Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjunde upplagan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjunde upplagan"

Transkript

1 fiskguide Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Sjunde upplagan

2

3 Fisk till middag? Fisk är nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av att äta mer fisk. Problemet är att 80 procent av världens fiskbestånd är fullt ut nyttjade eller hotas av överfiskning. Att vi måste återställa balansen är inte bara en fråga om människans önskan att kunna äta fisk även i framtiden. Det är också viktigt för ekosystemen och hela den biologiska mångfalden i våra sjöar och hav. I Världsnaturfonden WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk- och skaldjursprodukter får du som konsument mer information om fisk och skaldjur samt vägledning i hur du kan göra för att välja rätt fisk med tanke på miljön. I Sverige äter vi omkring 16 kg fisk per person och år. De mest populära är lax, torsk och sill. Det kan vara svårt för oss konsumenter att välja rätt fisk, eftersom även gul- och rödmärkta fiskar kan ligga i fiskdisken. Så här gäller det att vara extra vaksam.

4 Innehållsförteckning WWFs konsumentguide för fiskoch skaldjursprodukter 6 EU och fisket 12 Vi konsumenter kan göra skillnad 14 Allmänna tips för miljövänliga inköp 17 Fisk är både gott och nyttigt 19 Abborre 20 Alaska pollock 21 Gädda 22 Gös 23 Hajmal/pangasius, tilapia 24 Havskatt 25 Hoki 26 Hälleflundra, liten hälleflundra 27 Kolja 28 Kummel och kapkummel 29 Kungsfisk/uer 30 Lake 31 Lax, stillahavslax 32 Långa 33 Makrill 34

5 Marulk 35 Piggvar, slätvar 36 Regnbåge, röding, öring 37 Rödspätta/rödspotta 38 Sej 39 Sik 40 Siklöja 41 Sill och strömming 42 Skarpsill 43 Skrubbskädda 44 Tonfiskar, svärdfisk 45 Torsk 46 Tunga, bergtunga, rödtunga 47 Ål 48 Hajar och rockor 49 Skaldjur för vardag och fest 50 Blåmusslor och ostron 51 Havskräfta 52 Hummer 53 Krabba, kungskrabba 54 Nordhavsräka 55 Sötvattenkräftor 56 Tropiska räkor 57 Det här gör Världsnaturfonden WWF 58

6 Trålfisket är en vanlig syn på Nordsjön. Trålar som släpas över havsbotten har direkt negativa effekter på miljön och olika havsarter. WWFs konsumentguide för fisk- och skaldjursprodukter Om vi ska kunna fortsätta äta fisk behöver vi lära oss mer om hur vi ska nyttja haven och sjöarna på ett sätt som behåller balansen i ekosystemen och bevarar den biologiska mångfalden. Alltför länge har vi levt som om haven vore outtömliga, men i takt med att fiskefartygen blivit fler, större och mer effektiva, så har tillgången på vildfångad fisk fortsatt att bli allt sämre. Det går helt enkelt inte att fiska hur mycket som helst ändå fortsätter överfis- Visste du att? Drygt 80 procent av den fisk vi äter i Sverige är importerad. Vi svenskar äter cirka 16 kg fisk och 85 kg kött per person och år enligt Jordbruksverket. Mest populära är lax, torsk och sill. Insjöfisket svarar för 0,7 procent av Sveriges fiskfångs ter men står för 6 procent av fiskets ekonomiska värde. Vanliga efterfrågade sötvatten arter är abborre, gös och sötvattenkräfta. 6 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

7 ket. En del i skulden har de bidragssystem som gör att fiskefartygen kan fortsätta trots att själva fisket inte lönar sig. Ett annat skäl är att de forskare, som länge varnat för negativ utveckling, har fått tala för döva öron men i vissa fall finns dock gehör. WWFs uppgift är bland annat att arbeta för bevarandet av den biologiska mångfalden på vår jord. Med det menas hela den komplicerade väv där alla djur- och växtarter ingår. Om vi till exempel fiskar ut torsken, så innebär det inte bara att vi människor förlorar en god matfisk. Den ekologiska balansen i havet rubbas och en mängd andra arter drabbas. För att rädda det som räddas kan, bör fiske och konsumtion av vissa fiskarter minska eller upphöra en tid, så att de kan återhämta sig innan det är för sent. Dröjer vi för länge kan skadorna bli omöjliga att reparera under flera generationer framöver om det överhuvudtaget går. Grönt, gult och rött vägleder I den här fiskguiden har vi tagit upp några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött hjälper fiskguiden dig som är konsument att göra kloka val. Grön signal betyder Smaklig måltid! gul står för Var försiktig med och röd för Låt bli!. Det är viktigt att vi fortsätter äta fisk från de fiskbestånd som nyttjas på ett uthålligt sätt. Dels är fisk nyttig mat, dels ska fiskerinäringen inte minst den småskaliga och kustnära kunna leva vidare. Ta reda på varifrån fisken kommer WWFs fiskguide tar inte med alla fiskarter som finns i svensk handel men den täcker in några av de vanliga och mest populära fiskarna och skaldjuren för vardag och fest. Det dyker ständigt upp nya fiskar eller fisknamn i fiskdisken så fråga alltid om fiskens vetenskapliga namn, var fisken kommer ifrån och om den är hållbart fiskad eller odlad. Våga fråga! Som konsument bör man alltid försöka ta reda på så mycket som möjligt för att därmed visa intresse Det svenska fisket Sverige är inte någon stor fiskenation. Vi importerar drygt 80 procent av den fisk vi äter. Samtidigt exporteras en stor del av den svenskfångade fisken, bland annat gös, till länder som Frankrike, Tyskland och Holland. År 2008 fanns det totalt aktiva svenska fartyg som bedrev fiske till havs. Varje år fångas cirka ton fisk och skaldjur till ett försäljningsvärde runt en miljard kronor. De kommersiellt viktigaste arterna i saltvatten är sill/ strömming, torsk och räka. Det yrkesmässiga sötvattenfisket i Sverige uppgick år 2009 till totalt ton. De ekonomiskt mest betydelse fulla fiskarterna är gös, sötvattenkräfta, siklöja för löjrommen samt ål. Storleken på det svenska vatttenbruket är blygsam. Under 2009 odlades drygt 2 ton musslor och ton matfisk, varav nästan 90 procent är regnbåge. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 7

8 för produkter som är producerade på ett uthålligt sätt. Detta oavsett om de kommer från Sverige eller är importerade. Genom att göra medvetna val kan vi alla medverka till att fiskerinäringen på ett mer varsamt sätt utnyttjar havets värdefulla resurser. Då kan vi fortsätta att njuta av havets läckerheter samtidigt som det bedrivs ett lönsamt fiske. Här kan alla vara med och dra åt rätt håll! Fiskets miljöeffekter Alla fiskemetoder har direkta eller indirekta effekter på miljön. Ett exempel är det omfattande torskfisket i Östersjön som har skapat en obalans i ekosystemet som kan vara svår att komma till rätta med. Tack vare en mer långsiktig förvaltning av torsken med begränsat fiske och en rejäl minskning av det illegala fisket de senaste fyra åren har situationen för torsken i Östersjön förbättrats. De positiva effekterna av naturligt saltvatteninflöde genom höst och vårstormar har också haft stor betydelse. Oavsiktliga bifångster av till exempel småfisk, tumlare, sköldpaddor och havsfåglar är också ett stort problem. De fastnar i fiskeredskapen, och för vissa arter är dödligheten så hög att den hotar deras överlevnad. Nya selektiva redskap behövs alltså. Ytterligare ett bekymmer är att mängder av små, unga individer fångas innan de hunnit fortplanta sig. Dessutom har vissa fiskemetoder katastrofala effekter på havens ekosystem. Trålar som släpas över havsbotten kan skada bottnarna och de organismer som lever där. Svartfiske Illegalt, icke rapporterat och oreglerat fiske (IUU Illegal, Unreported and Unregulated) är ett stort regionalt och globalt problem. Fisket på öppet hav är dåligt reglerat och svårt att bevaka och problemen med till exempel bifångster och ödeläggelse av känsliga havsbottnar är stora. Visste du att? Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. Fiskeredskap som tappats från båtar fortsätter att fånga fiskar, marina däggdjur och fåglar under många år i så kallat spökfiske. I Nordsjön kastas mellan och ton fiskar och ryggradslösa djur tillbaka i havet varje år. I hela världen kastas upp - skattningsvis drygt 7 miljo - ner ton tillbaka i havet ett gigantiskt slöseri med resurser. Utkasten varierar från väldigt lite i Norge där det är förbjudet att kasta tillbaka fisk överbord till så mycket som 96 procent i vissa fisken efter tropisk räka. Flera fiskarter som fiskas kommersiellt i svenska vatten finns med på Artdatabankens rödlista över hotade arter, till exempel ål och håbrand (sillhaj). Totalt är 34 olika fiskarter rödlistade av Art databanken. 8 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

9 Sill är en av de mest populära fiskarterna hos svenskarna och bilden visar notfiske öster om Island. Omkring 30 procent av den totala globala fångsten beräknas komma från illegalt fiske. Svartfisket har en omfattande negativ inverkan på våra framtida möjligheter att bedriva ett uthålligt fiske. Genom att vi konsumenter ovetande köper dessa illegala produkter, bidrar vi till att driva fiskarter mot utrotning. Därför är det så viktigt med tydlig spårbarhet av den lagligt fångade fisken från fiskebåten, till hamnen och hela vägen till livsmedelsbutiken eller restaurangen. I Barents hav och Östersjön har det illegala fisket minskat betydligt under de senaste åren. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 9

10 Djuphavsfiske Djuphavsarter lever på mycket djupt vatten, från 400 meter och djupare. Många djuphavslevande fiskar är särskilt känsliga för överfiske eftersom de växer långsamt, blir könsmogna sent och inte förökar sig varje år. Det kan därför ta 30 till 60 år för en fiskart att återhämta sig från överfiske. Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. De flesta djuphavsarterna fiskas utanför säkra biologiska gränser, vilket innebär att man tar upp fler fiskar än vad som hinner födas och växa upp. Trots detta är fisket i stort sett oreglerat. Djuphavsfiske hotar även andra sårbara arter och viktiga livsmiljöer, bland annat genom bottentrålning som kan förstöra bottnar och korallrev. Ögonkorallen, Lophelia pertusa, lever i våra nordiska vatten på stora djup och har tagit stor skada av fiske efter bottenlevande arter som liten hälleflundra och djuphavskungsfisk. När korallreven en gång förstörts av trålning kan det ta flera tusen år innan de är återställda. Ögonkorallen växer endast cirka 6 mm om året och utanför norska kusten har man hittat rev som är över år gamla! Genom att undvika att köpa djuphavsfiskar kan du bidra till att trycket på dessa arter minskar! Märkning visar ursprung Det är den som saluför varan till exempel fiskhandlare, butikskedjor och restauranger som ansvarar för varans egenskaper. Säljaren ska kunna ge den information som behövs för att vi konsumenter ska kunna göra ett bra miljö val. Från den 1 januari 2002 gäller ett EU-direktiv som innebär att alla fisk- och skaldjursprodukter som saluförs inom EU ska kunna spåras med vetenskapligt namn, enligt det system som Carl von Linné tog fram, och med vedertagna handelsnamn. Märkningen ska även informera om var fisken fångats i sötvatten eller i havet och i så fall i vilket havsområde, alternativt var fisken har odlats. Många EU-länder och handlare tar fortfarande inte de Den atlantiska soldatfisken blir könsmogen först kring 25 års ålder och är mycket känslig för överfiske. Exempel på djuphavsfiskar i butiken är: Lubb Brosme brosme Kungsfisk/uer Sebastes marinus, S. mentella Skoläst Coryphaenoides rupestris Långa Molva molva Moratorsk Mora moro Liten hälleflundra eller blåkveite Reinhardtius hippoglossoides Atlantisk soldatfisk Hoplostethus atlanticus 10 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

11 Lophelia pertusa, kallvattenkorallen som lever i våra nordliga vatten, hotas av bottentrålning efter djuphavslevande arter. här reglerna på allvar. Fråga var fisken kommer ifrån och hur den är fångad! Misstänker du att en förpackning inte innehåller den fisk som står på paketet, anmäl det till Konsumentverket eller till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, som ansvarar för livsmedelskon - t rollen i butikerna. För att undvika oklarheter om vad det egentligen är för fisk du köper kan du titta på den så kallade Fisklistan, en förteckning över vedertagna svenska och vetenskapliga fisknamn. Fisklistan finns på Livsmedelsverkets hemsida Vill du veta mer om olika fångstmetoder och fiskeredskap, besök wwf.se Visste du att? Det finns cirka kända och beskrivna fiskarter i världen. Bara 70 av Sveriges 250 fiskarter fiskas för konsumtion. Mellan 20 och 25 procent av den totala världsfångsten av fisk och skaldjur går till produktion av fiskmjöl och fiskolja, som huvudsakligen används till djurfoder, bland annat för fiskodling. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 11

12 EU och fisket Inom EU regleras fisket främst genom den gemensamma fiskeripolitiken, GFP, som ska reformeras och beslutas Läget för de vilda fiskbestånden är allvarligt och WWF arbetar för att politiken ska förändras i grunden och skydda både de vilda bestånden och havens unika ekosystem. Långsiktig förvaltning av alla bestånd med hänsyn till ekosystemen och försiktighetsprincipen måste införas senast år I dag har endast ett fåtal av EUs 96 kommersiella bestånd förvaltningsplaner. Det saknas dessutom effektiv kontroll mot illegalt fiske och bifångster i många områden. Skadliga fiskesubventioner måste upphöra. Enligt ny uppskattning kan EUs flotta i dag fiska 2 3 gånger mer än vad haven kan producera. Trots överfisket har yrkesfiskare fått fortsatt stöd till fiskebåtar och skattelättnader på bränsle. I dag beslutas fångsterna inom EU genom politiska kvotförhandlingar mellan medlemsländerna. Besluten följer sällan de råd Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ger för hur mycket fisk som kan fiskas utan negativ påverkan på bestånden. Kohandeln med fiskekvoterna har lett till att över 70 procent av Europas kommersiella fiskbestånd är överfiskade och att EU nu med sina 70 procent importerad fisk är världens största fiskimportör. Genom att kortsiktiga ekonomiska och sociala intressen har fått gå före bärkraftiga bestånd har fiskepolitiken haft negativ påverkan på havens ekosystem och underminerat fiskets ekonomiska värde. För att nå målen om hållbara fiskbestånd är det nödvändigt att ha lågsiktiga förvaltningsplaner. WWF arbetar för att alla bestånd ska ha sådana planer. 12 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

13 WWF arbetar för att: EUs nya fiskepolitik ska slå fast att alla kommersiella bestånd ska förvaltas inom långsiktiga, ekosystembaserade förvaltningsplaner senast 2015 fiskeflottan ska minskas och anpassas till ett balanserat uttag av fiskbestånden och att yrkesfisket ska vara ekonomiskt och miljömässigt hållbart subventioner ska bara ges till miljöförbättrande åtgärder som till exempel redskap som minskar bifångster bekämpa illegalt fiske genom ökad fiskekontroll och spårbarhet av fisk från båt till tallrik europeiska fiskare som fiskar utanför EUs vatten ska följa europeisk lagstiftning öka miljöcertifieringen av fiske och fiskprodukter. Ansvar även utanför europeiska vatten I takt med att fisken försvinner från Europas fiskevatten förflyttar sig europeiska fiskebåtar till Afrikas kuster där förvaltning och kontroll ofta saknas. En fjärdedel av den fisk som tas upp av fiskare från EU fångas utanför Europa. WWF anser att även detta fiske ska bedrivas på ett respektfullt och hållbart sätt så att lokalbefolkningen garanteras god tillgång till matfisk. Våra hav är i kris. EUs fiskelagar måste ändras. Vi vill att EU ska: skydda våra hav stoppa överfisket och skadliga fiskmetoder rädda fiskesamhällen och framtida jobb. Skriv på WWFs namninsamling på wwf.se Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 13

14 Vi konsumenter kan göra skillnad! Som konsumenter kan vi bidra till en bättre havsmiljö och ett mer uthålligt fiske genom att välja fisk som är miljömärkt och fiskarter som inte är överfiskade. Titta också på storleken på den fisk du köper; många fiskar är så små att de inte har hunnit fortplanta sig. Fråga efter miljömärkta fiskprodukter! Miljömärkningen av varor gör det lättare för miljömedvetna konsumenter att välja lämpliga produkter. För fisk och skaldjur finns det produkter märkta med MSC och Krav som du kan fråga efter när du handlar. Under 2011 kommer även den internationella märkningen ASC för odlade arter. För alla tre märkningarna är det en oberoende part som genomför själva certifieringen. MSC MSC Marine Stewardship Council är en internationell stiftelse som certifierar och miljömärker fisk- och skaldjursprodukter. De har tagit fram regler för hur ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden, produktiviteten och de ekologiska processerna i havet ska bedrivas. Bland annat måste bifångsterna minimeras och goda arbetsförhållanden råda ombord. För att få använda MSCs märke på fisk- och skaldjursprodukter måste fisket ske enligt MSCs principer och kriterier. Av olika fisken, stora och småskaliga runt om i världen, är i dagsläget fler än 200 redan godkända eller undersöks för certifiering enligt MSC. Globalt finns mer än MSC-märkta fiskprodukter. Se WWF ger grönt ljus för MSCmärkt vildfångad Stillahavslax från Alaska och för norsk Kravodlad lax som finns i svenska butiker. ASC ASC Aquaculture Stewardship Council är en global hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter. ASC grundades 2009 och de första certifierade produkterna kommer på marknaden under Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

15 MSC-certifierat gösfiske bedrivs i Hjälmaren. Bland arterna som kan komma att certifieras finns bland annat lax, tilapia, tropisk räka och hajmal/pangasius. ASC ställer bland annat krav på arbetsförhållanden, ett ansvarsfullt användande av foderfisk och begränsningar av övergödande näringsämnen. Se KRAV Krav står för en hållbar livsmedelsproduktion och Kravmärkt fisk innebär att producenten följer organisationens regler. I slutet av 1990-talet utvecklade Krav och dess norska systerorganisation Debio regler för odling av laxfiskar. I dag kan man köpa Kravmärkt lax från Norge. Krav har också regler för vildfångad fisk och skaldjur som fokuserar på säkra metoder, hållbara bestånd, låg klimatpåverkan och spårbarhet. Se Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 15

16 Blåfenad tonfisk, Thunnus thynnus, är den mest kända i tonfisksläktet. Arten lever både i östra och västra Atlanten och var vanlig längs svenska västkusten på talet men har under senare år inte påträffats alls i svenska vatten. Blåfenad tonfisk klassas som akut utrotningshotad. 16 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

17 Allmänna tips för miljövänliga inköp Köp miljömärkt fisk enligt MSC och Krav när det finns. Kontrollera ursprunget på alla fiskprodukter. Köp rätt storlek på fisken. Det är viktigt att fiskarna hinner fortplanta sig åtminstone en gång innan de fångas. Fråga därför efter fisk som är större än minsta lekstorleken (se storlekar i rekommendationerna). Fråga efter fisk och skaldjur som fångats med selektiva redskap, det vill säga fiskfällor, burar för kräftor och krabbor och trålar som inte fångar småfisk och annan oönskad bifångst. Våga pröva något nytt! Variera inköpen i fiskdisken så bidrar du till att trycket minskar på populära och överfiskade arter. Undvik djuphavslevande arter då de växer långsamt. De är extra känsliga för överfiske och djuphavsfisket är fortfarande i stort sett oreglerat. Köp inte fisk och skaldjur som finns med på Art - data bankens lista över hotade arter, den så kallade rödlistan, till exempel hälleflundra, ål, vissa hajar. Se Fråga efter lokalt fångad fisk eftersom det gynnar småskaligt kustnära fiske eller fisket i sjöar nära dig. Förhoppningsvis är också fisken färskare. Våga fråga men bli inte nedslagen om du inte får de svar du önskar. Många som säljer fisk och skaldjur känner inte till fiskars biologi eller fiskets miljöeffekter. Genom att ställa frågor kan du bidra till att öka intresset för och påverka utvecklingen mot ett mer miljömässigt hållbart fiske. Många av oss älskar Havets frukter, men det gäller att välja rätt. På sidorna presenteras musslor och skaldjur närmare. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 17

18 18 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

19 Fisk är både gott och nyttigt I den här guiden har vi listat några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött ger den en vägledning för oss konsumenter. Grön signal betyder Smaklig måltid!, gul står för Var försiktig med! och röd signal för Låt bli!. Färgmärkningarna gäller de arter vi konsumerar här i Sverige. I takt med att situationen för de olika arterna förändras, kan rekommen dationerna komma att ändras. Fisk är nyttigt! Många av oss äter så pass lite fisk att vi faktiskt skulle må bättre om vi åt mer, och det gäller även fisk från Östersjön. För sötvattenfisk gäller det för oss konsumenter att försäkra oss om att fisken inte kommer från sjöar med för höga kvicksilverhalter, dioxiner eller andra miljögifter. Kommersiellt fiske förekommer oftast inte i så kallade svartlistade sjöar. Hjälmaren, Mälaren och alla näringsrika sjöar har inga besvärande halter av kvicksilver. Dioxinhalterna ligger strax under EUs gränsvärden när det gäller öring i Vänern och Vättern och för röding i Vättern. För gös, abborre och gädda i Mälaren ligger dioxinhalten på en hundradel av Livsmedelsverkets gränsvärde. Livsmedelsverket rekommenderar att gravida och ammande kvinnor begränsar sin konsumtion av vissa insjöfiskar och feta fiskar från Östersjön. Detta gäller även kvinnor i fertil ålder som tänker skaffa barn senare i livet. Mer information om Kostråd för gravida hittar du på Livsmedelsverkets hemsida Så hälsosam är fisken Protein: g per 100 g. Fett: Feta fiskar som makrill, sill, strömming och lax innehåller 5 25 g fett per 100 g. Magra fiskar som torsk och kolja har sitt fett lagrat i levern. Köttet innehåller därför ytterst lite fett, 0,3 0,5 g per 100 g fisk. Vitaminer: Fisk innehåller alla vitaminer utom vitamin C. Feta fiskar är särskilt rika på vitamin A, D och E. Mineralämnen: Fisk innehåller flertalet näringsmässigt viktiga mineraler, särskilt selen och jod. Fleromättat fett: En stor andel omega-3-fettsyror, som anses minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, finns i feta fiskar som sill, strömming, makrill och lax. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 19

20 Abborre Perca fluviatilis Abborren är en god matfisk. Förr använde man även ben och fjäll till lim och utsmyckningar. Abborren når sällan över tvåkilosstrecket, men kan väga upp till runt 4 kg. Abborren sägs nappa på allt och har därför länge varit populär i mete och sportfiske. Abborren lever i sjöar och floder i hela landet. Den finns också i det bräckta vattnet i Östersjön och i åmynningar på Västkusten. Nät, mjärdar, fällor, ryssjor och krok. Längs kusten i Bottenhavet och Bottenviken är bestånden någorlunda stabila. Längre söderut vid Östersjökusten är bestånden varierande och i vissa områden minskar de. Minskningen är störst i norra och egentliga Östersjön. I insjöarna är bestånden ofta i gott skick. Visste du att? I sura och näringsfattiga sjöar eller skogstjärnar finns ofta stora mängder småvuxna abborrar, så kallade tusenbröder. I fritidsfisket fångas cirka nio gånger mer abborre än i yrkesfisket. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna abborre från insjöar eller från småskaligt hållbart kustfiske. Rekommendation: Gult ljus Gäller för odlad abborre och abborre från Östersjön. 20 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

21 Alaska pollock Theragra chalcogramma Alaska pollock tillhör torskfamiljen och är med sina tre ryggfenor och skäggtöm lik torsken. Alaska pollock lever på grunt vatten, ned till 200 meters djup, men vandrar mellan botten och ytan. Det är en relativt snabbväxande fisk, som främst lever på krill, andra små skaldjur och fisk. Alaska pollock utgör basen för ett av världens största fisken. Den fiskas framför allt av Japan, Korea, USA och Ryssland. Honorna tas ofta under parningsperioden för rommens skull, medan fiskköttet används i fiskpinnar, filéer för snabbmat och i imitation av krabbkött surimi. Alaska pollock är norra Stilla Havets motsvarighet till vår egen torsk och lever i de kalla vattnen utmed den amerikanska västkusten och den asiatiska östkusten. Trålning. Mycket av fisken bereds direkt på fartygen och landas som frysta produkter. Bestånden av Alaska pollock är relativt stabila och några av bestånden förvaltas så väl att de har blivit MSC-certifierade. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Fråga efter MSC-certifierad Alaska pollock. Rekommendation: Gult ljus Gäller övriga fisken av Alaska pollock. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 21

22 Gädda Esox lucius Gäddan är en rovfisk som nästan uteslutande lever av annan fisk, inte sällan av andra gäddor. Gäddan kan ta byten som är upp till en tredjedel av dess egen vikt. Gäddan kan bli 1,5 meter lång och väga mer än 25 kg men sådana exemplar är mycket ovanliga. Det svenska yrkes- och husbehovsfisket efter gädda har minskat och den har i dag störst betydelse inom sportfisket. En del av den gädda som trots allt fångas exporteras till Centraleuropa. Gäddan finns i sjöar men inte i fjällsjöar i åar och brackvatten längs Östersjökusten. Den håller gärna till i vassruggar och på grunt vatten invid stränderna. Gäddan leker i mars maj på översvämmade strandängar och i grunda vikar. Nät, ryssjor, långrev och andra krokredskap. I insjöarna är bestånden av gädda ofta i gott skick. Bestånden är relativt stabila, men tillgänglig information visar att fisketrycket är relativt högt och att bestånden av gädda i mindre skyddade kuststräckor och ytterskärgårdar är svaga. Fångsterna i egentliga Östersjön är i dag en femtedel jämfört med mitten av nittiotalet. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna gädda från insjöar eller från småskaligt hållbart kustfiske. Rekommendation: Gult ljus Undvik gädda från kusten av egentliga Östersjön. Köp inte gädda som är mind re än 40 cm eller större än 75 cm. 22 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

23 Gös Sander lucioperca Gösen är i dag en av de viktigaste insjöarterna för yrkesfisket och en uppskattad matfisk. Den trivs bäst i ganska grumliga, näringsrika sjöar eller på djupare vatten. Gösen är en rovfisk med synen anpassad till jakt i mörkt eller grumligt vatten, då den smyger sig på sitt byte. Den lever på småfisk, framför allt nors. Gösar kan växa sig mycket stora, över 1 meter och 15 kg i vikt, men sådana exemplar är ovanliga. Gösen lever framför allt i Mälarens och Hjälmarens vattensystem, samt i de flesta större och djupare insjöarna från Skåne och upp till Mellansverige. Den förekommer också längs hela ostkusten. Ryssjor, mjärdar, nät och krokredskap. Mycket god status i Hjälmaren och en ökning i flera mindre och näringsrika sjöar. Relativt stabila bestånd finns i Vänern och Mälaren. Gösbestånden i Östersjön varierar mycket i olika fiskeområden längs kusten. Vid Upplandskusten visar gösbeståndet tecken på ett mycket högt fisketryck. Antalet individer över minimimåttet har minskat med nästan 98 procent de senaste tio åren. Rekommendation: Grönt ljus MSC-certifierat gösfiske finns bara i Hjälmaren. Där är det endast tillåtet att ta upp gös som klarar minimimåttet 45 cm, vilket har föreslagits för Mälaren och även tillämpas i ett antal mindre sjöar med gös. Alla gösbestånd bör förvaltas på liknande sätt som det i Hjälmaren. Rekommendation: Gult ljus All övrig gös från Europa. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 23

24 Hajmal/pangasius Pangasius hypophthalmus Hajmal är handelsnamnet på en fiskart som ofta hittas i fiskdisken och på restaurang. Men för att den ska låta mer attraktiv kallas den i handeln ofta efter första delen av det vetenskapliga namnet, pangasius. Tilapia är en annan tropisk fisk som tillhör ciklidfamiljen. Hajmal är en tropisk sötvattenfisk som är lätt att odla. Odlingen av hajmal har ökat explosionsartat de senaste åren. En annan tropisk odlad art är tilapia, Orechromis niloticus, O. mossambicus, O. aureus. Tilapia kommer ursprungligen från Afrika och har odlats i över år. stora. Bristfällig förvaltning av odlingsenheterna och användning av kemikalier förorenar närområdena. Uttag av foderfisk i lokalt fiske utarmar andra fiskbestånd i Asien. Foderfisk kommer också från andra havsområden. Hajmal härstammar från Mekongflodens vattensystem i Sydostasien där den även odlas. Den odlas i stora delar av Asien liksom tilapia och de odlade fiskarna exporteras huvudsakligen till Europa. Odlingsmetod Traditionellt odlades hajmal i jorddammar men det blir allt vanligare med flytande nätkassar direkt i floderna. Tilapia odlas ofta i dammar eller sjöar. Det finns ingen formell uppskattning för bestånd av vild hajmal, men de anses inte Rekommendation: NY KATEGORI PÅ VÄG MOT CERTIFIERING I december 2010 gjordes ett avtal mellan WWF och Vietnams fiskeindustri där certifierad hajmal successivt ska öka från 0,5 procent till minst 75 procent år Genom överenskommelsen blir hajmal utan färg i kategorin på väg mot certifiering till dess den är ASC-certifierad, vilket delar av odlingen blir under ASC-certifiering ger grönt ljus. Rekommendation: Rött ljus Konventionellt odlad tilapia från Asien. 24 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

25 Havskatt Anarhichas lupus Lupus, det vetenskapliga artnamnet, betyder varg och syftar på den breda munnen med de kraftiga tänderna. Tänderna används för att krossa tjockskaliga djur som musslor, krabbor och sjöborrar. Detta sliter hårt på tänderna som byts ut varje vinter. Havskatten kallas också havsvarg eller havskuse. I handeln kallas den ibland kotlettfisk. Under vintern föredrar havskatten den steniga och hårda bottnen på meters djup medan den på sommaren förflyttar sig till grundare vatten, på meters djup. Vuxna havskatter är enslingar som håller sig till klippskrevor. I regel är den gråbrun med mörkare tvärband längs sidorna och en avrundad nos. Havskatten har en ålliknande kroppsform med en ryggfena som börjar vid huvudet och slutar vid stjärtspolen. Den kan bli upp till 125 cm lång och väga drygt 25 kg. Nordatlanten från Spetsbergen till Amerikas nordöstra kust samt ner till Medelhavet och Biscayabukten. Finns även i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak och ända in till Öresund. Odlas också i Norge. Snurrevad och krok samt som bifångst i annat trålfiske. Havskatt fiskas huvudsakligen som bifångst. På senare år har landningarna minskat avsevärt från ton på 1980-talet till drygt 100 ton. Rekommendation: Rött ljus Havskatten är starkt hotad enligt Artdatabankens rödlista. Bristande kunskap om beståndsstatus och ett oreglerat fiske gör att havskatt bör undvikas. Fisken har långsam återhämtningsförmåga efter överfiske. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 25

Fisk till middag? fiskguide. WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjätte upplagan

Fisk till middag? fiskguide. WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjätte upplagan fiskguide Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Sjätte upplagan Fisk till middag? Fisk är nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Fisk till middag? WWFs konsumentguide för miljövänligare köp av fisk- och skaldjursprodukter

Fisk till middag? WWFs konsumentguide för miljövänligare köp av fisk- och skaldjursprodukter Fisk till middag? WWFs konsumentguide för miljövänligare köp av fisk- och skaldjursprodukter 2 Världsnaturfonden WWF Fisk är bra och nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av att äta mer

Läs mer

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

B A K D A BAKSIDA. Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Fjärde upplagan

B A K D A BAKSIDA. Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Fjärde upplagan B A K SI D A BAKSIDA Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fjärde upplagan WWFs rekommendationer för fisk och skaldjur Smaklig måltid! Dessa arter

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN

WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN 2015 Välkommen till WWFs fiskguide Du som konsument kan bidra till mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra ett medvetet val när du köper fisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

Frågor och svar om Fiskguiden 2017

Frågor och svar om Fiskguiden 2017 Frågor och svar om Fiskguiden 2017 Vad är Fiskguiden? Det är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar den

Läs mer

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter FISKGUIDE 2014 Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fisk till middag? Alla kon sumenter kan bidra till ett mer uthålligt fiske

Läs mer

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter FISKGUIDE 2014 Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fisk till middag? Alla kon sumenter kan bidra till ett mer uthålligt fiske

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips FISK & SkalDJUR kunskap och sunda tips Fisk och skaldjur sedan urminnes tider Generationer har fått höra att man ska äta fisk för att bli intelligent det kan låta som en skröna men rekommendationen gäller

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Marine Stewardship Council. Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet

Marine Stewardship Council. Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet Marine Stewardship Council Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet Hällekis, 9 februari 2012 Det bästa miljövalet för fisk och skaldjur Om MSC MSC är den enda internationella miljöorganisation

Läs mer

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2014-06-26 SIDOR 1 (11) FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare vid

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning Rapport Rätt fisk i disk - en butiksundersökning Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Metod 5 Resultat 6 Slutsatser 12 2009:01 Text: Susanne Ortmanns Projektsamordning och textgranskning: Klas

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2015 COM(2015) 239 final ANNEXES 1 to 3 BILAGOR till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Samråd om fiskemöjligheterna för 2016 inom ramen

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,

Läs mer

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Sill/Strömming Clupea harengus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Sill förekommer i alla av s omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar. LEK Leksillen

Läs mer

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Johan Lövgren, Mattias Sköld & Katja Ringdahl, Sveriges lantbruksuniversitet Joakim Hjelm, Havs- och vattenmyndigheten / Marie Storr-Paulsen,

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Lätta Fiskskolan från A-Ö

Lätta Fiskskolan från A-Ö Lätta Fiskskolan från A-Ö När är det säsong för röding? Kan hälleflundran ätas rå? Hur tillreder man krabba? Vilka fiskar passar bäst på grillen? Hur fet är en lax? I Lätta Fiskskolan kommer du att få

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se JO 50 SM 1512 Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during October 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04 Rapport 2014-11-04 Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik BYGG OCH MILJÖKONTORET, LIVSMEDELSAVDELNINGEN Kontakt: Vid frågor om rapporten kontakta gärna Axel

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1606 Det yrkesmässiga fisket i havet, april 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1609 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1503 Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during January 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015 JO 50 SM 1507 Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during May 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1508 Det yrkesmässiga fisket i havet, juni 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during June 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2014 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2014 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Fisk och skaldjur Om hur du handlar fisk och skaldjur från hållbara fiskebestånd.

Fisk och skaldjur Om hur du handlar fisk och skaldjur från hållbara fiskebestånd. Fisk och skaldjur Om hur du handlar fisk och skaldjur från hållbara fiskebestånd. Med 10 fina fiskrecept! Vi gör det enkelt att välja miljövänligt! Överfiskning är ett stort hot mot världens hav och sjöar.

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1405 Saltsjöfiskets fångster under mars 2014 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2014 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q Siklöjans resa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varumärkesskydd (behov) Breddad kompetens Q-säkring lokal & beredning Ägarens sigill-certifiering (2011-) EU SUB/PDO

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Introduktion till MSC

Introduktion till MSC DET BÄSTA MILJÖVALET FÖR FISK OCH SKALDJUR Marine Stewardship Council Introduktion till MSC - För personal vid restaurang, storkök och även fiskdiskar MSC:s vision MSC:s vision är att haven ska vara fulla

Läs mer

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003.

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003. JO 50 SM 0305 Saltsjöfiskets fångster under april 2003 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2003. Preliminary data I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Martin & Serveras. fisk- och skaldjurslista

Martin & Serveras. fisk- och skaldjurslista Martin & Serveras fisk- och skaldjurslista Hållbart fiske och hållbara odlingar Utfiskade bestånd, stora bifångster, övergödda hav det är bara några utmaningar vi tillsammans står inför. För oss är det

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Fiskundersökning. Rapport

Fiskundersökning. Rapport Rapport Fiskundersökning 2010 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 4 2. Metod 6 3. Resultat 7 4. Hela listan med undersökta butiker 16 5. Slutsatser 18 Text och projektledning: Maria Palm, Naturskyddsföreningen

Läs mer

Räkor med skal. Räkor utan skal. Kräftor. Havskräftor MSC MSC MSC MSC MSC MSC MSC 16-03-03 11.39 1 10

Räkor med skal. Räkor utan skal. Kräftor. Havskräftor MSC MSC MSC MSC MSC MSC MSC 16-03-03 11.39 1 10 Räkor med skal 30-50 40-60 50-70 60-80 70-90 80-100 90-120 90+ 5 5 5 5 5 5 5 5 231,00 185,00 209,00 132,00 110,00 86,00 81,00 95,00 4x2,5 4x2,5 136,00 8x1 8x1 8x1 8x1 12x500g 139,00 3 12x500g 6x1 6x1 5

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Utveckling av ett selektivt torskredskap Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna

Läs mer

Ålfiskets betydelse och framtid

Ålfiskets betydelse och framtid Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk

Läs mer

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? SP Technical Research Institute of Sweden En sammanfattning av projektet SHRIMPACT SP Technical Research Institute of Sweden SP

Läs mer

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2002 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2002.

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2002 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2002. JO 50 SM 0205 Saltsjöfiskets fångster under april 2002 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2002. Preliminary data I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön Fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön, 1 kap. [591] Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön Allm. anm. Sveriges sjöterritorium, se TFH III:2 [1751]

Läs mer

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

Rapport Hotade hav. att välja fisk och skaldjur

Rapport Hotade hav. att välja fisk och skaldjur Rapport Hotade hav att välja fisk och skaldjur Innehållsförteckning FÖRORD... 2 FISKE... 3 Överfiske... 3 Tjuvfiske... 3 Bifångst och utkast... 4 Fångstmetoder för och nackdelar... 5 FISKEPOLITIK... 8

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan Vill du veta mer? av Mikael Cullberg och Robert Jakobsson Havssköldpaddor Det finns sex olika slags havssköldpaddor. De lever mest i varma hav, men vissa

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Östersjöns innanhav rymmer ett unikt ekosystem med ett fantastiskt djur- och växtliv. Men det är samtidigt ett hav i kris. Havsmiljön är mycket känslig och

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.8.2012 COM(2012) 471 final 2012/0232 (COD)C7-0234/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om vissa tekniska åtgärder och kontrollåtgärder i Skagerrak

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

lekbar, eller könsmogen, torsk. Den streckade linjen visar den kritiska nivån som. Mängden lekbar, eller könsmogen, torsk i östra Östersjön.

lekbar, eller könsmogen, torsk. Den streckade linjen visar den kritiska nivån som. Mängden lekbar, eller könsmogen, torsk i östra Östersjön. lekbar, eller könsmogen, torsk. Den streckade linjen visar den kritiska nivån som. Mängden lekbar, eller könsmogen, torsk i östra Östersjön. Den streckade linjen visar den kritiska nivån som inte bör understigas.

Läs mer

Vattenbruk. Oceanografi

Vattenbruk. Oceanografi 217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet

Läs mer

Rödhajar B IO I O L OG O G I

Rödhajar B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Olika arter rödhajar finns över hela jorden. Många av dem är djuplevande, men det finns också flera grunt levande arter som vi dykare kan ha turen

Läs mer

Hållbart fångad fisk från hav till fat

Hållbart fångad fisk från hav till fat Hållbart fångad fisk från hav till fat MSC som kontrollsystem för livsmedelskedjan Sofia Nordlund, Marknadsansvarig MSC Skandinavien Stockholm, 17 maj 2017 Sjömat Vad är utmaningarna? Fisk utgör 17% av

Läs mer

HAVETS GÅVOR. Fina fiskar & vassa knivar

HAVETS GÅVOR. Fina fiskar & vassa knivar HAVETS GÅVOR Fina fiskar & vassa knivar Fina fiskar Sedan 2008 är Menigo en färskvaruleverantör. Vi började med att sälja frukt & grönt och har under åren utvecklat utbudet till kött & chark, mejerier,

Läs mer

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. 1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf www.prokala.fi

Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf www.prokala.fi Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN Pro Fisk rf www.prokala.fi 2 VASSBUK STRÖMMING 30-90 g Strömming och Vassbuk 12-20 cm vår viktigaste fångstfisk, lever i Östersjön, en mindre

Läs mer

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008)

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008) Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008) Införande av omedelbart torskstopp och enbart köpa in fiskar med grönt ljus samt ta fram en policy för den kommunala upphandlingen av fisk i Stockholms stad Motion

Läs mer

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten?? Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

På väg mot miljöanpassade kostråd

På väg mot miljöanpassade kostråd Rapport 10-2008 Delrapport fisk På väg mot miljöanpassade kostråd av Friederike Ziegler, Institutet för livsmedel och bioteknik (SIK) LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion:

Läs mer

Geografi, årskurs 7 elevuppgifter

Geografi, årskurs 7 elevuppgifter Geografi, årskurs 7 elevuppgifter Tag fram en atlas. 1. I vilka hav fiskar svenska fiskare? Leta upp: Bottenhavet Östersjön Kattegatt Skagerrak Nordsjön 2. Reflektionsuppgift: Studera djupen i de olika

Läs mer

Saltsjöfiskets fångster under 2000

Saltsjöfiskets fångster under 2000 Beställningsnummer JO 55 SM 0101 Saltsjöfiskets fångster under 2000 Definitiva uppgifter Swedish sea-fisheries during 2000. Definitive data Definitiva fångstuppgifter för 2000. Motsvarande definitiva uppgifter

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p)

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p) Naturkunskapsprov Namn: (max 62p) Lycka till! 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) b) Varför är denna effekt livsviktig? (1p) c) På vilket/vilka sätt påverkar

Läs mer