, påsk, midsommar mm. Vi pratar om att vi har olika traditioner i olika länder/familjer. Motorisk utveckling: Vi är ute varje dag, ofta vid flera tillfällen under dagen. Barnen har alltid tillgång till pyssel material, spel och pussel som främjar finmotoriken. Utevistelse och skogspromenader samt innelekar är bra för att utveckla motoriken, koordinationen och kroppsuppfattningen. Enligt barnintervjuer är rörelse/gympa en sak som står högt upp på önskelistan. Att måla kom också högt upp så vi kommer även att arbeta mycket med det i år. Det framkom också att barnen vill utveckla sitt lärande. Dom vill bli bättre på många saker och lära sig svårare saker. Dom har upptäckt sitt lärande! 6

7 Fri lek: Under den fria leken lär sig barnen att vänta på sin tur, social kompetens och lekregler. Vi ger barnen tid att själva lösa konflikter men vi finns alltid till hands om det behövs. Vi ser till att vi har en välplanerad men flexibel verksamhet med mycket utevistelse. Vi arbetar med barnens språk och med kommunikation under hela dagen. Matematik: I skogen har vi utematematik där vi använder oss av lägesbegrepp och antal. Vi räknar barnen och barnen hjälper till att räkna. Varje dag pratar vi om dagens datum, månad och år, då använder vi oss av siffror. Vi jobbar mycket med, störst, minst, äldst och yngst. Vi försöker få in matematiken i den dagliga verksamheten. Vi har börjat prata om plus och minus. Hallen: Samtalar med och välkomnar alla barn. Vid på/avklädning benämner vi de olika plaggen och tränar även begrepp. Vi vill att barnen själva ska kunna förstå hur man klär sig efter vädret, dvs. om det regnar så behöver man regnkläder. Matsituationen: Samtalar med varandra. Vi talar om för barnen att man ska prata en i taget och att vi ska lyssna på varandra. Vi ber varandra att skicka det vi vill ha och benämner då vad det heter. Vi har tre bord för att få en lugnare miljö. Ett av borden är ett barnbord där barnen sitter själva och får ta ansvar över matsituationen under uppsikt av de vuxna vid bordet bredvid. Barnen har själva bestämt matregler som vi skrivit ut och satt upp på väggen vid matborden. Leken: Vi uppmuntrar till rollekar genom att skapa stimulerande lekmiljöer och erbjuda bra material. Om barnen inte kommer igång själva så hjälper vi dem att starta upp en lek. Vi lär barnen att själva försöka lösa sina konflikter genom att prata med varandra i första hand. Om det inte går så går vi in och hjälper till att lösa konflikten. Alla barn leker med alla våra saker, oavsett kön. Vi tar bort leksaker och plockar fram dem igen för att barnen ska få en nystart på leken. Samlingar: Genom att arbeta med olika projekt i våra temaarbeten tränar vi både språk och begrepp. Vi delar ibland in oss i tre grupper när vi har temaarbeten/projekt så att alla ska våga prata. Vi läser dagligen för barnen vilket berikar språket, vi sjunger också ofta. Personalen föregår som ett gott exempel genom att använda ett vårdat språk. Exempel: Vi räknar barnen i samlingen, hur många som är här och hur många som saknas. Vi räknar även hur många ekorrar, lodjur och björnar som är här, vilka som är flest och vilka som är färst. Spel och lek med siffror. Vi går till skogen varje vecka, när vädret tillåter och försöker väcka barnens intresse 7

8 för naturen och att man ska vara rädd om allt som växer och lever, vi använder boken leka och lära matematik ute. Vi gör utflykter och fikar i skogen vår/höst. Vi följer upp skogsturerna i samlingarna. Vi arbetar praktiskt i de tre åldersindelade grupperna. Vi planterar växter som barnen får ta hem. Vi planterar även grönsaker och kryddor i pallkragar på förskolans gård som barnen går och plockar och äter. Vi läser böcker och diskuterar och sjunger mycket. Barnens intressen tas tillvara och vi följer upp deras frågor och funderingar om naturen. Barnen får möjlighet att leka i naturen, använda fantasin och leka utan leksaker. De lär sig att uppskatta naturen. Vi har även odlat fram Tistelfjärilar från larver, som vi beställt från England och följt dess utveckling från larv till fjäril. Vi sopsorterar på avdelningen för att få barnen att förstå att man ska vara rädd om naturen. Barnen får själva lägga plast, ritpapper samt aluminium i en papperspåse, vi har även insamling för glas och batterier. Sedan går vi och tömmer påsen vid förskolans återvinningsstation. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Vi samtalar och diskuterar dagligen tillsammans med barnen. Vi lär barnen om handlingar och konsekvenser. Både mot varandra och miljön i förskolan. Vi uppmuntrar barnen att ta egna initiativ. Vi frågar barnen vad de tycker om de olika aktiviteterna, samt vad de vill/inte vill göra. Sedan diskuterar vi igenom vad som är genomförbart. Vi har olika lekmiljöer som barnen får välja fritt mellan och förändrar utifrån barnens intressen och behov. Pojkar och flickor har samma utrymme och inflytande. Rörelse Enligt barnens önskemål står rörelse och gymnastik högt upp på listan. Därför kommer vi att en gång varannan vecka ha en dag då vi har rörelse, så länge det är fint väder kommer vi att vara utomhus. Veckans bokstav Barnen hade ett önskemål om att få lära sig bokstäver. Därför har vi haft veckans bokstav då vi pratar om en bokstav i taget, hur den låter och vad det finns som börjar på bokstaven och hur många av bokstaven som finns i ordet. Detta har varit väldigt uppskattat, barnen tycker om att skriva och har lärt sig jättemycket. 8

9 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vi har en daglig dialog med föräldrarna. Vi har utvecklings samtal på HT och även ytterligare vid behov. Under utvecklings samtalet använder vi oss av en barnintervju, vi samtalar med förälder/föräldrar och barn, om barnets utveckling och hur det fungerar på förskolan. Vi kan då också få svar på hur föräldrarna ser på vår verksamhet. På VT har vi ett portfoliosamtal där barnet är med och visar och berättar om sin portfoliopärm. Vi har föräldramöte på HT för att synliggöra vår verksamhet genom t.ex. bilder, film och bildspel. Vi informerar då om vår verksamhet och tar upp frågor och funderingar från föräldrarna. Det känns också viktigt att personal och föräldrar blir presenterade för varandra Vi har trivselkväll med barn och föräldrar på våren med gemensamma aktiviteter. Vi har en planeringskalender i hallen och ett årshjul i föräldrapärmen så att föräldrarna blir kontinuerligt informerade om vår verksamhet. Vi har Instagram tillsammans med Norrgården som har varit mycket uppskattat av föräldrarna. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och 9

10 fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Vi följer kommunens överlämnandeplan som revideras varje år. Vi gör två besök i förskoleklassen under VT. Pedagogerna har överlämningssamtal med rektorn på berörd förskoleklass. Om önskemål finns kan föräldrar begära samtal. Vi brukar bjuda hit våra före detta barn en gång på VT. Barnen kommer hit och berättar om hur det är att gå i förskoleklass, vilket gör de yngre barnen ännu mer förväntansfulla att få börja. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, 10

11 hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: TRAS: På HT och VT observerar och dokumenterar vi enligt TRAS. På HT när vi fått våra nya grupper ser vi över vår tidigare dokumentation, så vi vet hur vi skall arbeta med gruppen som helhet. Portfolio: Vi arbetar enligt ett årshjul med olika teman och projekt i våra åldersindelade grupper. Varje pedagog observerar och dokumenterar sin grupp. Vi hjälper även varandra med vardagsdokumentation. Vi dokumenterar hela tiden barnens utveckling. Språkdomäner: På de barn som har ett annat modersmål än svenska går vi tillsammans med föräldrarna igenom och fyller i ett papper om språkdomäner, om föräldrarna är intresserade och vill. Lokal arbetsplan: Vi arbetar enligt våra metoder i den lokala arbetsplanen. Som underlag för kvalitetsredovisning så använder vi oss av den lokala arbetsplanen, vårt portfolio arbete, språkdomänerna samt TRAS. 11