Tillverkning av alkoholdrycker och handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. En kartläggning

Transkript

1 Tillverkning av alkoholdrycker och handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat En kartläggning

2

3 Tillverkning av alkoholdrycker och handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat En kartläggning

4 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet. När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas. Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet. De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv. Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på Folkhälsomyndigheten. Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den kan även laddas ner från: Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, Artikelnummer: ISBN (pdf) ISBN (print) Tryck: ISY Informationssystem AB, Halmstad.

5 Förord Den nya alkohollagen (2010:1622) trädde i kraft 1 januari Förändringarna var bland annat att det särskilda tillståndskravet för att tillverka alkohol togs bort liksom tillstånden för handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Före lagändringen utfärdade Statens folkhälsoinstitut de särskilda tillverkningstillstånden för alkohol medan Läkemedelsverket utfärdade tillstånden för handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 och har tillsyn över efterlevnaden av de flesta bestämmelserna i alkohollagen och anslutande föreskrifter. Myndigheten behöver god kännedom om området för att kunna uppfylla sitt uppdrag som central tillsynsmyndighet, och därför beslutade Folkhälsomyndigheten 24 juni 2014 att kartlägga områdena tillverkning av alkoholdrycker och handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Syftet med kartläggningen var också att försöka se om den förändrade lagstiftningen på nämnda områden inneburit några förändringar för näringsliv och myndigheter, och i så fall vilka. Kartläggningen gjordes i form av en enkätundersökning, och rapporten är en sammanfattning av svaren och de iakttagelser som Statens folkhälsoinstitut gjorde vid tillsynsbesök hos alkoholdryckstillverkare under perioden Rapporten beskriver också utvecklingen på marknaden utifrån uppgifter som myndigheten har i sitt eget tillståndsregister samt innehåller ett avsnitt med myndighetens reflektioner kring kartläggningen och resultatet. Den slutliga sammanställningen är främst ämnad till att utveckla Folkhälsomyndighetens fortsatta arbete på området. Rapporten har sammanställts av utredare Ylva Hansson Glantz vid avdelningen för kunskapsstöd vid Folkhälsomyndigheten under ledning av Josefin P Jonsson, enhetschef vid enheten för alkohol- och tobakstillsyn. Folkhälsomyndigheten Anna Bessö Avdelningschef vid avdelningen för kunskapsstöd

6

7 Innehåll Ordlista... 9 Sammanfattning Bakgrund Syfte Metod Inkomna statistikuppgifter Dokumentation vid tillsynsbesök Elektroniska enkäter Målgruppsanalys Framtagande av frågor Urvalsprocess Frivilligt att svara på enkäten Tillgång till enkäten på myndighetens webbplats Samråd Resultatsammanställning Analys av de sammanställda resultaten Resultat Inkomna statistikuppgifter Tillverkning av alkoholdrycker Teknisk sprit Alkoholhaltiga preparat Dokumentation vid tillsynsbesök Tillverkning av alkoholdrycker Hantering av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat Elektroniska enkäter Näringslivet Branschorganisationer Kontrollbolag Myndigheterna... 35

8 Kommuner och länsstyrelser Sammanfattning av resultat Analys och slutsats Referenser Bilagor... 41

9 Ordlista De definitioner som används i rapporten utgår från dem som används i alkohollagen (1) och lagen om alkoholskatt (2). Allmänna råd Alkoholdryck Alkoholhaltigt preparat Branschorganisationer Denaturering Export Föreskrift Import Införsel Kontrollbolag Legotillverkning Partihandlare Registrerad varumottagare Allmänna råd är regler som skiljer sig från föreskrifter genom att de inte är bindande. De är generella rekommendationer om tillämpningen av en lag, förordning eller föreskrift som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Med alkoholdryck avses en dryck med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. Alkoholdrycker delas in i spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker (1). Med alkoholhaltigt preparat avses en vara som färdigställts för slutlig användning, som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol och som inte är alkoholdryck eller teknisk sprit och inte heller är sådant läkemedel som omfattas av läkemedelslagen (1992:859) (1). En branschorganisation är en organisation som representerar de företag (medlemmar) som är aktiva inom ett specifikt område. Denaturering innebär att ett eller flera ämnen sätts till sprit, eller en vara som innehåller sprit, för att göra spriten eller varan otjänlig för förtäring Export är försäljning till ett land utanför EU. Föreskrifter är bindande regler som är generellt gällande och bestämmer myndigheters och enskildas handlande. Import är inköp från ett land utanför EU. Inköp från ett land inom EU kallas för införsel. Ett kontrollbolag är ett företag som kontrollerar vissa angivna moment som anges i myndighetens förskrifter (4). Legotillverkning innebär att ett företag tillverkar produkter åt ett annat företag. Partihandlare är företag som är godkända upplagshavare eller registrerade varumottagare för alkoholdrycker eller teknisk sprit (1). En registrerad varumottagare får i Sverige yrkesmässigt ta emot varor som flyttas enligt ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land. För att godkännas måste den som ansöker om att bli godkänd vara lämplig att vara registrerad varumottagare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (2). 9

10 Skattebefriad förbrukare Teknisk sprit Tredje land Upplagshavare Uppskovsförfarande Utförsel En skattebefriad förbrukare använder alkoholvaror för ändamål som anges i 32 första stycket 4 i lagen om alkoholskatt (2). För att godkännas måste den som ansöker vara lämplig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare. Den som tidigare hanterat obeskattade alkoholvaror utan anmärkning får godkännas tills vidare. Ett godkännande får förenas med villkor. Den som godkänts som skattebefriad förbrukare får från en upplagshavare ta emot alkoholvaror utan skatt. Teknisk sprit är avsedd att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat jämförligt ändamål och som är hänförlig till KN-nr 2207 eller 2208 enligt den lydelse av den Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juni 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan som gällde den 19 oktober 1992 (1). Land som inte ingår i EU kallas för tredje land. En upplagshavare har yrkesmässig verksamhet i enlighet med lagen om alkoholskatt (2), i Sverige och som går ut på att tillverka, bearbeta eller i större omfattning lagra skattepliktiga varor. Upplagshavaren ska också för yrkesmässig försäljning till näringsidkare ta emot skattepliktiga varor som flyttats enligt uppskovsförfarande, importera skattepliktiga varor från tredje land för försäljning till näringsidkare inom EU, eller bedriva verksamhet i en exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker. Uppskovsförfarande innebär att skatten betalas vid ett senare tillfälle, och systemet tillämpas när det gäller att tillverka, bearbeta, förvara eller flytta punktskattepliktiga produkter (2). Försäljning till ett land inom EU kallas för utförsel. 10

11 Sammanfattning Sammanlagt enkäter har skickats ut till näringsidkare, kontrollbolag och branschorganisationer. Av dessa har totalt 206 enkäter besvarats. Totalt 315 kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter har fått enkäten och av dessa har 253 enkäter besvarats. När alkohollagstiftningen förändrades 2011 var syftet till stor del att förenkla för företagen. Trots det uppger 39 procent av de alkoholdryckstillverkare som besvarat den nu genomförda enkätundersökningen att deras administrativa börda har ökat något eller mycket sedan lagändringen. Samtidigt uppger 45 procent av dem som hanterar teknisk sprit att de upplever att den administrativa bördan minskat något eller mycket. Svaren från kommuner och länsstyrelser tyder på att en del kommuner inte känner till sin underrättelseskyldighet gentemot Folkhälsomyndigheten på området teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Oavsett bransch tror majoriteten av de tillfrågade företagen att deras verksamheter kommer att öka eller vara oförändrade under den kommande femårsperioden, i volymer räknat. Denna utveckling stöds av myndighetens egna siffror för åren som visar att tillverkningen av alkoholdrycker ökade, förutom när det gäller öl där tillverkningsvolymerna minskade. Folkhälsomyndigheten kommer att se över de befintliga föreskrifterna och utreda om det finns behov av några riktade informationsinsatser. 11

12 Bakgrund Den nya alkohollagen (1) trädde i kraft 1 januari 2011 och en förändring var att det inte längre krävs särskilda tillstånd för att tillverka alkoholdrycker och för handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Syftet var att förenkla för företagen. Dåvarande tillstånds- och tillsynsmyndigheten Statens folkhälsoinstitut, och andra myndigheter på området, upplevde en viss tveksamhet inför att stora delar av en tidigare reglerad verksamhet nu kunde bli alltför fri (3). Den förändrade lagstiftningen innebar också att institutet tog över ansvaret från Läkemedelsverket för de företag som hanterar teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Folkhälsoinstitutet gjorde ett antal tillsynsbesök ute hos företag som tillverkar alkoholdrycker under och såg då brister i verksamhetslokalerna, jämfört med när det särskilda tillverkningstillståndet fanns kvar. Myndigheten upplevde även att företagarna i vissa fall saknade de kunskaper om alkohollagstiftningen som tidigare förutsattes. I samband med detta började institutet att ställa frågor vid tillsynsbesöken om vad företagarna själva ansåg om ändringarna i lagstiftningen. Det var redan uppenbart att lagändringarna på olika sätt upplevdes som svårbegripliga eftersom ett antal företag i branschen hört av sig till myndigheten med frågor om vad som gällde. Bland annat ansåg inte dessa företag att den nya lagstiftningen inneburit någon förenkling för dem. Tvärtom ansåg en del att lagändringarna, med i första hand slopat tillståndskrav för tillverkning, snarare gjort företagens verksamhet svårare. Tidigare kom tillståndsmyndigheten på besök redan i samband med att tillståndet söktes och man kunde tidigt föra en dialog om vilka krav som ställdes på företagen. Efter lagändringen uttryckte en del företagare att kraven blivit större utan att det fanns tillgång till lättfattlig information från myndigheternas sida. Det upplevdes som svårare att veta om de uppfyllt kraven i lagstiftningen. Medan Statens folkhälsoinstitut utfärdade tillverkningstillstånd hade myndigheten av naturliga skäl mycket tydlig överblick över tillsynsobjekten. På samma sätt kände Läkemedelsverket till vilka som hade tillstånd att handla med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Folkhälsomyndigheten får nu information från andra myndigheter om vilka näringsidkarna är. Under årens lopp har medarbetare på andra tillsynsmyndigheter som på olika sätt kommer i kontakt med samma tillsynsobjekt som Folkhälsomyndigheten uttryckt att rollfördelningen är oklar, och att man önskat ett förtydligande kring detta. Efter tre år med den nuvarande alkohollagen (1) och anslutande föreskrifter (4, 5, 6), beslutade Folkhälsomyndigheten att ta reda på hur näringslivet, berörda myndigheter och kommuner och länsstyrelser upplevt ändringarna i lagstiftningen och om de sett några konsekvenser av detta, positiva som negativa. 12

13 Syfte Syftet med rapporten är att ge en sammanfattande bild av hur näringsliv, länsstyrelser, kommuner och andra statliga myndigheter på området upplever ändringarna i alkohollagen, och sätta det i relation till de upplevelser som Statens folkhälsoinstitut gav uttryck för. Syftet är också att dra lärdomar av processen vid den här typen av kartläggningar: vad fungerade bra och vad gick mindre bra. Sammanställningen kan även ge indikationer på om befintliga föreskrifter behöver förtydligas genom exempelvis allmänna råd, vägledningar eller om det behöver tas fram nya föreskrifter. Kunskapen kan också komma att ligga till grund för riktade tillsynsinsatser under de kommande åren. 13

14 Metod Denna rapport bygger på information från statistik, tillsynsdokumentation och en genomförd enkätundersökning riktad till näringsidkare, kontrollbolag och branschorganisationer samt till kommuner och länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter. Inkomna statistikuppgifter Folkhälsomyndigheten har analyserat och sammanställt statistikuppgifter som företagen är skyldiga att skicka in till oss, och som finns lagrade i bland annat tillståndsregistret. Uppgifterna kommer från etanolrapporter (teknisk sprit) statistikrapporter för försäljning och tillverkning (alkoholdrycktillverkare) antalet upplagshavare av alkohol (Skatteverket) Dokumentation vid tillsynsbesök Folkhälsomyndigheten har även sammanställt Statens folkhälsoinstituts iakttagelser från 24 tillsynsbesök hos företag som tillverkade alkoholdrycker under perioden Resultatet presenteras i kapitlet Resultat. Elektroniska enkäter En stor del av materialet i rapporten utgörs av svaren på de frågor som ställts i enkäterna. Frågorna skickades ut och gjordes samtidigt tillgängliga på myndighetens hemsida den 10 oktober Svarstiden gick ut den 31 december Av totalt tillfrågade godkända upplagshavare och skattebefriade förbrukare har 179 besvarat enkäten. Detta utgör ca 13 procent av de tillfrågade, vilket visar på en låg svarsfrekvens. Eftersom det funnits en del svårigheter i att särskilja företagen och deras verksamheter åt så har en del näringsidkare fått utskick trots att de inte är verksamma inom det område enkäten berör. Detta påverkar såklart svarsfrekvensen. Av 311 tillfrågade kommuner och länsstyrelser har 252 besvarat enkäten vilket motsvarar 81 procent vilket istället får anses vara en mycket god svarsfrekvens. Målgruppsanalys Näringslivet är den huvudsakliga målgruppen eftersom det främst är denna grupp som tillverkar, säljer, köper, för in eller importerar alkoholhaltiga drycker, teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Länsstyrelser och kommuner är tillsynsmyndigheter och målgrupper eftersom de enligt 9 kap. 10 alkohollagen (1) ska underrätta Folkhälsomyndigheten om de i sin verksamhet uppmärksammar något som kan ha betydelse för tillämpningen av 14

15 bestämmelserna i 6 kap. om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Läkemedelsverket och Skatteverket är myndigheter som på olika sätt arbetar med alkohol, liksom Livsmedelsverket och Tullverket och upplevdes därför som naturliga målgrupper. Framtagande av frågor Enkätfrågorna har tagits fram utifrån tidigare kontakter med företag på området, och för att adressera de frågor som tidigare tillsynsmyndigheten och andra myndigheter gett uttryck för i samband med lagändringen. Det gäller frågor som myndigheten inte ser någon möjlighet att få svar på utan att ställa dem direkt till näringsidkarna. Förhoppningen är att frågebatterierna ska kunna återanvändas vid kommande kartläggningar. Urvalsprocess Följande urval gjordes inför utskicket av enkäterna. Näringslivet Enkäten skickades till alla godkända upplagshavare av alkohol, eftersom de har rätt att tillverka alkoholdrycker och teknisk sprit samt att införa, importera och sälja samma produkttyper. Uppgifterna hämtas från Skatteverket. Folkhälsomyndigheten har inte kunnat särskilja vilka företag som hanterar vilka alkoholprodukter, och därför ingick alla godkända upplagshavare i utskicket. Gällande de skattebefriade förbrukarna gjordes ett slumpmässigt urval utifrån uppgifter från Skatteverket. Branschorganisationer Direktutskick gjordes till de organisationer som varit i kontakt med Folkhälsomyndigheten eller Statens folkhälsoinstitut tidigare, samt de organisationer som myndigheten själv kunnat identifiera. Kontrollbolag Enkäten sändes även till de kontrollbolag som har skickat in kontrollrapporter, enligt myndighetens föreskrifter om teknisk sprit (4), till Folkhälsomyndigheten och tidigare till Statens folkhälsoinstitut. Kommuner och länsstyrelser Direktutskick gjordes till alla de 290 kommunerna i landet, enligt underrättelseskyldigheten som beskrivs i 9 kap. 10 alkohollagen (1), samt till landets 21 länsstyrelser enligt 9 kap. 1 och 10 samma lag. 15

16 Statliga myndigheter Ett antal statliga myndigheter fick också enkäten, baserat på att myndigheterna har angränsande tillsynsområden. Frivilligt att svara på enkäten Det var frivilligt att svara på enkäterna, vilket tydligt har framgått både av enkäterna och de följebrev som sändes ut. Information om detta fanns även på myndighetens webbplats. Enkäterna var tillgängliga för att besvaras under perioden 8 oktober december Tillgång till enkäten på myndighetens webbplats Förutom direktutskicken var enkäterna också tillgängliga på Folkhälsomyndighetens webbplats, för att säkerställa att alla parter som kände sig berörda av lagändringarna hade möjlighet att svara på frågorna. De tillgängliga enkäterna var de som riktade sig till branschorganisationerna, kontrollbolagen och näringsidkarna. Samråd Samråd har genomförts med Näringslivets regelnämnd, (NNR), och Sveriges Kommuner och Landsting, (SKL), gällande enkätfrågorna och dess upplägg. Resultatsammanställning Resultaten från enkäterna presenteras var för sig i kapitlet Resultat. I början av rapporten redovisas dock två tabeller med gemensamma data för de olika branscherna. Vi tar enbart hänsyn till svar på frisvarsfrågor, svar i kommentarsfält till förvalsfrågor och svar som rör kartläggningsområdet, och vi presenterar bara resultatet från enkäter som har besvarats i sin helhet. Kommentarer redovisas sammanfattade, där så är möjligt, i anslutning till den fråga de lämnats. Analys av de sammanställda resultaten Utifrån resultatsammanställningarna har vi analyserat och dragit slutsatser kring hur ändringen av lagstiftningen uppfattas. Enkäterna ligger som bilaga till rapporten. 16

17 Resultat Inkomna statistikuppgifter Tillverkning av alkoholdrycker Statistikrapporterna visar att tillverkningen av samtliga alkoholdryckeskategorier ökar, förutom öl där tillverkningsvolymerna minskar stadigt, se tabell 1. Vin och andra jästa alkoholdrycker ökar mest, både vad avser tillverkning, försäljning, införsel och import, se tabell 2, samt utförsel och export, se tabell 3. Vidare visar siffrorna att spritdrycksförsäljningen i detaljhandeln minskar medan försäljningen av vin och andra jästa alkoholdrycker samt starköl ökar. Tabell 1. Tillverkning av alkoholdrycker, tusental liter År Spritdrycker Vin och andra jästa alkoholdrycker Starköl Folköl Källa: Folkhälsomyndigheten (Alkoholstatistik 2013) (7). Tabell 2. Partihandlarnas utförsel och export av alkoholdrycker, tusental liter År Spritdrycker Vin och andra jästa alkoholdrycker Starköl Källa: Folkhälsomyndigheten (Alkoholstatistik 2013). (7) Tabell 3. Partihandlarnas införsel och import av alkoholdrycker, tusental liter År Spritdrycker Vin och andra jästa alkoholdrycker Starköl Källa: Folkhälsomyndigheten (Alkoholstatistik 2013) (7). 17

18 Teknisk sprit Rapporterna om etanolhantering (8) visar att tillverkningen av teknisk sprit ökar medan införsel och import samt utförsel och export minskar. Se tabell 4 6. Tabell 4. Tillverkning av teknisk sprit per kvartal, tusental liter År Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal Källa: Folkhälsomyndigheten (Kvartalsrapporter etanolhantering) (8). Tabell 5. Partihandlarnas införsel och import av teknisk sprit, tusental liter År Införsel och import Källa: Folkhälsomyndigheten (Kvartalsrapporter etanolhantering) (8). Tabell 6. Partihandlarnas utförsel och export, tusental liter År Utförsel och export Källa: Folkhälsomyndigheten (Kvartalsrapporter etanolhantering) (8). Alkoholhaltiga preparat De som hanterar alkoholhaltiga preparat har ingen skyldighet att lämna rapporter till Folkhälsomyndigheten. Därför finns inga motsvarande siffror som för alkoholdrycker och teknisk sprit. 1 Den förhållandevis låga siffran beror på avsaknad av inskickade rapporter. 18

19 Dokumentation vid tillsynsbesök Tillverkning av alkoholdrycker Under 2012 genomförde Statens folkhälsoinstitut 11 tillsynsbesök hos alkoholdryckstillverkare. Dessa besök visade att journalföringens kvalitet och omfattning vid tillverkning, lagring och tappning hade försämrats jämfört med de krav som tidigare fanns i föreskrifter. Brister i journalföring gör det svårare att upptäcka eventuell avledning av alkoholdryckerna. Dokumentationen av svinn och svinnets orsak fördes också mindre detaljerat jämfört med tidigare ställda krav, vilket också gör det svårare att spåra eventuell avledning av alkohol. Vidare uppmärksammades brister i kunskap om alkohollagstiftningen. En del verksamhetsutövare såg inte alkohollagens roll som skyddslagstiftning och upplevdes ha svårt att identifiera missbruksrisker. Vid besöken visade det sig även att tillverkningslokalen inte alltid var belägen inom skatteupplaget, vilket gjorde att utrymmet inte hade samma säkerhetsgrad när det gäller lås och larm trots att alkohol förvarades i lokalen. Dessutom observerades en del förändringar i lokaler och skatteupplag som inte hade anmälts till Skatteverket. Under 2013 genomfördes 13 tillsynsbesök hos alkoholdryckstillverkare och myndigheten gjorde i princip samma noteringar som föregående år, med några tillägg. Av de 13 företagen som besöktes uppgav 7 att de hade kunskap om alkohollagen, och att de fått dessa kunskaper genom internet. Inget av företagen uppgav att de haft besök av Skatteverket. De flesta uppgav att det varit förhållandevis lätt att hitta information om vad som gäller för hobbybryggare, via internetforum, genom branschföreningar och andra redan etablerade bryggerier samt från Skatteverkets broschyrer. De flesta företagen uppgav också att de enkelt fått kontakt med de olika myndigheterna. Trots det efterlyste flera företag mer samlad information, till exempel rekommendationer kring journaler och krav på tillverkningslokalernas utformning. Hantering av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat Under 2012 genomfördes 4 tillsynsbesök hos företag som handlar med teknisk sprit och/eller alkoholhaltiga preparat. Vid dessa besök gick det inte att se några skillnader i brister jämfört med tidigare då tillståndskravet fanns kvar. Däremot hade själva hanteringen förändrats i några fall på så sätt att företag köpt ren sprit för att denaturera själva, i stället för att som tidigare köpa spriten färdigdenaturerad för sitt ändamål från sin leverantör. Det handlade om hantering av relativt stora volymer, flera lastbilsleveranser per år. De besökta företagen inom denna näringsgren uttryckte att de kände sig mer osäkra än tidigare på vilka regler som gällde. Myndigheten upplevde dock att det fanns en del kunskap om lagstiftningen och de anslutande föreskrifterna (4, 5), och företagarna ställde också en del frågor kring regelverket. 19

20 Under 2013 genomfördes inga tillsynsbesök på plats hos något företag som handlar med teknisk sprit och/eller alkoholhaltiga preparat. Elektroniska enkäter Svarsfrekvensen och svarstiden på de åtta olika enkäterna som skickats till myndigheter, organisationer, kontrollbolag och näringsliv redovisas var för sig, se tabell 7. Kommentarer, där det lämnats sådana, sammanfattas direkt under tabellen eller frågan där detta är möjligt. Som redan nämnts ingår inte svar och kommentarer från någon annan än den tänkta målgruppen. I bilaga 1 finns det följebrev som skickades ut tillsammans med enkäterna. Tabell 7. Antal utskickade enkäter och antal inkomna svar. Enkät Antal utskickade enkäter Antal (kompletta) inkomna enkäter (genomsnittlig svarstid) Till branschorganisationer 2 (se bilaga 2 för enkätfrågor) Till kontrollbolag 2 (se bilaga 3 för enkätfrågor) 8 20 (2,5 minuter) 6 7 (1 minut) Till kommuner och länsstyrelser (se bilaga 4 för enkätfrågor) kommuner 21 länsstyrelser 252 (30 minuter) Till myndigheter (se bilaga 5, 6, 8, 9 för enkätfrågor) 4 1 Till näringslivet 2 (se bilaga 7 för enkätfrågor) upplagshavare skattebefriade förbrukare (5 minuter) 2 Länkar till enkäterna för branschorganisationer, kontrollbolag och näringslivet har funnits öppna på Folkhälsomyndighetens webbplats, för att berörda företag som inte fått något enkätutskick skulle kunna svara på enkäten. 3 Enligt 9 lagen (1994:1564) om alkoholskatt 4 Enligt 31 e lagen (1994:1564) om alkoholskatt 20

21 Näringslivet En del av de företag som besvarade enkäten är verksamma inom flera områden. Det gör att den totala procentsatsen i tabell 8 och 9 överstiger 100 procent. Gemensamma frågor En del av frågorna var gemensamma för alla mottagare inom näringslivet, se tabell 8 och 9 nedan. Tabell 8. Inom vilket eller vilka alkoholområden är ni aktiva? Tillverkning av alkoholdrycker Tillverkning av teknisk sprit 3 2 Tillverkning av alkoholhaltiga preparat 7 4 Inköp av teknisk sprit Inköp av alkoholhaltiga preparat Försäljning av teknisk sprit 9 5 Försäljning av alkoholhaltiga preparat Införsel/import av teknisk sprit 7 4 Införsel/import av alkoholhaltiga preparat Aktiva inom annat område Total Lämnade kommentarer De flesta kommentarer som lämnats avser beskrivningar av den egna verksamheten. Tabell 9. Inom vilket eller vilka alkoholområden var ni aktiva före 2011? Tillverkning av alkoholdrycker Tillverkning av teknisk sprit 2 1 Tillverkning av alkoholhaltiga preparat 5 3 Inköp av teknisk sprit Inköp av alkoholhaltiga preparat Försäljning av teknisk sprit 8 5 Försäljning av alkoholhaltiga preparat Införsel/import av teknisk sprit 6 4 Införsel/import av alkoholhaltiga preparat Vi var inte aktiva på området Total Lämnade kommentarer Kommentarerna som lämnats avser beskrivningar av den egna verksamheten. 21

22 Alkoholdryckstillverkning Frågor riktade till företag som tillverkar alkoholdrycker. Tabell 10. Utför ni legotillverkning? Ja Nej Vet inte 1 2 Total Tabell 11. Utförde ni legotillverkning någon gång under perioden ? Ja 8 73 Nej 3 27 Vet inte 0 0 Total Tabell 12. Hur har antalet kunder ni legotillverkat åt förändrats efter att alkohollagstiftningen ändrades 1 januari 2011? Jämför perioderna och Har minskat mycket 0 0 Har minskat något 0 0 Är oförändrat 6 75 Har ökat något 1 13 Har ökat mycket 1 13 Vet inte 0 0 Total Tabell 13. Hur tror ni att er verksamhet, (i volymer), på området kommer att utvecklas under perioden ? Att minska 1 2 Vara oförändrad 4 7 Att öka Vet inte 2 4 Total

23 Lämnade kommentarer Kommentarerna avser beskrivningar av vilka yttre omständigheter som kan komma att påverka den framtida verksamheten, t.ex. väderförhållanden, regler kring hur de får sälja sina produkter m.m., samt att verksamheten är relativt nystartad och att man därför hoppas på ökning kommande år. Tabell 14. Upplever ni att regelverket blev tydligare efter att alkohollagstiftningen ändrades 1 januari 2011? Ja Nej 8 14 Vet inte Total Lämnade kommentarer Kommentarerna ger bland annat uttryck för att det blivit tydligare men en del företag uppger att de inte bedrev den här typen av verksamhet före lagändringen. Tabell 15. Hur upplever ni att er administrativa börda har förändrats efter att alkohollagstiftningen ändrades 1 januari 2011? Jämför perioderna och Har minskat mycket 0 0 Har minskat något 3 13 Är oförändrad 8 35 Har ökat något 6 26 Har ökat mycket 3 13 Vet inte 3 13 Total Tabell 16. Hur många gånger under perioden har ni besökts av någon tillsynsmyndighet? Inga besök besök besök besök eller fler besök 2 4 Vet inte 2 4 Total