Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjunde upplagan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjunde upplagan"

Transkript

1 fiskguide Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Sjunde upplagan

2

3 Fisk till middag? Fisk är nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av att äta mer fisk. Problemet är att 80 procent av världens fiskbestånd är fullt ut nyttjade eller hotas av överfiskning. Att vi måste återställa balansen är inte bara en fråga om människans önskan att kunna äta fisk även i framtiden. Det är också viktigt för ekosystemen och hela den biologiska mångfalden i våra sjöar och hav. I Världsnaturfonden WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk- och skaldjursprodukter får du som konsument mer information om fisk och skaldjur samt vägledning i hur du kan göra för att välja rätt fisk med tanke på miljön. I Sverige äter vi omkring 16 kg fisk per person och år. De mest populära är lax, torsk och sill. Det kan vara svårt för oss konsumenter att välja rätt fisk, eftersom även gul- och rödmärkta fiskar kan ligga i fiskdisken. Så här gäller det att vara extra vaksam.

4 Innehållsförteckning WWFs konsumentguide för fiskoch skaldjursprodukter 6 EU och fisket 12 Vi konsumenter kan göra skillnad 14 Allmänna tips för miljövänliga inköp 17 Fisk är både gott och nyttigt 19 Abborre 20 Alaska pollock 21 Gädda 22 Gös 23 Hajmal/pangasius, tilapia 24 Havskatt 25 Hoki 26 Hälleflundra, liten hälleflundra 27 Kolja 28 Kummel och kapkummel 29 Kungsfisk/uer 30 Lake 31 Lax, stillahavslax 32 Långa 33 Makrill 34

5 Marulk 35 Piggvar, slätvar 36 Regnbåge, röding, öring 37 Rödspätta/rödspotta 38 Sej 39 Sik 40 Siklöja 41 Sill och strömming 42 Skarpsill 43 Skrubbskädda 44 Tonfiskar, svärdfisk 45 Torsk 46 Tunga, bergtunga, rödtunga 47 Ål 48 Hajar och rockor 49 Skaldjur för vardag och fest 50 Blåmusslor och ostron 51 Havskräfta 52 Hummer 53 Krabba, kungskrabba 54 Nordhavsräka 55 Sötvattenkräftor 56 Tropiska räkor 57 Det här gör Världsnaturfonden WWF 58

6 Trålfisket är en vanlig syn på Nordsjön. Trålar som släpas över havsbotten har direkt negativa effekter på miljön och olika havsarter. WWFs konsumentguide för fisk- och skaldjursprodukter Om vi ska kunna fortsätta äta fisk behöver vi lära oss mer om hur vi ska nyttja haven och sjöarna på ett sätt som behåller balansen i ekosystemen och bevarar den biologiska mångfalden. Alltför länge har vi levt som om haven vore outtömliga, men i takt med att fiskefartygen blivit fler, större och mer effektiva, så har tillgången på vildfångad fisk fortsatt att bli allt sämre. Det går helt enkelt inte att fiska hur mycket som helst ändå fortsätter överfis- Visste du att? Drygt 80 procent av den fisk vi äter i Sverige är importerad. Vi svenskar äter cirka 16 kg fisk och 85 kg kött per person och år enligt Jordbruksverket. Mest populära är lax, torsk och sill. Insjöfisket svarar för 0,7 procent av Sveriges fiskfångs ter men står för 6 procent av fiskets ekonomiska värde. Vanliga efterfrågade sötvatten arter är abborre, gös och sötvattenkräfta. 6 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

7 ket. En del i skulden har de bidragssystem som gör att fiskefartygen kan fortsätta trots att själva fisket inte lönar sig. Ett annat skäl är att de forskare, som länge varnat för negativ utveckling, har fått tala för döva öron men i vissa fall finns dock gehör. WWFs uppgift är bland annat att arbeta för bevarandet av den biologiska mångfalden på vår jord. Med det menas hela den komplicerade väv där alla djur- och växtarter ingår. Om vi till exempel fiskar ut torsken, så innebär det inte bara att vi människor förlorar en god matfisk. Den ekologiska balansen i havet rubbas och en mängd andra arter drabbas. För att rädda det som räddas kan, bör fiske och konsumtion av vissa fiskarter minska eller upphöra en tid, så att de kan återhämta sig innan det är för sent. Dröjer vi för länge kan skadorna bli omöjliga att reparera under flera generationer framöver om det överhuvudtaget går. Grönt, gult och rött vägleder I den här fiskguiden har vi tagit upp några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött hjälper fiskguiden dig som är konsument att göra kloka val. Grön signal betyder Smaklig måltid! gul står för Var försiktig med och röd för Låt bli!. Det är viktigt att vi fortsätter äta fisk från de fiskbestånd som nyttjas på ett uthålligt sätt. Dels är fisk nyttig mat, dels ska fiskerinäringen inte minst den småskaliga och kustnära kunna leva vidare. Ta reda på varifrån fisken kommer WWFs fiskguide tar inte med alla fiskarter som finns i svensk handel men den täcker in några av de vanliga och mest populära fiskarna och skaldjuren för vardag och fest. Det dyker ständigt upp nya fiskar eller fisknamn i fiskdisken så fråga alltid om fiskens vetenskapliga namn, var fisken kommer ifrån och om den är hållbart fiskad eller odlad. Våga fråga! Som konsument bör man alltid försöka ta reda på så mycket som möjligt för att därmed visa intresse Det svenska fisket Sverige är inte någon stor fiskenation. Vi importerar drygt 80 procent av den fisk vi äter. Samtidigt exporteras en stor del av den svenskfångade fisken, bland annat gös, till länder som Frankrike, Tyskland och Holland. År 2008 fanns det totalt aktiva svenska fartyg som bedrev fiske till havs. Varje år fångas cirka ton fisk och skaldjur till ett försäljningsvärde runt en miljard kronor. De kommersiellt viktigaste arterna i saltvatten är sill/ strömming, torsk och räka. Det yrkesmässiga sötvattenfisket i Sverige uppgick år 2009 till totalt ton. De ekonomiskt mest betydelse fulla fiskarterna är gös, sötvattenkräfta, siklöja för löjrommen samt ål. Storleken på det svenska vatttenbruket är blygsam. Under 2009 odlades drygt 2 ton musslor och ton matfisk, varav nästan 90 procent är regnbåge. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 7

8 för produkter som är producerade på ett uthålligt sätt. Detta oavsett om de kommer från Sverige eller är importerade. Genom att göra medvetna val kan vi alla medverka till att fiskerinäringen på ett mer varsamt sätt utnyttjar havets värdefulla resurser. Då kan vi fortsätta att njuta av havets läckerheter samtidigt som det bedrivs ett lönsamt fiske. Här kan alla vara med och dra åt rätt håll! Fiskets miljöeffekter Alla fiskemetoder har direkta eller indirekta effekter på miljön. Ett exempel är det omfattande torskfisket i Östersjön som har skapat en obalans i ekosystemet som kan vara svår att komma till rätta med. Tack vare en mer långsiktig förvaltning av torsken med begränsat fiske och en rejäl minskning av det illegala fisket de senaste fyra åren har situationen för torsken i Östersjön förbättrats. De positiva effekterna av naturligt saltvatteninflöde genom höst och vårstormar har också haft stor betydelse. Oavsiktliga bifångster av till exempel småfisk, tumlare, sköldpaddor och havsfåglar är också ett stort problem. De fastnar i fiskeredskapen, och för vissa arter är dödligheten så hög att den hotar deras överlevnad. Nya selektiva redskap behövs alltså. Ytterligare ett bekymmer är att mängder av små, unga individer fångas innan de hunnit fortplanta sig. Dessutom har vissa fiskemetoder katastrofala effekter på havens ekosystem. Trålar som släpas över havsbotten kan skada bottnarna och de organismer som lever där. Svartfiske Illegalt, icke rapporterat och oreglerat fiske (IUU Illegal, Unreported and Unregulated) är ett stort regionalt och globalt problem. Fisket på öppet hav är dåligt reglerat och svårt att bevaka och problemen med till exempel bifångster och ödeläggelse av känsliga havsbottnar är stora. Visste du att? Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. Fiskeredskap som tappats från båtar fortsätter att fånga fiskar, marina däggdjur och fåglar under många år i så kallat spökfiske. I Nordsjön kastas mellan och ton fiskar och ryggradslösa djur tillbaka i havet varje år. I hela världen kastas upp - skattningsvis drygt 7 miljo - ner ton tillbaka i havet ett gigantiskt slöseri med resurser. Utkasten varierar från väldigt lite i Norge där det är förbjudet att kasta tillbaka fisk överbord till så mycket som 96 procent i vissa fisken efter tropisk räka. Flera fiskarter som fiskas kommersiellt i svenska vatten finns med på Artdatabankens rödlista över hotade arter, till exempel ål och håbrand (sillhaj). Totalt är 34 olika fiskarter rödlistade av Art databanken. 8 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

9 Sill är en av de mest populära fiskarterna hos svenskarna och bilden visar notfiske öster om Island. Omkring 30 procent av den totala globala fångsten beräknas komma från illegalt fiske. Svartfisket har en omfattande negativ inverkan på våra framtida möjligheter att bedriva ett uthålligt fiske. Genom att vi konsumenter ovetande köper dessa illegala produkter, bidrar vi till att driva fiskarter mot utrotning. Därför är det så viktigt med tydlig spårbarhet av den lagligt fångade fisken från fiskebåten, till hamnen och hela vägen till livsmedelsbutiken eller restaurangen. I Barents hav och Östersjön har det illegala fisket minskat betydligt under de senaste åren. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 9

10 Djuphavsfiske Djuphavsarter lever på mycket djupt vatten, från 400 meter och djupare. Många djuphavslevande fiskar är särskilt känsliga för överfiske eftersom de växer långsamt, blir könsmogna sent och inte förökar sig varje år. Det kan därför ta 30 till 60 år för en fiskart att återhämta sig från överfiske. Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. De flesta djuphavsarterna fiskas utanför säkra biologiska gränser, vilket innebär att man tar upp fler fiskar än vad som hinner födas och växa upp. Trots detta är fisket i stort sett oreglerat. Djuphavsfiske hotar även andra sårbara arter och viktiga livsmiljöer, bland annat genom bottentrålning som kan förstöra bottnar och korallrev. Ögonkorallen, Lophelia pertusa, lever i våra nordiska vatten på stora djup och har tagit stor skada av fiske efter bottenlevande arter som liten hälleflundra och djuphavskungsfisk. När korallreven en gång förstörts av trålning kan det ta flera tusen år innan de är återställda. Ögonkorallen växer endast cirka 6 mm om året och utanför norska kusten har man hittat rev som är över år gamla! Genom att undvika att köpa djuphavsfiskar kan du bidra till att trycket på dessa arter minskar! Märkning visar ursprung Det är den som saluför varan till exempel fiskhandlare, butikskedjor och restauranger som ansvarar för varans egenskaper. Säljaren ska kunna ge den information som behövs för att vi konsumenter ska kunna göra ett bra miljö val. Från den 1 januari 2002 gäller ett EU-direktiv som innebär att alla fisk- och skaldjursprodukter som saluförs inom EU ska kunna spåras med vetenskapligt namn, enligt det system som Carl von Linné tog fram, och med vedertagna handelsnamn. Märkningen ska även informera om var fisken fångats i sötvatten eller i havet och i så fall i vilket havsområde, alternativt var fisken har odlats. Många EU-länder och handlare tar fortfarande inte de Den atlantiska soldatfisken blir könsmogen först kring 25 års ålder och är mycket känslig för överfiske. Exempel på djuphavsfiskar i butiken är: Lubb Brosme brosme Kungsfisk/uer Sebastes marinus, S. mentella Skoläst Coryphaenoides rupestris Långa Molva molva Moratorsk Mora moro Liten hälleflundra eller blåkveite Reinhardtius hippoglossoides Atlantisk soldatfisk Hoplostethus atlanticus 10 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

11 Lophelia pertusa, kallvattenkorallen som lever i våra nordliga vatten, hotas av bottentrålning efter djuphavslevande arter. här reglerna på allvar. Fråga var fisken kommer ifrån och hur den är fångad! Misstänker du att en förpackning inte innehåller den fisk som står på paketet, anmäl det till Konsumentverket eller till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, som ansvarar för livsmedelskon - t rollen i butikerna. För att undvika oklarheter om vad det egentligen är för fisk du köper kan du titta på den så kallade Fisklistan, en förteckning över vedertagna svenska och vetenskapliga fisknamn. Fisklistan finns på Livsmedelsverkets hemsida Vill du veta mer om olika fångstmetoder och fiskeredskap, besök wwf.se Visste du att? Det finns cirka kända och beskrivna fiskarter i världen. Bara 70 av Sveriges 250 fiskarter fiskas för konsumtion. Mellan 20 och 25 procent av den totala världsfångsten av fisk och skaldjur går till produktion av fiskmjöl och fiskolja, som huvudsakligen används till djurfoder, bland annat för fiskodling. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 11

12 EU och fisket Inom EU regleras fisket främst genom den gemensamma fiskeripolitiken, GFP, som ska reformeras och beslutas Läget för de vilda fiskbestånden är allvarligt och WWF arbetar för att politiken ska förändras i grunden och skydda både de vilda bestånden och havens unika ekosystem. Långsiktig förvaltning av alla bestånd med hänsyn till ekosystemen och försiktighetsprincipen måste införas senast år I dag har endast ett fåtal av EUs 96 kommersiella bestånd förvaltningsplaner. Det saknas dessutom effektiv kontroll mot illegalt fiske och bifångster i många områden. Skadliga fiskesubventioner måste upphöra. Enligt ny uppskattning kan EUs flotta i dag fiska 2 3 gånger mer än vad haven kan producera. Trots överfisket har yrkesfiskare fått fortsatt stöd till fiskebåtar och skattelättnader på bränsle. I dag beslutas fångsterna inom EU genom politiska kvotförhandlingar mellan medlemsländerna. Besluten följer sällan de råd Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ger för hur mycket fisk som kan fiskas utan negativ påverkan på bestånden. Kohandeln med fiskekvoterna har lett till att över 70 procent av Europas kommersiella fiskbestånd är överfiskade och att EU nu med sina 70 procent importerad fisk är världens största fiskimportör. Genom att kortsiktiga ekonomiska och sociala intressen har fått gå före bärkraftiga bestånd har fiskepolitiken haft negativ påverkan på havens ekosystem och underminerat fiskets ekonomiska värde. För att nå målen om hållbara fiskbestånd är det nödvändigt att ha lågsiktiga förvaltningsplaner. WWF arbetar för att alla bestånd ska ha sådana planer. 12 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

13 WWF arbetar för att: EUs nya fiskepolitik ska slå fast att alla kommersiella bestånd ska förvaltas inom långsiktiga, ekosystembaserade förvaltningsplaner senast 2015 fiskeflottan ska minskas och anpassas till ett balanserat uttag av fiskbestånden och att yrkesfisket ska vara ekonomiskt och miljömässigt hållbart subventioner ska bara ges till miljöförbättrande åtgärder som till exempel redskap som minskar bifångster bekämpa illegalt fiske genom ökad fiskekontroll och spårbarhet av fisk från båt till tallrik europeiska fiskare som fiskar utanför EUs vatten ska följa europeisk lagstiftning öka miljöcertifieringen av fiske och fiskprodukter. Ansvar även utanför europeiska vatten I takt med att fisken försvinner från Europas fiskevatten förflyttar sig europeiska fiskebåtar till Afrikas kuster där förvaltning och kontroll ofta saknas. En fjärdedel av den fisk som tas upp av fiskare från EU fångas utanför Europa. WWF anser att även detta fiske ska bedrivas på ett respektfullt och hållbart sätt så att lokalbefolkningen garanteras god tillgång till matfisk. Våra hav är i kris. EUs fiskelagar måste ändras. Vi vill att EU ska: skydda våra hav stoppa överfisket och skadliga fiskmetoder rädda fiskesamhällen och framtida jobb. Skriv på WWFs namninsamling på wwf.se Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 13

14 Vi konsumenter kan göra skillnad! Som konsumenter kan vi bidra till en bättre havsmiljö och ett mer uthålligt fiske genom att välja fisk som är miljömärkt och fiskarter som inte är överfiskade. Titta också på storleken på den fisk du köper; många fiskar är så små att de inte har hunnit fortplanta sig. Fråga efter miljömärkta fiskprodukter! Miljömärkningen av varor gör det lättare för miljömedvetna konsumenter att välja lämpliga produkter. För fisk och skaldjur finns det produkter märkta med MSC och Krav som du kan fråga efter när du handlar. Under 2011 kommer även den internationella märkningen ASC för odlade arter. För alla tre märkningarna är det en oberoende part som genomför själva certifieringen. MSC MSC Marine Stewardship Council är en internationell stiftelse som certifierar och miljömärker fisk- och skaldjursprodukter. De har tagit fram regler för hur ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden, produktiviteten och de ekologiska processerna i havet ska bedrivas. Bland annat måste bifångsterna minimeras och goda arbetsförhållanden råda ombord. För att få använda MSCs märke på fisk- och skaldjursprodukter måste fisket ske enligt MSCs principer och kriterier. Av olika fisken, stora och småskaliga runt om i världen, är i dagsläget fler än 200 redan godkända eller undersöks för certifiering enligt MSC. Globalt finns mer än MSC-märkta fiskprodukter. Se WWF ger grönt ljus för MSCmärkt vildfångad Stillahavslax från Alaska och för norsk Kravodlad lax som finns i svenska butiker. ASC ASC Aquaculture Stewardship Council är en global hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter. ASC grundades 2009 och de första certifierade produkterna kommer på marknaden under Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

15 MSC-certifierat gösfiske bedrivs i Hjälmaren. Bland arterna som kan komma att certifieras finns bland annat lax, tilapia, tropisk räka och hajmal/pangasius. ASC ställer bland annat krav på arbetsförhållanden, ett ansvarsfullt användande av foderfisk och begränsningar av övergödande näringsämnen. Se KRAV Krav står för en hållbar livsmedelsproduktion och Kravmärkt fisk innebär att producenten följer organisationens regler. I slutet av 1990-talet utvecklade Krav och dess norska systerorganisation Debio regler för odling av laxfiskar. I dag kan man köpa Kravmärkt lax från Norge. Krav har också regler för vildfångad fisk och skaldjur som fokuserar på säkra metoder, hållbara bestånd, låg klimatpåverkan och spårbarhet. Se Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 15

16 Blåfenad tonfisk, Thunnus thynnus, är den mest kända i tonfisksläktet. Arten lever både i östra och västra Atlanten och var vanlig längs svenska västkusten på talet men har under senare år inte påträffats alls i svenska vatten. Blåfenad tonfisk klassas som akut utrotningshotad. 16 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

17 Allmänna tips för miljövänliga inköp Köp miljömärkt fisk enligt MSC och Krav när det finns. Kontrollera ursprunget på alla fiskprodukter. Köp rätt storlek på fisken. Det är viktigt att fiskarna hinner fortplanta sig åtminstone en gång innan de fångas. Fråga därför efter fisk som är större än minsta lekstorleken (se storlekar i rekommendationerna). Fråga efter fisk och skaldjur som fångats med selektiva redskap, det vill säga fiskfällor, burar för kräftor och krabbor och trålar som inte fångar småfisk och annan oönskad bifångst. Våga pröva något nytt! Variera inköpen i fiskdisken så bidrar du till att trycket minskar på populära och överfiskade arter. Undvik djuphavslevande arter då de växer långsamt. De är extra känsliga för överfiske och djuphavsfisket är fortfarande i stort sett oreglerat. Köp inte fisk och skaldjur som finns med på Art - data bankens lista över hotade arter, den så kallade rödlistan, till exempel hälleflundra, ål, vissa hajar. Se Fråga efter lokalt fångad fisk eftersom det gynnar småskaligt kustnära fiske eller fisket i sjöar nära dig. Förhoppningsvis är också fisken färskare. Våga fråga men bli inte nedslagen om du inte får de svar du önskar. Många som säljer fisk och skaldjur känner inte till fiskars biologi eller fiskets miljöeffekter. Genom att ställa frågor kan du bidra till att öka intresset för och påverka utvecklingen mot ett mer miljömässigt hållbart fiske. Många av oss älskar Havets frukter, men det gäller att välja rätt. På sidorna presenteras musslor och skaldjur närmare. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 17

18 18 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

19 Fisk är både gott och nyttigt I den här guiden har vi listat några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött ger den en vägledning för oss konsumenter. Grön signal betyder Smaklig måltid!, gul står för Var försiktig med! och röd signal för Låt bli!. Färgmärkningarna gäller de arter vi konsumerar här i Sverige. I takt med att situationen för de olika arterna förändras, kan rekommen dationerna komma att ändras. Fisk är nyttigt! Många av oss äter så pass lite fisk att vi faktiskt skulle må bättre om vi åt mer, och det gäller även fisk från Östersjön. För sötvattenfisk gäller det för oss konsumenter att försäkra oss om att fisken inte kommer från sjöar med för höga kvicksilverhalter, dioxiner eller andra miljögifter. Kommersiellt fiske förekommer oftast inte i så kallade svartlistade sjöar. Hjälmaren, Mälaren och alla näringsrika sjöar har inga besvärande halter av kvicksilver. Dioxinhalterna ligger strax under EUs gränsvärden när det gäller öring i Vänern och Vättern och för röding i Vättern. För gös, abborre och gädda i Mälaren ligger dioxinhalten på en hundradel av Livsmedelsverkets gränsvärde. Livsmedelsverket rekommenderar att gravida och ammande kvinnor begränsar sin konsumtion av vissa insjöfiskar och feta fiskar från Östersjön. Detta gäller även kvinnor i fertil ålder som tänker skaffa barn senare i livet. Mer information om Kostråd för gravida hittar du på Livsmedelsverkets hemsida Så hälsosam är fisken Protein: g per 100 g. Fett: Feta fiskar som makrill, sill, strömming och lax innehåller 5 25 g fett per 100 g. Magra fiskar som torsk och kolja har sitt fett lagrat i levern. Köttet innehåller därför ytterst lite fett, 0,3 0,5 g per 100 g fisk. Vitaminer: Fisk innehåller alla vitaminer utom vitamin C. Feta fiskar är särskilt rika på vitamin A, D och E. Mineralämnen: Fisk innehåller flertalet näringsmässigt viktiga mineraler, särskilt selen och jod. Fleromättat fett: En stor andel omega-3-fettsyror, som anses minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, finns i feta fiskar som sill, strömming, makrill och lax. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 19

20 Abborre Perca fluviatilis Abborren är en god matfisk. Förr använde man även ben och fjäll till lim och utsmyckningar. Abborren når sällan över tvåkilosstrecket, men kan väga upp till runt 4 kg. Abborren sägs nappa på allt och har därför länge varit populär i mete och sportfiske. Abborren lever i sjöar och floder i hela landet. Den finns också i det bräckta vattnet i Östersjön och i åmynningar på Västkusten. Nät, mjärdar, fällor, ryssjor och krok. Längs kusten i Bottenhavet och Bottenviken är bestånden någorlunda stabila. Längre söderut vid Östersjökusten är bestånden varierande och i vissa områden minskar de. Minskningen är störst i norra och egentliga Östersjön. I insjöarna är bestånden ofta i gott skick. Visste du att? I sura och näringsfattiga sjöar eller skogstjärnar finns ofta stora mängder småvuxna abborrar, så kallade tusenbröder. I fritidsfisket fångas cirka nio gånger mer abborre än i yrkesfisket. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna abborre från insjöar eller från småskaligt hållbart kustfiske. Rekommendation: Gult ljus Gäller för odlad abborre och abborre från Östersjön. 20 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

21 Alaska pollock Theragra chalcogramma Alaska pollock tillhör torskfamiljen och är med sina tre ryggfenor och skäggtöm lik torsken. Alaska pollock lever på grunt vatten, ned till 200 meters djup, men vandrar mellan botten och ytan. Det är en relativt snabbväxande fisk, som främst lever på krill, andra små skaldjur och fisk. Alaska pollock utgör basen för ett av världens största fisken. Den fiskas framför allt av Japan, Korea, USA och Ryssland. Honorna tas ofta under parningsperioden för rommens skull, medan fiskköttet används i fiskpinnar, filéer för snabbmat och i imitation av krabbkött surimi. Alaska pollock är norra Stilla Havets motsvarighet till vår egen torsk och lever i de kalla vattnen utmed den amerikanska västkusten och den asiatiska östkusten. Trålning. Mycket av fisken bereds direkt på fartygen och landas som frysta produkter. Bestånden av Alaska pollock är relativt stabila och några av bestånden förvaltas så väl att de har blivit MSC-certifierade. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Fråga efter MSC-certifierad Alaska pollock. Rekommendation: Gult ljus Gäller övriga fisken av Alaska pollock. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 21

22 Gädda Esox lucius Gäddan är en rovfisk som nästan uteslutande lever av annan fisk, inte sällan av andra gäddor. Gäddan kan ta byten som är upp till en tredjedel av dess egen vikt. Gäddan kan bli 1,5 meter lång och väga mer än 25 kg men sådana exemplar är mycket ovanliga. Det svenska yrkes- och husbehovsfisket efter gädda har minskat och den har i dag störst betydelse inom sportfisket. En del av den gädda som trots allt fångas exporteras till Centraleuropa. Gäddan finns i sjöar men inte i fjällsjöar i åar och brackvatten längs Östersjökusten. Den håller gärna till i vassruggar och på grunt vatten invid stränderna. Gäddan leker i mars maj på översvämmade strandängar och i grunda vikar. Nät, ryssjor, långrev och andra krokredskap. I insjöarna är bestånden av gädda ofta i gott skick. Bestånden är relativt stabila, men tillgänglig information visar att fisketrycket är relativt högt och att bestånden av gädda i mindre skyddade kuststräckor och ytterskärgårdar är svaga. Fångsterna i egentliga Östersjön är i dag en femtedel jämfört med mitten av nittiotalet. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna gädda från insjöar eller från småskaligt hållbart kustfiske. Rekommendation: Gult ljus Undvik gädda från kusten av egentliga Östersjön. Köp inte gädda som är mind re än 40 cm eller större än 75 cm. 22 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

23 Gös Sander lucioperca Gösen är i dag en av de viktigaste insjöarterna för yrkesfisket och en uppskattad matfisk. Den trivs bäst i ganska grumliga, näringsrika sjöar eller på djupare vatten. Gösen är en rovfisk med synen anpassad till jakt i mörkt eller grumligt vatten, då den smyger sig på sitt byte. Den lever på småfisk, framför allt nors. Gösar kan växa sig mycket stora, över 1 meter och 15 kg i vikt, men sådana exemplar är ovanliga. Gösen lever framför allt i Mälarens och Hjälmarens vattensystem, samt i de flesta större och djupare insjöarna från Skåne och upp till Mellansverige. Den förekommer också längs hela ostkusten. Ryssjor, mjärdar, nät och krokredskap. Mycket god status i Hjälmaren och en ökning i flera mindre och näringsrika sjöar. Relativt stabila bestånd finns i Vänern och Mälaren. Gösbestånden i Östersjön varierar mycket i olika fiskeområden längs kusten. Vid Upplandskusten visar gösbeståndet tecken på ett mycket högt fisketryck. Antalet individer över minimimåttet har minskat med nästan 98 procent de senaste tio åren. Rekommendation: Grönt ljus MSC-certifierat gösfiske finns bara i Hjälmaren. Där är det endast tillåtet att ta upp gös som klarar minimimåttet 45 cm, vilket har föreslagits för Mälaren och även tillämpas i ett antal mindre sjöar med gös. Alla gösbestånd bör förvaltas på liknande sätt som det i Hjälmaren. Rekommendation: Gult ljus All övrig gös från Europa. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 23

24 Hajmal/pangasius Pangasius hypophthalmus Hajmal är handelsnamnet på en fiskart som ofta hittas i fiskdisken och på restaurang. Men för att den ska låta mer attraktiv kallas den i handeln ofta efter första delen av det vetenskapliga namnet, pangasius. Tilapia är en annan tropisk fisk som tillhör ciklidfamiljen. Hajmal är en tropisk sötvattenfisk som är lätt att odla. Odlingen av hajmal har ökat explosionsartat de senaste åren. En annan tropisk odlad art är tilapia, Orechromis niloticus, O. mossambicus, O. aureus. Tilapia kommer ursprungligen från Afrika och har odlats i över år. stora. Bristfällig förvaltning av odlingsenheterna och användning av kemikalier förorenar närområdena. Uttag av foderfisk i lokalt fiske utarmar andra fiskbestånd i Asien. Foderfisk kommer också från andra havsområden. Hajmal härstammar från Mekongflodens vattensystem i Sydostasien där den även odlas. Den odlas i stora delar av Asien liksom tilapia och de odlade fiskarna exporteras huvudsakligen till Europa. Odlingsmetod Traditionellt odlades hajmal i jorddammar men det blir allt vanligare med flytande nätkassar direkt i floderna. Tilapia odlas ofta i dammar eller sjöar. Det finns ingen formell uppskattning för bestånd av vild hajmal, men de anses inte Rekommendation: NY KATEGORI PÅ VÄG MOT CERTIFIERING I december 2010 gjordes ett avtal mellan WWF och Vietnams fiskeindustri där certifierad hajmal successivt ska öka från 0,5 procent till minst 75 procent år Genom överenskommelsen blir hajmal utan färg i kategorin på väg mot certifiering till dess den är ASC-certifierad, vilket delar av odlingen blir under ASC-certifiering ger grönt ljus. Rekommendation: Rött ljus Konventionellt odlad tilapia från Asien. 24 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

25 Havskatt Anarhichas lupus Lupus, det vetenskapliga artnamnet, betyder varg och syftar på den breda munnen med de kraftiga tänderna. Tänderna används för att krossa tjockskaliga djur som musslor, krabbor och sjöborrar. Detta sliter hårt på tänderna som byts ut varje vinter. Havskatten kallas också havsvarg eller havskuse. I handeln kallas den ibland kotlettfisk. Under vintern föredrar havskatten den steniga och hårda bottnen på meters djup medan den på sommaren förflyttar sig till grundare vatten, på meters djup. Vuxna havskatter är enslingar som håller sig till klippskrevor. I regel är den gråbrun med mörkare tvärband längs sidorna och en avrundad nos. Havskatten har en ålliknande kroppsform med en ryggfena som börjar vid huvudet och slutar vid stjärtspolen. Den kan bli upp till 125 cm lång och väga drygt 25 kg. Nordatlanten från Spetsbergen till Amerikas nordöstra kust samt ner till Medelhavet och Biscayabukten. Finns även i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak och ända in till Öresund. Odlas också i Norge. Snurrevad och krok samt som bifångst i annat trålfiske. Havskatt fiskas huvudsakligen som bifångst. På senare år har landningarna minskat avsevärt från ton på 1980-talet till drygt 100 ton. Rekommendation: Rött ljus Havskatten är starkt hotad enligt Artdatabankens rödlista. Bristande kunskap om beståndsstatus och ett oreglerat fiske gör att havskatt bör undvikas. Fisken har långsam återhämtningsförmåga efter överfiske. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 25

Fisk till middag? fiskguide. WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjätte upplagan

Fisk till middag? fiskguide. WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjätte upplagan fiskguide Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Sjätte upplagan Fisk till middag? Fisk är nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av

Läs mer

B A K D A BAKSIDA. Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Fjärde upplagan

B A K D A BAKSIDA. Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Fjärde upplagan B A K SI D A BAKSIDA Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fjärde upplagan WWFs rekommendationer för fisk och skaldjur Smaklig måltid! Dessa arter

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN

WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN 2015 Välkommen till WWFs fiskguide Du som konsument kan bidra till mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra ett medvetet val när du köper fisk

Läs mer

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter FISKGUIDE 2014 Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fisk till middag? Alla kon sumenter kan bidra till ett mer uthålligt fiske

Läs mer

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter FISKGUIDE 2014 Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fisk till middag? Alla kon sumenter kan bidra till ett mer uthålligt fiske

Läs mer

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips FISK & SkalDJUR kunskap och sunda tips Fisk och skaldjur sedan urminnes tider Generationer har fått höra att man ska äta fisk för att bli intelligent det kan låta som en skröna men rekommendationen gäller

Läs mer

Lätta Fiskskolan från A-Ö

Lätta Fiskskolan från A-Ö Lätta Fiskskolan från A-Ö När är det säsong för röding? Kan hälleflundran ätas rå? Hur tillreder man krabba? Vilka fiskar passar bäst på grillen? Hur fet är en lax? I Lätta Fiskskolan kommer du att få

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Fisk och skaldjur Om hur du handlar fisk och skaldjur från hållbara fiskebestånd.

Fisk och skaldjur Om hur du handlar fisk och skaldjur från hållbara fiskebestånd. Fisk och skaldjur Om hur du handlar fisk och skaldjur från hållbara fiskebestånd. Med 10 fina fiskrecept! Vi gör det enkelt att välja miljövänligt! Överfiskning är ett stort hot mot världens hav och sjöar.

Läs mer

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan Vill du veta mer? av Mikael Cullberg och Robert Jakobsson Havssköldpaddor Det finns sex olika slags havssköldpaddor. De lever mest i varma hav, men vissa

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Vattenbruk. Oceanografi

Vattenbruk. Oceanografi 217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

HAVETS GÅVOR. Fina fiskar & vassa knivar

HAVETS GÅVOR. Fina fiskar & vassa knivar HAVETS GÅVOR Fina fiskar & vassa knivar Fina fiskar Sedan 2008 är Menigo en färskvaruleverantör. Vi började med att sälja frukt & grönt och har under åren utvecklat utbudet till kött & chark, mejerier,

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Geografi, årskurs 7 elevuppgifter

Geografi, årskurs 7 elevuppgifter Geografi, årskurs 7 elevuppgifter Tag fram en atlas. 1. I vilka hav fiskar svenska fiskare? Leta upp: Bottenhavet Östersjön Kattegatt Skagerrak Nordsjön 2. Reflektionsuppgift: Studera djupen i de olika

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Råd om mat till dig som är gravid

Råd om mat till dig som är gravid Råd om mat till dig som är gravid LIVSMEDELS VERKET Under graviditeten börjar många fundera över sina matvanor. Kanske gäller det även dig. Tidigare har du bara behövt tänka på dig själv. Nu ska du bry

Läs mer

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE REFORMERA DET EUROPEISKA FISKET FÖR ATT GYNNA FISKAR, FISKARE OCH FISKEINDUSTRIN En av dagens stora utmaningar när en hållbar Europeisk

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1 Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar

Läs mer

Frågor - och svar...

Frågor - och svar... Frågor - och svar... Generella frågeställningar Är färskt bättre än fryst? Nej, detta är en myt. I vissa fall har de frysta produkterna t.o.m ett högre näringsvärde än de färska. Är fryst bättre än färskt?

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Abba GoBlue Fiskerapport 2009

Abba GoBlue Fiskerapport 2009 Abba GoBlue Fiskerapport 2009 Innehållsförteckning s4 Senaste nytt Stora och små miljöframsteg från det gångna året. Med stolthet presenterar vi vår nya fiskepolicy, KRAV-märkta sillar och ett nytt spännande

Läs mer

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAKTA OM ALBYSJÖN...4 TYRESÖ FISKEVÅRDSFÖRENING...5 ABBORRE...6 BJÖRKNA...7

Läs mer

Abba GoBlue. Fiskerapport 2011

Abba GoBlue. Fiskerapport 2011 Abba GoBlue Fiskerapport 2011 Abba GoBlue Abba Seafoods historia är ett med havets. I 170 år har vi levt i dess absoluta närhet. Därför vet vi att havets villkor ständigt förändras och att vi måste förändras

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet. Torsken är på väg att försvinna i Västerhavet

Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet. Torsken är på väg att försvinna i Västerhavet Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet David Forssander Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

FAKTA OM FISK & SKALDJUR

FAKTA OM FISK & SKALDJUR FAKTA OM FISK & SKALDJUR Fakta om Fisk & Skaldjur I Sverige har vi 87.000 sjöar (9% av Sveriges yta är täckt av insjövatten) och en av världens längsta kustlinjer. Inte undra på att här finns rika fisktraditioner

Läs mer

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29 Flik 5 Regleringar av fiske Som fisketillsynsman har man många regler att hålla reda på och som ska tillsynas. I Sverige finns det tre olika nivåer av statliga regler. I grunden finns det lagar vilka stiftas

Läs mer

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Fiske i 2014/15 Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Sportfiske i Oskarshamn Oskarshamns kommun är omgärdat av spännande fiskevatten.

Läs mer

AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING KAPITEL 16

AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING KAPITEL 16 6 AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING Anmärkning. Med pelletar förstås i denna avdelning små cylindrar, kulor e.d. som agglomererats

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

GALLERI. text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer. icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo. höst 2015 icon 101

GALLERI. text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer. icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo. höst 2015 icon 101 GALLERI icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer höst 2015 icon 101 Fisk och skaldjur spelar en viktig roll för den japanska matkulturen. Fiskmarknaden

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden

Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Sammanfattning av rapporter 2008/09:RFR4 och 2009/10:RFR2 Miljö- och jordbruksutskottet Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Produktion: Riksdagens informationsenhet,tryck: Riksdagstryckeriet

Läs mer

TOBIAS JANSSON CAROLINE PETERSSON KRISTEN POLICY

TOBIAS JANSSON CAROLINE PETERSSON KRISTEN POLICY Den globala boomen för sushi de senaste decennierna stavas snyggt, snabbt och hälsosamt. Men den perfekta fräschören har en destruktiv baksida i form av utfiskning och likriktning. Vad kan få sushibranschen

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Störar Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Fem rader med stora benplattor: längs ryggraden, mellan rygg och kroppssidorna samt mellan kroppssidorna och buken. Fyra skäggtömmar framför

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS FIFS 1994:14 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap 1 Senast uppdaterad 2011-07-01 Observera att endast

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Fiskar och fiske i Sverige

Fiskar och fiske i Sverige Skarpsill (Sprattus sprattus) Finns från Östersjön till Nordsjön och i norra Medelhavet. Sill och skarpsill är olika arter fast de kan vara ganska lika upp till 12 cm. Ligger ryggfenan bakom bukfenan är

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Fiske påp. norra Island Maj Juni Arter. Torsk. Hälleflundra. Marulk. Havskatt, randig. Havskatt, fläckig

Fiske påp. norra Island Maj Juni Arter. Torsk. Hälleflundra. Marulk. Havskatt, randig. Havskatt, fläckig Fiske påp Maj Juni Arter Torsk Hälleflundra Marulk Havskatt, randig Havskatt, fläckig Fiske påp Juli Augusti September Under sommarmånaderna kan du fiska som på våren, men det är lite svårare att fånga

Läs mer

Pigghajen. Biologi. 20 Sportdykaren nr 2 2005

Pigghajen. Biologi. 20 Sportdykaren nr 2 2005 Biologi Pigghajen är vår absolut vanligaste haj. Man känner lätt igen den på att den till skillnad från de flesta andra nordiska hajar saknar analfena. Pigghajen Text och foto: Anders Salesjö vår vanligaste

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

att förvalta havsmiljön

att förvalta havsmiljön Så mår havet att förvalta havsmiljön Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar har vi fått vänja oss vid. Våra hav mår

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Råvaruskola om fisk. Godaste hemlagade fiskpinnen vinner! Anmäl din klass nu på www.barnensmatskola.se. www.barnensmatskola.se

Råvaruskola om fisk. Godaste hemlagade fiskpinnen vinner! Anmäl din klass nu på www.barnensmatskola.se. www.barnensmatskola.se Råvaruskola om fisk Godaste hemlagade fiskpinnen vinner! Anmäl din klass nu på www.barnensmatskola.se www.barnensmatskola.se Välkommen till vår fiskskola! Här hittar du fakta om fisk, olika arter, hur

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 21.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 223/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 793/2013 av den 20 augusti 2013 om åtgärder avseende Färöarna

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön 2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Ålen Det är ditt fel! säger mannen från Glass Eels Limited oväntat, och pekar med ett egendomligt, liksom generat leende på mig där jag sitter på första raden i hörsalen på Observatoriemuseet i Stockholm.

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Torsk som råvara. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för hushållsvetenskap. Köksmästares resonemang kring inköp, samt torskdebattens påverkan.

Torsk som råvara. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för hushållsvetenskap. Köksmästares resonemang kring inköp, samt torskdebattens påverkan. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för hushållsvetenskap Torsk som råvara Köksmästares resonemang kring inköp, samt torskdebattens påverkan. Madeleine Hedenlo Tomas Szyszkiewicz Examensarbete 10 poäng

Läs mer

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter. LLU Öresund/Skåne NV 3. Strategins framtagning. (600/1000 tecken) För fiskets del vilar strategin på en SWOT-analys (bilaga 1) framtagen av fiskeridirektör Johan Wagnström vid Länsstyrelsen Skåne i samråd

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer