ABCDE. Rapport från inspektion Franska skolan 16/11 23/ Rapport. Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen. sid 1 (23)

Transkript

1 Enheten för inspektion Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen Skolinspektörer Kerstin Andersson tfn Sigbritt Gålnander tfn Robert Lundh tfn Siw Sjödin tfn Rapport sid 1 (23) Rapport från inspektion Franska skolan 16/11 23/ Box 22049, STOCKHOLM, Tfn:

2 sid 2 (23) Innehåll Rapport från inspektion...1 Uppdraget...3 Skolans förutsättningar...4 Tidigare inspektion...4 Skolans resultat - styrkor och svagheter...5 Styrkor...5 Svagheter...5 Normer och värden...6 Kunskaper...7 Elever i behov av särskilt stöd...9 Elevernas ansvar och inflytande...10 Bedömning och betyg...11 Skolans lokala styrdokument organisation - utvecklingsområden...13 Övrigt...14 Områden att utveckla för skolan...14 Förutsättningar...15 Styrkor och svagheter skolbarnsomsorg...16 Styrkor...16 Svagheter...16 Verksamhet...16 Öppen fritidsverksamhet för barn år...17 Föräldrasamverkan...17 Barn i behov av särskilt stöd...18 Samverkan fritidshem skola...19 Målstyrning och lokala styrdokument...20 Områden att utveckla för skolbarnsomsorgen...21 Till sist...22 Bilaga - Skolans resultat i siffror...23

3 sid 3 (23) Uppdraget Enheten för inspektion har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas kontinuerligt. Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från Utbildningsförvaltningen och Skolverket observationer och samtal i klassrum, fritidshem och i skolans övriga miljöer intervjuer/samtal med elever, personal och skolledning muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till besöket skriftlig återrapportering i form av en skolrapport som lyfter fram skolans styrkor och utvecklingsområden 8-10 veckor efter inspektionen följs besöket upp i form av en enkät och efter cirka 6-10 månader sker ett uppföljningsbesök Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen och kursplanerna. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. I denna granskning ingår även skolbarnsomsorgen där Skolverkets Allmänna råd för fritidshem är en central utgångspunkt. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna. En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål

4 svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har ABCDE sid 4 (23) Efter avslutad inspektion skrivs en rapport som lyfter fram skolans styrkor och utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning beretts möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel. Skolans förutsättningar Franska skolan är en svensk fristående grundskola F-9 och gymnasium med fransk profil, där det franska språket följer eleverna under hela skoltiden. Franska skolan etablerades Skolan leds idag av rektor och två biträdande rektorer med ansvar för F-5, respektive skolår 6-9. Huvudman för verksamheten är Stiftelsen Franska Skolan. På grundskolan finns ca 500 elever fördelade på två klasser/skolår. Eleverna kommer från olika stadsdelar och kommunerna i Stockholms närområde. Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2004 (Salsa) för elever i år 9: Andelen pojkar på skolan utgör ca 38 %, i riket 51 % Föräldrars utbildningsnivå 2,59, i riket 2,13 Andel elever med utländsk bakgrund 21 %, i riket 13 % Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen 92 %, i riket 75 %. Det modellberäknade värdet är 89 %, vilket innebär att skolan ligger 3 % över det förväntade resultatet. Vid en jämförelse över tid kan man se att skolan under åren legat något över förväntat resultat. Tidigare inspektion Grundskoledelen har inte tidigare inspekterats av Stockholms stads grundskoleinspektörer.

5 sid 5 (23) Skolans resultat - styrkor och svagheter Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av skolan har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolans värdegrund och mål för verksamheten finns beskriven i en gemensam arbetsplan Eleverna trivs och det råder ett gott förhållningssätt mellan elever och lärare Motiverade elever som både har och möts av höga förväntningar. Eleverna har tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper Engagerade och välutbildade lärare med god ämneskompetens Arbetsro råder i de flesta undervisningssituationer Skolan når mycket goda resultat utifrån tillgänglig prov- och betygsstatistik De insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd fungerar väl Det finns en vilja och medvetenhet för utvecklingsarbete i enlighet med mål- och resultatstyrning och det finns goda exempel på målstyrd verksamhet Eleverna i främst de senare skolåren är tämligen välinformerade om mål och betygskriterier för olika arbetsområden Påbörjat arbete med gemensamma bedömningsdiskussioner i vissa grupperingar Välfungerande biblioteksverksamhet Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i. Bland annat följande:

6 sid 6 (23) Begränsad samverkan inom och mellan skolans olika grupper och verksamheter Välformulerade men delvis oförankrade gemensamma strategier för det målstyrda arbetet med kunskaper, utvärderingar och dokumentation Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos eleverna om deras eget sätt att lära och att utvärdera det egna lärandet En gemensam strategi för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling saknas Utvecklingssamtalens kvalitet brister delvis Elevernas inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer varierar mellan skolår och ämnen men är begränsat Klassråd förekommer ej i flera av skolans klasser Kvaliteten på de lokala ämnesbundna planerna varierar och ett tydligt F-9 perspektiv saknas Ämnesövergripande och tematiska arbetsområden förekommer i liten utsträckning i de högre skolåren Resultatanalyser och diskussioner förs sällan samlat och i ett F-9 perspektiv En tydlig betygsglidning mot de högre betygen mellan skolår 8 och skolår 9 Planen för arbetet mot kränkande behandling inte reviderad efter Skolverkets senaste kommentarer Normer och värden Eleverna trivs på sin skola och menar att det råder en god stämning mellan eleverna i varje klass. De beskriver också pedagogernas engagemang för varje elevs arbete och studieframgång vilket ger eleverna en känsla av att vara betydelsefulla. Personalen beskriver också en god stämning och ett gott arbetsklimat inom personalgruppen. Studiemiljön är god, det råder arbetsro i undervisningssituationerna med ett gott förhållningssätt mellan lärare och elev. Det råder lugn och ro i skolans korridorer och övriga lokaler. Huvudintrycket är en positiv och väl fungerande skola. Eleverna beskriver sin skola som tämligen fri från mobbning. Den mobbning som förekommer består av utfrysning och tråkningar snarare än av fysisk mobbning. De är medvetna om att det finns elever som är ensamma och inte delaktiga i den sociala samvaron. Detta bekräftar också den enkät som skolan genomfört och som finns redovisad i skolans kvalitetsredovisning. Det finns i enkäten flera intressanta resultat som bör analyseras och bearbetas av skolan gemensamt. Åtgärder och insatser behövs för att förbättra elevernas trygghet i alla situationer och i alla miljöer

7 sid 7 (23) de möter under sin skoldag. För de yngre eleverna är rasterna ett tillfälle då många konflikter uppstår. De äldre elever vi samtalat med uttrycker ett visst missnöje med skolans arbete kring värdegrundsfrågor. De efterlyser insatser som till exempel regelbundna värdegrundsdiskussioner i de olika skolåren, någon form av kamratstödjarorganisation, aktiviteter i tvärgrupper över olika skolår etc. Diskussion kring ansvaret för raster, rasternas innehåll och eventuella gemensamma aktiviteter behöver också diskuteras. Det finns pågående arbeten i olika skolår kring värdegrunden och värdegrundsfrågor. I de lägre skolåren arbetar flera klasser med materialet StegVis. Man arbetar med tre steg med empati, impulskontroll, problemlösning och självkontroll. Övriga arbetslag/équipe har också uppmanats att själva välja passande material att arbeta med. I de lägre skolåren finns också ett faddersystem som används i varierande omfattning. Skolan har en antimobbningsgrupp. Gruppen och gruppens arbete är dock inte känt av alla elever. Gruppen arbetar tämligen frikopplad från skolans elevvårdsteam. Skolans plan för arbetet mot kränkande behandling behöver vidare revideras utifrån Skolverkets senaste råd och kommentarer. Skolan har utarbetat en plan för jämställdhetsarbetet. Planen omfattar inte eleverna eller arbetet med jämställdhet i olika miljöer och situationer. Vår bedömning är att arbetet med jämställdhet och att motverka traditionella könsmönster inte är tydligt eller har någon framträdande plats. Kunskaper Behörighetsgraden bland lärarna är hög och det finns generellt en god kompetens på skolan. Skolans lärare och övrig personal kännetecknas av ett stort engagemang och en hög ambitionsnivå. Vi har under vårt besök fått ta del av många exempel på engagerande undervisning av hög kvalitet i olika ämnen. Skolans elever är mycket studiemotiverade och har en positiv inställning till lärande. Lärare och elever har höga förväntningar på varandra i det dagliga arbetet. Eleverna är mycket nöjda med de flesta av sina lärare och upplever att de kan få stöd och hjälp när de behöver det. Eleverna har också en tilltro till att de får goda kunskaper. Skolans resultat, enligt tillgänglig prov- och betygsstatistik, är mycket gott. Enligt Skolverkets statistik Salsa ligger skolans resultat för år 2004 tre procentenheter över det beräknade modellvärdet. Samtliga elever i skolår var behöriga till gymnasieskolan och 97 procent av eleverna hade uppnått målen i samtliga ämnen. Resultaten på nationella ämnesprov visar en skillnad i resultat mellan matematik och engelska/svenska. Resultatet i matematik är betydligt lägre. Elevernas kunskapsutveckling följs upp med olika diagnoser/tester varje år. Hur uppföljningen sker och i vilken grad prov används ser olika ut mellan olika ämnen och lärare, men prov är det vanligaste sättet att följa upp

8 sid 8 (23) kunskaper. Enligt eleverna är franska ett ämne där antalet prov minimerats, istället används andra former för uppföljning. Eleverna i de senare skolåren upplever sin arbetssituation som stressande och tung bland annat beroende på det stora antalet prov i olika ämnen. Även om antalet prov/vecka är begränsat så omvandlas prov alltför ofta till läxförhör. Eleverna uttrycker en önskan om att skolans pedagoger tillsammans med eleverna ser över och diskuterar alternativa former för eleverna att visa sina kunskaper. Det finns ett tydligt intresse bland många av skolans personal för pedagogiskt utvecklingsarbete liksom en medvetenhet kring mål- och resultatstyrning. Det finns många och goda exempel på målstyrt arbete helt i linje med läroplanens intentioner. Dessa goda exempel behöver lyftas fram och delges hela skolan som en del i skolans utvecklingsarbete. I skolår 6-9 utarbetas inför många arbetsområden planer som beskriver innehåll, arbetssätt, mål, redovisningsformer och för de senare skolåren även betygskriterier. Vi har även tagit del av målformuleringar inför arbetsområden i tidigare skolår. Detta är ett arbete som behöver vidareutvecklas då planerna är av varierande kvalitet och används i varierande grad av olika lärare. Målen för de skilda arbetsområdena är inte alltid tydligt och konkret formulerade vilket gör dem svåra att använda och tolka för eleverna. Elever vi samtalat med beskriver att även om de får mål och kriterier, förs inte alltid en förklarande diskussion om vad de olika målen och kriterierna betyder. Övergångar mellan olika skolår och det överlämnande som sker berör i stor utsträckning elevernas baskunskaper, sociala förmåga samt eventuellt stödbehov. Ofta fungerar överlämnandet väl enligt utarbetade rutiner. Vid övergång förskoleklass skola sker överlämnandesamtal där elevens föräldrar är närvarande. Samverkan och samarbete både inom och mellan olika grupper och verksamheter är begränsad och behöver utvecklas. Samverkan förskoleklass - skola har tidigare varit mer omfattande än vad det är idag. Förskoleklassen utgör idag en mer eller mindre isolerad verksamhet och det finns få kontakter med skolan och fritidshemsverksamheten. Både ledning och personal är medvetna om förhållandet och söker möjliga vägar för samverkan. Samverkan skola - fritidshem är begränsad. Det finns ett begränsat samarbete mellan ämnen och ämnesövergripande tema- och projektarbeten förekommer sällan. Det finns exempel på en viss samordning mellan ämnen men skolan har en stark inriktning på ämnen och ämnesundervisning. Även om kommunikativa former och mer laborativa undersökande material används ibland så är mycket av undervisningen traditionell och bedrivs utifrån läromedel för respektive ämne. Detta gör det i många fall svårt för skolan att följa läroplanens riktlinjer om att eleverna ska kunna få möjlighet till ämnesövergripande arbete, som kan bidra till att skapa helhet i elevernas lärande. Den samverkan som finns idag bygger mer på personliga kontakter och initiativ än på en medveten strategi. En ökad

9 sid 9 (23) och fördjupad samverkan mellan skolans olika ämnen skulle också i framtiden kunna minska på arbetsbelastningen för både elever och personal. Det franska språket, som är skolans profil följer eleverna under hela skoltiden och eleverna har flera undervisningstillfällen i franska varje vecka. Eleverna undervisas inte på franska i övriga ämnen men stora satsningar görs för att integrera franskan med andra ämnen i olika projekt t.ex. bondgården, människokroppen och bokveckan. Ett uppskattat och mer projektbetonat inslag i undervisningen är de resor till Frankrike som eleverna i skolår 5 och 9 gör varje år. Eleverna erbjuds också att läsa ett tredje språk fr.o.m. skolår 8 och många elever läser då spanska eller tyska. Former för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är en förutsättning för att eleverna ska kunna följa sin egen kunskapsutveckling och utveckla sitt eget sätt att lära. En god uppföljning av elevernas kunskapsutveckling förutsätter tydliga, utvärderingsbara mål och kriterier. På skolan följs basämnena upp systematiskt, men övriga ämnen hamnar lätt i skymundan. Det finns på skolan goda exempel på lärare som medvetet dokumenterar elevernas kunskapsutveckling i flera ämnen och denna dokumentation används oftast inför utvecklingssamtalen. Arbetet med dokumentation av elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas, då det idag inte finns någon gemensam strategi för detta. En kontinuitet och progression för kunskapsutvecklingen över alla år bör skapas liksom en strategi för hur dokumenten skall användas för att göra eleverna mer delaktiga och ansvarstagande i den egna kunskapsutvecklingen och bedömningen av sina lärprocesser och sin måluppfyllelse. Elever i behov av särskilt stöd Skolan är angelägen om att göra insatser för att både kartlägga och ge stöd åt elever i behov av detta. Elevvårdsarbetet har en framskjuten plats och mycket arbete läggs ner på att försöka skapa en god organisation kring elever i behov av särskilt stöd. Skolan har två elevvårdsteam, ett för lilla grundskolan och ett för stora grundskolan. Skolsyster finns med i båda teamen. En elevvårdsplan som beskriver olika nivåer i elevvårdsarbetet finns utarbetad och är gemensam för de båda teamen. Samverkan mellan de båda teamen är enligt vår bedömning tämligen begränsat, vilket visar sig i skilda arbetssätt och att dokument och strategier skiljer sig åt. Ett tydligt F-9 perspektiv saknas när det gäller rutiner och strategier för elever i behov av särskilt stöd. Vi kan ändå konstatera att skolan har väl utarbetade rutiner för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd och då i synnerhet i de lägre skolåren. I skolår F-5 genomförs regelmässigt olika tester och diagnoser i främst matematik och svenska i de olika skolåren. Testerna sammanställs och ligger till grund för resursfördelning och eventuella speciallärarinsatser. Speciallärare och biträdande rektor deltar i équipe varje vecka. Klasskonferenser genomförs varje termin.

10 sid 10 (23) I stora grundskolan diagnosticeras samtliga elever i skolår 6 i svenska. Resultatet sammanställs till ledningen. Speciallärarna har i flera skolår ansvar för en av grupperna i matematik eller svenska vilket ger en överblick över behovet av extra stöd. Skolan arbetar med olika grupperingar i olika ämnen för att skapa möjlighet att ge elever extra stöd. I de lägre skolåren finns grupperingar i franska, svenska och matematik. I de senare skolåren finns grupperingar, ofta nivågrupperingar, i svenska, engelska, franska och matematik. I skolår 6 arbetar till exempel alla elever några av veckans lektioner i svenska på tre olika stationer där olika moment i svenskan tas upp. Eleverna arbetar på samma station ett antal veckor innan de går till en annan station. Specialläraren ansvarar för stationen där eleverna arbetar med skrivandet. För de yngsta eleverna finns också i viss mån tillgång till stöd inom idrott och hälsa. För att främja elevernas hälsa har också de lägre skolåren deltagit i Röris-projektet för att ge eleverna möjlighet att röra sig ofta. För samtliga skolår är idrotten koncentrerad till ett tillfälle i veckan. I de fall en elev riskerar att inte nå målen upprättas åtgärdsprogram i samarbete med föräldrar och elev. Klassläraren/ämneslärare ansvarar för att åtgärdsprogram skrivs, följs upp och utvärderas. I de senare skolåren har respektive mentor ett samordnande ansvar. Åtgärdsprogrammen ser olika ut mellan stora och lilla grundskolan. Lilla grundskolan har arbetat med att utveckla sina åtgärdsprogram. Vår bedömning är att de åtgärdsprogram som används i de senare skolåren behöver utvecklas för att inför planeringen av eventuella åtgärder på ett tydligt sätt fokusera på elevernas starka sidor och tillgångar liksom miljöer där eleven fungerar och i mindre grad fokusera på elevernas tillkortakommanden. Pedagogerna har tillgång till handledning av skolans psykolog. Erbjudandet har nyttjats i begränsad omfattning. Elevvårdsteamet har diskuterat men inte funnit metoder för att utvärdera och analysera resultatet av gjorda insatser och åtgärder. Elevernas ansvar och inflytande En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar för sitt lärande är att de ges möjlighet att bearbeta, förstå och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling. Det finns på skolan mycket goda exempel på målstyrd verksamhet helt i läroplanens anda med delaktiga och medvetna elever. Eleverna beskriver hur de utifrån tydliga mål har möjlighet att delta i planeringen av arbetet, arbetssätt och redovisningsformer och hur detta stimulerar eleverna i lärandet. Dessa goda exempel skulle kunna bidra till en utveckling av hela skolans arbete med att göra fler elever delaktiga i sin egen kunskapsutveckling.

11 sid 11 (23) I allmänhet är dock elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen begränsad även om det finns variationer mellan skolår, ämnen och lärare. Eleverna anser att oftast är arbetsområdet redan färdigplanerat av lärarna och de ges tämligen sällan tillfälle att diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt och utvärderingar. Många av skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum för eleverna att delta i måldiskussioner, målformuleringar och att vara med och utforma undervisningen. Även om vi i tagit del av goda exempel på veckovisa utvärderingar relaterade till kunskapsmålen så ges eleverna ges sällan möjlighet att utvärdera det egna lärandet. De utvärderingar som görs med eleverna mer regelbundet fokuserar ofta på vad de har gjort, hur de upplevt arbetet istället för på vilka mål man nått. Några få klasser i de tidigare skolåren utvärderar varje vecka i sina planeringsböcker utifrån de beting de klistrar in i sina böcker. Eftersom betingen är speciella sidor och uppgifter de ska göra utan att vara kopplade till ett kunnande utvärderar också eleverna om man gjort det man tänkt och vad man tyckte om vissa moment etc. Utvärderingarna är mer sällan kopplade till reflektion kring det egna lärandet. Vi kan på så sätt se att för många elever påbörjas inte arbetet med målet att varje elev skall utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Bedömning och betyg För att säkerställa en god samsyn och likvärdighet när det gäller bedömning krävs ständigt återkommande samtal och diskussioner kring kunskap och kunskapskvaliteter och på vilka olika sätt eleverna ska kunna visa upp sina kunskaper. Detta arbete sker till viss del på Franska skolan. I de senare skolåren arbetar några ämnesgrupper med gemensamma prov och arbetar tillsammans med rättningar och bedömningar för att säkra bedömaröverensstämmelsen precis som de nationella proven i svenska, matematik och engelska används som gemensam norm för att skapa en relativt likvärdig bedömning i dessa ämnen. Eleverna i de senare skolåren uttrycker också en känsla av att de betygssatts rättvist. Några lärare saknar en ämneskollega att diskutera bedömningsfrågor med. Delvis saknas också samverkan mellan olika ämnesgrupper och arbetslag kring bedömningsfrågor utifrån till exempel en analys av betygsstatistiken vilket kan göra det svårt för pedagogerna att få perspektiv på den egna undervisningen och de uppsatta målen och därmed bedömningarnas likvärdighet. Forum och tid för detta arbete saknas. Vid en analys av skolans betygssättning kan man se att det finns en tydlig betygsglidning mot de högre betygen mellan skolår 8 och 9. Eleverna beskriver att lärare medvetet är återhållsamma med de högre betygen i skolår 8. Om betygsglidningen mellan skolår 8 och skolår 9 beror på avsaknaden av tydliga kriterier eller att man inte använder betygssystemet som det är tänkt är en angelägen diskussion för skolan och bör analyseras

12 sid 12 (23) gemensamt. I Skolverkets kommentarer uttalas att det inte är rimligt att ställa samma krav för ett visst betyg i skolår 8 som i skolår 9. De mål som ska uppnås år i 8 och de kriterier som ska gälla för de olika betygen bör fastställas lokalt på skolan. Lärare och elever bör alltså tillsammans bestämma vilka mål som är rimliga för år 8 och vilka kriterier som ska gälla för olika betyg. Skolan deltar i det av staden initierade projekt Betyg och Bedömning. Ett projekt som riktar sig till hela grundskolan alltså även till pedagoger som inte sätter betyg. Projektets nätverksdiskussioner och det lokala arbetet på respektive skola som sedan följer är ett bra tillfälle för F-9 skolor att utveckla sina bedömarstrategier i ett grundskoleperspektiv. Vi konstaterar också att för många elever nås inte målet att varje elev ska kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna. Detta beror på att när lärarna informerar eleverna om deras kunskapsutveckling görs detta oftast utifrån resultat på prov och läxförhör etc. utan att dessa resultat kopplas till betygskriterier och kursmål även om det finns lärare som lägger ned tid på detta. Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. Utvecklingssamtalen ska vidare vara ett samtal mellan jämbördiga parter och vara framåtblickande. På vilket sätt och i vilken grad föräldrar och elever ges möjlighet att komma förberedda till samtalen skiljer sig åt mellan olika lärare och skolår. I de lägre åren skickas oftast någon form av diskussionsunderlag hem i förväg. Frågorna handlar till stor del om trivsel, kamratrelationer etc. Inget underlag skickas hem i de senare skolåren. Information om kunskapsutveckling och måluppfyllelse ges vid utvecklingssamtalet. De elever i senare skolår vi samtalat med uttrycker ett visst missnöje med den information som ges. Samtliga lärare förväntas lämna ett omdöme inför utvecklingssamtalet. Dessa omdömen är enligt eleverna i många fall mycket knapphändiga och beskriver mer sällan kunskapsutvecklingen och kunskapsnivån. Det förekommer också att kunskapsutvecklingen får stå tillbaka för kommentarer kring beteenden och uppträdande. Det är viktigt för skolan att hitta strategier och former för att ge eleverna en fullödig information om arbetet och kunskapsnivån samt att särskilja beteende och kunskapsutveckling.

13 sid 13 (23) Skolans lokala styrdokument organisation - utvecklingsområden Franska skolan arbetar utifrån en ny skolplan daterad juni Planen som är utarbetad och beslutad av skolans styrelse innehåller tre uppdrag till skolans anställda att arbeta med och att utveckla under De tre prioriterade uppdragen är den franska profilen, målstyrning och elevers inflytande och ansvar för det egna lärandet. Dokumentet beskriver också skolans värdegrund. Vi har tagit del av skolans kvalitetsredovisning för läsåret Redovisningen innehåller dels en mer allmän beskrivning av arbetet dels en värdering av måluppfyllelse med hjälp av genomförd enkät. Lilla grundskolans och stora grundskolans verksamhet finns beskrivna i kvalitetsredovisningen däremot saknas förberedelseklassernas verksamhet liksom skolbarnsomsorgen. Kvalitetsredovisningen och de resultat som beskrivits är inte diskuterade och förankrade på skolan. En kvalitetsredovisning bör utgöra ett underlag för en skolas diskussioner och konkretiseringar av utvecklings- och förbättringsområden. Skolans uppföljnings- och utvärderingsplan bör kunna utvecklas. För samtliga ämnen finns utarbetade kursplaner. Kvaliteten på planerna varierar och ett tydligt F-9 perspektiv saknas. Mål för förskoleklassens verksamhet finns beskriven i planerna för F-5. Då kursplanernas innehåll och kvalitet varierar saknas förmodligen en diskussion om hur kursplanernas syften, uppnåendemål och strävansmål förhåller sig till läroplansmålen och till bedömningar, vilket är viktigt för att befästa styrdokumentens kunskapssyn. Tillgängliga resultat diskuteras och analyseras idag i begränsad omfattning på skolan. De olika resultat som skolan förfogar över (exempelvis prov- och betygsresultat, tester, enkäter, hälsosamtal som genomförs inom skolhälsovården) används för vissa analyser och åtgärdsförslag framför allt i arbetslagen. De används dock sällan gemensamt av hela skolan för att lista och se på olika förändrings- och utvecklingsstrategier som skolan skulle kunna utveckla för att nå ännu bättre resultat Även om resultaten är goda är det av stor vikt för skolan att analysera sina resultat för att bland annat säkerställa ett F-9 perspektiv. Analys av resultat kan initiera pedagogiska diskussioner utifrån synen på kunskap, arbetssätt och arbetsformer i relation till nådda resultat och betygsättning och bli ett bra redskap för skolans självvärdering, samt utifrån ämnesövergripande frågor se hur olika ämnen kan bidra till helheten. Många pedagoger efterlyser dessa diskussioner. Det finns bland personalen en känsla av tidsbrist, det vardagliga arbetet tar överhanden och tid till samtal och reflektion över det professionella uppdraget saknas. Det finns också en känsla av att olika påbörjade utvecklingsarbeten inte hinner slutföras innan nya påbörjas. En tydligare struktur, prioritering och långsiktighet i utvecklingsarbetet efterlyses. Skolans organisation är ny från och med i höst. De mesta av det vardagliga arbetet och planeringen sker i olika lärarlag så kallade équipe, ett lag skolår ABC, skolår 1-3, skolår 4-5, skolår 6, skolår 7, skolår 8 och skolår 9. I

14 sid 14 (23) respektive équipe ingår klassföreståndarna respektive mentorerna. Varje lag sammanträder varje vecka och har ansvar för att följa elevernas utveckling. Alla lärare ingår vidare i en ämnesgrupp. Grupperna är organiserade 1-5 respektive 6-9. Förskoleklassen finns inte med i arbetet. Vid något tillfälle per termin träffas hela ämnesgruppen. Organisationen skapar enligt vår bedömning begränsade möjligheter för en övergripande samverkan som kan behandla gemensamma frågeställningar i ett F-9 perspektiv Skolans ledning består för närvarande av rektor och två biträdande rektorer med ansvar skolår F-5 respektive skolår 6-9. Det finns även en biträdande rektor med ansvar för gymnasieskolan. Rektor har nyligen tillträtt sin tjänst. Ledningsorganisationen kommer att förändras och minskas inför 2006 till att omfatta rektor, biträdande rektor med ansvar F-5 och biträdande rektor med ansvar för skolår 6-9 samt gymnasiet. Övrigt Skolan har ett väl utrustat bibliotek med god bemanning. Biblioteket är öppet under alla skoldagar. Biblioteksverksamheten är av hög kvalitet och utgör en viktig del i Franska skolans verksamhet. Skolan är välutrustad med datorer. Områden att utveckla för skolan För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Fortsatt utveckling av den lokala arbetsplanen till att omfatta konkreta och utvärderingsbara mål och kriterier både för de mer ämnesbundna kunskapsmålen och de mer ämnesövergripande läroplansmålen i ett F-9 perspektiv. Gemensamma strategier bör läggas upp för kontinuerlig dokumentation av elevernas kunskapsutveckling Utveckla gemensamma strategier för arbetet med elevernas individuella utvecklingsplaner För att nå och uppfylla läroplanens mål och riktlinjer om helhetssyn bör mer ämnesövergripande arbetssätt utvecklas. Utveckla samarbetet och samverkan mellan och inom skolans olika grupper och verksamheter Utarbeta strategier med en tydlig progression för elevernas delaktighet och inflytande. Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna blir mer delaktiga i planering och utvärdering och har förmåga att relatera sin kunskapsutveckling i förhållande till satta mål Utveckla strategier för att ta tillvara nådda resultat och dess användning i självvärdering och utvecklings-/förändringsarbete.

15 sid 15 (23) Skolbarnsomsorgen förutsättningar Franska skolan är belägen på Norrmalm i centrala Stockholm. Skolan bedriver undervisning från förskoleklass till och med gymnasiet och skolbarnsomsorg för barnen i skolår F-3. Ca 200 barn är inskrivna i skolbarnsomsorg, vilket är så gott som alla barn i skolår F-3. Fritidshem och skola är helt integrerade, lokal och personalmässigt för skolår F. I skolår 1-3 bedrivs skolbarnsomsorg i separata lokaler och med egen personal. Biträdande rektor för skolår F-5 har ansvar för förskoleklasserna med tillhörande fritidshemsverksamhet. För fritidshemsverksamheten i skolår 1-3 delas ansvaret mellan den biträdande rektor för skolår F-5 och föreståndaren för fritidshemmen. Fritidshemspersonalen ansvarar för rastverksamhet under lunchraster, därutöver samverkar de i klasserna cirka 2 timmar per vecka. Lokaler Förskoleklassverksamheterna (ABC-klasserna) bedrivs i två lokaler. Den ena, Ugglan, har sina lokaler på plan ett i skolans huvudbyggnad, den andra, Tuppen, finns i separata lokaler ca 100 meter från skolan. Båda verksamheterna bedrivs i ändamålsenliga lokaler som är anpassade för både skol- och fritidshemsverksamhet. Barnen i skolår 1 och 2 är fördelade på två externa fritidshem, Tricoloren och Franska Liljan. Båda lokalerna är ändamålsenliga för fritidshemsverksamhet. Barnen i skolår 3 är inskrivna på fritidshemmet Gården som finns i två gårdshus på skolgården. Lokalerna är små, ca 20 kvadratmeter per hus. Lokalerna i sig är inte ändamålsenliga för fritidshemsverksamhet, men eftersom skolans övriga lokaler i viss mån kan brukas, fungerar verksamheten ändå bra. Gården saknar sammanhållna lokaler där alla inskrivna barn kan vistas samtidigt. Verksamheten bygger idag på att personal och barn sprider ut sig i skolans olika lokaler. Enligt ledningen finns planer på att flytta verksamheten till andra, mer sammanhängande lokaler. I tabellen nedan redovisas förhållandet barn och personal på fritidshemstid efter skoldagens slut. Antal barn Antal heltider 40t/v Antal personal på EM Barn/personal exl. resurs på EM Andel fritidsped. el motsvarande Ugglan skolår F 26 4,0 2,0 13,0 Uppgift saknas Tuppen skolår F 26 4,0 2,0 13,0 Uppgift saknas Tricoloren skolår ,0 4,5 12,5 50 % Franska Liljan 50 4,0 4,5 12,5 75 % skolår Gården 1-2 skolår ,0 4,0 12,5 50 % EM =eftermiddag

16 sid 16 (23) Andelen högskoleutbildad personal ligger i stort sett i nivå med genomsnittet för riket (60 %) men över Stockholms stads nivå (41 %). Antal barn per personal ligger något under genomsnittet för Staden (13,1). Styrkor och svagheter skolbarnsomsorg Styrkor Vår inspektion har visat att fritidshemmet utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Barnen trivs på sina fritidshem och känner förtroende för de vuxna i verksamheten Många engagerade pedagoger med stor vilja till utveckling God samverkan mellan fritidshemmen i skolår 1-3 God samverkan med skolan i elevvårdsfrågor Samtliga fritidshem erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter Samtliga fritidshem har ett gott utbud av material för skapande verksamhet och pyssel Personalens scheman, sett över hela dagen, är väl anpassade till fritidshemsverksamheten Verksamheten bygger på frivillighet där barnen väljer vad de vill göra utifrån ett varierat utbud av aktiviteter Påbörjat gemensamt kvalitetsarbete för fritidshemmen i skolår 1-3 Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som fritidshemmet delvis brister i. Bland annat följande: Brister i samverkan mellan skola och fritidshem Brister i samverkan mellan förskoleklassernas fritidshemsverksamhet och övrig fritidshemsverksamhet på skolan Fritidshemspersonalen deltar inte vid utvecklingssamtal med föräldrar Barnen har för lite inflytande över verksamhetens innehåll Verksamhet Det bedrivs fritidshemsverksamhet av god kvalitet vid Franska Skolan. Personalen har ett stort engagemang, är stolta över sin verksamhet och har fokus på att bedriva en kvalitativ fritidshemsverksamhet. Det finns en röd tråd mellan de olika fritidshemsverksamheterna för barnen i skolår 1-3. Personalen har gemensamma möten, det finns en gemensam informationsfolder till föräldrar och det finns gemensamt utformade mål för

17 sid 17 (23) fritidshemsverksamheten. Förskoleklasserna och fritidshemsverksamheten för skolår 1-3 saknar ett utvecklat samarbete. Vid samtliga fritidshem erbjuds barnen ett varierat utbud av aktiviteter, såsom sportturneringar, utflykter, skapande aktiviteter, bakning mm. Det finns en ambition hos personalen att dela barngruppen i mindre grupper, exempelvis vid utflykter. På så sätt får barngruppen som är kvar, fritidshemslokalen för sig själv. Det finns ett gott och varierat utbud av skapande material, spel och leksaker. Tillgängligheten till materialet varierar mellan fritidshemmen. På något fritidshem förser sig barnen själva av det material som finns och på ett annat måste barnen fråga en vuxen innan de använder visst material. Skillnaderna i förhållningssätt mellan avdelningarna kan utgöra en intressant diskussion, vilken inverkan har det på barns ansvar för materialet och åtgången av detsamma? Det finns insikt hos personalen om barns behov av vila och lugn. På fritidshemmen för barnen i skolår F-2 finns rum avgränsade för lugna aktiviteter. Enligt barnen är det inte alltid lugnt i dessa rum och barnen är inte helt klara över varför det är viktigt med rum för vila och lugn. När det gäller rörelseaktiviteter har fritidshemmen tillgång till skolans idrottshall några dagar i veckan. Fritidshemmen Tricoloren, Franska Liljan och Tuppen har dessutom goda möjligheter till rörelse på sina fritidshem. Utemiljön för barnen är begränsad till en relativt liten skolgård. Personalen har medvetet satsat på barnens utevistelse genom att besöka närliggande parker. De barn vi mött vill ha större inflytande på val av utflyktsmål. Öppen fritidsverksamhet för barn år Ansvaret för att åringarna har tillgång till öppen fritidsverksamhet vilar på stadsdelsnämnden på Norrmalm. Franska Skolan tilldelas inga medel för att bedriva öppen fritidsverksamhet för barn år. Barnen är idag hänvisade till Immanuelskyrkans öppna fritidsverksamhet ett kvarter från skolan. Verksamheten som heter Plays1 tar emot barn från närliggande skolor. Av de totalt 50 barn från skolår fyra som går på Franska Skolan är ca 15 inskrivna på Plays1. Avgiften är på kronor per månad, inklusive material och mellanmål. Föräldrasamverkan Den dagliga kontakten och mötet med föräldrarna fungerar enligt personalen bra. Föräldrarna har aktivt valt Franska Skolan och dess fritidshemsverksamhet. Fritidshemspersonalen deltar inte i skolans utvecklingssamtal med familjerna, förutom i de fall särskilt behov finns. Fritidshemspersonalen är däremot alltid med vid inskolningssamtalen till skolår 1. I skolår 2 erbjuder fritidshemmen själva avslutningssamtal i samband med att de byter fritidshem i skolår 3.

18 Föräldramötena genomförs gemensamt av skola och fritidshem. ABCDE sid 18 (23) Barn i behov av särskilt stöd De elevvårdande insatserna från fritidshemmens sida sker i samverkan med skolan. Fritidshemspersonalen deltar i de klasskonferenser som genomförs varje termin, d.v.s. klasslärare, fritidshemspersonal och elevvårdsteamet för Lilla Grundskolan går systematiskt igenom barnen i klassen för att följa deras kunskaps- och sociala utveckling för att kartlägga eventuella behov av stödinsatser. Franska skolan har beviljats medel för elevstöd från Utbildningsförvaltningen. Skolans stödåtgärder anpassas utifrån det enskilda barnets behov. Det finns idag två elevassistenter som stödjer enskilda barn under deras vistelse i skola och fritidshem De elevassistenter som arbetar i verksamheterna upplever att de har gott stöd från kollegor och ledning. Handledning finns vid behov. Fritidshemsavdelningarna arbetar strukturerat med att gå igenom alla barn kontinuerligt i så kallade barnmöten, detta för att kunna sätta in eventuella insatser så tidigt som möjligt. Barns inflytande Barnen kan utifrån de aktiviteter som erbjuds välja vad de vill göra under eftermiddagen. Det informella inflytandet i den mening att barnen och personalen har en öppen dialog om vad barnen vill och inte vill göra fungerar bra. Eftersom det bedrivs en mycket kvalitativ verksamhet på Franska Skolans fritidshem har barnen mycket att välja mellan både vad det gäller material och aktiviteter. Något fritidshem arbetar med en s.k. idélåda, där kan barnen lämna önskemål om t.ex. aktiviteter och inköp. Enligt barnen använder de lådan men menar att personalen inte alltid tömmer den och återkopplar vad som går att genomföra. Något annat fritidshem genomför barnsamtal där en vuxen intervjuar varje enskilt barn om bland annat trivsel och kompisar. Den planerade verksamheten med organiserade, vuxenledda aktiviteter på fritidshemstid är till stor del utformad utifrån personalens kompetens, idéer och tankar. De barn vi mött tycker att aktiviteterna oftast är roliga, men de uttrycker samtidigt att de skulle vilja vara mer delaktiga i utformningen av verksamhetens innehåll. Formerna för medbestämmande och inflytande kan utvecklas. Barnen bör få möjlighet att diskutera, lämna synpunkter, få återkoppling och se resultat av de synpunkter de framför. Det är i en sådan process som barnen kan lära sig att se sambandet mellan inflytande över och ansvar för de beslut som tas. Det finns fler sätt att ge barnen mer inflytande och ansvar, det är viktigt att det görs på ett sätt som uppfattas av barnen som lustfyllt och roligt. Flera av barnen vi talat med upplever att de storsamlingar som idag genomförs på

19 sid 19 (23) fritidshemmen inte fyller funktionen av att vara ett verktyg för inflytande och medbestämmande. Samlingarna blir, enligt barnen ibland högljudda och personalens tid och energi går åt till att få barngruppen lugn och tyst istället för att föra diskussioner med barnen. Normer och värden Det råder god stämning på fritidshemmen och personalens förhållningssätt gentemot barnen präglas av respekt och intresse för det enskilda barnets behov och intressen. Barnen känner att de blir väl mottagna på fritidshemmet, de har stort förtroende för de vuxna och det finns alltid någon de kan gå till om de är ledsna eller bara behöver samtala. Däremot tar barnen upp att det under rasterna förekommer retningar och bråk och de barn vi talat med har svårt att beskriva vilka strategier de vuxna har för att vägleda barnen då de hamnar i konflikter. Vi menar att det kan vara av vikt för barnens trygghet att skol- och fritidshemspersonalen talar med barnen om detta, i syfte att synliggöra sina strategier, så att barnen vet vad de kan förvänta sig av de vuxna i konfliktsituationer. Barnen uppger att deras skola är tämligen mobbningsfri just nu, men att mobbning förekommit tidigare. På fritidshemmen genomförs kompissamtal med barnen, ibland i tjej och killgrupper, då man diskuterar om hur man är en bra kompis, alla människors lika värde och andra värdegrundsfrågor. De regler som finns på fritidshemmet har upprättats av de vuxna. Reglerna är kända för barnen. Samverkan fritidshem skola Samverkan mellan fritidshem och skola sker i första hand under skoltid. Den består av rastverksamhet, viss klassverksamhet, medverkan i utflykter och friluftsdagar m.m. samt att möjliggöra för halvklassundervisning. I stort fungerar fritidshem och skola som två separerade organisationer där fritidshemmen till viss del är engagerade i skolans verksamhet, framförallt i elevhälsoarbetet. Skola och fritidshem har gemensamma föräldramöten samt inskolningssamtal för barnen i skolår 1. Utvecklingssamtal genomförs inte generellt i samverkan med skolan. Diskussioner och viljan till att samverka har förstärkts de senaste åren. Skolan har nyligen bildat en samverkansgrupp bestående av fritidshemspersonal, lärare och biträdande rektor med ansvar för F-5. Gruppen ser för närvarande över skolans informationsflöde med syfte att fritidshemmen bättre ska få del den information som kan påverka dess verksamhet. Ambitionen är att sedan att arbeta vidare med att förstärka och utveckla samverkan mellan skola och fritidshem.

20 sid 20 (23) De två förskoleklassernas respektive fritidshemsverksamhet bedrivs som heldagsomsorg. Förskoleklassernas fritidshemsverksamhet och fritidshemsverksamheten för skolår 1-3 har nästan inget samröre med varandra. Mellan dessa verksamheter sker i stort sett inget utbyte, varken innehållsligt eller verksamhetsmässigt. Vår bedömning är att detta bör komma till stånd för att initiera ett utbyte av erfarenhet och kompetens mellan grupperna vilket i sin tur bör gynna fritidshemsverksamheten vid Franska skolan. Om fritidshem och skola skall lyckas med att utveckla sitt gemensamma ansvar för barns utveckling och lärande förutsätter det att det bland personalen finns en gemensam uppfattning om barnets hela skola fritidshemssituation. I det sammanhanget är det viktigt att ledning och personal tillsammans utformar en verksamhetsidé och en stegvis plan för hur samarbetet ska utvecklas. Ett samarbete som ger personalen rimliga möjligheter att bedriva sina respektive verksamheter både utifrån vad som förenar och skiljer dem åt och som tar vara på och värnar om de olika personalkategoriernas kompetens. Målstyrning och lokala styrdokument All fritidshemsverksamhet ingår numera i ett mål- och resultatstyrt system som förutsätter att det finns konkreta mål formulerade och ett väl fungerande system för självvärdering och utvärdering. Olika former av utvärdering kan användas men det är grundläggande att uppföljning och utvärdering tydligt är relaterade till de mål som ställts upp för verksamheten. Föräldrars och barns synpunkter är också ett värdefullt komplement för att få till stånd en extern bedömning av verksamheten. Fritidshemsverksamheten vid Franska skolan har en god struktur, den är välorganiserad och välplanerad. Både skolledning och fritidshemspersonal ger uttryck för att det är viktigt med en bra kvalitet i fritidshemsverksamheten. Den vardagliga, veckovisa och terminsvisa uppföljningen och planeringen av verksamheten fungerar väl. Planeringstid finns avsatt för respektive fritidshem och för alla fritidshem gemensamt. Ett gemensamt möte, som sker en gång i månaden, leds av fritidshemsföreståndaren för skolår 1-3. Fritidshemspersonalen uppger att utrymme finns för pedagogisk reflektion och samtal. För den långsiktliga planeringen och utvärderingen av verksamheten avsätts tid i samband med terminsstart. Varken fritidshemmen eller förskoleklasser finns med i skolans kvalitetsredovisning. Det är anmärkningsvärt och bör åtgärdas inför utformandet av nästa års kvalitetsredovisning. En utarbetad verksamhetsplan finns för fritidshemsverksamheten skolår 1-3. Den innehåller såväl övergripande som mer konkreta och nedbrutna mål. Målen överensstämmer med de intentioner som finns i Lpo 94 och Skolverkets allmänna råd för fritidshem. Målen verkar vara förankrade och levande i fritidshemsverksamheten.

21 sid 21 (23) Vi kan se likheter i arbets- och förhållningssätt mellan de olika fritidshemmen, vilket vi bedömer som en kvalitetsfaktor och resultatet av en strävan att ha gemensamma pedagogiska diskussioner. Detta gäller fritidshemmen för skolår 1-3. De två förskoleklassernas fritidshemsverksamheter planeras var för sig i respektive arbetslag. Dessa är inte involverade i det gemensamma mål och utvärderingsarbete som sker på fritidshemmen för skolår 1-3. All fritidshemsverksamhet, även förskoleklassernas, bör omfattas av detta arbete och ingå i verksamhetsplanen för Franska skolan. Utvärdering/självvärdering av fritidshemsverksamheten sker minst en gång per läsår. När dessa utvärderingar/självvärderingar genomförs är det angeläget att utvärdera de mål som finns i fritidshemmens lokala styrdokument. Detta har ibland glömts bort och utvärderingen/självvärderingen har mer kommit att handla om vad som gått bra eller dåligt utan att relatera till de uppställda målen. Resultatet av utvärdering/självvärdering bör användas för att finna utvecklings- och förbättringsområden, som i sin tur bör utgöra grund för kommande målformuleringar. Personalen är medveten om att mål- och resultatstyrning är ett utvecklingsområde. Områden att utveckla för skolbarnsomsorgen Utveckla samverkan mellan skola och fritidshem Fortsätta arbetet med att utveckla verksamhetsplanen Vidareutveckla arbetet med att ge barnen möjligheter till inflytande över fritidshemsverksamhetens innehåll

22 sid 22 (23) Till sist Franska skolan är en väl fungerande och stabil skola. Elever och personal trivs och utför ett gott arbete. Skolans utmärks av en positiv arbetsmiljö som präglas av ömsesidiga höga förväntningar mellan lärare och elever och ett positivt intresse för lärande. Här finns, genom skolans engagerade personal och skolledning samt positiva elever, mycket goda förutsättningar att utvecklas ytterliggare mot en välfungerande målstyrd verksamhet.

23 Bilaga - Skolans resultat i siffror ABCDE sid 23 (23) Nationella prov, andel elever som uppnått målen år Ämne Andel elever Antal elever Matematik 86 % 49 Svenska 86 % 49 Engelska 100 % 49 Nationella prov, år Andel elever som uppnått kravnivå i Ämne Andel elever Antal elever Engelska 100% 59 Svenska 100% 59 Matematik 100% 62 Betyg för elever år 8 vt 2004/ år 9 vt 2005 Ämne ÄEG % G % VG % MVG % Antal elever Matematik 1,6/0 27,9/24,2 55,7/53,2 14,8/22,6 61 Svenska 0/0 21,3/9,7 62,3/46,8 16,4/41,9 61 Engelska 0/0 21,3/1,6 36,1/29 42,6/69,4 61 Religionsk. 0/1,6 32,8/8,1 37,7/43,5 29,5/46,8 61 Bild 0/0 41/4,8 47,5/64,5 11,5/30,6 61 Biologi 1,6/0 13,1/14,5 47,5/29 37,7/56,5 61 Fysik 1,6/0 27,9/17,7 39,3/37,1 31,1/45,2 61