ABCDE. Rapport från inspektion på Engelska skolan norr 27/1 3/ för inspektion och tillsyn Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Enheten för inspektion och tillsyn Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen Skolinspektörer Sigbritt Gålnander tfn Gunnar Kriegholm tfn Robert Lundh tfn Siw Sjödin tfn Rapport sid 1 (15) Rapport från inspektion på Engelska skolan norr 27/1 3/ Box 22049, STOCKHOLM, Tfn:

2 sid 2 (15) Innehåll Uppdraget...3 Skolans förutsättningar...4 Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2004 för elever i skolår 9(Salsa):...4 Tidigare inspektion...4 Skolans resultat - styrkor och svagheter...5 Styrkor...5 Svagheter...6 Kunskaper...7 Elever i behov av särskilt stöd...9 Elevernas ansvar och inflytande...9 Normer och värden...10 Bedömning och betyg...11 Lokala styrdokument- organisation - utvecklingsstrategier...12 Övrigt...13 Områden att utveckla för skolan...14 Till sist...14 Bilaga - Skolans resultat i siffror...15

3 sid 3 (15) Uppdraget Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser. De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas kontinuerligt. Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket observationer och samtal i klassrum, fritidshem och i skolans övriga miljöer intervjuer/samtal med elever, personal och skolledning. muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till besöket skriftlig återrapportering i form av en skolrapport som lyfter fram skolans styrkor och utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning beretts möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel. Uppföljande återbesök efter cirka 5-10 veckor Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen, kursplanerna och Stockholm Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. I denna granskning ingår även skolbarnsomsorgen där Skolverkets Allmänna råd för fritidshem är en central utgångspunkt. Detta presenteras i en separat rapport. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna.

4 sid 4 (15) En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer); kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. Efter avslutad inspektion skrivs en rapport som lyfter fram skolans styrkor och utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning beretts möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel. Skolans förutsättningar Engelska skolan norr är en fristående skola med 510 elever från förskoleklass till skolår 9 med två klasser per skolår. Eleverna har en varierad bakgrund och kommer från många olika kommuner, men främst från Stockholm. Skolan är indelad i fem arbetslag: Fritids (med cirka 200 inskrivna barn), Kindergarten år 3, år 4-6 och år 7-9 och ett arbetslag för övrig personal. Skolans ledningsgrupp består av rektor, två biträdande rektorer och en ansvarig för skolbarnsomsorgen. Dessutom finns en management-group där även arbetslagsledarna ingår. Skolan arbetar tvåspråkigt och som undervisningsspråk används såväl engelska som svenska med syfte att eleverna efter avslutad skolgång skall kunna påbörja gymnasieutbildning i såväl engelsk- som svenskspråkiga gymnasier. Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2004 för elever i skolår 9(Salsa): Andelen pojkar utgör ca 45 %, i riket 51% Föräldrars utbildningsnivå 2,36, i riket 2,13 Andel elever med utländsk bakgrund 64%, i riket 13% RESIDUAL Andel elever som uppnått målen för valda skolor i Stockholms kommun Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen 81% i riket 75%. Det modellberäknade värdet är 71%, vilket innebär att skolan låg 10% över det förväntade resultatet 2004 och ännu högre 2003.

5 sid 5 (15) Tidigare inspektion Skolan inspekterade 2001 (det var då en F-6 skola) och fick då övervägande positiva omdömen och som utvecklingsområde nämndes i första hand synliggörande av teknikämnet som ett eget ämne. Nu finns en gemensam lokal kursplan för ämnena teknik och data. Ämnet teknik finns dock inte som ett eget schemalagt ämne. Skolans resultat styrkor och svagheter Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av Engelska skolan norr har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Elever och personal är nöjda med sin skola som utmärks av ett gott arbetsklimat Ett gott förhållningssätt råder mellan elever och lärare, det utmärks av öppenhet och tilltro Engagerade lärare med god ämneskompetens Motiverade elever som både har och möts av höga förväntningar Skolan uppvisar goda resultat utifrån tillgänglig prov- och betygsstatistik Väl strukturerat arbete med terminsvisa uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling och uppförande Välstrukturerat elevvårdsarbete med gemensamma strategier för att fånga upp elever i behov av stöd Systematiskt arbete med normer och värderingar utifrån lokal kursplan Det finns en vilja och medvetenhet för utvecklingsarbete i enlighet med mål- och resultatstyrning och det finns goda exempel på målstyrd verksamhet Lokala måldokument finns tillgängliga för elever och föräldrar via skolans hemsida

6 sid 6 (15) Skolans kvalitetsredovisning är i grunden väl genomarbetad och förankrad med resultat, resultatsammanställningar, vissa analyser och åtgärdsförslag Samlad skoldag där skolbarnsomsorgen kompletterar skolans verksamhet Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Engelska skolan norr delvis brister i. Bland annat följande: Strategier för självvärdering av verksamheten är begränsade. Analys av och diskussion kring tillgängliga resultat förs inte gemensamt i ett K-9 perspektiv. Gemensamma pedagogiska diskussioner om syn på kunskap och lärande ej systematiserat Samverkan mellan arbetslagen begränsad Elevernas inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer, redovisning och utvärdering varierar mellan skolår och ämnen men är i allmänhet begränsat Ämnesövergripande arbete med syfte att underlätta elevers helhetssyn och förståelse för hur ämnen hänger ihop förekommer sällan Begränsade möjligheter för eleverna i de senare skolåren att arbeta laborativt Svaga strukturer för att ge eleverna begrepp och terminologi på båda språken Bedömningsdiskussioner mellan olika lärare och ämnesföreträdare förekommer i begränsad omfattning Betygsglidning mellan skolår 8 och 9 förekommer Oklarheter kring syfte och innehåll i elevens tid under skolår 6-9 och uppfyllande av förordningstexterna

7 sid 7 (15) Kunskaper Behörighetsgraden bland lärarna är hög och det finns generellt en god kompetens på skolan. Många av skolans personal har pedagogisk utbildning från andra länder vilket enligt personalen skapar en spännande internationell pedagogisk miljö. Skolans lärare och övrig personal kännetecknas av ett stort engagemang och en hög ambitionsnivå. Skolans elever är mycket nöjda med sina lärare och uttrycker en tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper. Överlag visar tillgängliga resultat att skolan når goda resultat och att eleverna har goda kunskaper. 96 procent av eleverna var behöriga till gymnasieskolan vt Skolverkets statistik, Salsa, visar att skolans resultat (antalet elever med fullständiga betyg) ligger högre än det förväntade resultatet. Tillgängliga resultat diskuteras och analyseras idag i begränsad omfattning på skolan. Även om resultaten är goda är det av stor vikt för skolan att analysera sina resultat för att bland annat säkerställa ett K-9 perspektiv. Analys av resultat kan också initiera pedagogiska diskussioner utifrån arbetssätt och arbetsformer i relation till nådda resultat. Ett sätt för en skola att undersöka effektiviteten av undervisningen är att närmare granska och analysera de bevis och belägg på lärande som eleverna uppvisar. Lärarnas arbete med analyser av insamlat material kan leda till förändringar i klassrumsarbetet och på sikt till ett ökat lärande för eleverna. För att nå de språkliga målen lägger skolan extra resurser på undervisningen i både engelska och svenska. Eleverna som börjar i förskolan är huvudsakligen svensktalande, men några har annat modersmål. De engelsktalande förskollärarna undervisar i engelska som andra språk 1,5 timmar per dag medan de svensktalande förskollärarna undervisar motsvarande tid för att stärka svenskan. När barnen börjar i skolår 1 får de flesta lära sig läsa och skriva på båda språken. Matematik, naturvetenskap och de samhällsorienterade ämnena undervisas på engelska. Även om flertalet lektioner från skolår 1 är på engelska hålls vissa lektioner på svenska till exempel lektioner i idrott, slöjd och data. Även delar av SOämnet integreras ibland undervisningen i svenska. För att stärka inlärningen av engelska och svenska i skolår 1 är också fritids integrerat med skoldagen, som är förlängd för alla elever. Varje elev får på detta sätt 2,5 timmar per vecka i halvklass för att öka möjligheten till lästräning i engelska och svenska. I skolår 2 delas de två parallellklasserna in i tre grupper för sina svensklektioner medan engelsklektionerna är i halvklass. I skolår 3-6 fortsätter parallellklasserna med att vara indelade i tre grupper för både svensk- och engelskundervisningen. Målen för engelska är specialanpassade för skolan och är högre än målen i den svenska kursplanen. I skolår 7-9 har eleverna möjlighet att välja extra svenska som sitt språkval.

8 sid 8 (15) Att arbeta parallellt med två språk ställer höga krav på att skolan ger eleverna begrepp och terminologi inom olika ämnen på båda språken. Skolan har ingen klar strategi eller struktur för hur detta skall genomföras eller följas upp. Viktigt är att skolan ser över hur andraspråksinlärning genomsyrar alla ämnen. Att gemensamt diskutera hur andraspråksinlärning kan skilja sig åt från modermålsundervisning och vilka krav detta ställer på undervisningen i samtliga ämnen kan vara en utgångspunkt för att stärka all personals kompetens i andraspråksundervisning. Skolans lokaler är väl lämpade för det vanligast förekommande skolarbetet men har vissa begränsningar för att arbeta laborativt. Eleverna i de senare skolåren uttalar också en viss oro över sina begränsade möjligheter att arbeta laborativt. Det förekommer att man för de senare skolåren hyr in sig i KTH s närbelägna lokaler för laborationer i framförallt i fysik. Skolan erbjuder ingen undervisning i trä/metallslöjd utan har av Skolverket medgivits dispens från detta för att i stället arbeta med förstärkningar av dataundervisningen. Skolan har väl utbyggda lokaler för dataundervisning och har en utarbetad kursplan för ämnet. Musikämnet är välförsett med undervisningsmaterial av mer praktisk konkret art. Det finns begränsade möjligheter att erbjuda hem/konsumentkunskapens mer praktiska delar samtidigt som den teoretiska undervisningen väl följer kursplanen. Idrotten genomförs i den närbelägna Johannes skola. Teknik är enligt de nationella styrdokumenten ett eget ämne. Ämnet ingår idag i en gemensam kursplan som skolans profilämne data med utarbetade mål för varje skolår F-9. Enligt eleverna innebär den gemensamma kursplanen att ämnet inte är tydligt för eleverna. Ämnet återfinns ej heller schemalagt för de olika skolåren. Eleverna i de senare åren klagar över en ojämn arbetsbelastning där många prov kommer samtidigt inför lov och terminsslut och efterlyser en bättre samplanering mellan de olika ämneslärarna. I respektive arbetslag läggs mycket arbete ned på att försöka skapa en god organisation för elevernas lärande. Däremot planeras mer sällan arbetet temainriktat eller ämnesövergripande. Skolan har en relativt stark inriktning på ämnen och ämnesundervisning ofta bundet till vissa läromedel vilket kan göra det svårt att nå upp till läroplanens övergripande mål om ämnesövergripande studier. Det finns på skolan exempel på viss samordning mellan ämnen men integrationen mellan olika ämnen behöver vidareutvecklas så att skolan når upp till målen i läroplanen om ämnesövergripande studier och helhetssyn. De praktiskt estetiska ämnena är exempelvis endast under tillfälliga projekt och teman samplanerade med mer teoretiska ämnen i ett större sammanhang.

9 sid 9 (15) Verksamheten i kindergarten/förskoleklass har en tydlig prägel av skola. Eleverna undervisas av olika lärare i olika ämnen. Det är viktigt för skolan att utifrån Skolverkets anvisningar diskutera och utvärdera verksamheten i förskoleklassen/kindergarten. I skolår K-5 byter eleverna klasslärare varje år. Eleverna beskriver både för och nackdelar med detta system. En fördel är att man som elev lär känna skolans alla vuxna vilket i sig innebär en trygghet. Syftet med att arbeta utifrån denna organisation är enligt ledningen att träna elevernas förmåga till anpassning och samarbete, samtidigt som ledningen liksom eleverna lyfter fram den trygghetsskapande faktorn i att alla känner alla. I dagsläget genomförs överlämnandekonferenser som i första hand berör hur eleverna är och deras kunskaper men mer sällan deras erfarenheter av olika arbetsformer, ansvarstagande, inflytande etc. då det saknas ett tydligt K-9 perspektiv på dessa mer övergripande mål i läroplanen. Elever i behov av särskilt stöd Skolan är angelägen om att göra insatser tidigt för att både kartlägga och ge stöd åt elever i behov av detta. En specialpedagog och två speciallärare arbetar med eleverna i de olika skolåren. Arbetet är till stor individinriktat till elever men det finns möjlighet för arbetslag och enskilda pedagoger att få handledning. Elevvårdsarbetet har en framskjuten plats i arbetslagen och mycket arbete läggs ner på att försöka skapa en god organisation kring elever i behov av stöd. Skolan har utarbetat en tydlig handlingsplan för det elevvårdande arbetet. I skolans elevvårdsteam ingår rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Klasskonferenser genomförs regelbundet under läsåret i syfte att tidigt fånga upp elever i behov av stöd. För elever i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram efter en väl systematiserad strategi där såväl elevens styrkor som utvecklingsområden fokuseras samtidigt som ett viktigt inslag i åtgärdsprogrammen ofta består av förändringar av undervisningsmetoder och arbetsformer. Innan en elev kommer upp på elevvårdskonferensen samlar ansvarig klassföreståndare in dokumentation enligt särskild blankett från elevens samtliga lärare som ligger till grund för åtgärdsförslag. Beroende på problemets art utser elevvårdsteamet en kontaktperson inom elevvårdsteamet som kan ta diskussionen i arbetslaget och utgöra stödperson för den enskilda pedagogen i samverkan med elev och föräldrar.

10 sid 10 (15) Elevernas ansvar och inflytande En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar för sitt lärande är att de ges möjlighet att bearbeta, förstå och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling. I flera av skolans grupper är eleverna välinformerade om mål och kriterier. Det finns också exempel på en deltagande målstyrning där eleverna diskuterar och formulerar mål för sin egen kunskapsinhämtning, diskuterar redovisningssätt och utvärderar sitt arbete. I allmänhet är dock elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen begränsad även om det finns variationer mellan ämnen och lärare. Eleverna verkar vara ovana att diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt och utvärdering i förhållande till målen. Många av skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanens intentioner ge rum för eleverna att delta i måldiskussioner, målformuleringar och att vara med och utforma undervisningen. Skolans olika arbetslag lyfter själva fram elevernas ansvar och inflytande som ett utvecklingsområde för hela skolan. En utveckling av kvaliteten inom området är beroende av pedagogernas förmåga att utveckla en gemensam tolkning och förståelse av uppdraget. Skolan och dess ledning behöver skapa tillfällen för att ge pedagogerna möjlighet att tillsammans tolka, förstå och acceptera uppdraget enligt de nationella styrdokumenten. För elevernas mer formella inflytande finns klassråd och elevråd. Det finns tre elevråd på skolan. Elevrådets arbete handlar till största delen om praktiska frågor och i mindre utsträckning diskuteras undervisning och undervisningsformer. Det råder för närvarande lite oklarheter kring hur skolans sätt att organisera elevens val för skolår 6-9 är i överensstämmelse med styrdokumenten och intentionerna bakom verksamheten. Enligt eleverna ser organisationen för elevens val olika ut mellan de olika skolåren. För de lägre skolåren erbjuds tre olika aktiviteter att välja mellan, byte sker varje termin. För de äldre eleverna har elevens val blivit mer av en obligatorisk läxläsningstimme. Skolan bör se över detta. Normer och värden Eleverna trivs på sin skola och känner sig sedda och respekterade av pedagogerna. De känner förtroende för de vuxna och uttrycker att det alltid finns någon att tala med vid behov. Respektive handledare, lärare är den de nämner först. Det råder arbetsro i de flesta undervisningssituationerna och det råder ett gott förhållningssätt mellan elever och lärare. Elever och personal förefaller att väl respektera andra människors egenvärde och integritet. Personal vi samtalat med uttrycker också att de trivs på sin arbetsplats och att det råder en god stämning bland personalen.

11 sid 11 (15) Arbetet med värdegrunden är ständigt närvarande och all personal är delaktig. Skolan har i samtliga klasser undervisning i form av samtal och rollspel som skall leda fram till en bättre social miljö. Under år F arbetar med materialet Second step, under skolår 1-6 med projekt Charlie. Under innevarande läsår har ämnet Health introducerats som ämne för de senare skolåren, ett ämne som enligt eleverna är mycket uppskattat. På skolan finns antimobbningsgrupper vars medlemmar är väl kända av alla på skolan. Man arbetar förebyggande mot mobbning genom att regelbundet ta upp frågor om gemensamt förhållningsätt bland personalen och profilera skolan som en positiv och trygg zon. Eleverna bekräftar att skolan upplevs trygg och mobbning inte förekommer i någon större utsträckning. Det finns ett planerat och delvis påbörjat samarbete med stiftelsen Friends och deras organisation med kamratstödjare. Skolan har ett faddersystem som enligt eleverna inte är aktivt. Det finns gemensamma och dokumenterade regler på skolan. Enlig eleverna är de gemensamma ordningsregler som finns i hög utsträckning respekterade av eleverna och personalen har ett ganska likartat förhållningssätt till dem. Så kan till exempel märkas att ordning och uppförande under skoldagen ofta lyfts fram under lektionstid där respekten för såväl lärare som elever fokuseras. Att diskutera och finna en balans mellan det pedagogiska uppdragets dubbelhet vad gäller fostran och kunskapsutveckling och samtidigt belysa effekter av olika förhållningssätt är en angelägen diskussion för skolan. Bedömning och betyg Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. De elever vi samtalat med är nöjda med själva samtalen och den information som ges. Skolan har gemensamma rutiner för hur utvecklingssamtal och hur dokumentation av elevernas kunskapsutveckling skall gå till. Samtalen leder ofta fram till ett resonemang om vad eleven bör arbeta vidare med. Efter vare termin får eleverna i alla skolår 1-9 hem blanketter om kunskapsutvecklingen Progress Record Elever vi samtalat med upplever i viss mån att det finns olikheter i bedömning mellan olika lärare och olika ämnen vilket också bekräftas av tillgänglig betygsstatistik. Det finns en tendens till betygsglidning i några ämnen. Om betygsglidningen mellan skolår 8 och skolår 9 beror på avsaknaden av tydliga kriterier eller att man inte använder betygssystemet som det är tänkt är en angelägen diskussion för skolan och bör analyseras gemensamt. Det saknas delvis samverkan mellan olika ämnesgrupper och arbetslag kring bedömningsfrågor vilket kan göra det svårt för pedagogerna att få perspektiv

12 sid 12 (15) på den egna undervisningen och de uppsatta målen och därmed bedömningarnas likvärdighet. Nationella prov rättas och bedöms till exempel inte alltid gemensamt. Diskussion kring och analys av resultat på nationella prov, stockholmsprov och andra tester liksom betygsstatistik blir oftast en angelägenhet för årskurserna i de tidigare skolåren och för ämnesläraren i de senare. Det saknas en diskussion i ett K-9 perspektiv samt utifrån ämnesövergripande frågor kring hur olika ämnen bidrar till helheten och vad som kan göras i olika grupperingar för en förbättrad måluppfyllelse och i anslutning till detta en diskussion om resursfördelning. Lokala styrdokument- organisation - utvecklingsstrategier Skolans lokala dokument, kvalitetsredovisning, lokala kursplaner och betygskriterier finns tillgängliga på skolans hemsida. De lokala kursplanerna med kravnivåer och betygskriterier är välstrukturerade och står i relativt god överensstämmelse med de nationella kursplanerna. Mål som formuleras i de lokala kursplanerna är ofta relativt enkla och utvärderingsbara kunskapsmål men är mer sällan formulerade utifrån kunskapers mer kvalitativa aspekter. Dokumenten ligger snuddande nära en traditionell stoffördelning mellan skolår istället för att beskriva en utvecklingsprogression. Vid de årliga överlämnandekonferenserna mellan skolåren utgör dokumenten ett användbart och viktigt underlag. De resultat som skolan förfogar över (exempelvis prov och betygsresultat, diagnoser, tester, enkäter som görs till elever och föräldrar, hälsosamtal som genomförs inom skolhälsovården) används för vissa analyser och åtgärdsförslag. Sällan används de gemensamt för hela skolan för att lista och se på olika förändrings- eller utvecklingsstrategier som skolan skulle kunna utveckla för att nå ett ännu bättre resultat. De skulle också i framtiden kunna bli ett bra redskap för skolans självvärdering och vara ett användbart underlag för pedagogiska diskussioner som behandlar synen på kunskap och lärprocesser. Många lärare efterlyser dessa diskussioner. Det finns bland personalen en känsla av tidsbrist, det vardagliga arbetet tar överhanden och tid till samtal och reflektion över det professionella uppdraget saknas. Det är viktigt att skolans ledning tillsammans med personalen diskuterar hur tillgänglig tid ska användas så att det skapas utrymme för de viktiga diskussionerna kring läroplanens övergripande mål. Man har genomfört enkäter till elever som lämnat år 9 för att följa upp hur deras fortsatta studier har fungerat och för att skolan ska få feed-back på sitt arbete. Resultatet finns dokumenterat och en sammanfattning har enligt skolans ledning gått ut till föräldrarna och diskuterats bland lärarna. Skolans organisation med tre stadievisa arbetslag där samarbete i första hand sker i årsvisa grupperingar skapar begränsade möjligheter för en övergripande samverkan som kan behandla gemensamma frågeställningar.

13 sid 13 (15) Lärarna själva lyfter fram detta som ett utvecklingsområde men menar att tiden inte räcker till. De enskilda lärarnas arbete kännetecknas av ett betydande mått av självbestämmande men arbetslagen kring respektive skolår har en viktig funktion för både personal och elever. Det mesta av den vardagliga verksamheten sker här och det är också i de skolårsvisa arbetslagen som man för strukturerade samtal som fokuserar dels det gemensamma professionella uppdraget enligt de nationella styrdokumenten dels konkreta och praktiska pedagogiska situationer. Arbetslagens möten har en tendens att i stor utsträckning inte hinna fram till de pedagogiska frågorna utan i första hand behandla aktuella elevvårdsfrågor eller lösningar av mer praktiskt närliggande natur. De gemensamma utvärderingsdagar man har vid skolårsslutet skulle med en mer systematiserad form kunna lyfta de gemensamma frågor och utvecklingsområden som personal och ledning finner angelägna. Övrigt Skolan har ett välutrustat bibliotek, som är öppet hela dagen. Här finns ett gott utbud av böcker på både engelska och svenska för elever i olika åldrar. Skolan är mycket välutrustad med datorer och har en progression i uppbyggnaden av kunskaperna. Det arbete som påbörjas i dataundervisningen med en digital portfolio över det arbete som gjorts inom ämnet data skulle med ganska enkla medel kunna överföras till flera ämnen och bidra till att utveckla samtal mellan lärare/elever/föräldrar kring hur inlärningen fungerat och vilka utvecklingsområden man kan se.

14 sid 14 (15) Områden att utveckla för skolan För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna blir mer delaktiga i planering och utvärdering och har förmåga att relatera sin kunskapsutveckling i förhållande till uppsatta mål Utveckla undervisningen avseende ämnesövergripande studier och helhetssyn, t.ex. genom ämnesintegrerade temaarbeten över ämnesblocken. Utveckla och synliggöra de ämnesövergripande arbetsformerna för både elever och personal Utveckla strategier för att tillvarata nådda resultat och dess användning i självvärdering och utvecklings-/förändringsarbete. Skapa forum för gemensamma bedömningsdiskussioner Utveckla tydligare strukturer för att arbeta språkutvecklande med två parallella språk Fortsatt arbete med att skapa mötesplatser för att fördjupa diskussionerna om kunskapssyn och lärandeprocesser i enlighet med styrdokumenten Se organisationen kring elevens val för skolår 6-9 Till sist Engelska skolan norr är en väl fungerande och stabil skola. Elever och personal trivs och utför ett gott arbete. För att skolan ska utvecklas till en mer mål- och resultatstyrd skola som har sin utgångspunkt i de olika styrdokumenten är det viktigt att erfarenheter och utgångspunkter för lärarnas praktik tas till vara liksom att erfarenheter och utgångspunkter utmanas och ifrågasätts. Skolan har genom sina internationellt utbildade lärare unika möjligheter till att föra levande pedagogiska diskussioner där olika pedagogiska metoder och förhållningssätt analyseras och ställs mot varandra. Skolan har vidare genom sin organisation, sina elever, sin personal och sin ledning mycket goda förutsättningar för att ytterligare driva skolutvecklingsfrågor och vi ser fram emot nästa inspektionsbesök.

15 sid 15 (15) Bilaga - Skolans resultat i siffror Stockholmsprovet, år 3, 2004 Matematik, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar Ämne Andel år 3 Antal elever Matematik 96% 51 Nationella prov, andel elever som uppnått målen år Ämne Andel elever Antal elever Matematik 92,5% 52 Svenska 71% 52 Engelska 100% 52 Stockholmsprovet, år 7, 2004 Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar Ämne Andel elever Antal elever Matematik 54% 50 Engelska 96% 50 Nationella prov, år Andel elever som uppnått kravnivå i Ämne % Antal elever 67 Engelska Muntl: 100 recept: 100 skriftl. 100 Svenska Läs: 72 muntl: 100 skriv: 100% 67 Matematik 94% 67 Betyg för elever år 8 vt 2003/ år 9 vt 2004 i procent Ämne ÄEG % G % VG % MVG% Antal elever Matematik 6*/1 42/32 25/37 27/30 69/68 Svenska 1/0 21/2 33/44 44/54 66/68 Sva 0/0 0/39 67/44 33/17 3/18 Engelska 0/0 42/13 42/27 16/60 69/68 Samhällsk 16*/8 41/38 29/32 14/22 69/68 Biologi 3*/1 20/12 41/26 36/60 69/68 * EJ betyg i ämnet