A B C D E. Rapport från granskning vid Lännaskolan 16/10 20/ Enheten för inspektion Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen.

Transkript

1 A B C D E Enheten för inspektion Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen Skolinspektörer Sigbritt Gålnander tfn Gunnar Kriegholm tfn Rapport sid 1 (21) Rapport från granskning vid Lännaskolan 16/10 20/ Box 22049, STOCKHOLM, Tfn:

2 sid 2 (21) Innehåll Uppdraget...3 Skolans förutsättningar...4 Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2005 (Salsa) för elever i år 9:...4 Skolans resultat - styrkor och svagheter...6 Styrkor...6 Svagheter...7 Normer och värden...7 Kunskaper...9 Elever i behov av särskilt stöd...12 Övergångar...13 Elevernas ansvar och inflytande...14 Bedömning och betyg...15 Utvecklingssamtal...16 Skolans organisation, lokala styrdokument och utvecklingsstrategier...17 Övrigt...18 Områden att utveckla för skolan...19 Till sist...19 Skolans resultat i siffror...21

3 sid 3 (21) Uppdraget Två av Stockholms stads skolinspektörer har av Skoldirektör Peter Molin, Gotlands kommun, fått i uppdrag att granska/inspektera några av Gotlands grundskolor under höstterminen Granskningen kan ses delvis som ett förarbete för de inspektioner som Skolverket kommer att genomföra i kommunen (troligtvis under läsåret 2007/08), men de kan också ses som ett underlag för den organisationsöversyn som för närvarande diskuteras i kommunen. Granskningen genomförs på uppdrag av skoldirektören men genomförs på sådant sätt att vi som inspektörer står fria och själva gör de bedömningar och värderingar vi finner väsentliga utifrån de nationella styrdokumenten och gällande kommunal skolplan. Granskningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser Vi har genomfört vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från Utbildningsförvaltningen och Skolverket observationer och samtal i klassrum, fritidshem och i skolans övriga miljöer intervjuer/samtal med elever, personal och skolledning muntlig återrapportering till skolledningen i anslutning till besöket skriftlig återrapportering i form av en skolrapport som lyfter fram skolans styrkor och utvecklingsområden Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen, kursplanerna och Gotlands skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma

4 sid 4 (21) studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna. En granskning av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har Efter avslutad granskning skrivs en rapport som lyfter fram skolans styrkor, svagheter och utvecklingsområden. Innan rapporten blir offentlig har skolans ledning beretts möjlighet att kommentera innehållet och korrigera sakfel. Skolans förutsättningar Lännaskolan omfattar två rektorsområden, Länna ro och Slite ro. Respektive rektorsområde utgör var sin parallell från förskoleklass till och med skolår 9. Dessa två paralleller är uppdelade i fyra arbetslag, två stycken skolår F-5 och två stycken skolår 6-9. Lännaskolan tar i skolår 7 emot elever från Fole/Gothem och Tingstäde/Stenkyrka. För respektive rektorsområde finns en rektor med övergripande ansvar för hela verksamheten. Tre av arbetslagen leds av en pedagogisk utvecklingsansvarig, det fjärde arbetslaget leds för närvarande av rektor. Vid skolan har även rektorer med ansvar för ytterskolor gemensamma kontor. En av Lännaskolans rektorer har områdesansvar (RMO) vilket innebär ett ekonomiskt ansvar för området, chefsansvar för rektorsgruppen samt att ingå i ledningsgruppen för skolorna i Gotlands kommun. Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2005 (Salsa) för elever i år 9: Lännaskolan Länna ro Andelen pojkar på skolan utgör ca 49 %, i riket 51% Föräldrars utbildningsnivå 1,86, i riket 2,15 Andel elever med utländsk bakgrund 0%, i riket 11%

5 sid 5 (21) Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen 80%, i riket 76%. Det modellberäknade värdet är 73%, vilket innebär att skolan ligger 7% över det förväntade resultatet år Lännaskolan Slite ro Andelen pojkar på skolan utgör ca 41 %, i riket 51% Föräldrars utbildningsnivå 2,03, i riket 2,15 Andel elever med utländsk bakgrund 0%, i riket 11% Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen 59%, i riket 76%. Det modellberäknade värdet är 78%, vilket innebär att skolan ligger 19% under det förväntade resultatet år Vid en jämförelse över tid kan man se att skolan under åren haft ett varierat resultat avseende elever som når målen godkänd i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. Skillnaderna är stora mellan de olika rektorsområdena vilket skolan bör utreda och analysera för att se vilka faktorer som eventuellt påverkat resultatet.

6 sid 6 (21) Skolans resultat - styrkor och svagheter Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av skolan har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolan har formulerat och dokumenterat en gemensam värdegrund och gemensamma regler. De allra flesta elever upplever skolans arbetsklimat som gott och de allra flesta elever känner sig trygga. Det finns många engagerade pedagoger i verksamheten, det råder en öppenhet och pedagogerna ges stort utrymme att utveckla olika metoder Behörighetsgraden bland lärarna är hög Goda exempel på olika grupperingar för att möta individuella elevbehov De mer lokala och ämnesbundna planerna är tolkade och konkretiserade i den s.k. Ekarna Goda exempel i olika skolår och arbetslag på ämnesintegrerade teman och samverkan mellan ämnen som skapar helhet i elevernas lärande i linje med målen i läroplanen Goda rutiner för överlämnande förskola - Förskoleklass Exempel på god samverkan mellan skola och fritidshem där personalens olika kompetenser tas tillvara Det finns en vilja och ett intresse hos personalen att vidareutveckla målstyrningen vid skolan Utvecklade men delvis oförankrade gemensamma strategier och rutiner för delar av kvalitetsarbetet Välutrustat och bemannat bibliotek Exempel på kvalitetsredovisning med analys, åtgärder, som följer skolans vision etc.

7 sid 7 (21) Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i. Bland annat följande Skolan når i olika hänseenden förhållandevis låga resultat och tillgänglig statistik och nådda resultat analyseras sällan gemensamt Delvis begränsade förväntningar på eleverna En mer övergripande utvärdering av elevvårdande insatser och resursfördelning saknas till stora delar Elevernas kunskaper om verksamhetens mål är begränsad och deras inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer varierar mellan skolår och ämnen men är förhållandevis litet Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos eleverna om deras eget sätt att lära och att utvärdera det egna lärandet Utvecklingssamtalens och de individuella utvecklingsplanernas innehåll ej fullständigt samtidigt som åtgärdsprogrammens innehåll inte alltid är i enlighet med dokumentets intentioner och rubriker Begränsad samverkan mellan skolans arbetslag. Arbetslagen har olika och få kontakter med varandra Skolans delvis utvecklade strategier för självvärdering, utvärdering, uppföljning och resultatanvändning är ej samordnade och möjlighet till olika tolkningar i arbetslagen ges då uppföljning av efterlevnad är begränsad Pedagogiska diskussioner för att tolka och belysa det professionella uppdraget finns organiserade men leder i begränsad omfattning till gemensamma förhållningssätt Normer och värden Vid våra samtal med skolans elever framträder en motsägelsefull bild, Många elever vi samtalat med uttrycker att de trivs på sin skola och att de känner sig sedda och respekterade av pedagogerna. De känner förtroende för de vuxna och menar att det finns någon att tala med vid behov. Denna beskrivning bekräftas av resultaten i det s.k. Måttbandet där skolan uppvisar goda resultat under rubriken Trygghet och Hälsa. Vi har även samtalat med elever som beskriver sin skoldag och sin arbetsmiljö i mindre positiva ordalag. De beskriver att de trivs sådär och lyfter fram orsaker som skolans dåliga rykte, brister när det gäller arbetsro, brister i förtroendet för de vuxna, alltför få vuxna ute på raster och i olika utrymmen etc.

8 sid 8 (21) Behovet av förbättra lugn och arbetsro lyfts fram av eleverna i olika skolår och bekräftas också av resultatet i Måttbandet. Skolans äldre elever beskriver sin skola som tämligen fri från mobbning och lyfter fram att skolans storlek gör att alla känner alla och att ingen lämnas utanför gemenskapen. Temadagar och gemensamma aktiviteter bidrar också till att alla lär känna varandra. Skolans yngre elever menar att mobbning finns och önskar fler vuxna ute i olika verksamheter och utrymmen. Skolans värdegrundsarbete är väl synligt på skolan. Skolan har utarbetat och formulerad en gemensam värdegrund och gemensamma regler. Värdegrunden finns synligt anslagen i skolans olika undervisningslokaler och skolans regler finns visualiserade i bilder. Varje undervisningsgrupp/coachgrupp samlas i början av skoldagen och där finns utrymme att samtala kring värdegrundsfrågor. Denna möjlighet nyttjas i varierande grad i de olika skolåren. Skolan har formulerat en likabehandlingsplan som togs i bruk ht 06. Planen beskriver i första hand arbetsgång och rutiner för akuta insatser om eller när mobbning eller kränkningar inträffat. Det förebyggande arbetet beskrivs däremot i begränsad omfattning. Enligt planen ska tid avsättas för individoch gruppstärkande aktiviteter. Parallellt med likabehandlingsplanen har skolan reviderat sin plan mot mobbning. I den planen återfinns mer av förebyggande insatser även om alla insatser inte genomförts exempelvis utbildning av kamratstödjare. Ett arbete med SET (social emotionell träning) är påbörjat i form av utbildning till skolans pedagoger och kommer under året att starta i skolans alla grupper. Vår bedömning är att skolan behöver vidareutveckla och länka samman sina olika planer enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. så att den omfattar alla former av kränkande behandling elev-elev liksom vuxen-elev. Rutiner kring utredning och framförallt dokumentation av arbetet mot mobbning eller annan kränkande behandling behöver också tydliggöras i skolans plan. Skolans antimobbningsgrupp tycks vara välkänd av alla elever. Gruppens medlemmar har vid läsårets början presenterat sig för samtliga undervisningsgrupper. Kurator finns med i gruppens arbete. Skolans gemensamma regler tycks vara accepterade av eleverna som varande naturliga umgängesregler. De gemensamma överenskommelser och strategier som finns är enligt eleverna inte helt accepterade eller tillämpade av samtliga pedagoger. I de senare skolåren är till exempel sena ankomster inte ovanligt vilket olika pedagoger hanterar på olika sätt. En viktig faktor för ett framgångsrikt arbete med värdegrundsfrågorna är att alla vuxna delar en helhetssyn på skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal måste vara delaktig i arbetet och dela på ansvaret. Målen för arbetat måste tolkas och definieras och leda

9 sid 9 (21) fram till ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam inriktning för arbetet En av de faktorer som, enligt forskningen kring effektiva skolor, kännetecknar framgångsrika skolor är att pedagogerna har höga och positiva förväntningar på eleverna och att eleverna får ett tydligt och konsekvent bemötande. Det är skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, som är avgörande för elevernas kunskapsutveckling och i förlängningen deras resultat. Lärarna på framgångsrika skolor har höga krav och förväntningar även på elever med olika former av svårigheter. Vid samtal med skolans personal framkommer ofta tankar om att skolan av elevernas föräldrar värderas lågt och att teoretisk utbildning i brukssamhället har ett begränsat värde. Resonemangen kan vara sanna eller falska men i perspektivet framgångsrik skola kan de medföra att alltför stor betydelse ges elevens bakgrund och att förklaringen till skolans resultat söks utanför och inte i skolan. Forskningen kring framgångsrika skolor pekar på att en skicklig lärare med hjälp av ämnesinnehåll och undervisningsmetoder kan väcka elevernas nyfikenhet och intresse. God undervisningskvalitet innebär en undervisning som är målinriktad, väl förberedd, väl strukturerad med tydliga ramar för elevernas ansvar. Kunskaper Behörighetsgraden bland lärarna är hög och det finns generellt en god kompetens på skolan. Inom den praktiskt-estetiska ämnesgruppen saknas delvis behöriga lärare. Det finns ett engagemang och en god ambitionsnivå bland personalen på skolan. Elevernas kunskapsutveckling och i vilken mån eleverna uppfyllt målen bedöms genom prov, diagnoser, inlämningsarbetet, redovisningar etc. Hur uppföljningen sker och i vilken grad prov används ser olika ut mellan olika ämnen och lärare, men prov är det vanligaste sättet att följa upp kunskaper. En elev ställde oss också frågan Finns det andra sätt? Varje elevs läsutveckling bedöms med hjälp av LUS (läsutvecklingsschema) tre gånger per läsår. Resultaten mellan skolans två rektorsområden skiljer sig åt. Resultatet för Slite ro är enligt tillgänglig statistik ej i nivå med förväntade resultat och det finns utrymme för förbättringar. Enligt Skolverkets statistik, Salsa, ligger Slitespårets resultat för år procentenheter under det beräknade modellvärdet låg spåret 12 procentenheter under. Motsvarande statistik för Lännaspåret visar på ett resultat för år 2005 som ligger 7 procent över det beräknade modellvärdet låg Länna ro i nivå med modellvärdet. Resultat för 2006 enligt Salsa är ännu ej tillgängligt. För hela skolan sammantagen betygsstatistik visar att andelen elever som nått godkänt i samtliga ämnen 2006 var 72 procent, motsvarande värde för

10 sid 10 (21) 2005 är 73 procent var 81 procent behöriga till gymnasieskolan, motsvarande siffra för 2005 var 85 procent. Det genomsnittliga meritvärdet våren 2006 var 181 vilket ligger under kommunens genomsnittliga värde på 200. Ur betygsstatistiken kan man även utläsa att 23 procent av eleverna i skolår 8 vt 2006 inte fått fullständigt betyg, motsvarande siffra för 2005 var 50 procent. Ovanstående statistik och resultat bygger på ett begränsat antal elever och resultaten bör tolkas med försiktighet. Vår bedömning är att skolan gemensamt bör göra en fördjupad resultatanalys i syfte att hitta vägar och verktyg för en bättre måluppfyllelse när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Idag används de olika resultat som skolan förfogar över (exempelvis provresultat, betygsstatistik, LUS, diagnoser, tester, enkäter som görs till elever och föräldrar, hälsosamtal som genomförs inom skolhälsovården) för vissa analyser och åtgärdsförslag. En gemensam och mer analyserande resultatanvändning skulle i framtiden kunna bli delar av ett redskap för skolans självvärdering och vara ett användbart underlag för pedagogiska diskussioner som behandlar synen på kunskap och lärprocesser. Enligt vår bedömning finns det skillnader både inom och mellan arbetslagen/spåren när det gäller syn på lärande och kunskaper. Det finns på skolan goda exempel på varierad undervisning med konkreta och laborativa inslag. I olika skolår och arbetslag har vi fått ta del av ämnesövergripande projekt- och temaarbeten som kan bidra till att skapa helhet i elevernas lärande. Projekten är oftast väl planerade och strukturerade och mål för de i projekten ingående ämnena finns oftast formulerade. Det finns också många exempel på traditionell undervisning som mer utgår från läromedlen än utifrån tydliga kunskapsmål. Vid våra samtal med pedagoger framkommer att det finns ett behov av att tid och mötesplatser skapas för diskussion och dialog kring synen på kunskap och lärande. Vi har mött ett tydligt intresse för problematiserande diskussioner om vad som görs och hur det görs och det finns hos skolans personal en vilja och ett tydligt intresse för utvecklingsarbete i enlighet med mål- och resultatstyrning. Enligt vår bedömning finns det ett behov av att ställa olika arbetssätt och arbetsformer i relation till elevernas kunskapsutveckling, att synliggöra kopplingen mellan innehåll, val av metod och elevernas resultat. Diskussioner är också nödvändiga kring att en individualiserad undervisning i alltför hög grad kan bli läromedels- och uppgiftsstyrd och att kommunikativa och laborativa inslag begränsas, att mer eller mindre självinstruerande läromedel innebär en risk för att begreppsbildning, helhet och förståelse i kunskapandet försummas Lärare och elever behöver tillsammans diskutera vilka kunskaper som är viktiga, hur man kan skaffa sig olika kunskaper och hur man som elev på olika sätt kan visa att man utvecklat olika kunskaper och färdigheter

11 sid 11 (21) Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras med hjälp av de s.k Ekarna och en individuell portfolio. I Ekarna har de mer ämnesbundna planerna lokalt tolkats och konkretiserats i form av mål-ekollon som beskriver uppnåendemål. Pärmen ska ligga till grund för målformuleringarna i varje elevs IUP. Pärmen används i varierande grad i de olika skolåren och är enligt vår bedömning ännu ej helt förankrad och accepterad som dokumentationsmetod. Skolan är väl medveten om detta och målformuleringarna är för närvarande under revidering i olika ämnesgrupper i syfte att utveckla materialet och öka användbarheten. Även användandet av portfolio som ett medel att synliggöra elevens kunskapsutveckling skiljer sig mellan olika pedagoger och olika arbetslag. I de flesta fall är portfolion en samling av olika elevarbeten utan en tydlig koppling till de individuellt satta mål som finns i elevens IUP och Ekpärmen. Ett påbörjat och aktuellt utvecklingsarbete för Lännaskolan är arbetet med individuella utvecklingsplaner. Från och med den 1 januari 2006 ska enligt grundskoleförordningen framåtsyftande individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever i grundskolan och liknande skolformer. Myndigheten för skolutveckling menar att arbetet med individuella utvecklingsplaner bör ta sin utgångspunkt i individuell planering och dokumentation vilket innebär att arbeta mål- och resultatstyrt på elevnivå. Arbetet förutsätter tolkning av läroplans- och kursplanemål och hänger samman med utvecklingssamtal, åtgärdsprogram och kvalitetsarbete. Det omfattar verktyg som portfolio, loggbok och individuell utvecklingsplan. Lännaskolan har idag i sin verksamhet redan många av dess verktyg. Skolan behöver dock enligt vår bedömning diskutera och tydliggöra kopplingen mellan Ekarna, portfolio, IUP, åtgärdsprogram, loggböcker, skolagendor etc. så att inte varje del blir fristående utan tillsammans utgör en helhet i en mål och resultatstyrd verksamhet. Det finns annars en uppenbar risk att de olika delarna upplevs som mer eller mindre administrativa pålagor istället för att vara ett led i skolans strävan att lära eleverna reflektera över sitt eget lärande, själv granska och bedöma kvaliteten på sina kunskaper och sitt lärande d.v.s. att lära sig att lära. Utvärderingar med eleverna varierar mellan skolans olika klasser och lärare. Mycket sällan är dessa utvärderingar kopplade till elevernas eget lärande då målen oftast är saker de ska göra t.ex. sidor att räkna utan att vara kopplade till ett kunnande. Utvärderingarna berör därför oftast om man gjort det man tänkt och vad man tyckte om vissa moment etc. men är mer sällan kopplade till reflektion kring det egna lärandet. Samarbetet skola- skolbarnsomsorg varierar men är relativt väl utvecklat. Utvecklingssamtalen beaktar barnets hela dag och genomförs vid behov gemensamt av fritidshemspersonal och lärare. Det finns ett gott och varierat utbud av material på båda fritidshemmen. Lokalerna är överlag anpassade

12 sid 12 (21) efter både fritidshem och skolverksamhet. Formulerade, utvärderingsbara och dokumenterade mål för fritidshemmens verksamhet och mål och syfte för samverkan saknas. Elever i behov av särskilt stöd Elever vi samtalat med beskriver att det finns hjälp att få vid behov och nämner i första Oasen, där mycket av skolans specialpedagogiska resurser finns samlade. Oasen är en nystartad verksamhet och omfattar två mindre undervisningsgrupper. En grupp riktar sig till elever med långsam inlärning och är en samverkansgrupp med särskolan. Den andra gruppen riktar sig till mer utagerande elever. Det finns också viss möjlighet för elever att under en begränsad tid få stöd i basämnen. I skolans elevvårdsteam ingår skolledning, skolsköterska, kurator och specialpedagogerna. Teamet sammanträder varje vecka. Skolan använder sig av olika instrument för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Flera insatser finns redan under förskoletiden och enligt elevhälsoteamet finns utifrån ett medvetet arbete mycket goda strategier för att fånga upp stödbehövande elever i förskola och de tidigare skolåren. Särskilda observationsscheman följer varje elev under förskoleåren, språkscreening genomför vid 5-års ålder, screening genomförs i förskoleklass, skolans specialpedagog träffar alla elever i skolår ett etc. År 2 5 genomför DLS-test. I övriga skolår är strategierna upp till varje enskilt arbetslag och inga för skolan gemensamma gruppscreeningar genomförs. Ett arbetslag genomför DLS-test i skolår 7. Terminsvisa klasskonferenser genomförs och sammanställs för Oasens elever etc. Tanken är att strategierna successivt byggs ut för att i framtiden omfatta samtliga skolår och höstterminen 06 har alla lärare 1 5 lärt sig genomföra UMESOL. I dagsläget har respektive handledare/coach tillsammans med sitt arbetslag det gemensamma ansvaret för att alla elever trivs, mår bra och når kunskapsmålen. Om någon elev visar tecken på att behöva stöd i någon form, tas problemet först upp i arbetslaget. När arbetslagen uttömt sina kunskaper och möjligheter, skrivit och utvärderat två åtgärdsprogram förs ärendet till elevvårdsteamet. Lännaskolan har som en del av sin övergripande vision tanken om att skapa en klassfri skola. Detta har bl.a. lett till att man i några arbetslag i relativt hög utsträckning skapat elevgrupperingar för att möta olika elevers behov. De åtgärdsprogram som används följer Gotlands centrala åtgärdsprogram men det bör ske en utvärdering kring hur blanketterna fylls i och se om de verkligen följer mallen. De behöver också bli tydligare i mer konkreta åtgärder för att nå kunskapsmålen där man snarare uttrycker vilka mål och kunskaper eleven skall nå än vad eleven skall göra. De åtgärdsprogram som skrivs bör också delges samtliga berörda pedagoger kring varje elev. I

13 sid 13 (21) samband med detta bör man även säkerställa att man på skolan får en överblick över alla de olika åtgärdsprogram som finns och sätta detta i relation till resursfördelningen. Vår bedömning är att skolan behöver slutföra arbetet med sina gemensamma strategier och rutiner för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd som gäller alla skolår. En kartläggning gjordes i samband med bildandet av Oasen men strategier för att kontinuerligt utvärdera det elevvårdande arbetet behöver utvecklas. Att utifrån kartläggning av behov genomföra en översyn av befintliga resurser och därefter gemensamt diskutera hur och var de skall fördelas kan vara viktig för att öka allas delaktighet och ansvar. Elevvårdsteamet erbjuder i mån av tid skolans pedagoger handledning, något som hittills nyttjats i begränsad omfattning Det finns även möjlighet till mer informella orossamtal. Övergångar Elevernas skolgång innebär flera övergångar mellan verksamhetsformer, skolår och arbetsenheter och skolan har utvecklat olika rutiner för detta. Man har etablerat en god samverkan med avlämnande förskolor. En plan för övergången förskola-förskoleklass finns formulerad och omfattar olika insatser under hela året. Vad gäller överlämnandet inom skolan i dagsläget berör det i första hand elevernas kunskaper i basämnen men mer sällan övriga ämnen eller elevernas erfarenheter av olika arbetsformer, ansvarstagande, inflytande m.m. En pedagogisk överlämnandeblankett följer varje enskild elev. Ett gemensamt arbete med att dokumentera elevernas utveckling kan vara en väg att underlätta olika övergångar och samtidigt skapa en tydligare röd tråd i ett F-9 perspektiv. Intentionen med Ekarna är god men det finns behov av att koordinera de olika instrument för kunskapsdokumentation som finns och används på de olika skolorna och av olika lärare. Inför skolår 7 tar Lännaskolan emot elever från fyra olika ytterskolor. Respektive ytterskola tillhör ett av Lännaskolans två spår. Rutiner för att informera och ta emot eleverna, marknadsföra skolan etc. finns men användandet av dem skiljer sig mellan de olika spåren. Det finns i dagsläget inga rutiner för att avlämnade lärare och mottagande lärare träffas, vilket enligt vår bedömning gör att förväntningarna och föreställningarna om varandras verksamhet skiljer sig åt. Enligt de pedagoger vi samtalat med saknas en röd tråd för övergången vilket medför att det inte alltid finns en intresserad mottagare för informationen kring den enskilde eleven. Bristande rutiner och mötesplatser skapar vidare lätt fantasier om varandras verksamhet och kan också motverka skolans ansträngningar att rekrytera fler elever.

14 sid 14 (21) Elevernas ansvar och inflytande En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar för sin kunskapsutveckling är att de ges möjlighet att bearbeta, förstå och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling. Det finns på skolan goda exempel på elevers delaktighet i planeringen av arbetsområden och ansvarstagande för arbetets genomförande där det finns en tydlighet i informationen om vad som förväntades av eleven. Även om dessa goda exempel på deltagande målstyrning finns så är det mer sällan som lärare och elever tillsammans planerar undervisningsmoment. Eleverna anser att arbetsområdet oftast är färdigplanerat av lärarna och att de sällan ges tillfälle att diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt, utvärderingsformer eller mål och kriterier, ett förhållande som eleverna accepterar och är tämligen nöjda med. Även om elever i de senare skolåren upplever att deras kännedom om mål och kriterier är relativt god i vissa ämnen och/eller för vissa lärare, så beskriver de samtidigt att målen inte alltid är tydligt och konkret formulerade, vilket gör dem svåra att använda och tolka. Det förs inte alltid en förklarande diskussion om vad de olika målen och kriterierna betyder. Många av skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum för eleverna att delta i måldiskussioner, målformuleringar och att vara med och utforma och utvärdera undervisningen. Att motivera och engagera eleverna i att aktivt delta i planering av undervisningen och också sin egen kunskapsutveckling är ett viktigt uppdrag för skolan. Risken av att man som elev inte känner till, eller känner sig delaktig i utformningen av mål, blir att man kan tappa intresset för arbetet eller studierna. Personal vi samtalat med är medvetna om att eleverna i begränsad omfattning är informerade om kursplanernas eller arbetsområdenas mål. Skolan har klassråd och elevråd där framför allt frågor av mer praktisk karaktär behandlas. Enligt eleverna finns dock grupper som inte genomför klassråd regelbundet vilket försvårar elevrådets arbete. Flera av de elever vi samtalat med ansåg att elevrådsarbetet var viktigt och fungerade väl. Skolans kurator är stödperson för elevrådsarbetet. Enligt vår bedömning och elevernas utsagor är elevernas ansvar och inflytande ett utvecklingsområde för hela skolan. En utveckling av kvaliteten inom området är beroende av att pedagogerna får tillfälle att tillsammans utveckla en gemensam tolkning och förståelse av begrepp som elevinflytande och delaktighet utifrån uppdraget och att man synliggör hur man skall arbeta med det i ett F-9 perspektiv. Utmaningen handlar om att gemensamt formulera tankar om hur inflytande kan ge inblick i och möjlighet att påverka processer i en demokratisk arbetsform där arbetsplan och mål för verksamheten utgör ramarna för vad man kan se som möjligt.

15 sid 15 (21) Enligt grundskoleförordningen ska eleverna inom ramen för elevens val erbjudas ett allsidigt urval av ämnen och undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Detta hanteras olika i de olika arbetslagen och skolan har också valt att som en del av elevens val erbjuda elever i år 7 och 8 en hockeyprofil. Skolan bör se över organisationen med elevens val och dess överensstämmelse med skolförordningen och elevens garanterade undervisningstid i de olika ämnena. Enligt skolans ledning har man 05/06 gått igenom den totala timplanen och inte funnit att elevernas tid inte skulle motsvara den hela garanterade undervisningstiden. Detta gjordes tillsammans med överlämnande skolor. Ett av eleverna initierat forum är Krockad vars syfte bl.a. är att motverka könsstereotypa föreställningar och motverka fördomar. Bedömning och betyg För att säkerställa en god samsyn och likvärdighet när det gäller bedömning krävs ständigt återkommande samtal och diskussioner kring kunskap och kunskapskvaliteter och på vilka olika sätt eleverna ska kunna visa upp sina kunskaper. Med anledning av de skillnader som finns i betygs- och provresultat mellan de olika spåren finns ett behov av att bygga nätverk och samarbeta både inom skolan och med andra skolor dels för att säkra bedömaröverensstämmelsen dels för att få perspektiv på den egna undervisningen, arbetssätt och arbetsformer. Ekenmaterialet ser delvis olika ut för de olika ämnena och man tycks inom de olika ämnesgrupperna inte varit helt överens om hur mål- och kunskapskriterier skall formuleras och inte heller vilket syftet med materialet är. Av den anledningen används materialet i olika omfattning av olika lärare i de olika arbetslagen, från ett konsekvent användande till att inte alls använda materialet utan istället använda sig av egenproducerat material. Detta medför att bedömningar av elevernas måluppfyllelse i skolår F-5 främst sker i basämnena svenska, matematik och engelska och då i samband med de nationella proven. För de tidigare skolåren har undervisande lärare nu börjat rätta de nationella proven gemensamt för att skapa en ökad likvärdighet mellan spåren men en mer systematiserad och gemensam diskussion där all undervisande personal deltar för att reflektera kring hur de olika ämnena medverkar till uppnådda resultat och gjorda insatser förekommer mer sällan. I de senare skolåren används de nationella proven i svenska, matematik och engelska som gemensam norm för att skapa en relativt likvärdig bedömning i dessa ämnen. För övrigt sker en begränsad samverkan inom ämneslagen. Trots att skolan redovisar sina resultat utifrån de olika rektorsområdena har

16 sid 16 (21) man ännu inte gemensamt börjat analysera skillnaderna och deras eventuella orsaker. Vid en genomgång av betygs- och provstatistiken kan vi konstatera att det i något ämne finns stora skillnader mellan andelen godkända elever på de nationella proven och slutbetyg skolår 9. Även dessa skillnader är något som skolan bör föra en gemensam diskussion om som berör både synen på kunskap och dess bedömningsgrunder. Eleverna i de senare skolåren uttrycker en känsla av att det finns en likvärdighet i olika pedagogers sätt att sätta betyg. Det verkar finnas en tydlig betygsglidning mot de högre betygen mellan skolår 8 och 9. Om betygsglidningen mellan skolår 8 och skolår 9 beror på avsaknaden av tydliga kriterier eller att man inte använder betygssystemet som det är tänkt är en angelägen diskussion för skolan och bör analyseras gemensamt. I Skolverkets kommentarer uttalas att det inte är rimligt att ställa samma krav för ett visst betyg i skolår 8 som i skolår 9. De mål som ska uppnås år i 8 och de kriterier som ska gälla för de olika betygen bör fastställas lokalt på skolan. Lärare och elever bör alltså tillsammans bestämma vilka mål som är rimliga för år 8 och vilka kriterier som ska gälla för olika betyg. Vår sammanfattande bedömning är att det delvis saknas samverkan mellan olika ämnesgrupper och arbetslag kring bedömningsfrågor vilket kan göra det svårt för pedagogerna att få perspektiv på den egna undervisningen och de uppsatta målen och därmed bedömningarnas likvärdighet. Forum och tid för detta arbete saknas. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. De genomförs 1-2 gånger per termin vilket är en utökning utöver gällande krav. Eleverna är överlag nöjda med samtalen som de tycker fungerar bra. De yngre eleverna är mer nöjda med den information som ges vid samtalet än de äldre eleverna. I de senare skolåren brister informationen på grund av att elevens mentor/handledare inte undervisar i alla ämnen utan blir enbart en förmedlare av information från övriga lärare. Den informationen är bitvis torftig och beskriver inte elevernas kunskapsutveckling relaterat till de olika ämnesmålen. Omdömen som jobbar bra, positiv, fortsätt så, OK förekommer. I samband med utvecklingssamtalen arbetar man också med elevens individuella utvecklingsplan. De mål som där formuleras i de senare skolåren är inte alltid knutna till kunskaper utan snarare betygsnivåer.

17 sid 17 (21) Skolans organisation, lokala styrdokument och utvecklingsstrategier Lännaskolan är organiserad i två parallella rektorsområden med varsin rektor. Det finns en gemensam vision för skolan som alla arbetslag har till uppgift att arbeta utifrån och under de senaste åren har olikheterna mellan de två spåren enligt både elever och personal blivit mindre påtagliga. Men fortfarande finns klara föreställningar och uttalanden som på olika sätt understryker att det finns olikheter. I många av de samtal vi fört med såväl elever som pedagoger framträder en ganska negativ bild av den egna skolan. Det finns en tendens att snarare försvara verksamheten då man ofta anser att rykten och skriverier ger en felaktig bild än att beskriva de styrkor man anser sig ha utifrån en mer positiv självbild. Negativa föreställningar om både verksamhet och elever kan medföra att förväntningarna på vad man faktiskt kan åstadkomma kan bli lågt ställda. Vår uppfattning är att det är väsentligt för verksamheten att skapa en tydlig ledningsorganisation och utveckla fora för gemensamma diskussioner om uttalade visioner och strategier för framtiden där tolkningen av uppdraget och de gemensamma målen kan tydliggöras. De lärare vi samtalat med efterlyser ett ökat samarbete samt tid och forum för de nödvändiga pedagogiska diskussionerna. Det finns bland personalen en känsla av tidsbrist, det vardagliga arbetet tar överhanden, och tid till samtal och reflektion över det professionella uppdraget blir begränsad. Det finns på skolan tid avsatt för reflektion en gång i månaden, 2 timmar. Denna tid bör enligt vår bedömning få en tydligare styrning och inriktning där en mer kritisk och utmanande bild av den egna verksamheten utgör reflektionsunderlaget. Vi har tagit del av skolans verksamhetsbeskrivningar och verksamhetsberättelse. Den kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse som skolan lämnar ifrån sig bör vidareutvecklas. En kvalitetsredovisning skall enligt förordningstexten vara en samlad analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse baserad på uppföljningar och utvärderingar som har skett i skolan. Kvalitetsredovisningen bör synliggöra skolans resultat, analys av dem och därefter definiera utvecklingsområden och åtgärder för en bättre måluppfyllelse. I dagsläget gör de fyra arbetslagen varsin kvalitetsredovisning och kopplat till dessa en verksamhetsplan för det kommande året. De redovisningar vi tagit del av skiljer sig åt både till innehåll, form och kvalitet. Skillnaderna är också stora kring hur man arbetar utifrån den gemensamma visionen och hur man söker evidens för att det pågående arbetet är på rätt väg. Samtliga arbetslag arbetar med olika former av utvärderingar som belyser olika delar av verksamheten. Dessa olika utvärderingar är positiva men de sätts sällan eller aldrig ihop för att ge en bild av hela skolans måluppfyllelse. Detta är ett område som bör synliggöras gemensamt och samtalet/dialogen mellan skolledning och arbetslag bör få ett tydligare fokus på gemensamma mål och faktiska skillnader. Dessa analyser och diskussioner kan fortsättningsvis utgöra ett

18 sid 18 (21) gott underlag för kvalitetsredovisningen så den kan bli det levande och vardagliga styrdokument som det är tänkt att vara. Andra dokument som också kan påverka det dagliga arbetet är de tidigare nämnda lokala kursplanerna i form av Ekarna. Materialet finns men har en varierande förankring hos de olika pedagogerna. Vår bedömning är att det finns ett fortsatt behov av revidering av planerna. Betygskriterier för år 8 finns ej dokumenterade. Många av de formulerade kravnivåerna är uttryck för uppnåendemål och därför skulle dokumenten behöva kompletteras med målformuleringar mer relaterade till läroplanernas strävansmål. I de lägre skolåren utgör planerna i flera ämnen mer av stoffördelning än målformulering. Med fler konkretiseringar av både kravnivåer och kriterier kan även eleverna göras mer delaktiga i bedömningen av sin kunskapsutveckling i förhållande till målen. För den så viktiga kompetensutvecklingen har skolan schemalagt s.k. KUTdagar. Utöver dessa dagar har skolan valt att i en relativt stor omfattning arrangera hemstudiedagar för eleverna. Även om hemstudiedagarna planeras och följs upp så sker detta på ett varierande sätt och flera elever uttrycker att det kan vara svårt att komma igång och då erbjuds eleverna att ha sina hemstudiedagar på skolan där lärare finns tillgängliga för stöd. Även skolans egen utvärdering av verksamheten har visat på vissa problem. Organisationen kring hemstudiedagarna bör ses över i förhållande till skollag och skolförordning om elevens rätt till garanterad undervisningstid samtidigt som man utvärderar elevernas faktiska kunskapsinhämtande. Trots att ovanstående text innehåller kritiska synpunkter på de dokument som finns så anser vi det samtidigt viktigt att framhålla att skolan på ett aktivt sätt arbetat med att skapa gemensamma strukturer och gemensamma strategier både för förändringsarbete, kunskapsbedömning och dokumentation. Att gemensamt utveckla former hur man skall integrera de olika dokumenten Ekarna, portfolio, Agenda/loggböcker, IUP m.fl. i ett mer enhetligt system där de kan bli till det goda redskap som kan komma både pedagoger och elever tillgodo i deras strävanden efter bättre måluppfyllelse är viktigt. Det finns enligt vår bedömning ett behov av att se mer av helhet och struktur än lösryckta delar och arbetsuppgifter som inte finns i ett sammanhang. Övrigt Skolans biblioteksverksamhet är väl fungerande och utgör en viktig del i skolans arbete. Biblioteket är bemannat under skoldagen. Skolan är välutrustad och eleverna har tillgång till datorer i två datasalar. Skolan använder Tjelvar och First Client som informationssystem.

19 sid 19 (21) Områden att utveckla för skolan För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Skapa utrymme och möjligheter för gemensamma professionella och öppna samtal kring kunskapssyn, lärandeprocesser och målformuleringar i enlighet med styrdokumenten och den för skolan gemensamma pedagogiska verksamhetsidén Förbättra och fördjupa samarbetet mellan och inom arbetslagen liksom mellan olika verksamheter och ämnesgrupper där självbild och förväntningar på både elev och organisation är viktiga utgångspunkter Utveckla samarbets- och arbetsformer så att eleverna utifrån tydliga mål ges möjlighet till delaktighet i planering och utvärdering och utvecklar förmågan att relatera sin egen kunskapsutveckling i förhållande till de uppsatta målen Fortsatt utveckling och samordning av strategier och metoder för en självvärdering/utvärdering för att tillvarata nådda resultat och deras användning i ett utvecklings-/förändringsarbete i ett F-9 perspektiv Resultat och bedömningsgrunder bör i högre utsträckning diskuteras och analyseras gemensamt och sedan ligga till grund för bland annat en mer flexibel, strategisk och övergripande fördelning av resurser och val av arbetssätt och metod Översyn av hemstudiedagar, elevens val och hockeyprofil i förhållande till elevens garanterade undervisningstid Till sist Lännaskolan utgör tillsammans en verksamhet med goda förutsättningar att komma vidare mot ett mål- och resultatstyrt arbetssätt. Det finns ett intresse hos såväl ledning som personal till fortsatt utveckling och det finns redan ett påbörjat arbete på skolan kring flera av de föreslagna utvecklingsområdena. För att skolan ska utvecklas till en mer mål- och resultatstyrd skola som har sin utgångspunkt i de olika styrdokumenten är det viktigt med samordning och en ledning som utmanar och ifrågasätter erfarenheter och utgångspunkter för lärarnas praktik. Att hålla det professionella samtalet och den kollegiala dialogen levande kan vara ett medel för skolans personal att utveckla sina praktiska teorier, stimuleras till reflektion över den egna praktiken och ompröva handlingsmönster och ställningstaganden.

20 sid 20 (21)

21 sid 21 (21) Skolans resultat i siffror Nationella prov, andel elever som uppnått klarat alla delprov år Ämne Andel elever Antal elever Matematik 72 % 57 Svenska 72 % 57 Engelska 82 % 57 Nationella prov, år Andel elever som uppnått kravnivå i Ämne Andel elever Antal elever Engelska 72% 71 (9 ej deltagit) Svenska 76 % 71(9 ej deltagit) Matematik 58 % 71(9 ej deltagit) Betyg för elever år år 9 vt 2005 Länna ro / Slite ro Ämne ÄEG % G % VG % MVG % Antal Matematik 0/19 74/29 18/3 9/3 34/31 Svenska 6/13 38/58 44/16 12/13 34/31 HK 6/0 47/29 53/52 0/16 34/31 Engelska 6/16 53/48 35/23 6/13 34/31 Mu 9/3 32/42 56/42 3//13 34/31 Bild 6/9 41/32 50/45 6/13 34/31 NO* 15/32 47/48 29/13 9/6 34/31 SO*Slite ro Re*Länna ro Hi*Länna ro Sk*Länna ro Ge*Länna ro * Skolår 9 Slite ro använder blockbetyg, Länna ro använder ämnesbetyg