Metodrapport 1 metodbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodrapport 1 metodbeskrivning"

Transkript

1 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:10 Metodrapport 1 metodbeskrivning December 2006 Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum

2 Östgötens hälsa 2006 Metodrapport 1 metodbeskrivning Rapport 2006:10 Marika Wenemark 1

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING ÖVERSIKT BEFOLKNINGSENKÄT TOLKNING AV RESULTATEN... 5 Datakvalitet i enkätstudier... 5 Konfidensintervall och statistisk felmarginal... 6 Åldersstandardisering... 6 Viktning HUVUDENKÄT... 7 FRÅGEFORMULÄRET... 7 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE... 7 Urval... 7 Utskicksmetod... 7 Registerdata... 8 Viktning och kalibrering... 8 SVARSFREKVENS... 8 BORTFALL... 9 DE SVARANDES REPRESENTATION FÖR DEMOGRAFISKA VARIABLER FÖRDJUPNINGSENKÄT FRÅGEFORMULÄRET UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE Urval Utskicksmetod SVARSFREKVENS SVARSFREKVENS MED FÖRKORTAD ENKÄT BORTFALL OCH KONTROLL AV DATA Anonym enkät Enkät med identifikationsnummer DE SVARANDES REPRESENTATION FÖR DEMOGRAFISKA VARIABLER NATIONELL ENKÄT FRÅGEFORMULÄRET UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE Urval Utskicksmetod Registerdata Viktning och kalibrering SVARSFREKVENS BORTFALL DE SVARANDES REPRESENTATION FÖR DEMOGRAFISKA VARIABLER

4 BILAGOR HUVUDENKÄT 1 FRÅGEFORMULÄR 2 FÖLJEBREV 3 TACK OCH PÅMINNELSEKORT 4 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 1 5 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 2 FÖRDJUPNINGSENKÄT 6 FRÅGEFORMULÄR 7 SVARSKORT 8 INFORMATIONSBREV 9 FÖLJEBREV 10 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 1 11 FÖLJEBREV FÖRKORTAD ENKÄT 12 FÖRKORTAD ENKÄT NATIONELL ENKÄT 13 FRÅGEFORMULÄR 14 FÖLJEBREV 15 TACK OCH PÅMINNELSEKORT 16 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 1 17 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 2 3

5 1 Inledning Landstinget i Östergötland har genomfört hälsorelaterade befolkningsstudier sedan Formen för dem har varierat något men frågor och innehåll har haft fokus på hälsa och vårdbehov. Det övergripande syftet med befolkningsenkäten 2006 var att få bättre kunskap om hälsa, vårdbehov och levnadsvanor bland befolkningen i Östergötland. När befolkningsenkäten 2006 planerades var det viktigt att ta tillvara erfarenheter från tidigare enkätstudier. Önskemålen om vad enkätstudien skulle ge svar på var många; att kunna jämföra med tidigare studier, att kunna jämföra med andra län och nationella data, att kunna redovisa resultat för alla kommuner i Östergötland och att ställa mer fördjupade frågor om till exempel sjukdomsgrupper och förändring av levnadsvanor. Samtidigt var det viktigt att enkäten inte blev alltför omfattande. Då väcktes tanken att utnyttja tre olika enkäter för olika syften. En huvudenkät som skulle ge svar på de flesta övergripande frågor med redovisning på kommunnivå och en fördjupningsenkät med frågor som har ett huvudsakligt intresse på länsnivå och som tack vare ett mindre urval kunde innehålla fler öppna frågor. Ett tilläggsurval för Östergötland i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor fick uppfylla önskemålet om att kunna jämföra med andra län och med nationella resultat. I den föregående befolkningsenkäten Östgötens psykiska hälsa 2002 gjordes stora ansträngningar att öka respekten för de svarande. Studien gav upphov till många hypoteser om vad som påverkar de svarandes deltagande och deras vilja att bidra med noggrann och sanningsenlig information. Det fanns därför också önskemål om att testa vissa av dessa hypoteser mer systematiskt för att få bättre kunskap om hur enkätstudier bör utvecklas i framtiden. Därför planerades befolkningsenkäten 2006 även som en experimentell studie för att testa vissa metodhypoteser inom ramen för de enkätstudier som gjordes. Syftet med denna rapport är att beskriva studien Östgötens hälsa 2006 som helhet och att beskriva metoden för huvudenkäten, fördjupningsenkäten och Östergötlands del av den nationella enkätstudien Hälsa på lika villkor var för sig. För att de separata delarna ska kunna användas som fristående metodbeskrivning i kommande rapporter förekommer en del upprepningar i de olika avsnitten. Eftersom urvalsdesignen är olika i de olika studierna är till exempel svarsfrekvens och bortfall inte jämförbara. En metodjämförelse av de olika enkäterna kommer att presenteras i en separat rapport. 4

6 2 Översikt befolkningsenkät 2006 Östergötlands befolkningsenkät består av två olika frågeformulär (huvudenkät och fördjupningsenkät) som skickats ut med tre olika utskickssätt. Den nationella enkäten Hälsa på lika villkor är en separat studie. Tillsammans bildar de tre enkäterna en helhet för att ge svar på så många frågeställningar som möjligt med minsta möjliga belastning för respondenterna (tabell 2.1). Sammanlagt ingår östgötar i något av urvalen. Alla urval är samordnade för att undvika att samma person får flera olika enkäter. Hur urvalen drogs framgår av respektive kapitel. Tabell 2.1 Översikt över olika enkäter och urval Utskicksmetod Datainsamling Bruttourval Huvudenkät Traditionell, med ID-nummer SCB Huvudenkät Anpassad, anonym FHVC 500 Fördjupningsenkät Anpassad, anonym FHVC Fördjupningsenkät Anpassad, med ID-nummer FHVC 500 Nationell enkät Traditionell, med ID-nummer FHI, SCB Det traditionella utskickssättet består av ett enkätutskick, ett tack och påminnelsekort samt två skriftliga påminnelser med ny enkät medskickad. Det anpassade utskickssättet består av ett informationsbrev i förväg, enkätutskick, en skriftlig påminnelse med ny enkät samt en skriftlig påminnelse med en förkortad enkät. Traditionellt används ett identitetsnummer på enkäten för att kunna pricka av vilka som svarat. För det anonyma utskickssättet används i stället ett separat svarskort med identitetsnummer. Med det anonyma utskickssättet finns ingen möjlighet att påföra registerdata. Tolkning av resultaten Datakvalitet i enkätstudier Det största problemet i de flesta enkätstudier är att vissa personer väljer att inte svara. Om de som inte svarar skiljer sig från dem som svarar blir resultaten missvisande. Bortfallet i de olika studierna redovisas för respektive delstudie. Det finns också en osäkerhet som beror på att ett urval och inte hela befolkningen tillfrågats. Denna osäkerhet kan beräknas och diskuteras i nästa avsnitt. Med frågeformulär som mätmetod finns det också alltid en risk att personer ger felaktiga svar på grund av att de inte förstår frågan eller av misstag. Det kan också finnas en risk att personer hoppar över frågor eller medvetet svarar fel. Alla sådana fel ger upphov till olika former av mätfel. 5

7 Konfidensintervall och statistisk felmarginal För att bedöma hur säkra resultaten är går det att räkna fram konfidensintervall för resultaten. Konfidensintervallet tar inte hänsyn till bortfallet utan är endast en precisionsberäkning för det fel som uppkommer i och med att resultaten baseras på ett urval av befolkningen. Ett 95-procentigt konfidensintervall täcker med 95 procents säkerhet det sanna värdet i populationen. Ett stort urval ger kortare konfidensintervall medan ett litet urval har större statistisk felmarginal och därmed vidare konfidensintervall (tabell 2.2). Tabell 2.2 Ungefärlig statistisk felmarginal i punktskattningar av andelar Resultat per Huvudenkät Fördjupningsenkät Nationell enkät Hela urvalet +/- 1 %-enhet +/- 2 %-enheter +/- 2 %-enheter Kön +/- 2 %-enheter +/- 3 %-enheter +/- 3 %-enheter Åldersgrupper +/- 2-3 %-enheter +/- 4-6 %-enheter +/- 3-4 %-enheter Kön & åldersgrupper +/- 3-4 %-enheter +/- 5-9 %-enheter +/- 4-6 %-enheter Kommun +/- 3-7 %-enheter Åldersstandardisering Vid till exempel jämförelser mellan olika kommuner kan resultaten redovisas för den population som olika kommuner har. Det är också möjligt att redovisa resultaten för kommunerna så som de skulle ha sett ut om alla kommuner hade precis samma åldersfördelning. En sådan åldersstandardisering används vid jämförelser som inte ska vara beroende av åldersfördelningen i kommunen. Om inget annat anges används åldersfördelningen för hela Östergötland 2006 som grund för åldersstandardiserade jämförelser. Vid jämförelser över tid används på motsvarande sätt åldersfördelningen i Östergötland 2006 som grund om inget annat anges. Viktning Viktning kan göras för att kompensera för urvalsdesignen (designvikt) och/eller för bortfallet (bortfallsvikt). Ett stratifierat urval gör att personer i till exempel små kommuner har en större sannolikhet att komma med. För att ta fram resultat som gäller till exempel hela Östergötland måste data viktas. Varje person i urvalet får en vikt för hur många personer i Östergötland han eller hon representerar. När alla personer vägs ihop representerar de tillsammans hela Östergötlands befolkning. 6

8 3 Huvudenkät Undersökningen med huvudenkäten är en tvärsnittstudie baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt, kommun-, ålder- och könsstratifierat urval om totalt personer i åldrarna år bosatta i Östergötland våren För att kunna utnyttja registerdata och kalibrerade skattningar ingår inte det extra urval om 500 personer som fått samma enkät med ett anpassat, anonymt utskickssätt. Studien är godkänd av etisk kommitté och genomfördes av Statistiska Centralbyrån (SCB). Frågeformuläret Frågeformuläret omfattar bakgrundsfrågor, hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D, SF- 36), frågor om sjukdomar, tandhälsa, vårdbehov, alternativmedicin, förtroende för vården, levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, frågor om sömn och stress, förändring av levnadsvanor, ansvar för levnadsvanor, sjukskrivning, coping och arbetsmiljö. Sammanlagt var det 22 sidor med 85 frågor och ungefär 200 ställningstaganden. Undersökningens genomförande Urval Urvalsramen skapades från Registret över totalbefolkningen och består av personer i åldern år som var folkbokförda i Östergötland 31/ Urvalet var ett stratifierat slumpmässigt urval bestående av personer (tabell 3.1). Stratifieringen gjordes för kommun, kön och fyra åldersklasser, sammanlagt 104 stratum. Syftet med stratifieringen är att få ungefär samma statistiska precision i alla kommuner. För Linköping och Norrköping gjordes större urval för att kunna särredovisa vissa stadsdelar. Sammanlagt 119 personer räknades bort som övertäckning på grund av att de flyttat till ett annat län, emigrerat eller avlidit. Tabell 3.1 Population och urval Population Bruttourval Övertäckning 119 Nettourval Utskicksmetod Frågeformuläret skickades ut den 1 mars Den 9 mars skickades ett tack- och påminnelsekort till dem som inte besvarat frågeformuläret. Två påminnelser med bifogad enkät skickades den 22 mars och den 5 april. Insamlingen avslutades den 4 maj. 7

9 Registerdata Ett antal registervariabler har hämtats från Registret över totalbefolkningen (17/2 2006) och från utbildningsregistret (1/5 2006). Det gäller kön, ålder, födelseår, civilstånd, medborgarskap, födelseland, invandringsår, föräldrarnas födelseland, yrke, utbildningsnivå samt en geografisk kod (NYKO). Viktning och kalibrering Stratifieringen gör att personer i till exempel små kommuner har en större sannolikhet att komma med i urvalet. För att ta fram resultat som gäller till exempel hela Östergötland måste data viktas. Varje person i urvalet får en vikt för hur många personer i Östergötland han eller hon representerar. När alla personer vägs ihop representerar de tillsammans hela Östergötlands befolkning. Olika vikter kan användas för olika syften, till exempel för jämförelser med olika studier. Ytterligare ett steg för att kompensera för bortfallet är att använda kalibreringsvikter. Då representerar en svarande inte enbart andra personer som skulle ha svarat i samma stratum utan en person får representera personer i samma stratum som dessutom har samma värden på vissa kalibreringsvariabler. Kalibreringsvikterna i denna studie är baserade på kommun, kön, ålder, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och sysselsättning. För resultat som redovisas från huvudenkäten utan jämförelser med andra studier används en vikt som kompenserar för urvalet, bortfallet och som kalibrerats med avseende på hjälpinformation från ovan nämnda registervariabler. Svarsfrekvens Totalt besvarade personer enkäten och svarsfrekvensen uppgår till 54,3 procent (tabell 3.2). Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor är mellan 48 och 68 procent i de olika ålderskategorierna. För män varierar svarsfrekvensen mer. Bland åriga män är det endast 32 procent som svarat. Män år har den bästa svarsfrekvensen (70 %). Tabell 3.2 Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) Totalt

10 Svarsfrekvensen i kommunerna varierar mellan 52 och 61 procent. Ydre är den kommun som har den högsta svarsfrekvensen medan Valdemarsvik och Ödeshög har den lägsta (tabell 3.3). Tabell 3.3 Antal personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens, per kommun Kommun Antal i urvalet Antal svarande Svar (%) Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Andelen svarande är högre bland personer födda i Sverige än bland personer födda i ett annat land (tabell 3.4). Det gäller såväl bland kvinnor som bland män. Tabell 3.4 Antal svarande och svarsfrekvens, per födelseland och kön Kvinnor Män Totalt Födelseland Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) Sverige Annat Sammanfattningsvis har kvinnor svarat i större utsträckning än män, äldre i större utsträckning än yngre, personer födda i Sverige i större utsträckning än personer födda i ett annat land och personer med hög inkomst i större utsträckning än de med låg. Bortfall I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultatet att bli missvisande. För att till viss del kompensera för fel på grund av bortfallet görs en kalibrering av resultaten. Den vanligaste bortfallstypen (92,5 %) är de som inte hör av sig på något sätt (tabell 3.5). 9

11 Tabell 3.5 Beskrivning av bortfallet Antal Andel (%) Ej avhörda ,5 Postreturer 112 1,8 Hemlig/skyddad/saknar adress 18 0,3 Förhindrad medverkan 57 0,9 Avböjt medverkan 108 1,8 Insänd blank 92 1,5 Fel person svarat 68 1,1 Totalt ,0 De svarandes representation för demografiska variabler Det är önskvärt i en enkätstudie att representationen av vissa demografiska variabler blir så lik den sanna som möjligt. Det gäller till exempel köns- och åldersfördelning, fördelning över födelseland och olika utbildningsnivåer och sysselsättningar. Bland de svarande är äldre, personer födda i Sverige, och gifta överrepresenterade medan unga, utrikes födda och ogifta är underrepresenterade (tabell 3.6, 3.7). Tabell 3.6 Fördelning av ålder och kön Fördelning i populationen (%)¹ Fördelning för de svarande (%)² Kvinnor Män ¹ Registerdata hela populationen ² Registerdata för de svarande

12 Tabell 3.7 Fördelning av demografiska variabler Demografiska variabler Fördelning i populationen (%)¹ Fördelning för de svarande (%)² Födelseland Sverige Annat land 11 9 Civilstånd Gift Ogift Skild Änka/änkling 6 6 Sysselsättning Arbete Studerande 10 8 Arbetslös 3 2 Övriga Utbildningsnivå Grundskola Gymnasial Eftergymnasial ¹ Registerdata hela populationen ² Registerdata för de svarande 11

13 4 Fördjupningsenkät Undersökningen med fördjupningsenkäten är en tvärsnittsstudie baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt urval om personer i åldrarna år bosatta i Östergötland våren Studien är godkänd av etisk kommitté och genomfördes av Enkätservice vid Folkhälsovetenskapligt centrum. Frågeformuläret Frågeformuläret omfattar bakgrundsfrågor, frågor om allmän hälsa och sjukdomar, vårdbehov, levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet och alkohol samt frågor om kontakter med vården. Sammanlagt var det 12 sidor med 43 frågor och ungefär 90 ställningstaganden. Undersökningens genomförande Urval Urvalsramen skapades från Riksskatteverkets befolkningsregister och består av personer i åldern år som var folkbokförda i Östergötland i februari För att undvika att samma person fick flera olika enkäter gjordes ett större urval (7 000 personer) än vad som var avsikten för de enkäter som skulle skickas ut från Folkhälsovetenskapligt centrum. Urval skickades till SCB och alla personer som fanns i SCB:s urval samt överskottet av personer togs bort (4 000 personer). Syftet med överskottet var att SCB inte skulle behöva röja identiteten på de personer som ingick i båda urvalen. Urvalet består av slumpmässigt valda personer (tabell 4.1). Sammanlagt 11 personer räknades bort som övertäckning på grund av att de flyttat till ett annat län, emigrerat eller avlidit. Tabell 4.1 Population och urval Population Bruttourval Övertäckning 11 Nettourval Utskicksmetod Den 23 februari fick personerna i urvalet ett brev med information om studien. Efter några dagar (1 mars) skickades frågeformuläret ut. Den 21 mars skickades en skriftlig påminnelse med bifogad enkät. Den 6 april skickades en förkortad enkät till dem som inte svarat. Insamlingen avslutades den 29 maj. 12

14 För personer var frågeformuläret utan identitetsbeteckning och därmed helt anonymt. Ett bifogat svarskort med identitetsbeteckning skulle skickas in separat samtidigt med det ifyllda frågeformuläret. För 500 personer hade frågeformuläret en identitetsbeteckning tryckt på frågeformuläret. Svarsfrekvens Totalt svarade personer på enkäten och svarsfrekvensen uppgår till 63,6 procent (tabell 4.2). Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor är mellan 59 och 74 procent i de olika ålderskategorierna. För män varierar svarsfrekvensen mer. Bland åriga män är det endast 41 procent som svarat. Kvinnor år har den bästa svarsfrekvensen (74 %). Tabell 4.2 Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) Totalt Totalt var det 14 personer (0,7 %) som inte svarade på frågan om kön och 39 personer (2,1 %) som inte svarade på frågan om födelseår. Svarsfrekvensen i kommunerna/kommungrupperna varierar mellan 60 och 67 procent (tabell 4.3). Linköping och gruppen med Finspång, Söderköping och Valdemarsvik har högst svarsfrekvens medan Norrköping har lägst. Tabell 4.3 Antal personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens, per kommun Kommun Antal i urvalet Antal svarande Svar (%) Linköping Norrköping Kinda, Ydre, Åtvidaberg Finspång, Söderköping, Valdemarsvik Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena, Ödeshög Svarsfrekvens med förkortad enkät För att undvika att belasta människor med flera påminnelser gjordes endast en påminnelse med ny enkät. Som nästa steg skickades en förkortad enkät med åtta 13

15 frågor. Totalt var det 168 personer som svarade på den förkortade enkäten medan 56 svarade på den ordinarie enkäten efter det att den förkortade enkäten skickats ut. Svarsfrekvensen för de frågor som ingår i den förkortade enkäten var totalt 69 procent (tabell 4.4). Tabell 4.4 Antal svarande och svarsfrekvens med det förkortade formuläret inkluderat, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) Totalt Svarsfrekvensen ökar ungefär lika mycket (5-7 procentenheter) i alla ålders- och könsgrupper. En större andel är födda utomlands bland dem som besvarat det förkortade formuläret (25 %) jämfört med dem som besvarat originalformuläret (7 %). En högre andel som besvarat det förkortade formuläret skattar sin hälsa som utmärkt och som någorlunda/dålig. Det tyder på att en del av bortfallet består av friska personer som kanske inte känner sig berörda av ämnet och en del består av sjuka personer som kanske inte kan eller orkar svara. Det är också fler som har sökt sjukvård flera gånger under det senaste året och fler som har varit i behov av att söka vård men ändå inte gjort det. Det är också fler som besvarat den förkortade enkäten som anser att vården tillgodoser deras vårdbehov till viss del eller inte alls. Bortfall och kontroll av data I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultatet att bli missvisande. Den vanligaste bortfallstypen (97,1 %) är de som inte hör av sig på något sätt (tabell 4.5). Tabell 4.5 Beskrivning av bortfallet Antal Andel (%) Ej avhörda ,1 Postreturer 10 1,1 Förhindrad medverkan 5 0,5 Avböjt medverkan 11 1,2 Fel person svarat 1 0,1 Totalt ,0 14

16 Anonym enkät De flesta personerna i studien (2 500) fick en helt anonym enkät med ett bifogat svarskort. Med denna metod finns det alltid respondenter som svarar på frågeformuläret men glömmer att skicka in svarskortet. Det kan naturligtvis också finnas personer som skickar in svarskortet trots att de inte svarat på enkäten. Eftersom svarskorten används som avprickning av dem som svarat kommer påminnelser ibland att skickas till personer som redan svarat och ibland inte att skickas till personer som inte svarat. Att påminnelser inte går ut till de personer som skickat in svarskortet utan att svara på frågeformuläret är ett mindre problem eftersom de förmodligen inte vill svara och genom att skicka in svarskortet slipper de få ytterligare påminnelser. Att påminnelser går ut till dem som redan svarat men missat att skicka in svarskortet skulle kunna vara ett större problem. En del personer som får en påminnelse tror säkert att deras formulär har kommit bort eller också tror de att de ska svara igen. Om de svarar igen blir det dubbletter i datafilen som är svåra att hitta eftersom det inte finns identitetsnummer på enkäterna. För att lättare kunna hitta eventuella dubbletter trycktes påminnelseformuläret på svagt beigefärgat papper medan originalformuläret trycktes på helt vitt papper. Totalt kom det in 124 påminnelseenkäter. Efter att påminnelseenkäten skickats ut kom det också in 116 originalenkäter. Det visar att många har kvar originalformuläret och skickar in det när påminnelsen kommer. Bland de påminnelser som kommit in fanns det 22 personer där det fanns en originalenkät med samma värden på kön, födelseår, kommun, sambo/ensamboende, barn, utbildningsnivå, födelseland och sysselsättning. Dessa jämfördes för andra variabler, bland annat med avseende på sjukdomar. Tre bedömdes vara möjliga dubbletter vilket kontrollerades i originalenkäterna. Slutsatsen är att endast en person skickat in dubbla enkäter. Det finns inga möjligheter att kontrollera om det är rätt person som fyllt i enkäten. Enkät med identifikationsnummer En mindre del av personerna i studien (500) fick en enkät med ett tryckt identitetsnummer. Alla följebrev och informationsbrev innehöll också information om sekretess och hantering av identitetsnumret. Identifierbara frågeformulär har fördelar genom att påminnelser alltid skickas till rätt personer (som inte svarat) och att det är lätt att kontrollera dubbletter och att rätt person svarat. En enkät hade fyllts i av fel person och togs bort från datafilen. 15

17 De svarandes representation för demografiska variabler Det är önskvärt i en enkätstudie att representationen av vissa demografiska variabler blir så lik den sanna som möjligt. Det gäller till exempel köns- och åldersfördelning, fördelning över födelseland och olika utbildningsnivåer. Bland de svarande är äldre, personer födda i Sverige och personer med grundskoleutbildning överrepresenterade medan unga och utrikes födda är underrepresenterade (tabell 4.6, 4.7). Tabell 4.6 Fördelning av ålder och kön Fördelning i populationen (%)¹ Fördelning för de svarande (%)² Kvinnor Män ¹ Registerdata hela populationen ² Enkätsvar för de svarande Tabell 4.7 Fördelning av demografiska variabler Demografiska variabler Fördelning i populationen (%)¹ Fördelning för de svarande (%)² Födelseland Sverige Annat land 11 7 Utbildningsnivå Grundskola Gymnasial Eftergymnasial ¹ Registerdata hela populationen ² Enkätsvar för de svarande 16

18 5 Nationell enkät Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomför sedan 2004 årligen den nationella enkätstudien Hälsa på lika villkor? Undersökningen 2006 består av ett nationellt slumpmässigt urval av personer och ett slumpmässigt tilläggsurval för Östergötland med totalt personer i Östergötland. Urvalspopulationen är samtliga personer i åldrarna år bosatta i Östergötland våren Frågeformuläret Frågeformuläret omfattar bakgrundsfrågor, frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter, läkemedel, levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, spelvanor, alkohol och tobak, ekonomiska förhållanden samt trygghet och sociala relationer. Sammanlagt var det 16 sidor med 77 frågor och ungefär 130 ställningstaganden. Undersökningens genomförande Urval Urvalsramen skapades från Registret över totalbefolkningen och består av / personer i åldern år som var folkbokförda i Sverige/Östergötland 31/ Östergötlands tilläggsurval samordnades med huvudstudien och fördjupningsstudien för att undvika att samma person fick flera enkäter. De personer som ingick i övriga urval togs därför bort från urvalsramen. Urvalet var ett slumpmässigt urval bestående av /4 000 personer (tabell 5.1). För att få så bra precision som möjligt används både Östergötlands data från det nationella urvalet (460 personer) och Östergötlands tilläggsurval (4 000 personer) i alla redovisningar. Ett undantag är frågeformulärsdelen EQ-5D som inte ingick i det nationella frågeformuläret och som därför endast kan redovisas för tilläggsurvalet. Sammanlagt 32/16 personer räknades bort som övertäckning på grund av att de flyttat till ett annat län, emigrerat eller avlidit. Tabell 5.1 Population och urval Nationellt Östergötland Population Bruttourval Övertäckning Nettourval Utskicksmetod Frågeformuläret skickades ut den 27 mars Den 13 april skickades ett tack- och påminnelsekort till dem som inte besvarat frågeformuläret. Två påminnelser med 17

19 bifogad enkät skickades den 3 maj och den 23 maj. Insamlingen avslutades den 19 juni. Registerdata Ett antal registervariabler har hämtats från Registret över totalbefolkningen (17/3 2006), från inkomst- och taxeringsregistret (avseende år 2004) och från utbildningsregistret (avklarade utbildningar t.o.m. höstterminen 2005). Det gäller kön, födelseår, civilstånd, medborgarskap, födelseland, invandringsår, utbildningsnivå, inkomster, bidrag, sjukpenning och förtidspension samt en geografisk kod (NYKO). Viktning och kalibrering Ett sätt att kompensera för bortfallet är att använda kalibreringsvikter. Då får en svarande även representera personer som inte har svarat men som har samma värden på vissa undersökningsvariabler. Kalibreringsvikterna för nationella data är baserade på kön, ålder, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och boende i storstad. Kalibreringsvikterna för Östergötlands data är baserade på kön, ålder, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och inkomst. För resultat som redovisas från den nationella enkäten utan jämförelser med andra studier används en vikt som kompenserar för bortfallet och som kalibrerats med avseende på hjälpinformation från registervariabler. Svarsfrekvens Totalt besvarade personer i Östergötland enkäten och svarsfrekvensen uppgår till 61,9 procent (tabell 5.2). I den nationella undersökningen var svarsfrekvensen 60,1 procent. Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor är mellan 60 och 72 procent i de olika ålderskategorierna. För män varierar svarsfrekvensen mer. Bland åriga män är det endast 46 procent som svarat. Kvinnor år har den bästa svarsfrekvensen (72 %). Tabell 5.2 Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) Totalt

20 Svarsfrekvensen i kommunerna varierar mellan 56 och 66 procent. Mellan kommungrupperna är det endast små skillnader i svarsfrekvens (tabell 5.3). Tabell 5.3 Antal personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens, per kommun Kommun Antal i urvalet Antal svarande Svar (%) Linköping Norrköping Kinda, Ydre, Åtvidaberg Finspång, Söderköping, Valdemarsvik Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena, Ödeshög Andelen svarande är högre bland personer födda i Sverige (tabell 5.4). Det gäller såväl bland kvinnor som bland män. Tabell 5.4 Antal svarande och svarsfrekvens, per födelseland och kön Kvinnor Män Totalt Födelseland Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) Sverige Annat Sammanfattningsvis har kvinnor svarat i större utsträckning än män, äldre i större utsträckning än yngre, personer födda i Sverige i större utsträckning än personer födda i ett annat land och personer med hög inkomst i större utsträckning än de med låg. Bortfall I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultatet att bli missvisande. För att till viss del kompensera för fel på grund av bortfallet görs en kalibrering av resultaten. Den vanligaste bortfallstypen (90,1 %) är de som inte hör av sig på något sätt (tabell 5.5). 19

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007 Rapport 2007:4 Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket Linköping November 2007 Helen Axelsson Elin Eriksson Lotta Fornander www.lio.se/fhvc Hälsa på lika villkor - en jämförelse

Läs mer

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär 1. Löpnr Sign 2. Område : 1 2 3 4 5 6 Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär Om vi skulle behöva nå dig, vilket telefonnummer kan vi då ringa? Telefonnummer Bostad.-. Arbete Mobil.-...-.. 3.

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2006 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Föräldraundersökning 2012 2013-02-09 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? SCB 12002 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2012 Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa

Östgötens psykiska hälsa Östgötens psykiska hälsa EN KARTLÄGGNING AV SJÄLVSKATTAD PSYKISK HÄLSA I ÖSTERGÖTLAND HÖSTEN 2002 Marika Wenemark Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Ingemar

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Teknisk rapport från NFO Infratest AB Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Page 1 Riksskatteverket Regionenkät - Företag Projekt nr 14356 Göteborg 2003-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Enkät till vårdnadshavare

Enkät till vårdnadshavare Enkät till vårdnadshavare Så här fyller du i enkäten Enkätsvaren registreras maskinellt, därför är det viktigt att de är ifyllda på rätt sätt. Använd en bra penna med svart eller mörkblå färg. Undvik blyertspenna.

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? SCB 12003 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2012 Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Enkätundersökning 2011, nationellt urval Uppdragsgivare: Statens folkhälsoinstitut Teknisk rapport Enkätenheten STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-10-05 Enkätenheten Innehåll Inledning...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Först några frågor om dig själv

Först några frågor om dig själv 1. Vilket år är du född: 19 Först några frågor om dig själv 2. Är du kvinna eller man? Kvinna Man 3. Var är du född? I samma län som jag bor i nu I annat län i Sverige I annat land 4. Vilken är den högsta

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Arbetsmarknad Massörer 2011

Arbetsmarknad Massörer 2011 Arbetsmarknad Massörer 211 En undersökning gjord av Branschrådet Svensk Massage Kroppsterapeuternas Yrkesförbund MIND Research AB Sammanfattning 75 av svenskarna har någon gång har provat på massage, 43

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Bilaga 1b Frågeblankett. Hälsa på lika villkor?

Bilaga 1b Frågeblankett. Hälsa på lika villkor? Bilaga 1b Frågeblankett Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2015 Bilaga 1b Frågeblankett Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt.

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2005 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer