Skolinspektörer Sigbritt Gålnander Tel Robert Lundh Tel Rapport från inspektion på Via Emilia skola 22/9-28/9 2004

Transkript

1 Enheten för inspektion och tillsyn Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen Skolinspektörer Sigbritt Gålnander Tel Robert Lundh Tel Rapport sid 1 (10) Rapport från inspektion på Via Emilia skola 22/9-28/ Uppdraget Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser. De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas kontinuerligt därutöver är även naturorienterande ämnen prioriterade detta läsår. Vi som inspektörer genomför vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket observationer och samtal i klassrum, fritidshem och i skolans övriga miljöer intervjuer/samtal med elever, personal och skolledning. muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till besöket skriftlig återrapportering i form av en skolrapport där skolledningen beretts möjlighet att kommentera och komplettera framställningen. Uppföljande återbesök efter cirka 5-10 veckor Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen, kursplanerna och Stockholms Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. I denna granskning ingår även skolbarnsomsorgen där Skolverkets Allmänna råd för fritidshem är en central utgångspunkt. Box 22049, STOCKHOLM, Tfn:

2 sid 2 (10) Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna. En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer); kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. Skolans förutsättningar Förskola Skola Via Emilia är en enskilt driven verksamhet med helintegrerad förskola 1-5 år, förskoleklass, grundskola skolår 1-3 samt skolbarnsomsorg. Verksamheten drivs av ett personalkooperativ där all fast anställd personal är delägare. Förskolan/skolan arbetar inspirerat av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Skolan har idag 44 grundskoleelever i en åldersintegrerad klass skolår F-3. Verksamheten startade i enskild regi år 2002 efter att ha drivits som ett kommunalt projekt Reggio går vidare på Katarina södra skola. Ledning och personal har under dessa två verksamhetsår använt stor kraft och energi till flytt och till att bygga upp verksamheten i sina nya lokaler i Dosthoffska huset vid Björns trädgård.

3 sid 3 (10) Skolans resultat - styrkor och svagheter Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av Via Emilia skola har visat att enheten utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa - Skolan har en klart formulerad verksamhetsidé som sammanfattar avsikterna med skolan och dess verksamhet - Skolans verksamhetsplan är väl förankrad och avspeglar sig tydligt i vardagsarbetet - Mycket god samverkan mellan pedagoger med olika kompetens och mellan olika verksamheter för att nå målen om en helhet i undervisningen - Ämnesövergripande teman och projekt som ger eleverna möjlighet att skapa helheter i sitt lärande i linje med målen i läroplanen - Ett undersökande och laborativt arbetssätt används för att förstärka de teoretiska kunskaperna - De praktisk-estetiska ämnena är väl synliga och integrerade i skolans arbete - Det finns gemensamma strategier för dokumentation av elevernas läroprocesser - Väl dokumenterade utvecklingssamtal - Åtgärdsprogram av hög kvalitet för elever i behov av särskilt stöd - Elever och personal är mycket nöjda med sin skola - En personalgrupp bestående av engagerade och goda pedagoger med många gemensamma normer och förhållningssätt - Gott förhållningssätt mellan elever och vuxna - Skolan utmärks av ett gott arbetsklimat - Medvetna strategier för att motverka mobbning - Den lilla skolans fördelar med korta beslutsvägar och många informella möten - Individuell kompetensutvecklingsplan för skolans personal - Tydlig vilja att utveckla verksamheten, gemensamma pedagogiska diskussioner

4 sid 4 (10) Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Via Emilia skola delvis brister i. Bland annat följande: - Kunskapsuppföljningen av de enskilda eleverna är ännu inte relaterade till skolans mål - Elevernas kunskap om verksamhetens mål är begränsad och information till elever angående mål och kriterier ges i begränsad omfattning - Elevernas inflytande varierar men är begränsat - Begränsad samverkan med andra skolor kring mål, kursplaner, kravnivåer, kriterier och bedömningar - Skolans lokala dokument som beskriver kunskapsmål och kursplaner är inte skrivna utifrån Via Emilias verksamhet och pedagogiska grundsyn. - Kvalitetsredovisning saknas för närvarande - Organisationen av elevvårdskonferens enligt grundskoleförordningen otydlig Kunskaper Via Emilia arbetar inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi som innebär ett utforskande och experimenterande arbetssätt, en kreativ miljö och att observera och dokumentera. Skolan har en klart formulerad verksamhetsidé som sammanfattar avsikterna med skolan och dess verksamhet och skolans verksamhetsplan är väl förankrad och avspeglar sig tydligt i vardagsarbetet. Skolan är liten och har enbart tre lärare, alla behöriga och med kompletterande kompetenser. Eleverna känner tilltro till sina pedagoger och förhållningssättet mellan pedagog och elev är mycket gott. Eleverna upplever att de får goda och tillräckliga kunskaper. Däremot är eleverna vi samtalat med inte medvetna om vad skolans pedagogiska inriktning innebär och på vilket sätt och i vilken grad skolans verksamhet eventuellt skiljer sig från andra skolor. Samverkan inom skolan mellan olika pedagoger, verksamheter och ämnen är mycket god för att i linje med målen i läroplanen skapa möjligheter för eleverna att få en helhetssyn på sina kunskaperna. Mycket av arbetet bedrivs i tema och projekt där de praktiskt-estetiska ämnena integreras på ett naturligt och synligt sätt. Stor vikt läggs vid ett undersökande och laborativt arbetssätt för att förstärka de teoretiska kunskaperna. Det finns bland personalen ett utvecklat synsätt på undervisningen i överensstämmelse med läroplanens strävans- och kunskapsmål. Eftersom skolan är nystartad och elevantalet i respektive skolår mycket litet finns ännu ingen tillförlitlig statistik över tid att tillgå vad gäller elevernas kunskapsstandard i ämnena svenska och matematik. Eleverna i

5 sid 5 (10) skolår 3 våren 2004 klarade målen i matematik men uppvisade mycket låga resultat i svenska vilket skolan är medveten om och noggrant har analyserat. Alla berörda elever i aktuellt skolår hade väl utarbetade åtgärdsprogram. Årets elever i skolår 3 förväntas nå goda resultat i LUS liksom i Stockholmsprov för skolår 3 i matematik. Vår bedömning av klassernas arbete är att eleverna har goda kunskaper i basämnena och att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till det. Stor vikt läggs vid elevernas språkliga och matematiska utveckling. Skolan har idag få elever med svenska som andraspråk och berörda elever har modersmålsnivå i svenska. Inför framtiden bör skolan skaffa sig en beredskap för dessa elever och utarbeta en lokal plan för ämnet svenska som andra språk. Det finns en utarbetad plan för dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling. Dokumentationen i form av elevpärmar beskriver mer de processer som pågår när eleven arbetar och i begränsad omfattning måluppfyllelse. För vidareutveckling av dokumentationsarbetet behövs tydliga och utvärderingsbara mål liksom gemensamma strategier så att dokumentationspärmarna används på ett medvetet och reflekterat sätt, att det finns en kontinuitet genom alla år och att eleverna görs delaktiga i arbetet för att än mer utveckla en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande (Lpo 94). Utvecklingssamtalen upplevs som positiva och givande av de elever vi samtalat med. I Skolverkets kommentarer kring utvecklingssamtal står att elev och föräldrar skall ges möjlighet att vara förberedda inför samtalet. De flesta familjer får idag ett diskussionsunderlag hemskickat i förväg, ett underlag som till största delen handlar om sociala frågor och mindre om elevernas kunskapsutveckling. Skolan har utarbetat ett gemensamt underlag för utvecklingssamtalet som är väl genomarbetat för att ge en god information till elev och föräldrar. Det ifyllda underlaget utgör såväl protokoll från samtalet liksom en individuell utvecklingsplan med individuella mål. Elever i behov av särskilt stöd Skolan saknar i enlighet med grundskoleförordningen en formell organiserad elevvårdskonferens där rektor, företrädare för elevvården och klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal ingår. Skolan saknar personal med formell specialpedagogisk utbildning däremot har en av skolans lärare vidareutbildat sig inom det specialpedagogiska området och har ansvar för att åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Vid behov upphandlas handledning av specialpedagog via bemanningsföretag. Detta har förekommit i begränsad omfattning. Viss samverkan kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd finns med speciallärare på Katarina södra.

6 sid 6 (10) För elever i behov av särskilt stöd skrivs åtgärdsprogram. Programmen är väl genomarbetade och enligt vår bedömning av mycket hög kvalitet. Programmen följs upp och revideras kontinuerligt. De intervjuade eleverna uttrycker att det finns extra hjälp och stöd att få av skolans personal om man så behöver. Elevernas ansvar och inflytande De elever vi samtalat med på skolan har ingen stor kännedom om mål och kriterier och känner inte heller att de har något större inflytande över undervisning och sitt eget lärande. Eleverna beskriver att hela gruppen oftast arbetar med samma sak och att det är sällsynt att man själv som elev får planera sin dag eller vecka utifrån egna individuella mål. Veckans eller periodens arbete utvärderas inte kontinuerligt och strukturerat tillsammans med eleverna. De utvärderingar som görs tillsammans med eleverna beskriver mer vad man arbetat med och vad man tyckte om olika moment och mindre om vad man lärt sig. Vår bedömning av verksamheten bekräftar delvis elevernas upplevelse av bristande inflytande. Vi har dock under vårt besök sett många goda exempel på naturliga forum för elevmedverkan som till exempel hur elevinitiativ under det dagliga arbetet tas till vara och vidareutvecklas. Vi har sett hur enskilda elevers självkänsla stärks genom att på ett positivt sätt få stå på scenen inför sina kamrater och redogöra för något de själva valt att berätta om. I början av varje termin får varje eleverna skriva ner vad hon/han önskar att lära sig och pedagogerna använder sig av dessa önskemål som utgångspunkt vid planering av arbetet. Inom temaarbetet kan eleverna välja sin egen intressegrupp och där få arbeta med något utifrån ett eget val. Elevernas möjligheter till inflytande i det dagliga arbetet behöver dock utvecklas liksom deras möjlighet att delta i utvärderingsarbetet genom att mål och kravnivåer tydliggörs mer för dem. Eleverna är fortfarande små, och för att de intentioner som finns i läroplanen om elevers ansvar och inflytande ska kunna uppnås, behöver skolan diskutera och utarbeta strategier för hur eleverna ska involveras mer i både planering och utvärdering och hur de ska få en större insikt om sitt eget lärande. Det formella inflytandet via klassråd borde på ett tydligare sätt än idag utgöra ett forum för eleverna att få träning i mer formella demokratiska processer. Skolans klassråd handlar främst om förhållanden i gruppen och praktiska frågor. Frågor som rör undervisning, arbetssätt och arbetsformer förekommer sällan. Elever vi samtalat med uttryckte till exempel att de upplevde en del samlingar eller arbetspass i ring på mattan som alltför långa. Som ordförande och sekreterare för klassrådet fungerar de vuxna pedagogerna.

7 sid 7 (10) Normer och värden Eleverna trivs på sin skola och känner sig sedda av pedagogerna. De känner förtroende för de vuxna och uttrycker att det alltid finns någon vuxen att tala med vid behov och att de vuxna lyssnar. Skolans personalgrupp består av engagerade och goda pedagoger med många gemensamma normer och förhållningssätt. Förhållningssättet lärare elev är mycket gott, och det finns ett arbetsklimat som är präglat av uppmuntran och mycket beröm. Elevernas upplevelse är att de har en mobbningsfri skola delvis beroende på att det är en liten skola så att ingen elev blir anonym. Samverkan mellan skola, barnomsorg och förskola med till stora delar gemensam personal är också en bidragande faktor liksom det medvetna värdegrundsarbetet i Via Emilias olika elev- och barngrupperingar. Till exempel skapar organisationen i små åldersblandade grupper som träffas regelbundet en god social samverkan mellan pedagoger och elever och är trygghetsskapande. Bedömning Skolans litenhet gör det nödvändigt att samverka med andra skolor vad gäller bedömningar av elevernas kunskapsutveckling. Den samverkan som redan finns med Katarina södra bör i framtiden utvecklas genom kontakter eller nätverk med andra skolor, både kommunala och fristående. Det är också viktigt att redan från början etablera strategier och mötesplatser för att gemensamt inom förskolan och skolan diskutera bedömningar, resultat och koppla det till analyser av måluppfyllelse och fördelning av resurser och andra åtgärder. Den lilla skolans fördelar med korta beslutsvägar och stora möjligheter till formella och informella möten är en god förutsättning för detta arbete. Skolans lokala styrdokument Skolans olika lokala dokument och planer är i grunden väl genomarbetade och omfattar många olika områden. De lokala dokumenten är väl samlade. Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan finns. Verksamhetsplanen beskriver Via Emilias åtaganden, liksom arbetssätt/förhållningssätt för att nå upp till beskrivna åtaganden. Plan för uppföljning och utvärdering av verksamhetsplanen finns. Dokumenten som rör de enskilda ämnesinriktade målen uttrycker både skolans ledning och personal missnöje med. Dokumenten är till stor del lånade från den tidigare kommunala huvudskolan Katarina södra. Flytt och start av en ny verksamhet har gjort att tid inte funnits till en nödvändig revidering. Dokumenten beskriver inte Via Emilias verksamhet och en revidering och vidareutveckling är nödvändig. Viktigt är att planerna när de är klara tydligt beskriver både strävansmål, uppnåendemål och kriterier

8 sid 8 (10) för måluppfyllelse så att dokumenten blir ett levande redskap i det dagliga arbetet. Kvalitetsredovisning saknas och skolans ledning har varit i kontakt med Skolverket angående detta. För att en kvalitetsredovisning ska kunna fungera som ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten på Via Emilia krävs att den kan leda till en bedömning av i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts. Goda förutsättningar för detta ges om kvalitetsredovisningen innehåller mål som preciserar vad man vill uppnå och där utvärderingen relateras till dessa mål. Med måluppfyllelsen som grund kan skolan göra en analys och bedömning av vilka åtgärder som behövs. En kvalitetsredovisning där mål, måluppfyllelse och åtgärder utgör delar i en kontinuerlig utvecklingsprocess skapar förutsättningar för att synliggöra skolans resultat vilket i sin tur kan leda till förbättringar och utveckling. Övrigt Skolan har inom projektet Växtkraft mål 3 gjort en kompetensanalys och utifrån detta utarbetat en kompetensutvecklingsplan både för skolan som helhet men också individuella planer för skolans personal. En stor del av personalgruppen kommer under hösten att kunna besöka Reggio Emilia vilket enligt skolans ledning och personal kommer att vara av stor betydelse för skolans utveckling. Skolans hemsida behöver vidareutvecklas och hållas aktuell. Områden att utveckla För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: - Revidera och vidareutveckla skolans arbetsplan till att utifrån skolans pedagogiska grundsyn omfatta konkreta och utvärderingsbara mål för både de mer övergripande läroplansmålen såväl som för de mer ämnesbundna. - Utarbeta gemensamma strategier för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och resultat relaterade till målen - Utveckla elevernas inflytande och medverkan - Utarbeta strategier för utvärdering av satta mål vars resultat kan utgöra grunden för en kvalitetsredovisning - Organisation av elevvårdskonferens - Kvalitetsredovisning

9 sid 9 (10) Till sist Vår sammanfattande bedömning är att Via Emilia har en väl fungerande verksamhet där elever och personal trivs. Eleverna har en grundläggande positiv inställning till lärande och det finns ett gott socialt samspel på skolan. Det finns hos ledning och personal en stor vilja till och nyfikenhet på nya pedagogiska vägar för att nå satta mål. Det förs en levande och stimulerande dialog kring viktiga kunskapskvaliteter bland skolans pedagoger. Ett samarbete med andra skolor skulle kunna ge Via Emilia möjlighet att bidra både till sin egen och andra skolors utveckling genom ett utbyte av tankar och erfarenheter.

10 sid 10 (10) Bilaga SKOLANS RESULTAT I SIFFROR Stockholmsprovet år 3, andel elever som uppnått kravnivån 2004 Ämne Andel år 3 Antal elever Matematik Svenska - läsdelen Svenska - skrivdelen Ingen statistik finns tillgänglig