ABCDE. Rapport från inspektion på S:t Eriks katolska Skola 25/4 4/ för inspektion och tillsyn Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Enheten för inspektion och tillsyn Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen Skolinspektörerna Sigbritt Gålnander Siw Sjödin Rapport sid 1 (13) Rapport från inspektion på S:t Eriks katolska Skola 25/4 4/ Box 22049, STOCKHOLM, Tfn:

2 2 (13) Uppdraget Enheten för inspektion och tillsyn har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser. De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas kontinuerligt. Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket observationer och samtal i klassrum, på fritidshem och i skolans övriga miljöer intervjuer med elever, personal och skolledning. muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till besöket skriftlig återrapportering i form av en skolrapport där skolledningen beretts möjlighet att kommentera och komplettera framställningen uppföljande besök efter ca 5-10 veckor Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen, kursplanerna och, för kommunala skolor, Stockholm Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna. En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer);

3 3 (13) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. Efter avslutad inspektion skrivs en rapport som lyfter fram skolans styrkor och utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning beretts möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel. Skolans förutsättningar S:Eriks Skola är en fristående skola som sedan 1967 drivs av en stiftelse, Systrar de Notre Dame. I januari bytte stiftelsen namn till Stiftelsen S:t Eriks Katolska Skola med katolska biskopen som ordförande. Här finns verksamhet för skolår F-9 och fritidsverksamhet för elever i F-3. Undervisningen följer den allmänna läroplanen samtidigt som eleverna uppfostras enligt katolsk lära och praxis. Alla är välkomna till skolan oavsett samfundstillhörighet. Skolan har tre arbetslag F-3, 4-6 och 7-9 och ett serviceteam. Byggnaden inrymmer förutom grundskola även förskola för barn från 4 år, personalbostäder och kapell. Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2004 för elever i skolår 9(Salsa): Andelen pojkar utgör ca 27 %, i riket 51 % Föräldrars utbildningsnivå 2,33 i riket 2,13 Andel elever med utländsk bakgrund 80 %, i riket 13 % Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen 100 %, i riket 75 %. Det modellberäknade värdet är 79 %, vilket innebär att skolan låg 21 % över det förväntade resultatet Skolan har sedan 1998 konsekvent legat mycket över det förväntade resultatet.

4 Skolans resultat - styrkor och svagheter Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. ABCDE 4 (13) Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av S:t Eriks Katolska Skola har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Elever och personal trivs och är nöjda med sin skola Det råder ett gott arbetsklimat präglat av lugn och ro, ordning och reda Ett gott förhållningssätt råder mellan elever och lärare, det utmärks av öppenhet och tilltro Engagerade lärare med god ämneskompetens Motiverade elever som både har och möts av höga förväntningar Skolan uppvisar mycket goda resultat utifrån tillgänglig prov- och betygsstatistik Eleverna har tillgång till schemalagda stödtimmar De insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd fungerar väl Arbetet med värdegrundsfrågor synligt i det dagliga arbetet Det finns en vilja och medvetenhet för utvecklingsarbete i enlighet med mål- och resultatstyrning. Skolan är liten, vilket ger goda förutsättningar för god sammanhållning och informella möten Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som S:t Eriks Katolska Skola delvis brister i. Bland annat följande: Kvaliteten på de lokala mer ämnesbundna arbetsplanerna varierar Elevernas kunskap om verksamhetens mål varierar mellan skolår och ämnen Elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen följs inte upp mot målen i tillräcklig utsträckning Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos eleverna om deras eget sätt att lära och att utvärdera det egna lärandet Elevernas inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer, redovisning och utvärdering varierar mellan skolår och ämnen men är i allmänhet begränsat

5 Eleverna delvis missnöjda med information som ges vid utvecklingssamtalen ABCDE 5 (13) Ämnesövergripande arbete med syfte att underlätta elevers helhetssyn och förståelse för hur ämnen hänger ihop förekommer sällan Analys av och diskussion kring tillgängliga resultat förs inte gemensamt i ett F-9 perspektiv Gemensamma pedagogiska diskussioner om syn på kunskap och lärande ej systematiserat Strategier för självvärdering, utvärdering, uppföljning och resultatanvändning begränsade Samverkan mellan arbetslagen begränsad Samverkan mellan de olika verksamheterna begränsad Kunskaper Behörighetsgraden bland lärarna är hög och det finns generellt en god kompetens på skolan. Skolans lärare och övrig personal kännetecknas av ett stort engagemang och en hög ambitionsnivå. Skolans elever är mycket nöjda med sina lärare och uttrycker en tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper. Både lärare och elever har höga förväntningar på varandra i det dagliga arbetet. Överlag visar tillgängliga resultat att skolan når mycket goda resultat och att eleverna har goda kunskaper. 100 % av eleverna var godkända i samtliga ämnen vt Skolverkets statistik Salsa visar att skolans resultat (antalet elever med fullständiga betyg) ligger högre än det förväntade resultatet och har gjort så de senaste åren. Tillgängliga resultat diskuteras och analyseras idag i begränsad omfattning på skolan. Även om resultaten är goda är det av stor vikt för skolan att analysera sina resultat för att bland annat säkerställa ett F-9 perspektiv. Analys av resultat kan också initiera pedagogiska diskussioner utifrån arbetssätt och arbetsformer i relation till nådda resultat. Ett sätt för en skola att undersöka effektiviteten av undervisningen är att närmare granska och analysera de bevis och belägg på lärande som eleverna uppvisar. Lärarnas arbete med analyser av insamlat material kan leda till förändringar i klassrumsarbetet och på sikt till ett ökat lärande för eleverna. Skolan är konfessionell med en kristen katolsk profil. Inriktningen är väl synlig i skoldagen genom att elever och lärare ber tillsammans, besöker mässan i skolans kapell och för samtal kring katolsk tro. Skolans systrar är på många olika och tydliga sätt involverade i den dagliga verksamheten och har enligt personal och elever stor betydelse för skolans verksamhet och goda resultat Det finns ett stort antal elever med annat modersmål i skolan, 80 % enligt Salsa. Framför allt de yngre eleverna undervisas i svenska som andraspråk någon eller några lektioner i veckan. Det finns en medvetenhet hos skolans lärare om vikten av att arbeta språkutvecklande och alla elever som vid test visar sig behöva stöd får hjälp, men skolan har begränsad tillgång till formell kompetens i svenska som andra språk. Den stora andelen elever med svenska som andraspråk innebär att kunskap

6 6 (13) och kompetens inom detta ämnesområde behöver utvecklas och delges skolans samtliga lärare och pedagoger. Det är angeläget att skolan utvecklar mål och metoder för att arbeta med svenska som andraspråk i det vanliga klassrumsarbetet. Även om det finns ett visst samarbete i form av att lärare byter klasser med varandra utifrån ämneskompetens så är samverkan både inom och mellan arbetslagen tämligen begränsad vilket medför att man i allmänhet har en liten kunskap om verksamheten i varandras arbetslag och inom det egna arbetslaget. Ämneskonferenser för F-9 har förekommit tidigare och kommer att återupptas nästa läsår. Det finns idag ingen utvecklad samverkan mellan förskoleklass och skolår 1 och även samverkan mellan fritids och övrig verksamhet är begränsad. Det saknas en gemensam syn på hur ansvaret för olika aktiviteter ser ut och på vilket sätt de olika verksamheterna bidrar till barnens utveckling både kunskapsmässigt, emotionellt, motoriskt och socialt. Det förs inte heller diskussioner om samverkan utifrån styrdokumentens syn på lärande och kunskap. Samverkan är ett uppdrag utifrån styrdokumenten och inte upp till var och ens goda vilja. Förskoleklassens verksamhet bygger på heldagsomsorg med samma personal under hela dagen och där ingår samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg naturligt. Verksamheten i förskoleklassen har en tydlig prägel av skola och det är viktigt för skolan att utvärdera verksamheten i förhållande till den reviderade läroplanens innehåll och intentionerna i reformen. I det arbetet är det viktigt att lyfta fram förskolepedagogiska idéer och arbetsformer med inriktning mot lek, skapande, experimenterande och utforskande. Elevernas skolgång innebär flera övergångar mellan skolår och lärare och överlämnandekonferenser äger rum i augusti. Det finns dessutom stora möjligheter till mer informella kontakter mellan avlämnande och mottagande lärare då informations- och beslutsvägarna är korta på en liten skola. Det finns goda exempel på varierad undervisning med konkreta och laborativa inslag men mycket av undervisningen är till stora delar traditionell och bedrivs utifrån läromedel i de olika ämnena. Skolan har en stark inriktning på ämnen och ämnesundervisning, vilket i många fall gör det svårt för skolan att följa läroplanens riktlinjer om att eleverna ska kunna få möjlighet till ämnesövergripande arbete. I skolans planer finns exempel på ämnesintegrerade teman som kan bidra till att skapa helhet i elevernas lärande i linje med målen i läroplanen, men dessa behöver utvecklas ytterligare och diskuteras gemensamt. Eleverna i de högre årskurserna framhåller vid våra samtal att det sällan förekommer ämnesövergripande teman och projekt utan det dagliga arbetet är ämnesspecifikt och att arbetsdagen är uppdelad i 40-minuterslektioner med olika ämnesinnehåll. Däremot beskriver de att det inom respektive ämne förekommer att flera moment sammanförs till en större enhet eller tema. Arbete med ämnes- och årskursövergripande teman är vanligare i de lägre årskurserna. Mot den här bakgrunden vill vi framhålla att det finns behov av en aktiv diskussion om skolans uppdrag utifrån läroplanen och övriga styrdokument, om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutvecklingen sker. En sådan dialog kan bidra till en önskvärd fördjupning

7 7 (13) av samverkan mellan lärarna. Den kan också lägga grunden för att eleverna på ett tydligare sätt ska kunna få överblick och sammanhang. Former för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är en förutsättning för att eleverna ska kunna följa sin egen kunskapsutveckling och i enlighet med Lpo`94 utveckla sitt eget sätt att lära. En god uppföljning av elevernas kunskapsutveckling förutsätter tydliga, utvärderingsbara mål och kriterier. För närvarande finns det på skolan ingen enhetlig strategi för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. På skolan följs elevernas kunskapsutveckling i basämnena genom exempelvis nationella prov och olika tester, bland annat språktester. Elevernas läsutveckling dokumenteras inte ännu med hjälp av LUS (läsutvecklingsschema) i alla klasser, men detta är något som skolan diskuterat och som ska initieras. Övriga ämnen hamnar i de lägre skolåren lätt i skymundan och det finns en osäkerhet bland personalen huruvida eleverna nått alla mål i samtliga ämnen för exempelvis skolår 5. Detta liksom flera andra utvecklingsområden hänger samman med de måldokument som finns formulerade inte är tillräckligt tydliga och konkreta vilket gör dem svåranvända när det gäller att dokumentera elevernas kunskapsutveckling relaterat till målen. För att eleverna på ett bra sätt ska få möjlighet att förstå och ta till sig mål och kriterier behöver de vara konkreta, ofta diskuterade och använda i det dagliga arbetet. Det finns i ett av de praktiskt-estetiska ämnena ett påbörjat arbete med att eleverna för någon form av dagbok över sitt arbete. Detta arbete kan i en utvecklad form där lärandet står i fokus utgöra en god grund för den enskilde elevens möjlighet att följa sitt egen utveckling. Elever i behov av särskilt stöd Elever vi samtalat med beskriver att det finns hjälp att få vid behov och eleverna erbjuds extra stödundervisning i Ma/No och svenska några eftermiddagar i veckan. De yngre eleverna har också läxhjälp på fritids. Skolans systrar fyller i detta sammanhang också en viktig funktion genom att finnas till hands efter skoldagens slut. I skolans elevvårdsteam ingår rektor, kurator och skolsköterskan. Kurator finns tillgänglig 1 dag/vecka och arbetar ofta direkt i klasserna och med enskilda elever. Skolsköterska finns tillgänglig 2 dagar/vecka. Då skolan under en längre tid saknat skolsköterska är skolhälsovårdens arbete under uppbyggnad. Förutom skolans elevvårdsteam så finns även skolans präst att tillgå för enskilda elever. I arbetslagen tycks elevvårdsarbetet ha en framskjuten plats och elevvårdande frågor finns kontinuerligt med på dagordningen. Skolans goda resultat tyder också på att de insatser som görs för elever i behov av stöd fungerar väl. För att fånga upp elever i behov av särskilt stöd genomförs förberedda klasskonferenser regelbundet. Elevernas språkutveckling testas systematiskt i de lägre skolåren. Skolan har idag inte tillgång till specialpedagogisk kompetens. För elever i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram i första hand av rektor. Arbetet med åtgärdsprogram behöver utvecklas för att tydligare fokusera och utgå

8 8 (13) från elevens tillgångar och miljöer där eleven fungerar och i mindre grad fokusera elevens tillkortakommanden. Utvärdering och analys av organisation, tillgängliga resurser och resursfördelning kring elever i behov av särskilt stöd sker i begränsad omfattning. Det är viktigt att tillgängliga resurser i form av personal, personalkategorier och tid organiseras och används för eleverna på ett optimalt sätt. Elevernas ansvar och inflytande En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar för sitt lärande är att de ges möjlighet att bearbeta och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling. Det finns på skolan några exempel på hur man hjälper eleverna att förstå innebörden i mål och kriterier, men skolan förefaller inte ha ett gemensamt förhållningssätt till hur man arbetar för att eleverna ska bli medvetna om detta. Eleverna är ibland osäkra på vilka krav som ställs, hur kriterierna ser ut och hur betygen sätts. Vi kan på så sätt se att för många elever nås inte målet att varje elev skall utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Eleverna i de senare skolåren beskriver att de av vissa lärare får mål och kriterier, men att det finns en stor variation mellan olika lärare och ämnen. Eleverna upplever att även om de delges mål och kriterier så är målen inte tillräckligt tydliga och konkret formulerade, vilket gör dem svåra att använda och tolka. Det förs inte alltid en förklarande diskussion om vad de olika målen och kriterierna betyder. Det är vidare sällan som lärare och elever tillsammans planerar undervisningsmoment. Eleverna anser att arbetsområdet oftast är färdigplanerat av lärarna och att de tämligen sällan ges tillfälle att diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt, utvärderingsformer eller mål och kriterier. Vi har under vårt besök på skolan sett få tecken på reellt inflytande för eleverna. Många av skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum för eleverna att delta i måldiskussioner, målformuleringar och att vara med och utforma och utvärdera undervisningen. Skolans olika lärare lyfter själva fram elevernas ansvar och inflytande utifrån tydligare mål som ett utvecklingsområde. En utveckling av området är beroende av pedagogernas förmåga att utveckla en gemensam tolkning och förståelse av uppdraget. Skolan och dess ledning behöver skapa tillfällen för att ge pedagogerna möjlighet att tillsammans tolka, förstå och acceptera uppdraget enligt de nationella styrdokumenten. När det gäller den formella delen av inflytandet tycker de äldre eleverna att elevrådet och klassråden nu fungerar väl och att det är en stor skillnad sedan skolan fick en ny rektor. De frågor som behandlas på klassråd och elevråd är för det mesta av mer praktisk natur, men elevrådet behandlar också ibland frågor som berör undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt. Rektor deltar i elevrådet.

9 9 (13) Organisationen av elevens val ser olika ut för olika skolår. Skolår 4-6 har olika aktiviteter att välja mellan medan det för skolår 7-9 innebär deltagande i mässan. Normer och värden Eleverna trivs på sin skola och känner sig sedda och respekterade av pedagogerna. De känner förtroende för de vuxna och uttrycker att det alltid finns någon att tala med vid behov. Det råder arbetsro i undervisningssituationerna och det råder ett gott förhållningssätt mellan elever och lärare. Elever och personal förefaller att mycket väl respektera andra människors egenvärde och integritet. Personal vi samtalat med uttrycker också att de trivs på sin arbetsplats och att det råder en god stämning bland personalen. Eleverna beskriver att det liksom på alla skolor kan förekomma mobbning men att skolans vuxna reagerar och agerar när det inträffar. På skolan finns en antimobbningsgrupp, vars medlemmar är väl kända av alla på skolan. Skolans litenhet gör att alla känner alla och anonymitet motverkas. Det finns också ett fungerande faddersystem inbyggt i skolans organisation. Skolan har en utarbetad plan för det förebyggande arbetet mot mobbning. Den behöver revideras för att omfatta all kränkande behandling i enlighet med Skolverkets anvisningar. Arbetet med värdegrundsfrågor är väl synligt i skolans vardag. Värdegrunden är gemensam för skolan och utgår från ett gemensamt förhållningssätt och ett uppdrag att fördjupa den katolska tron hos eleverna och att fostra dem till goda, självständiga och ansvarsfulla människor. Under vårt besök på skolan har vi sett att samtal utifrån skolans värdegrund är vanligt förekommande i alla skolår och i det dagliga arbetet. Bedömning och betyg För att säkerställa en god samsyn och likvärdighet när det gäller bedömning krävs ständigt återkommande samtal och diskussioner kring kunskap och kunskapskvaliteter. Sådan gemensamma diskussioner om bedömning förs i liten utsträckning, delvis beroende på skolans storlek. Nationella prov rättas och bedöms till exempel inte alltid gemensamt. Diskussion kring och analys av resultat på nationella prov liksom betygsstatistik blir oftast en angelägenhet för årskurserna i de tidigare skolåren och för ämnesläraren i de senare. Flera lärare saknar en ämneskollega att diskutera bedömningsfrågor med. Detta kan göra det svårt för läraren att få perspektiv på sin egen undervisning och de uppsatta målen och därmed bedömningarnas likvärdighet och värdering av elevernas kunskaper i förhållande till hur det ser ut på andra skolor. Problemet är uppmärksammat på skolan och skolan deltar nu i stadens utbildningssatsning på bedömning och betyg för att bättre leva upp till systemets krav på likvärdig bedömning. I fråga om kunskapsmålen noterar vi att det på skolan saknas gemensamma strategier för att hjälpa eleverna att utveckla sitt eget sätt att lära och för att utvärdera detsamma. De utvärderingar av undervisningen som förekommer sker oftast i form av olika prov eller redovisningar där elevens kunskaper bedöms, men mer sällan sker

10 10 (13) en bedömning av själva inlärnings- och undervisningsprocessen och hur denna har fungerat i förhållande till den enskilda eleven. Vi konstaterar också att för många elever nås inte målet att varje elev ska kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna. Detta beror bland annat på att när lärarna informerar eleverna om deras kunskapsutveckling görs detta ofta utifrån resultat på prov och läxförhör etc. utan att dessa resultat kopplas till betygskriterierna och kursmålen. De upplever att det oftare händer att lärarna informerar dem efter proven om det de borde ha kunnat och att de mer sällan får information innan proven. Det finns därför ett visst missnöje hos eleverna även kring utvecklingssamtalen, där den enda informationen om något ämne kan vara att eleven arbetar bra. Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. Utvecklingssamtalen följer en gemensam mall i respektive arbetslag, men med varierande innehåll beroende på barnens ålder. För de senare skolåren förväntas samtliga lärare lämna ett omdöme till respektive klassföreståndare inför utvecklingssamtalet. Det är dessa omdömen som av eleverna upplevs som torftiga och ofta beskriver beteende snarare än kunskapsutveckling relaterat till mål. Arbetet med att upprätta individuella utvecklingsplaner för eleverna är enligt skolans personal och ledning ett utvecklingsområde. Idag skrivs inga sådana planer. Bland personalen finns en osäkerhet kring vilka strategier som är möjliga när det gäller att involvera föräldrar med annat modersmål i detta arbete. De äldre eleverna beskriver att lärare medvetet är återhållsamma med de högre betygen i skolår 8 vilket också skolans betygsstatistik tyder på. Det finns en tendens till betygsglidning i några ämnen. Om betygsglidningen mellan skolår 8 och skolår 9 beror på avsaknaden av tydliga kriterier eller att man inte använder betygssystemet som det är tänkt är en angelägen diskussion för skolan och bör analyseras gemensamt. Eleverna upplever att de i vissa ämnen endast blir betygssatta utifrån resultaten på prov och att man använder rent kvantitativa mått som inte rimmar med de kvalitativa målen som betygskriterierna anger och eftersträvar. Elevernas funderingar kring provens styrande roll för betygssättningen öppnar för en intressant dialog om kunskapssyn och lärprocesser Eleverna i de senare åren efterlyser fler och tydliga betygssamtal där de kan få konkretare information om vad som ligger till grund för ett betyg eller vad som krävs för ett bättre betyg. Lokala styrdokument- organisation utvecklingsstrategier Skolan saknar en tydlig och samlad arbetsplan som beskriver hur skolan tänker arbeta för att nå de fastställda målen. Arbetsplanen skall vara möjlig att följa upp och utvärdera. Verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning för 2004 finns upprättat. Kvalitetsarbetet på skolan är under uppbyggnad under skolans nya rektor, en mall för framtida kvalitetsredovisningar finns utarbetad för att tydligare utgöra ett redskap i

11 11 (13) skolans utvecklings- och förbättringsarbete. Dokumentet innehåller också en skolutvecklingsplan för skolan där prioriterade utvecklingsområden finns angivna. För samtliga ämnen, förutom svenska som andra språk, finns kursplaner utarbetade. De lokala kursplanerna och betygskriterier har blivit reviderade vid olika tidpunkter, ser olika ut och är av olika kvalitet. Betygskriterier för skolår 8 saknas delvis. Planerna beskriver mer en överenskommen stoffördelning än kunskapsmål utifrån kunskapers mer kvalitativa aspekter och med tydliga kriterier. Skolan behöver utveckla planerna så att de blir mer enhetliga, konkretiseras med tydliga kunskapsmål och får en tydligare framskriven progression F-9. Konkretiseringar av kravnivåer skulle dessutom göra planerna mer levande, konkreta och användbara för både elever, föräldrar och personal i det dagliga arbetet, samtidigt som de kan utgöra en god utgångspunkt för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och ett underlag för både individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal. Skolan saknar en tydlig utvärderingsplan för verksamheten. De resultat som skolan förfogar över (exempelvis prov och betygsresultat, diagnoser, tester, enkäter som görs till elever och föräldrar) analyseras sällan gemensamt för hela skolan för att se på olika förändrings- eller utvecklingsstrategier som skolan skulle kunna utveckla för att nå ett ännu bättre resultat. De skulle också i framtiden kunna bli ett bättre redskap för skolans självvärdering och vara ett användbart underlag för pedagogiska diskussioner som behandlar synen på kunskap och lärprocesser. Skolan är organiserad i tre arbetslag F-3, 4-6 och 7-9. Arbetslagen leds av en arbetslagsledare och sammanträder regelbundet varje vecka. Förutom arbetslagen finns även ämneskonferens inlagda. Övrigt Skolans elever har ännu inte tillgång till internetuppkoppling. Enligt eleverna är skolans IT-utrustning under uppbyggnad.

12 12 (13) Områden att utveckla För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: I samband med påbörjat arbete kring bedömningar och bedömaröverensstämmelse en fortsatt utveckling av de lokala ämnesplanerna med konkretare och tydligare kravnivåer, mål och kriterier för de olika ämnena i ett F-9 perspektiv Skapa forum för diskussioner kring en gemensam kunskapssyn och hur denna påverkar kursplaner, kravnivåer och betygskriterier, kopplad till bedömningsdiskussioner inom och mellan skolår och ämnen Utveckla arbetet med dokumentation över elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna blir mer delaktiga i planering och utvärdering och har förmåga att relatera sin kunskapsutveckling i förhållande till uppsatta mål Utveckla undervisningen avseende ämnesövergripande studier och helhetssyn, t.ex. genom ämnesintegrerade temaarbeten över ämnesblocken Utveckla åtgärdsprogrammens form och innehåll Samverkan kring skolans övergripande mål och uppdrag inom och mellan arbetslagen och olika verksamheter Utveckla strategier och kompetens kring arbetet med svenska som andra språk Specialpedagogisk kompetens Till sist S:t Eriks katolska skola är en väl fungerande och stabil skola. Elever och personal trivs och utför ett gott arbete. Skolan står inför stora förändringar då systrarna inte kommer att finnas kvar till hösten och många av deras arbetsuppgifter och sysslor måste fördelas bland skolans personal. Skolans personal och ledning är väl medvetna om vikten av att diskutera och förankra planer och strategier inför förändringen. S:t Eriks katolska skola är en verksamhet med goda förutsättningar att komma vidare mot ett mål- och resultatstyrt arbetssätt. Det finns ett intresse hos såväl ledning som personal till fortsatt utveckling och det finns redan ett påbörjat arbete på skolan kring de föreslagna utvecklingsområdena. Skolan har genom sin organisation, sina elever, sin personal och sin ledning mycket goda förutsättningar för att ytterligare driva skolutvecklingsfrågor. Att hålla det professionella samtalet och den kollegiala dialogen levande kan vara ett medel för skolans personal att utveckla sin praktiska teorier, stimuleras till reflektion över den egna praktiken och ompröva handlingsmönster och ställningstaganden.

13 13 (13) Bilaga SKOLANS RESULTAT I SIFFROR Stockholmsprovet, år 3, 2004 Matematik, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar Ämne Andel år 3 Antal elever Matematik 93 % 22 Nationella prov, andel elever som uppnått målen år Ämne Andel elever Antal elever Matematik 100 % 20 Svenska 100 % 20 Engelska 100 % 20 Stockholmsprovet, år 7, 2004 Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar Ämne Andel elever Antal elever Matematik 94 % 22 Engelska 73 % 22 Nationella prov, år Andel elever som uppnått kravnivå i Ämne % Antal elever Engelska Muntl: 100 recept: 100 % 15 Svenska skriftl. 100 % Läs: 87 % muntl: 100 % skriv: 100 % Matematik 100 % 15 Betyg för elever år 8 vt 2003/ år 9 vt 2004 i procent Ämne ÄEG % G % VG % MVG% Antal elever Matematik 0/0 76/40 18/33 6/27 17/15 Svenska 0/0 47/40 35/40 18/20 17/15 Sva Engelska 0/0 29/13 47/33 24/53 17/15 Samhällsk 0/0 65/47 24/20 12/33 17/15 Biologi 0/0 53/20 29/47 18/33 17/15 15