SLA. bladet. SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet. Med klättring som yrke /sid Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLA. bladet. SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet. Med klättring som yrke /sid 20-21. Nr 2 2009"

Transkript

1 Nr SLA bladet SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Med klättring som yrke /sid Det sprutar spån runt Mike Jackson när han förbereder fällning av en tall som står för nära järnvägen.

2 ledare Katarina Novák Verkställande direktör Sänk trösklarna för våra ungdomar Årets stämma blev välbesökt och lyckosam. Flera intressanta föredragshållare förgyllde dagen läs mer om detta inne i tidningen. Samtliga verksamhetsområden; skog, jord och trädgård, inleder nu årets mest arbetsintensiva period. Förhoppningsvis kommer den rådande finanskrisen inte att sätta alltför djupa spår inom jordbruk och trädgård människor behöver äta även om tiderna är svåra. Inom skogsbruket vet vi att det är besvärligt. SLA försökte hitta en överenskommelse med de fackliga organisationerna för att överbrygga den djupa svackan, men nådde inte ända fram. Nu börjar uppladdningen inför nästa års avtalsrörelse inte hindrar kreativa entreprenörer att utveckla sina företag. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är i dagsläget skrämmande hög. Våra ungdomar är framtiden; kan de inte beredas arbete riskerar vi att få en förlorad generation. Forskare har konstaterat att det tog 20 år för arbetsmarknaden att komma i balans efter 30-talskrisen och då ska vi veta att det på den tiden var lätt att starta och driva företag; arbetsrätten inte var lika sträng som nu. Våra gröna näringar kan erbjuda ungdomar arbete i hög utsträckning under förutsättning att trösklarna för insteg inte är för höga. Här vilar ett tungt ansvar på arbetsmarknadens parter och våra politiker. artiklar Under 2009 börjar uppladdningen inför avtalsrörelsen Några delbranscher har redan haft sina första möten och övriga startar successivt. I vår globaliserade värld ser vi tydligt att företagen måste ha kollektivavtal som medger snabb anpassning till omvärldsfaktorer och som Även om vi befinner oss mitt i en lågkonjunktur så finns det hopp. Vi vet att våra gröna näringar har en livskraft - de kommer att återhämta sig, finnas kvar och förse människor med mat, husrum och upplevelser. Trevlig sommar! 3-5 Schemaläggning 6-9 Satsning på arbetsmiljö juni 2009 I SLA Bladet Stämman i bilder Vem ska engagera sig i samhället Arbetstagare med förhinder Högtflygande jobb SLA-bladet, Box 55525, Stockholm Tel Fax Ansvarig utgivare Katarina Novák Produceras av Västbo Reportage AB Reportagetext & foto Sven Magnusson

3 Arbetstidsbestämmelser för schemaläggning inom jordbruket: Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet Det gäller för arbetsgivaren att vara tydlig inför de anställda och berätta vilka dagar personen skall arbeta och vilka arbetstider som gäller. För maskinförarna är det oftast vardagar, men för t ex djurskötare är det annorlunda då dessa måste se till djuren 365 dagar per år. Djurskötaren måste ha ett schema som visar vilka som är arbetsdagar. För tydlighetens skull är det bra att skriva i anställningsavtalet att det är schemaläggning som gäller. Förutsättningarna ser olika ut på besättningarna och det finns djurskötare som bara arbetar måndag till fredag vilket innebär att de inte behöver schemaläggas, men så fort de arbetar på helger måste ett schema fram. SLA har tagit fram ett schemaläggningsprogram och det finns en uppdatering från mars Gå in på där ni har möjlighet att ladda ner programmet i sin helhet eller en uppdatering för dig som har programmet sedan tidigare. Förändringar som är gjorda: Kan se fler antal anställda samtidigt Arbetar flera anställda på samma arbetstider är det möjligt att kopiera. Arbetar en djurskötare samma tider varje fyra veckors period går det också att kopiera Röda dagar för flera år framåt finns med Kan bli problem Det kan bli problem om man bara arbetar två timmar per dag på helgen, för då måste arbetsgivaren fördela 12 timmar på andra arbetsdagar (max 10 timmar per dag). Det är viktigt att någon är ansvarig för schemaläggningen på arbetsplatsen, men det är alltid arbetsgivaren som är ytterst ansvarig. För att visa vad som är ordinarie arbetstid för en djurskötare så måste schemat sparas tillsammans med tidrapporten, och det i tio år (det gäller allt runt en anställd). Arbetstid Ramavtal jordbruk 7 Ordinarie arbetstid Mom. 3. Annan arbetstidsförläggning Genomsnittliga ordinarie arbetstiden 154 timmar per fyra veckors period under ett år. (Vilket innebär att vi räknar timmarna från vecka 1 till och med vecka 52 (2009 vecka 53) för en heltidsanställd. Arbetar personen halvtid, 154 gånger 50 % = 77 timmar per fyra veckorsperiod under ett år i genomsnitt. Max 10 timmar per dag Minst 114 fridagar per år Minst varannan helg ledig (lördag och söndag) Minst 8 lediga dagar per fyra veckor (13 fyra veckorsperioder per år gånger 8 lediga dagar blir 104 dagar vilket innebär att arbetsgivaren måste ge 10 dagar ledigt till så arbetstagaren får 114 lediga dagar per år). Arbetstagaren skall ha schemat en månad innan det träder i kraft. Fotnot SLA kommer att anordna en kurs i schemaläggning för jordbruk i höst. Tidrapport Lena Andersson Förhandlare SLA Malmö Lönebesked Det är alltid viktigt att vara tydlig med arbetstider. Det gäller framför allt djurskötare, men också för maskinförare. juni 2009 I SLA Bladet 3

4 Lars-Erik Malmberg är inspektor i Pugerup & Böketofta Jordbrukskompani AB i Pugerup strax utanför Eslöv. Han använder SLA:s schemaprogram. Vi måste agera proffessionellt, inte jobba med muntliga uppgörelser och kortsiktig planering, säger han. Arbetstidschema i datorn gör oss mer professionella Lars-Erik Malmberg, inspektor på Pugerup & Böketofta Jordbrukskompani utanför skånska Eslöv skriver ut ett A4-papper från datorn: Titta här, säger han. Här ser du alla anställda i svinstallet och deras schema en månad framåt. Datorn räknar ut så det blir rätt och varnar om jag skulle lägga in något på ett sätt som bryter mot arbetstidslagen. 4 juni 2009 I I SLA Bladet Han tar emot på gårdskontoret. Vårbruket är avklarat, en försommarsol torkar snabbt upp morgonregnet utanför fönsterrutan. Här finns totalt fjorton anställda, flest inom grisuppfödningen, där sex personer går på schemat. Gården har både djurskötsel och växtodling, och inom växtodlingen finns fyra helårsanställda och två säsongsanställda. Dessutom finns på gården tre snickare förutom han själv. Tillsammans omsätter man cirka 28 miljoner kronor, med fokus på de femtontusen slaktsvin som 594 modersuggor producerar varje år. Växtodlingen sker på 1500 ha där vete, råg, rågvete och raps samsas med sockerbete, havre och korn. Tre fjärdedelar av skörden lagras internt och mals till foder till de egna grisarna. Vi har medvetet satsat på en helintegrerad produktion, säger Lars-Erik. Vi odlar och förädlar vårt eget foder, föder upp våra grisar med egna suggor och får gödsel till våra egna arealer. Stannar internt Bara råg, raps och sockerbetorna odlas för avsalu. Resten stannar internt. Vi kapar mellanleden och får kontroll över hela kedjan, säger han. Det skapar färre logistikproblem och belastar inte miljön

5 lika mycket med transporter. Han betonar ständigt vikten av att skapa ett bärkraftigt företag. Att bygga en helhet som tillsammans ger lönsamhet. Tidigare var gården känd för sina utegrisar, men den satsningen lade man ner i början av 2000-talet. För några år sedan byggde man helt nya stall och nu föds grisarna upp på traditionellt sätt inomhus. Efteråt har vi fått höra av olika intressenter i branschen att vi förmodligen var för tidigt ute med våra utegrisar, säger Lars- Erik. Marknaden var inte riktigt mogen vid det tillfället, tyvärr. Nybyggda stall Idag finns nybyggda stall och här finns en svinproduktion som är anpassad för att vara en rationell enhet med knappa 600 suggor och för att kunna sysselsätta sex personer på heltid. Det innebär att vi kan lägga schema med tjänstgöring var tredje helg och ledighet mitt i veckan. Han jämför med hur det var förr, dels hade man bara slaktgrisarna, inga suggor och därmed färre anställda, dels hade man ingen formell schemaläggning. Vi gjorde som de flesta fortfarande gör, säger han - vi pratade med de anställda och hörde hur de ville jobba och fixade lösningar efterhand. Oftast fungerade det bra, men det blev också diskussioner och oklarheter vid storhelger och liknande. Två av de anställda, maskinskötaren Conny Karlsson och rättaren Jeppe Jensen tillsammans med Lars-Erik Malmberg. Många krav i lagen Det fanns också risker förknippade med det sättet att jobba; arbetstidslagen ställer många krav, det var lätt att missa sammanhängande ledighetstider och liknande. Förr tänkte personalen sällan på att övertid skulle kompenseras med ledighet också, de fick betalt och jobbade som vanligt. Lars-Erik Malmberg skaffade SLA:s datorstödda schemaprogram. Först blev han avskräckt: Du vet hur det är första gången, herregud ska jag lära mig allt detta! Tröskeln känns hög. Men han började fylla i för varje enskild anställd, arbetsperioder, helger, fridagar etc. Han kunde lägga in för ett år framåt. Semestrar och andra ledigheter anmäls minst en månad i förväg och läggs in i schemat. Nu har alla förstått och insett hur bra det är. Ingen tar en diskussion om storhelger, alla ser ju hur ansvaret rullar runt enligt schemat. Och vi upplevs som betydligt mer professionella som arbetsgivare. En annan effekt är att anställda verkligen tar ut sina lediga dagar. Förr hette det att på bonnerier där jobbar man jämt. Det ledde till att folk tröttnade och bytte jobb, snurrade runt på gårdarna. Nu har alla sina tydliga scheman med utlagda ledigheter och trivs bättre och stannar kvar. Jobbet sliter inte lika hårt. juni 2009I I SLA Bladet 5

6 Mitt i vardagen slog katastrofen till Peter har lärt sig hur snabbt tryggheten kan slås undan Peter Arne kommer aldrig att glömma telefonsamtalet en fredag i slutet av oktober förra året. En båt med tre av hans anställda och en kollega ombord hade försvunnit på väg från en avverkning på en ö i Mälaren. Två man saknades. Peter Arnes skogsvårdsföretag skiljer sig inte från de flesta andra skogsbolag; drygt dussinet anställda, alla helårsanställda, som jobbar brett - alltifrån skördare och skotare till röjning, plantering och planering. När jag var anställd en gång var jag skyddsombud. Jag har alltid varit mån om att se till att försöka förebygga olyckor, säger han. Men att en båt med anställda ombord skulle gå under fanns inte i min värsta fantasi. Tragedin stod snart klar för det stora räddningspådraget som snabbt var igång sedan en av de ombordvarande lyckats ringa 112 innan båten sjönk. Allt hade gått snabbt, det blåste hårt på sjön, en våg vattenfyllde båten, männen vände tillbaka men nästa våg gav svår slagsida. Två man kom ur hytten, de två andra fick slå sig ut genom bakrutan när båten stod med fören rakt ner och dörren var under vattnet. Två män, dryga 20 år, orkade simma meter till en ö, två andra ombord, en man på drygt 20 år hittades död bara 30 meter från land och den siste - i 60-årsåldern - hittades död nära båten som hade gått till botten. Sorgen var tung, redan följande arbetsdag kom företagshälsovården till företaget för krisbearbetning. De två överlevande fanns också på plats och kunde berätta sin version. Det var viktigt för oss alla, säger Peter som också snabbt hade kontakt med de avlidnas familjer. Han bor i Finnerödja, granne med föräldrarna till en av de omkomna. Den mänskliga tragedin får alla leva vidare med. Men samtidigt började också den formella utredningen med Arbetsmiljöverket och polisen. Vi hade tagit in en extra båt från Vättern som säkerhet om en olycka skulle hända på ön när den andra båten var borta. Vi hade sagt till att personalen skulle ringa taxibåten om det blåste hårt, flytvästar fanns i 6 juni 2009 I SLA Bladet båten. Vi hade försökt tänka på allt, säger Peter. Men vi hade inte gjort det skriftligt, tyvärr. Nu fanns det vittnen som kunde bekräfta. Men jag har lärt mig att verkligen försöka tänka ut allt som kan hända och ha papper på allt vi gör, säger han idag. Mitt i den värsta chocken stod också massmedia på kö utanför hans dörr. När han var bortrest fick grannarna nyfikna frågor. Det var jobbigt, säger han. Inte minst Expressen låg på hårt, de ville ha en syndabock och namnen på de överlevande för att kunna göra intervjuer. Idag har vardagen börjat komma tillbaka, de två som överlevde är tillbaka och jobbar tillsammans. Polisen har lagt ner åtalet. Arbetsmiljöverket har konstaterat att Peter som arbetsgivare gjort allt han kunde. Olyckan var inte hans fel. Tuffa tider och nerdragen röjning inom Sveaskog slår mot många skogsvårdsföretag, också mot Peters företag Finnerödja Skogstjänst AB, som tvingats varsla. Men vi känner svaga vindar åt rätt håll och hoppas kunna behålla några av de varslade, säger Peter. Fotnot Mer information om krishantering finns på hemsidan; sök efter juridiska krönikor och rutiner vid arbetsplatsolyckor. Peter Arne startade eget för tio år sedan. Som skyddsombud på det gamla jobbet har han fortsatt tänka på säkerheten. Men man tror alltid att olyckor bara drabbar andra, säger han.

7 3 500 företag ska få besök I sommar börjar en stor kampanj för säkrare arbete inom jord- och skogsbruket. Kenneth Bergqvist, Arbetsmiljöverkets branschbevakningssamordnare för jord- och skogsbruket, visar upp några av de enkla foldrar som ger konkreta tips till skogs- och lantbruksföretagare. Kenneth vill skapa en dialog med jord- och skogsföretagen Han är lantmästaren från Alnarp som jobbat både som lantarbetare, djurskötare, skogsarbetare och haft en egen gård. Nu jobbar han för ökad säkerhet ute på gårdar och i skogen. För de flesta handlar det om att gå runt därhemma och fundera ut var riskerna finns, skriva ner dem och åtgärda efter hand, säger Kenneth Bergqvist, som lämnade kor och motorsåg för att bli arbetsmiljöinspektör inom Arbetsmiljöverket. Han är medveten om att många skogsoch lantbruksföretagare ser fram emot de inspektioner som han och hans kollegor gör med obehag. Men vi är inte ute efter att slå paragrafer i huvudet på folk, betonar Kenneth. Söker dialog Istället vill han öppna för en dialog där det systematiska förebyggande arbetet ska vara ledstjärnan. Ett bra sätt är att kontakta de arbetsmiljöutvecklare som samarbetar med SLA. De har hög kompetens och hjälper till med en tydlig och konkret handlingsplan. Tragiska olyckor Han har haft sitt jobb i drygt 20 år och utrett alldeles för många tragiska dödsolyckor inom branschen. Han har sett hur lätt olyckan kan slå till och många gånger mött rödgråtna anhöriga som sagt att: han skulle bara.... Det har varit tallriken i ensilagesilon som fastnat, utmatningsskruven i foderbordet som hängt sig eller elsystem som glappat. I efterskott har han ibland kunnat konstatera att familjemedlemmar av misstag haft ihjäl varandra. Av ren okunskap och slarv. Nu ska informationsarbetet och inspektionerna ute på gårdar och inom skogsbruket intensifieras. Många upplever att vi stör i deras hemmiljö, säger Kenneth. Men det är så lätt att bli hemmablind och inte se uppenbara faror i vardagen. Målsättningen är att få ner skadefrekvensen och - om det ändå går snett - förmildra effekterna för den enskilde och för företaget som drabbats. Hemsida Mer info finns bl a på Välj tema och sedan bransch: jord och skog. Jag är glad för att jord- och skogsbruket nu prioriteras och att Arbetsmiljöverket satsar på det här området, säger arbetsmiljöinspektör Dag Björkqvist på Arbetsmiljöverket som arbetat med säkerhetsfrågor inom den gröna sektorn i många år. Förmodligen för att statistiken visar ett, relativt sett litet antal anmälda skador. Han vet att bakom statistiken finns en annan sanning, att många olyckor aldrig anmäls. Och dödsstatistiken visar också en ruggig verklighet: Med två procent av antalet yrkesverksamma har branschen 20 procent av alla dödsolyckor. Det är betydligt värre än bygg- och transportsektorn som tidigare fått större uppmärksamhet och pengar för att förebygga olyckor. Av arbetsrelaterade dödsolyckor per år står den gröna sektorn för Arbetsmiljöarbetet ska nu spridas på bred front. Arbetet har redan smugit igång, men kommer att märkas tydligt i höst företag ska besökas totalt. Satsningen ska sedan utvärderas. Efter stormen Gudrun såg vi att sju av tio olyckor beror på kunskapsbrist i skogen, säger Dag Björkqvist. Ett åkeri skulle aldrig anlita en chaufför utan körkort, men ett skogsvårdsföretag kan skicka ut folk i skogen med två timmars utbildning... Tio av elva som dog i Gudrunskogen var äldre ensamma lantbrukare, en enda var proffshuggare. En sida ur broschyren som vänder sig till lantbruket. juni 2009I SLA Bladet 7

8 Olof slapp ligga sömnlös inför inspektionen från Arbetsmiljöverket Det syns så tydligt efter bara en snabb blick - här är ett ställe där ordning och reda råder. Allt blir så mycket lättare om man har ordning på grejerna, säger Magnus Larsson, ansvarig för maskindelen på O Ohlssons Lantbruk AB i Tvååker strax utanför Varberg. Det ösregnar när Magnus och gårdens ägare, Olof Ohlsson, tar emot på gårdsplanen. En gång var detta prästens gård, nu brukas den i tredje generationen av Olof, som också kunde köpa loss den i början på 1990-talet. Det är en välskött gård med spännande 1900-talshistoria. Här hölls hingstpremieringen min farfar fick extraranson av konjak i motboken på den tiden och här tappades den första tjuren på 30-talet för insemination nere på Mostorp, dit sperman kördes med bil. Väl sopat Vi söker skydd från regnet i maskinhallen där golvet är välsopat och alla verktyg hänger på sin rätta plats. Jo, det ser alltid ut så här; Magnus, som har ansvaret för maskindeln, ser ordning och reda som en förutsättning för att kunna arbeta effektivt och samtidigt känna trivsel i sin vardagliga arbetsmiljö. En stor del av ansvaret är delegerat till personalen, men Olof är noga med att se till att här ska finnas rätt förutsättningar för ett säkert arbete och bra lösningar. Totalt finns här tre i personalen; förutom Olof och Magnus finns också ytterligare en anställd, Mats Yngvesson, med ansvar för grisstallarna. Alla tre har arbetat tillsammans på gården sedan Magnus anställdes För några år sedan fanns här också mjölkproduktion, men de 50-talet korna såldes av 2007 utan större saknad. Idag brukar vi 200 hektar, främst foder till grisarna, vi föder upp 7000 slaktgrisar per år, berättar Olof. Men vi har också maskinstationsverksamhet där vi sår, sprutar, kör flytgödsel och tröskar. Vi har också en egen lastbil. Många besök Som en följd av en ökad satsning mot olycksfall på skogs- och lantgårdar satsar Arbetsmiljöverket i år på många besök på gårdar runt om i landet. Gården i Tvååker har redan fått ett första besök. Olof minns så väl när han öppnade brevet där besöket förannonserades: Man blir ju alltid orolig av sådana myndighetsbrev. Jag kände en viss respekt, även om vi inte har något att dölja känner man sig skyldig... Han visste inte riktigt vad som förväntades av gården. Vi är som de flesta andra, gör så gott vi kan, men inser ju att vi säkert har brister som vi är omedvetna om. Och kommer det folk hit så ser de ju på vår verksamhet med delvis andra ögon. Olof ringde till SLA för att få råd inför inspektionen. Han fick telefonnumret till en av arbetsmiljöutvecklarna, Torsten Ivarsson, som av en tillfällighet fanns i grannskapet. Det var en fredag när jag ringde och han kom redan på eftermiddagen samma dag. Vi hann inte förbereda någonting. Gratis första besök Via SLA har alla medlemmar möjlighet till ett gratis första besök av en yrkesverksam arbetsmiljöutvecklare. Under besöket gör man tillsammans en skyddsrond, diskuterar risker och börjar arbetet med att planera hur alla risker systematiskt ska arbetas bort. Under besöket får arbetsgivaren också en egen pärm som ett stöd och en hjälp i det fortsatta arbetet. Arbetsgivaren kan sedan fortsätta arbetet, helst tillsammans med utvecklaren, men annars på egen hand. Prickade av Med arbetsmiljöutvecklaren gick alltså Magnus och Olof runt på gården, kontrollerade och prickade av kompressorerna, Maskinhallen på gården är alltid välstädad, alla verktyg ligger på plats och en reparation går ofta snabbt. Vi slipper leta efter grejer, säger Magnus Larsson, anställd på gården sedan Det gör honom till senast anställd... 8 juni 2009 I SLA Bladet

9 Olof Ohlsson, ägare till O Ohlssons Lantbruk AB, och Magnus Larsson, verksamhetsansvarig för maskinstationen, med arbetsmiljöpärmen vid köksbordet hemma i Tvååker. gödselvårdsanläggningen, kraftöverföringsskydden till traktorerna, sprutförrådet, jordfelsbrytare, brandsläckare etc. Han visste exakt vilka områden som är viktiga. Allt noterades i pärmen. Ett av få påpekanden handlade om en förarstol i en traktor som var lite för hög. Efter någon vecka kom inspektionen från Arbetsmiljöverket. Olof Ohlsson kunde lämna över sin pärm där skyddsronden var ifylld och klar. Han hade också ett preliminärt åtgärdsprogram klart för de små brister som också fanns. Inspektören från Arbetsmiljöverket läste vår pärm, kollade kompressorerna och gödselvårdsanläggningen och konstaterade att allt var i ordning och var mycket nöjd, säger Olof. Det var en trygghet att lämna fram pärmen, att veta vad inspektionen skulle gå ut på, att vi var förberedda. Jag hade sovit gott på natten innan de kom. Men grunden för allt säkerhetsarbete, menar Olof Ohlsson, ligger i vardagsarbetet. Inte minst att hålla den ordning som man värnar på gården. Behöver vi ett plattjärn vet vi exakt var i förrådet det ligger. Vi slipper leta eller snubbla på grejer på golvet. På samma sätt är han noga med inköp av maskiner och större verktyg. Allt görs i samråd och med arbetsmiljön som en viktig ingrediens. Bra stolar och AC är självklart i traktorerna. När Magnus bytte spruta förra året investerades i en fullutrustad spruta för att underlätta och minimera risker vid hantering av kemikalier. Det underlättar mitt arbete, säger Magnus. Och det gör att vi kan jobba effektivare. Kemikalieförrådet har samma ordning som maskinhallen. Att hitta rätt verktyg är inte svårt. Och allt hängs på plats efteråt. juni 2009 I SLA Bladet 9

10 SLA:s Lena Andersson berättar om det nya uppdaterade schemaläggningsprogrrammet för Dag Edeen från Edeenlisjö Gård AB. Jörgen Bendz Södra Skogsäg ek för. har trevligt. Ett glatt golfgäng; Bengt Hammarstedt, Perstorp, Bob Bäckstedt, Jönköping, Stig Persson, Ljunghusen, Jochum Söderström, Lidingö, Håkan Stålbro, Kristianstad och Jarl Klinthof, Partille. SLA-stämman är också gemenskap En SLA-stämma innehåller föreläsningar, stadgeenliga förhandlingar och val av förtroendemän och kvinnor. Men en stämma innehåller också små kaffepauser när kollegor från olika delar av landet får en möjlighet att träffas och prata om det som sker eller kanske borde ske. Många ses en gång om året - och det är på stämman. Under pausen har deltagarna också möjlighet att få information på den minimässa som pågår en entréhallen utanfär stämmolokalen. Roger Carlsson har skogliga erfarenhetsutbyten med Sara Jons från Stora Enso Skog. Arbetsmiljöutvecklare Torsten Ivarsson (i mitten) och skyddsassistenten Johan Pettersson tillsammans med Fredrik Terling från Ryssbylunds AB. Aleksandra Holmlund från Skogsägarna Norrskog. Catharina Matsdotter från NYN, Lars- Inge Börjesson Kåhögs Gård och Gunnar Carlsson Boo Egendom AB. Per-Olof Andersson från maskinstation Nils-Olof Andersson och Per Persson från P O G Persson Maskin AB. Thomas Rappe diskuterar med Marcus Skure från Svenska Husdjur juni juni 2009 I SLA I SLA Bladet Göran Larsson från Johan Larsson & Son diskuterar med SLA:s Maria Möller. Till höger Torkel Sjögren från Träd Gräs och Stenar AB och Rolf Ahrling från Ahrling & Östinge. Egon Spade från Spades Trädgårdsanläggningar diskuterar med Kenneth Lundin, förbundsordförande inom STAF, Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund.

11 Terri-Lee Ericsson tillsammans med Jörgen Andersson och Håkan Alverbäck. Anders Thunberg, Pia Freij Regiondjursjukhuset Strömsholm, Eva Holmgren Regiondjursjukhuset Malmö och Nils Gyllenkrok, Svenstorps Gods. Roger Carlsson från Roger och Sörens Skogsentreprenad AB och Daniel Forsberg Stora Enso Skog valdes in i Skogssektionens nya och bantade styrelse. Styrelsen är idag 12 ordinarie och fyra suppleanter mot 15 ordinarie och 13 suppleanter tidigare. Carl-Hugo Hamilton från Boo Egendom AB avtackades efter många år i SLA:s skogssektion av Rolf Andersson Södra Skogsägarna. Carina Håkansson från Stora Enso Skog avtackades för styrelsearbete i såväl Centralstyrelsen som i Skogssektionen. Centralstyrelsen konstituerar sig med Rolf Andersson till vänster, sedan Carl-Otto Swartz, Bo-Göran Svensson, Bengt Olsson och Mats Sandgren. Med ryggen mot kameran VD Katarina Novák och ordförande Carl Curman. Rolf och Mats är nyinvalda. William Hamilton Råbelöf Ströö HB och Otto Ellerström Stora Slagarp Bååthsgården. Utestängda från ROT-avdraget. Trädgårdsanläggarna har svårt att förstå varför det är skillnad på en hammare och en spade för att ROT-avdraget ska gälla. På bilden från vänster; Per Åhrlin, Svensk Markservice AB, Göran Larsson från Johan Larsson & Son och Rolf Ahrling, Ahrling & Östinge. Jan Håkansson, Blenta AB har träffat Carl-Otto Swartz. Till höger Claes Willix. juni 2009I I SLA Bladet 11

12 Agera rätt när anställda blir sjuka Åsa Blomberg från Svenskt Näringslivs Försäkringsinformation och Ambjörn Wahlberg, jurist på SLA, talade inför en välfylld åhörarsal på stämman. Seminariet hade döpts till Den nya rehabiliteringskedjan - vad en arbetsgivare bör veta och många av besökarna var nyfikna på hur dessa regler berör arbetsgivaren respektive de anställda. Bestämmelserna har kommit till i syfte att korta sjukskrivningstiderna och minska utanförskapet. Större krav skall ställas på Försäkringskassan, arbetstagaren och arbetsgivaren. Åsa Blomberg framhöll hur viktigt det är att arbetsgivaren så tidigt tidigt som möjligt uppmärksammar frånvaro hos den anställde i syfte att försöka få den anställde tillbaka till arbetet. Ju längre tid som en person är borta från arbetet desto svårare blir det att komma tillbaks. Det är därför viktigt att arbetsgivaren skaffar sig rutiner för att hantera detta. Ambjörn Wahlberg talade om vilka medel Åsa Blomberg från Svenskt Näringsliv och Ambjörn Wahlberg från SLA berättade om den nya rehabiliteringskedjan under SLA-stämman. som står arbetsgivaren till buds om det trots allt visar sig att sjukdomen är så svår så att den anställde inte kan komma tillbaka till Uno pekar på dragspelsskatten inom arbetsgivaravgiften arbetsplatsen. Slutsatsen var, som alltid - Kontakta SLA om du behöver hjälp - det lönar sig! Kalla skatt för skatt och avgift för avgift. Synliggör och förenkla. En avgift ska kallas för avgift, en skatt är en skatt och en premie ska vara det som den heter en premie. Och det ska dessutom vara tydligt för oss alla vad vi betalar in till staten, konstaterade Uno Petersson, ägare av Pewes skor i Anderstorp och ledamot i Svenskt Näringslivs skattekommission. Uno Petersson har granskat arbetsgivaravgifterna och förvånats över det han funnit: Det handlar om fullständigt ologiska och dolda skatter, säger Uno som vill synliggöra skatteuttaget och dessutom skapa en prismedvetenhet hos alla skattebetalare: De flesta människor har inte en aning om hur mycket vi betalar den vägen, säger Uno, som menar att t ex den allmänna löneavgiften fungerar som ett dragspel i systemet när andra poster (t ex sjukförsäkringsavgiften) sjunker så ökar löneavgiften. Den är idag runt 100 miljarder av de 400 miljarder som tas in i arbetsgivaravgifter. Och det är ingen premie utan en vanlig skatt, säger han. Seminariet som berörde den dolda skatten i arbetsgivaravgiften lockade många åhörare på SLA-stämman. Uno Pettersson, skohandlare från småländska Anderstorp, har gjort en utredning som han presenterade. 12 juni 2009 I SLA Bladet

13 Var noga när du hyr ut en lägenhet Många människor vill bo på landet - och uppleva landsbygden som en tillgång i boendet. Men ta alltid skriftligt på det, uppmanar Björn Andersson, fastighetsjurist Fastighetsägarna Syd, som under SLA-stämman i Stockholm gav goda råd till alla som hyr ut boende på landet - oavsett om det är till anställda eller på den öppna marknaden. Om det blir konflikt om bruksvärdet på en lägenhet är det bra om den detaljen finns med. Han menade att många som söker sig till landsbygden ser framför sig hur rådjuren står i en solglänta eller charmen av en porlande bäck, men glömmer att gödsel luktar och att det kan damma på våren. Använd kontraktet Skriv in alla olägenheter i kontraktet så slipper ni diskussioner sedan, uppmanar Björn Andersson. Men ring gärna innan ni sprutar och säg till om vinden kan ligga på. Hans erfarenhet av hyresnivåerna på landet är att hyrorna generellt ligger lågt idag. Många sänker sin egen hyresnivå med motiveringen att boendet ligger långt från centralorten. Det är ett problem på många sätt. Dels minskar ju intäkterna, dels riskerar ni att dra till er hyresgäster som bara söker ett billigt boende. Anders skapar en motbild av nidbilden Det fanns en tid på 70-talet när bilden av företagare präglades av pappa Tyko i Karl-Bertil Jonssons julsaga. Folk som gav bort något var kommunister. Men den tiden är en parentes i historien, menar Anders Johnson, tidigare chefredaktör på DN, som nu skrivit en bok om de stora samhällsbyggarna, som ofta samtidigt var de stora industrialisterna och välgörarna. Han berättade om sina samhällsbyggare under SLA-stämman. Det handlade om företagare, välgörare, ibland också politiker och kulturbärare. Av många exempel så drog han fram orterna Sandviken och Åtvidaberg som tydliga och goda förebilder där enskilda släkten haft och har stor betydelse. Läs mer om Åtvidaberg och Baroniet idag och igår på nästa uppslag i SLA-bladet. Lennart Bengtsson från Wapnö AB och Nils Gyllenkrok från Svenstorps Gods har båda stor erfarenhet av att hyra ut lägenheter på landsbygden. Var tydlig och låt hyresgästerna skriva på att de är medvetna om de olägenheter som finns på landet; det kan damma, lukta och spridas kemikalier, säger de båda. Den lilla bilden visar Björn Andersson fastighetsjurist Fastighetsägarna Syd. Om vi ser till de lägenheter som är avsedda för allmänna marknaden råder jag er att göra tvärtom, höj standarden, höj hyran och locka till er andra typer av hyresgäster. Hyresgäster som ser landsbygden som en tillgång. Många har personalbostäder för anställd personal. Ibland uppstår problem när lägenheten inte vårdas. Där har vi sällan problem, betonade Nils Gyllenkrok, en av åhörarna på seminariet. Men hyreslagen är tydlig och sträng. En lägenhet ska vårdas väl. Dokumentera alltid vid in- och utflyttning. Skriv protokoll, fotografera uppmanar Björn Anderson. Anders Johnson visade en av många nidbilder av företagaren. Men den är fel både idag och historiskt, menade Anders som nu skrivit en bok för att visa sanningen. juni 2009I SLA Bladet 13

14 Gustaf Adelswärd, friherre, vd och ägare till Baroniet Adelswärd i Åtvidaberg med anor tillbaka till 1700-talet. Kontorsbyggnaden till vänster och huvudbyggnaden (som skymtar rakt fram) byggdes under Theodor Adelswärds tid på Adelsnäs. Gustaf har valt att vara aktiv i samhället. Han känner folk i bygden och vill själv spela en roll i bygdens utveckling. Anders Johnson, tidigare chefredaktör på DN, har skrivit en bok om Sveriges samhällsbyggare. I boken är Åtvidaberg ett bra exempel på en enskild familjs positiva betydelse för en bygd. Baroniet Adelswärd har gamla traditioner som samhällsbyggare: Vi ska fortsätta engagera oss i det omgivande samhället Det fanns en tid när en större gård eller ett gods var en självklar medelpunkt i ett samhälle. Ägarens engagemang i samhällslivet var centralt för bygdens utveckling. Många var samhällsbyggare och välgörare, menar Anders Johnson, författare och journalist, i sin bok. Adelnäs är ett av Sveriges största privata jordbruksföretag och jordägare. Egendomen omfattar hektar mark och vatten. Nuvarande ägare är Gustaf Adelswärd. Nu när militärtjänsten är avskaffad bör det vara varje privatpersons plikt att göra något för samhället, säger han. Naturlig ledarroll Under tidigare generationer hade godsen en annan ställning än idag; det var här det fanns utbildning och kompetens, menar han. Utbildningen som var bunden till familjen hade också samhällsnytta, säger han. Samtidigt fanns en naturlig ledarroll inom godset. Han tror också att den traditionen finns kvar på de flesta större gods och gårdar än idag, även om samhället numera tagit över en stor del av den roll som godsen en gång spelade: De flesta är engagerade från Rotary till kommunalråd och t o m borgmästare - som vi har en kollega som är i Växjö. Samhällsbyggare Just Baroniet Adelswärd i Åtvidaberg är ett gott exempel när Anders Johnson i sin bok beskriver samhällsbyggarna i Sverige. Här har samma familj drivit verksamhet sedan 1700-talet. För hundra år sedan hette baronen Theodor Adelswärd och som kommunpolitiker i Åtvidaberg bidrog han till att förvandla samhället från ett traditionellt brukssamhälle till ett modernt municipalsamhälle med elektricitet, sjukvård, moderna skolor, goda järnvägsförbindelser och ett varierat näringsliv. Han var också finansminister i Karl Staaffs ministär och utvecklade också, som bergsingenjör, brukssamhällets industri och startade det som under en annan ägare skulle bli Facit AB. Inspirerad av England Han var inspirerad av USA och England som hade sina Garden City med egna hem med tillhörande ekonomiträdgård. Samhället skulle vara funktionellt indelat och fungera som en självständig motpol mot de större stadskärnorna. Samtidigt var han motståndare till lokala fackföreningar eftersom - menade han - alla kunde ju komma direkt till honom med sina problem. Trots att han var internationell politiker släppte han aldrig den nära kontakten med Åtvidaberg. Han var lyssnande och inkännande. Och han förstod tidigt samhällets sammanhållande funktion. Gustaf Adelswärd ser sig själv som förvaltare av samma grundidé: Som ägare till Baroniet har jag också ett tydligt samhällsansvar, menar han. Jag har valt att inte engagera mig politiskt, säger han. Men jag finns med i olika föreningar och är aktiv i kommunens Näringslivscentrum. Konserter i parken Han tar emot i kontorslokalerna i anslutning till huvudbyggnaden på Adelsnäs. Här finns en trädgård i engelsk stil, öppen för allmänheten. Här finns också café och möjlighet till återkommande konstutställningaroch konserter i parken. Öppenheten fanns redan på Theodors tid och förvaltas nu vidare av hans sonson. Just ikväll har bygdens stolthet, fotbollslaget Åtvidabergs FF, hemmamatch mot 14 juni 2009 I SLA Bladet

15 Jönköpings Södra. Gustaf har ett möte nere på kansliet ett par timmar före matchen, han ska diskutera en uppgradering av klubbens hemsida. Storhetstiden finns kvar Vi åker den lilla biten ner till fotbollsplanen, Kopparvallen, namnet kommer från den tidigare storhetstiden när Baroniet hade stor kopparbrytning i Åtvidaberg. Idag finns den verksamheten bara kvar som ett klubbmärke på spelarnas blå tröjor. Gustaf hejar på personalen som börjat förbereda kioskförsäljningen innan han kommer in till Torbjörn Nilsson på kansliet. Här hänger lagbilder och vimplar som minner om storhetstider där Roger Magnusson och Ralf Edström var hjältar. Fortfarande tillhör ÅFF elitfotbollen i Sverige med sin placering i övre halvan av Superettan. Gustaf är styrelsesekreterare och är engagerad i klubbens utveckling. Som företagsledare har han med sig en filosofi om bra kommunikationer internt och externt samt ordning och reda i den dagliga verksamheten. Gå in i ett kollektiv För mig är det intressant och lärande att från en ledande ställning i ett sammanhang gå in i ett kollektiv i ett annat. Han betonar också klubbens betydelse för Åtvidaberg: Föreningen är väldigt viktig för ortens identitet, säger han. Nästan alla är engagerade. Vi marknadsförs över hela landet och i framgång kan vi samla runt personer i veckan nere på anläggningen för att glädjas och vara stolta tillsammans. Klubbens segrar skickar positiva signaler till hela kommunen. Matchstart närmar sig och läktarna börjar sakta fyllas med supportrar. Åtvidaberg går snabbt fram till en 2-0 ledning. Mot slutet reducerar bortalaget och på övertid gör Jönköping kvitteringsmålet. Men killen som gjorde sista målet spelade för Åtvidaberg förra året, konstaterar besvikna anhängare för att söka lite tröst. Det han kan har han lärt sig av oss... Gustaf Adleswärd diskuterar Åtvidabergs FF:s externa kommunikation med kanslisten Torbjörn Nilsson. juni 2009I SLA Bladet 15

16 Benny startade eget men förbjöds ta jobb - och skrev brev till Konkurrensverket När Benny Iinatti just hade startat sitt skogsvårdsföretag fick han reda på att han tyvärr inte fick jobba åt sina stora kunder. Vi kan inte engagera entreprenörer i skogen, sa de. Facket säger nej. Benny reagerade och anmälde kollektivavtalet som konkurrensbegränsande: Jag uteslöts ju som konkurrent om jobben. Benny Iinatti hade länge drömmen om att starta eget som skogsvårdare, med röjning och plantering som huvudsysslor. Jag gick på Kvinnersta Naturbruksgymnasium men kom ut i början på 1990-talet när jobben bara försvann. Först jobbade jag på fabrik i Laxå i sex år, men trivdes aldrig, jag längtade ut till friheten i skogen. Han fick jobb inom ett skogsvårdsföretag, men började alltmer snegla åt att starta eget. För några år sedan vågade han ta steget. Han åtog sig rotkapning, röjning och plantering och marknadsförde sig i hemtrakterna runt Askersund, Hallsberg och Laxå. Ryktet spred sig snabbt och han mötte snart ett stort intresse. Det var då han insåg att han inte fick konkurrera på samma villkor som större företag. Jag hade enskild firma och facket accepterade inte att företagen gav jobb till mig. Jag blev utestängd. Men facket menar att företagen kan utnyttja det faktum att en anställd driver firma - och ge sämre villkor. Benny ruskar på huvudet och skrattar lite: Så dum är jag ju inte att jag startar eget och låter mig luras, säger han. För att klara sig tvingades han bilda AB. Idag driver han aktiebolag och drömmer om att kunna anställa. Målet är att växa. Men det var tufft att tvingas låna kronor extra och tvingas betala en revisor varje år samtidigt som vi hade köpt hus förra hösten. Konkurrensverket fick in hans anmälan i juni förra året. I slutet på mars i år kom deras svar, sedan Skogs- och Träfacket bl a svarat på tre konkreta frågor (se motstående sida). Konkurrensverket valde att inte ta ställning. Etableringar av nya företag får inte förhindras eller försvåras, skriver man. Men eftersom Skogs- och Träfacket framhåller att man inte förbjuder entreprenader saknas skäl att fortsätta utreda det ifrågasatta förfarandet, skriver man. Kommentar från SLA Det är fullständigt uppenbart att 3 i Skogsavtalet, som kalllas Arbetstagardefinitionen, är konkurrenshämmande. Skogsoch Träfacket har otaliga gånger satt stopp för egenföretagare, främst när det gäller skogsvård. I Bennys fall framförde facket att hans företag, Bennys Skogsvård, inte kan godkännas som entreprenör med hänvisning till 3 i Skogsavtalet. Benny valde då att bilda aktiebolag. Det är tyvärr inte någon garanti för att SoT inte ska sätta stopp med samma motivering. Eftersom Benny bildat aktiebolag är han inte längre ensamföretagare och därför går han fri. SoT har tyvärr inte förstått att företag ofta startar som ensamföretag, som efterhand växer till och anställer. Genom att man har motsatt sig egenföretagare så har nya företag kvävts i sin linda. Konkurrensverket inser det, men har beklagligt nog ändå inte agerat. Bennys anmälan har haft det goda med sig att SoT i sitt svar hänvisar till det sedvanliga tvingande civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Det kan bara betyda att arbetstagardefinitionen, som saknar motstycke på andra avtalsområden, är överflödigt och därmed kan förpassas till historiens skräpkammare. Det är mycket glädjande. Björn Lothigius Förhandlingschef Skog sekr SYN juni 2009 I SLA Bladet

17 Benny Iinatti plockar upp plantorna som nyss var frusna och som nu ska ner i jorden. Fråga 1 från Konkurrensverket Vilka åtgärder kommer Skogs- och Träfacket att genomdriva för det fall att ett kollektivanslutet företag anlitar ett företag att utföra uppgifter vilka medför att det faller inom arbetstagarbegreppet i paragraf 3? Svar från Skogs- och Träfacket: Om företagaren med entreprenad utför sitt arbete på ett sätt att denne efter en sammanvägning av samtliga omständigheter är att anse som arbetstagare enligt det sedvanliga tvingande civilrättsliga arbetstagarbegreppet behandlas han eller hon som en sådan. Fråga 2 från Konkurrensverket Anser Skogs- och Träfacket att anlitande av företag på entreprenad inom dessa områden (kollektivavtalets arbetstagardefinition) inte är tillåtet enligt avtalet och att detta var avsett vid avtalets tillkomst? Svar från Skogs- och Träfacket: Om företagaren på entreprenad utför sitt arbete på ett sådant sätt att denne efter en sammanvägning av samtliga omständigheter är att anse som arbetstagare behandlas han eller hon som en sådan. Det kan då vara ett kringgående av arbetstagarbegreppet och leda till skadestånd för arbetsgivare som är bunden av kollektivavtalet och som felaktigt anlitar en person som uppdragstagare trots att denne enligt MBL är att anse som arbetstagare. Vid tvist härom kan frågan slutligt komma att avgöras av Arbetsdomstolen. Det ska framhållas att om företagaren på entreprenad utför sitt arbete på ett sådant sätt att denne efter en sammanvägning av samtliga omständigheter inte är att anse som arbetstagare behandlas denne heller inte som en sådan. Paragraf 3 Skogsavtalet innebär således inte något förbud mot entreprenader. Fråga 3 från Konkurrensverket Har Skogs- och Träfacket vidtagit åtgärder för att tvinga företag att anställa eller som fått till sin följd att företaget tvingats anställa, istället för att anlita enskilda företagare som faller inom arbetstagardefinitionen? Svar från Skogs- och Träfacket: En av MBL:s rättsföljder av att en arbetsgivare omfattas av kollektivavtal är att denne inte till arbetstagare som arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde får utge sämre förmåner än dem som följer av kollektivavtalets tvingande bestämmelser. Det ankommer på varje fackförbund att bevaka att kollektivavtalets bestämmelser iakttas mot alla anställda. Att vara egenföretagare i skogen är ofta ett ensamjobb. Men ofta jobbar man i olika nätverk. Ulf Persson kör ut täckrotsplantorna åt Benny. juni 2009I SLA Bladet 17

18 Eskil vågade anställa en nyutbildad maskinförare: Efter tre månader går det hur bra som helst Eskil Israelsson är uppfödd i skogen och där trivs han bäst. Eskil Israelsson har kört i skogen i snart 35 år. Som egen har han idag en skördare och en skotare och tre anställda. Av olika tillfälligheter är alla nyanställda. Två av killarna tog jag direkt från naturbruksgymnasiet i Burträsk, berättar han. Och det har fungerat fantastiskt bra. Eisab Skogsmaskiner är det formella namnet på Eskils företag i västerbottniska Malå mellan Lycksele och Arvidsjaur. Han har följt debatten om rekrytering av unga maskinförare, där problemen ofta varit att en ung oerfaren förare har svårt att vara så effektiv som de hårda lönsamhetskraven i skogen innebär. Det är ju sant, funderar Eskil, ingen kan ju komma direkt från skolan och prestera fullt. Men någon måste ju ge dem chansen. Han har diskuterat med sin uppdragsgivare om kompensation, men hittills utan någon större förståelse. Det är segt. Men det är en diskussion som pågår inom branschen och man vill avvakta vad som ska beslutas centralt. Fast, fortsätter Eskil; se på Tobias som jag anställde, han behövde tre månader för att komma igång ordentligt, efter fem må- Skogsbruket behöver många nya medarbetare Skogsbrukets kompetensförsörjning är och har varit en het fråga den senaste tiden, varför detta är en högt prioriterad fråga på SLA:s agenda. Läget är näst intill kritiskt då det gäller tillgången på skogsmaskinförare. Utbildningssystemet via gymnasieskolan täcker ej behovet, vilket ytterligare försvåras av att naturbruksgymnasiet endast är yrkesförberedande. Dessutom är konkurrensen om arbetskraften hård från andra branscher. Eftersom vi har saknat ett bra faktaunderlag kring hur arbetsmarknaden verkligen ser ut och vilket behov av kompetensförsörjning som föreligger, har SLA har tillsammans med Arbetsförmedlingen genomfört en arbetsmarknadsanalys som skickats ut till alla olika typer av skogsföretag över hela landet. I första hand avsåg analysen kategorin skogsmaskinförare, men även andra yrkeskategorier inom skogsbruk/skogsförvaltning har tagits med. Syftet med analysen har varit att beskriva nuläget samt skapa en god bild av personalomsättning och kommande rekryteringsbehov mm. Totalt är ca personer sysselsatta inom den skogliga näringen. Av dessa är ca skogsmaskinförare/skogsarbetare och ca skogsvårdsarbetare. Åldersgruppen år dominerar bland maskinförare och tjänstemän. Däremot är 18 juni 2009 I SLA Bladet skogsvårdsarbetarna ofta under 25 år. Inslaget av kvinnor är litet bland skogsmaskinförarna, där andelen kvinnor endast uppgår till någon tiondels procent. Bland skogsvårdsarbetarna är däremot könsfördelningen betydligt bättre, där är andelen kvinnor ca 46 procent. Bland de skogliga tjänstemännen är andelen knappt 14 procent, och bland den övriga personalen (företrädesvis administrativ personal) är andelen kvinnor över 70 procent. Den bedömda pensionsavgången inom fem år är 14,5 procent bland skogsmaskinförarna, 1,3 procent bland skogsvårdsarbetarna, 11,1 procent bland de skogliga tjänstemännen och 13,3 procent bland den övriga personalen. Om vi istället tittar på personalomsättningen de senaste 12 månaderna, är andelen bland skogsmaskinförarna 7,7 procent, bland skogsvårdsarbetarna 78,1 procent, bland de skogliga tjänstemännen 11,3 procent och bland den övriga personalen 12,5 procent. Rekryteringsbehov Det bedömda rekryteringsbehovet för de olika yrkeskategorierna enligt analysen är följande, med värdet inom ett år först och värdet årligen för åren 2-5 inom parantes: Skogsmaskinförare ca 550 (380), skogsvårdsarbetare ca (8 700), skogliga tjänstemän ca 200 (140) samt för övriga personal ca 0 (30). För den fullständiga rapporten - se SLA:s hemsida: Björn Jonasson, SLA Norr

19 Tobias Ahlenius kom direkt från naturbruksgymnasiet och in i en skördare på ett skift. Idag trivs han i gänget och med jobbet. nader var han ikapp oss andra och nu är det inga som helst problem - han är lika lönsam som oss andra. De första månaderna var som en investering, och en investering betalar sig ju först på sikt. Han gör gärna jämförelser med kollegor som inte är lika välinvesterade i sin maskinpark. Jag kan jobba effektivt med mina nya maskiner medan kollegor med äldre maskiner tvingas stå still och reparera eller vänta på reservdelar. Kostnaden för en ung oerfaren maskinförare är liten i jämförelse, säger han. Med nya maskiner vet du ganska väl vilka reservdelar som alltid behövs och som måste finnas hemma. Det gör att du blir mycket effektivare ute i skogen. Eskil började köra i skogen efter skogsbruksskolan redan i mitten av 1970-talet, då som markberedare i sin fars företag. Då var det Domänverket som var den stora uppdragsgivaren. Efter en tid skaffade han sig en egen markberedare och körde själv tills lågkonjunkturen i början på 1990-talet slog undan fötterna på honom. Men han vågade satsa igen, skaffade först en liten gallringsskördare och sedan en större samtidigt som han anställde mer personal. Du vet, är man van att vara sin egen är det svårt att vara anställd. Idag känner han av tuffa tider igen, men anar samtidigt att botten är nådd. Vi hade räknat med att stå en del i sommar och höst, men nu verkar det räcka med bara juli, konstaterar han. Sveaskog har låtit sina egna grupper stå still för att vi entreprenörer ska få fullt jobb. Han är noga med arbetsmiljön, vill alltid jobba med nya maskiner, har en fräsch koja och har en stående uppmaning till de unga anställda som han har idag om det skulle strula på ett kvällsskift: Stäng, släck och far hem. Ta aldrig ta några risker. Eskil är medlem i SLA sedan många år. Han har kontakt med SLA Norr, inte minst när det gäller arbetsrättsliga frågor och lönesättningen: Jag har kollegor som tar ut facket till kojan för att sätta lönen på killarna. Jag förstår det inte, vi ska ju använda den organisation som hjälper oss. Samtidigt är Eskil noga med att följa alla avtal och lagar som finns. Jag vill inte ha något tjafs, det ska vara raka papper och ordning och reda. Och det blir det om jag jobbar tilsammans med Björn på SLA. Då blir det rätt från början. Han har aldrig ångrat sitt yrlesval, njuter av varje dag i skogen. Eller som han själv uttrycker det: Det är faktiskt skitkul. Det är ursuveränt att stiga upp före fan på morgonen och fara åt skogen. Där trivs jag. Många skördarförare avundas säkert Tobias när de ser förutsättningarna för gallringen. Jämn och lättkörd mark. Det behövs fler nyutbildade yrkesförare i skogen För att förbättra rekryteringen och bredda rekryteringsbasen av skogsmaskinförare har distrikt Norr satsat på att etablera ett yrkesråd som ska arbeta tillsammans med de fyra naturbruksgymnasierna med förarutbildning i norr. I projektet ingår bl a SCA, Holmen, Sveaskog, Norrskog, Norra Skogsägarna, SMF och SLA. Projektledare är Björn Skogh från Skogsägarna Norrskog Ek. För. Vår uppgift är att förbättra rekryteringen och kompetensförsörjningen riktad mot maskinförarna, säger Björn Skogh. Vi har inte varit tillräckligt aktiva tidigare, menar han. Det handlar mycket om att etablera ett närmare samarbete med naturbruksgymnasierna, tre är kommunala och en skola är landstingsägd. Det är skolor med knappa resurser som riskerar att få än svårare när de kommunala plånböckerna nu blir allt tunnare som en effekt av den ekonomiska krisen. Vi kan stötta med lokala marknadsföringsplaner, se till att den arbetsplatsförlagda utbildningen, praktiken och PRAO-verksamheten fungerar. Just praktiken diskuteras nationellt just nu, hur ska de entreprenörer som upplåter sina maskiner kompenseras för den effektivitetsförlust som elevernas arbete innebär? Branschen är beredd att hitta lösningar i positiv anda, säger Björn Skogh som kan tänka sig lösningar som t ex bygger på att en viss del av uttaget virke sätts av i en gemensam pott. En pott som används för att ersätta kostnaderna för den enskilde entreprenören. Han räknar med att behovet kommer att vara runt 150 maskinförare per år som behöver komma in i systemet i norra Sverige. Idag utbildas ungefär halva det antalet i skolorna i norr. Vi ska också förbättra samarbetet med kommunerna - de förare som utbildas stannar i stor utsträckning kvar på hemorten och innebär en ren vinst för våra norrländska kommuner, säger Björn Skogh. juni 2009I SLA Bladet 19

20 EU:s nya medlemsländer lär sig mer om den sociala dialogen Sverige och SLA representerades på konferensen Promoting Social Dialogue and Developing the Know-How of Social Partners in Rumania, Bulgaria, Croatia and Turkey av Emma Terander. Konferensen gavs under två dagar i Istanbul och anordnades av GEOPA och EFFAT, jordbrukets arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisationer på EU-nivå. Syftet med konferensen var att främja den sociala dialogen, dvs. överläggningar mellan arbetsmarknadens parter, och utöka kunnandet om de sociala parterna i de nya medlemsländerna Bulgarien och Rumänien, samt de tillträdande länderna Kroatien och Turkiet. Kollektiva förhandlingar Föredrag hölls av representanter för såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationer i EU-25, för att förklara och beskriva omfattning av, samt problem med, kollektiva förhandlingar. Emma Terander redogjorde för omfattningen och de lagliga aspekterna av förhandlingar mellan de sociala parterna i Sverige och Danmark. Fotnot: EU-25 refererar till antalet medlemsländer före den senaste utvidgningen, dvs. exkl. Bulgarien och Rumänien. 20 juni 2009 I SLA Bladet Pasi Mähönen svingar sig mellan trädkronorna i småländska Forserum med säkringen uppe i björkens topp hänger han säkert. Michael Jackson, eller Mike som han kallas, trivs med jobbet, spänningen och att få vara utomhus. Säkerhetslinan är vajerförstärkt för att klara motorsågskedjan. Ett toppjobb för modiga huggare De är vana vid publik när de jobbar. Arboristerna som ofta svävar i toppen på utsatta träd. Vi plockade ner en stor poppel, två meter i diameter, på Norr Mälarstrand i centrala Stockholm för ett tag sedan, berättar Michael Jackson. De spärrade av två körfält och klättrade upp - sågade från toppen och neråt - bit för bit. Långt där nere samlades folk för att se deras våghalsiga klättring och kapning. Gratis cirkusnummer. Engelskt ursprung Michael Jackson driver företaget Jacksons Trädvård AB i Stockholm, ett företag som idag har femtontalet anställda. Han har själv engelskt ursprung, liksom flera av hans anställda: I England är jobbet betydligt vanligare, vi har flera skolor som utbildar arborister, eller som det heter på svenska, trädvårdare. Här i Sverige lägger man ner den enda offentligt finansierade utbildningen som finns. Arborist är ett annat ord för trädspecialist. De flesta är också utbildade i klättrande trädarbete. Det innebär att formbeskära, gallra i kronor och skapa säkra, vackra och långlivade träd, men också att ta ner träd som står inne på tomter, nära hus och andra känsliga miljöer och som inte går att fälla med traditionella metoder. De jobbar oftast utan att använda dyra skylifts eller kranar. Rep, sele, säkerhetslinor med vajerförstärkning, spikskor och motorsåg är deras utrustning. Vi jobbar året runt, även om det regnar

!"#$% semesterersättning? &!'(#)*(+,#(-./*)$ Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

!#$% semesterersättning? &!'(#)*(+,#(-./*)$ Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut

Läs mer

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2009 Tema: Skolkontakter/Arbetsplatsförlagd Utbildning Målinriktad gymnasiepraktik 2015 Hjärnkr aft 2015 Den röda tråden Uthållighet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CARITA ANDERSSON ORDFÖRSTÅELSE privata hem (s 6, rad 1), hemma hos familjer, inte företag sällan (s 6, rad 3), nästan aldrig, inte ofta envis (s 7, rad 7), ger inte upp uppdrag

Läs mer

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag Checklista Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag Den här checklistan hjälper dig som anlitar arbetskraft i din KRAVcertifierade produktion. När du fyllt i listan kan du visa att du uppfyller KRAVs

Läs mer

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna 1 Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna 1. Hantera information Avses vanligtvis att vara förtrogen med den information och de regler som gäller inom områden som djurhållning, park, utearbete

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans

Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Hej! Jag heter Björn Jidéus och jag är en av flera rådgivare för området personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag

Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag Hej! Jag heter Peter Sparrfors och jag är rådgivare för området tjänsteföretag på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation för idéburna och

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun Välkomna till Suntarbetslivs podd. Ni kan väl börja med att berätta vilka ni är. Jag heter Boel Steen och arbetar som HR-strateg i Kristianstads

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Dags att anmäla sig till EIO Ledarskapsprogram I januari drar en ny omgång av EIOs ledarskapsprogram

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Bättre arbetsmiljö BAM

Bättre arbetsmiljö BAM EN GRUNDUTBILDNING FRAMTAGEN AV PREVENT Sid 1 av 7 Det är Prevent som tagit fram konceptet för grundutbildningen Bättre Arbetsmiljö BAM. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Feriepraktik. information till sökande

Feriepraktik. information till sökande Arbetslivskontoret Feriepraktik information till sökande Kontaktuppgifter Mejl: feriepraktiken@sodertalje.se Telefon: 08-523 017 05 Besöksadress: Järnagatan 12, 151 89 Södertälje Postadress: Södertälje

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare. *Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

hälsa, vård och omsorg

hälsa, vård och omsorg Jag stöttar arbetsgivare inom hälsa, vård och omsorg Hej! Jag heter Susanne Lavemark och jag är en av flera rådgivare för området hälsa, vård och omsorg på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

PRESENTATIONSSTÖD. Ledarnas syn på lön

PRESENTATIONSSTÖD. Ledarnas syn på lön PRESENTATIONSSTÖD Ledarnas syn på lön Målet är utveckling för individ och verksamhet Ledarnas syn på lön utgår från individens och verksamhetens behov. När behoven samspelar skapas utveckling och nya möjligheter.

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Ramavtal mellan Skogsägare och Skogsentreprenör (t.ex. avverkning och skogsvård)/köpare av avverkningsrätt

Ramavtal mellan Skogsägare och Skogsentreprenör (t.ex. avverkning och skogsvård)/köpare av avverkningsrätt Framtagen av: Martin Persson Ledningshandbok kapitel: 4. Medlemsdokument Godkänd av: Johan Roos Dokument: 404. Ramavtal mellan skogsägare och skogsentreprenör Version / releasedatum: 2016-09-15 Ramavtal

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt.

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt. 1 Svenska golfförbundet, Examensarbete HGU 2013-2015 Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt. Jonny Karlsson 2 Headgreenkeeper Innehållsförteckning Lagans GK 1. Inledning 3 1.1 Syfte

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer