Fisk till middag? fiskguide. WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjätte upplagan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fisk till middag? fiskguide. WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjätte upplagan"

Transkript

1 fiskguide Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Sjätte upplagan

2

3 Fisk till middag? Fisk är nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av att äta mer fisk. Problemet är att 80 procent av världens fiskbestånd är fullt utnyttjade eller hotas av överfiskning. Att vi måste återställa balansen är inte bara en fråga om människans önskan att kunna äta fisk även i framtiden. Det är också viktigt för ekosystemen och hela den biologiska mångfalden i våra sjöar och hav. I Världsnaturfonden WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk- och skaldjursprodukter får du som konsument mer information om fisk och skaldjur samt vägledning i hur du kan göra för att välja rätt fisk med tanke på miljön. I Sverige äter vi omkring 16 kg fisk per person och år. De mest populära är lax, torsk och sill.

4 Innehållsförteckning WWFs konsumentguide för fiskoch skaldjursprodukter 6 EU och fisket 12 Vi konsumenter kan göra skillnad 14 Allmänna tips för miljövänliga inköp 17 Fisk är både gott och nyttigt 19 Abborre 20 Alaska pollock 21 Gädda 22 Gös 23 Hajmal/pangasius*, tilapia 24 Havskatt 25 Hoki 26 Hälleflundra 27 Kolja 28 Kummel och kapkummel 29 Kungsfisk/uer 30 Lake Lax Långa 33 Makrill 34 * Ny kategori: På väg mot certifiering. Se sidan 24.

5 Marulk 35 Piggvar 36 Regnbåge, röding, öring 37 Rödspätta/rödspotta 38 Sej 39 Sik 40 Siklöja 41 Sill och strömming 42 Skarpsill 43 Skrubbskädda 44 Tonfiskar 45 Torsk 46 Tunga 47 Ål 48 Hajar och rockor 49 Skaldjur för vardag och fest 50 Blåmusslor och ostron 51 Havskräfta 52 Hummer 53 Krabba 54 Nordhavsräka 55 Sötvattenkräftor 56 Tropiska räkor 57 Det här gör Världsnaturfonden WWF 58

6 Trålfisket är en vanlig syn på Nordsjön. Trålar som släpas över havsbotten har direkt negativa effekter på miljön och olika havsarter. WWFs konsumentguide för fisk- och skaldjursprodukter Om vi ska kunna fortsätta äta fisk behöver vi lära oss mer om hur vi ska nyttja haven och sjöarna på ett sätt som behåller balansen i ekosystemen och bevarar den biologiska mångfalden. Alltför länge har vi levt som om haven vore outtömliga, men i takt med att fiskefartygen blivit fler, större och mer effektiva, så har tillgången på vildfångad fisk fortsatt att bli allt sämre. Det går helt enkelt inte att fiska hur mycket som helst ändå fortsätter överfis- Visste du att? Drygt 80 procent av den fisk vi äter i Sverige är importerad. Vi svenskar äter cirka 16 kg fisk och 85 kg kött per person och år enligt Jordbruksverket. Mest populära är lax, torsk och sill. Insjöfisket svarar för 0,7 procent av Sveriges fiskfångs ter men står för 6 procent av fiskets ekonomiska värde. Vanliga efterfrågade sötvatten arter är abborre, gös och sötvattenkräfta. 6 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

7 ket. En del i skulden har de bidragssystem som gör att fiskefartygen kan fortsätta trots att själva fisket inte lönar sig. Ett annat skäl är att de forskare, som länge varnat för negativ utveckling, har fått tala för döva öron. WWFs uppgift är bland annat att arbeta för bevarandet av den biologiska mångfalden på vår jord. Med det menas hela den komplicerade väv där alla djur- och växtarter ingår. Om vi till exempel fiskar ut torsken, så innebär det inte bara att vi människor förlorar en god matfisk. Den ekologiska balansen i havet rubbas och en mängd andra arter drabbas. För att rädda det som räddas kan, bör fiske och konsumtion av vissa fiskarter minska eller upphöra en tid, så att de kan återhämta sig innan det är för sent. Dröjer vi för länge kan skadorna bli omöjliga att reparera under flera generationer framöver om det överhuvudtaget går. Grönt, gult och rött vägleder I den här fiskguiden har vi tagit upp några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött hjälper fiskguiden dig som är konsument att göra kloka val. Grön signal betyder Smaklig måltid! gul står för Var försiktig med och röd för Låt bli!. Det är viktigt att vi fortsätter äta fisk från de fiskbestånd som nyttjas på ett uthålligt sätt. Dels är fisk nyttig mat, dels ska fiskerinäringen inte minst den småskaliga och kustnära kunna leva vidare. Ta reda på varifrån fisken kommer WWFs fiskguide tar inte med alla fiskarter som finns i svensk handel men den täcker in några av de vanliga och mest populära fiskarna och skaldjuren för vardag och fest. Det dyker ständigt upp nya fiskar eller fisknamn i fiskdisken så fråga alltid om fiskens vetenskapliga namn, var fisken kommer ifrån och om den är hållbart fiskad eller odlad. Som konsument bör man alltid försöka ta reda på så mycket som möjligt för att därmed visa intresse Det svenska fisket Sverige är inte någon stor fiskenation. Vi importerar cirka 80 procent av den fisk vi äter. Samtidigt exporteras en stor del av den svenskfångade fisken till exempelvis Frankrike, Tyskland och Holland. År 2008 fanns det totalt aktiva svenska fartyg som bedrev fiske till havs. Varje år fångas cirka ton fisk och skaldjur till ett försäljningsvärde runt en miljard kronor. De kommersiellt viktigaste arterna i saltvatten är sill/ strömming, torsk och räka. Det yrkesmässiga sötvattenfisket i Sverige uppgick år 2009 till totalt ton. De ekonomiskt mest betydelsefulla fiskarterna är gös, sötvattenkräfta, siklöja för löjrommen samt ål. Storleken på det svenska vatttenbruket är blygsam. Under 2009 odlades drygt 2 ton musslor och ton matfisk, varav nästan 90 procent är regnbåge. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 7

8 för produkter som är producerade på ett uthålligt sätt. Detta oavsett om de kommer från Sverige eller är importerade. Genom att göra medvetna val kan vi alla medverka till att fiskerinäringen på ett mer varsamt sätt utnyttjar havets värdefulla resurser. Då kan vi fortsätta att njuta av havets läckerheter samtidigt som det bedrivs ett lönsamt fiske. Här kan alla vara med och dra åt rätt håll! Fiskets miljöeffekter Alla fiskemetoder har direkta eller indirekta effekter på miljön. Ett exempel är det omfattande torskfisket i Östersjön som har skapat en obalans i ekosystemet som kan vara svår att komma till rätta med. Tack vare en mer långsiktig förvaltning av torsken med begränsat fiske och en rejäl minskning av det illegala fisket de senaste tre åren har situationen för torsken i Östersjön förbättrats. De positiva effekterna av naturligt saltvatteninflöde genom höst och vårstormar har också haft stor betydelse. Oavsiktliga bifångster av till exempel småfisk, tumlare, sköldpaddor och havsfåglar är också ett stort problem. De fastnar i fiskeredskapen, och för vissa arter är dödligheten så hög att den hotar deras överlevnad. Ytterligare ett bekymmer är att mängder av små, unga individer fångas innan de hunnit fortplanta sig. Dessutom har vissa fiskemetoder katastrofala effekter på undervattenmiljön. Trålar som släpas över havsbotten kan skada bottnarna och de organismer som lever där. Svartfiske Illegalt, icke rapporterat och oreglerat fiske (IUU Illegal, Unreported and Unregulated) är ett stort regionalt och globalt problem. Fisket på öppet hav är dåligt reglerat och svårt att bevaka och problemen med till exempel bifångster och ödeläggelse av känsliga havsbottnar är stora. Visste du att? Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. Fiskeredskap som tappats från båtar fortsätter att fånga fiskar, marina däggdjur och fåglar under många år i så kallat spökfiske. I Nordsjön kastas mellan och ton fiskar och ryggradslösa djur tillbaka i havet varje år. I hela världen kastas upp skattningsvis drygt 7 miljoner ton tillbaka i havet ett gigantiskt slöseri med resurser. Utkasten varierar från väldigt lite i Norge där det är förbjudet att kasta tillbaka fisk överbord till så mycket som 96 procent i vissa fisken efter tropisk räka. Flera fiskarter som fiskas kommersiellt i svenska vatten finns med på Artdatabankens rödlista över hotade arter, till exempel ål och håbrand (sillhaj). Totalt är 34 olika fiskarter rödlistade av Art databanken. 8 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

9 Sill är en av de mest populära fiskarterna hos svenskarna och bilden visar notfiske öster om Island. Omkring 30 procent av den totala globala fångsten beräknas komma från illegalt fiske. Svartfisket har en omfattande negativ inverkan på våra framtida möjligheter att bedriva ett uthålligt fiske. Genom att vi konsumenter ovetande köper dessa illegala produkter, bidrar vi till att driva fiskarter mot utrotning. Därför är det så viktigt med tydlig spårbarhet av den lagligt fångade fisken från fiskebåten, till hamnen och hela vägen till livsmedelsbutiken eller restaurangen. I Barents hav och Östersjön har det illegala fisket minskat betydligt under de senaste åren. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 9

10 Djuphavsfiske Djuphavsarter lever på mycket djupt vatten, från 400 meter och djupare. Många djuphavslevande fiskar är särskilt känsliga för överfiske eftersom de växer långsamt och inte förökar sig varje år. Det kan därför ta 30 till 60 år för en fiskart att återhämta sig från överfiske. Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. De flesta djuphavsarterna fiskas utanför säkra biologiska gränser, vilket innebär att man tar upp fler fiskar än vad som hinner födas och växa upp. Trots detta är fisket i stort sett oreglerat. Djuphavsfiske hotar även andra sårbara arter och viktiga livsmiljöer, bland annat genom bottentrålning som kan förstöra bottnar och korallrev. Ögonkorallen, Lophelia pertusa, lever i våra nordiska vatten på stora djup och har tagit stor skada av fiske efter bottenlevande arter som liten hälleflundra och djuphavskungsfisk. När korallreven en gång förstörts av trålning kan det ta flera tusen år innan de är återställda. Ögonkorallen växer endast cirka 6 mm om året och utanför norska kusten har man hittat rev som är över år gamla! Genom att undvika att köpa djuphavsfiskar kan du bidra till att trycket på dessa arter minskar! Märkning visar ursprung Det är den som saluför varan till exempel fiskhandlare, butikskedjor och restauranger som ansvarar för varans egenskaper. Säljaren ska kunna ge den information som behövs för att vi konsumenter ska kunna göra ett bra miljö val. Från den 1 januari 2002 gäller ett EU-direktiv som innebär att alla fisk- och skaldjursprodukter som saluförs inom EU ska kunna spåras med vetenskapligt namn, enligt det system som Carl von Linné tog fram, och med vedertagna handelsnamn. Märkningen ska även informera om var fisken fångats i sötvatten eller i havet och i så fall i vilket havsområde, alternativt var fisken har odlats. Många EU-länder och handlare tar fortfarande inte de Den atlantiska soldatfisken blir könsmogen först kring 25 års ålder och är mycket känslig för överfiske. Exempel på djuphavsfiskar i butiken är: Lubb Brosme brosme Kungsfisk/uer Sebastes marinus, S. mentella Skoläst Coryphaenoides rupestris Långa Molva molva Moratorsk Mora moro Liten hälleflundra eller blåkveite Reinhardtius hippoglossoides Atlantisk soldatfisk Hoplostethus atlanticus 10 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

11 Lophelia pertusa, kallvattenkorallen som lever i våra nordliga vatten, hotas av bottentrålning efter djuphavslevande arter. här reglerna på allvar. Fråga var fisken kommer ifrån och hur den är fångad! Misstänker du att en förpackning inte innehåller den fisk som står på paketet, anmäl det till Konsumentverket eller till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, som ansvarar för livsmedelskon - t rollen i butikerna. För att undvika oklarheter om vad det egentligen är för fisk du köper kan du titta på den så kallade Fisklistan, en förteckning över vedertagna svenska och vetenskapliga fisknamn. Fisklistan finns på Livsmedelsverkets hemsida Vill du veta mer om olika fångstmetoder och fiskeredskap, besök wwf.se Visste du att? Det finns cirka kända och beskrivna fiskarter i världen. Bara 70 av Sveriges 250 fiskarter fiskas för konsumtion. Mellan 20 och 25 procent av den totala världsfångsten av fisk och skaldjur går till produktion av fiskmjöl och fiskolja, som huvudsakligen används till djurfoder. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 11

12 EU och fisket Inom EU regleras fisket främst genom den Gemensamma Fiskeripolitiken som ska reformeras år Mycket står på spel och WWF jobbar för att den nya politiken ska slå fast nya lagar som garanterar livskraftiga bestånd och en hållbar havsmiljö. För att nå målen om hållbara fiskbestånd är det nödvändigt att ha lågsiktiga förvaltningsplaner. Nu finns det förvaltningsplaner endast för 17 av EUs 96 kommersiella bestånd. Det saknas dessutom effektiv kontroll mot illegalt fiske och bifångster i många områden. EU-subventioner har bidragit till en gigantisk fiskeflotta i förhållande till fiskbestånden. Trots överfisket har yrkesfiskare fått fortsatt stöd till nya fiskebåtar och skattelättnader på bränsle. I dag beslutas fångsterna inom EU genom politiska kvotförhandlingar mellan medlemsländerna. Besluten följer sällan de råd Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ger för hur mycket fisk som kan fiskas utan negativ påverkan på bestånden. Kohandeln med fiskekvoterna har lett till att över 80 procent av Europas kommersiella fiskbestånd är överfiskade och att EU nu med sina 70 procent importerad fisk är världens största fiskimportör. Genom att kortsiktiga ekonomiska och sociala intressen har fått gå före bärkraftiga bestånd har fiskepolitiken haft negativ påverkan på havens ekosystem och underminerat fiskets ekonomiska värde. För att nå målen om hållbara fiskbestånd är det nödvändigt att ha lågsiktiga förvaltningsplaner. Nu finns det förvaltningsplaner endast för 17 av EUs 96 kommersiella bestånd. Ansvar även utanför europeiska vatten I takt med att fisken försvinner från Europas fiskevatten fortsätter europeiska fiskebåtar att fiska ut 12 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

13 WWF arbetar för att EUs nya fiskepolitik ska slå fast att alla kommersiella bestånd ska förvaltas inom långsiktiga, ekosystembaserade förvaltningsplaner på regional nivå fiskeflottan ska minskas och anpassas till ett balanserat uttag av fiskbestånden och att yrkesfisket ska vara ekonomiskt och miljömässigt hållbart subventioner bara ska ges till miljöförbättrande åtgärder som till exempel redskap som minskar bifångster bekämpa illegalt fiske genom ökad fiskekontroll och spårbarhet av fisk från båt till tallrik europeiska fiskare som fiskar utanför EUs vatten ska följa europeisk lagstiftning öka miljöcertifiering av fiske och fiskprodukter. haven på andra platser. En fjärdedel av den fisk som tas upp av fiskare från EU fångas utanför Europa. WWF anser att även detta fiske ska bedrivas på ett respektfullt och hållbart sätt så att lokalbefolkningen i dessa områden fortsatt har god tillgång till matfisk. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 13

14 Vi konsumenter kan göra skillnad! Som konsumenter kan vi bidra till en bättre havsmiljö och ett mer uthålligt fiske genom att välja fisk som är miljömärkt och fiskarter som inte är överfiskade. Titta också på storleken på den fisk du köper; många fiskar är så små att de inte har hunnit fortplanta sig. Fråga efter miljömärkta fiskprodukter! Miljömärkningen av varor gör det lättare för miljömedvetna konsumenter att välja lämpliga produkter. För fisk och skaldjur finns det produkter märkta med MSC och Krav som du kan fråga efter när du handlar. Under 2011 kommer även den internationella märkningen ASC för odlade arter. För alla tre märkningarna är det en oberoende part som genomför själva certifieringen. MSC MSC Marine Stewardship Council är en internationell stiftelse som certifierar och miljömärker fisk- och skaldjursprodukter. De har tagit fram regler för hur ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden, produktiviteten och de ekologiska processerna i havet ska bedrivas. Bland annat måste bifångsterna minimeras och goda arbetsförhållanden råda ombord. För att få använda MSCs märke på fisk- och skaldjursprodukter måste fisket ske enligt MSCs principer och kriterier. Av olika fisken, stora och småskaliga runt om i världen, är i dagsläget fler än 90 redan godkända och drygt 100 fisken undersöks för certifiering enligt MSC. Se WWF ger grönt ljus för MSCmärkt vildfångad Stillahavslax från Alaska och för norsk Kravodlad lax som finns i svenska butiker. ASC ASC Aquaculture Stewardship Council är en global hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter. ASC grundades 2009 och kommer att certifiera de första odlingarna under senare delen av Bland 14 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

15 MSC-certifierat gösfiske bedrivs i Hjälmaren. arterna som kan komma att certifieras finns bland annat lax, tilapia, tropisk räka och hajmal/pangasius. ASC ställer bland annat krav på arbetsförhållanden, ett ansvarsfullt användande av foderfisk och begränsningar av över gödande näringsämnen. Se KRAV Krav står för en hållbar livsmedelsproduktion och Kravmärkt fisk innebär att producenten följer organisationens regler. I slutet av 1990-talet utvecklade Krav och dess norska systerorganisation Debio regler för odling av laxfiskar. I dag kan man köpa Kravmärkt lax från Norge. Krav har också regler för vildfångad fisk och skaldjur som fokuserar på säkra metoder, hållbara bestånd, låg klimatpåverkan och spårbarhet. Se Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 15

16 Blåfenad tonfisk, Thunnus thynnus, är den mest kända i tonfisksläktet. Arten lever både i östra och västra Atlanten och var vanlig längs svenska västkusten på talet men har under senare år inte påträffats alls i svenska vatten. Blåfenad tonfisk klassas som akut utrotningshotad. 16 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

17 Allmänna tips för miljövänliga inköp Köp miljömärkt fisk enligt MSC och Krav när det finns. Kontrollera ursprunget på alla fiskprodukter. Köp inte för små fiskar. Det är viktigt att fiskarna hinner fortplanta sig åtminstone en gång innan de fångas. Fråga därför efter fisk som är större än minsta lekstorleken (se storlekar i rekommendationerna). Fråga efter fisk och skaldjur som fångats med selektiva redskap, det vill säga fiskfällor, burar för kräftor och krabbor och trålar som inte fångar småfisk och annan oönskad bifångst. Våga pröva något nytt! Variera inköpen i fiskdisken så bidrar du till att trycket minskar på populära och överfiskade arter. Undvik djuphavslevande arter då de växer långsamt. De är extra känsliga för överfiske och djuphavsfisket är fortfarande i stort sett oreglerat. Köp inte fisk och skaldjur som finns med på Art - data bankens lista över hotade arter, den så kallade rödlistan, till exempel hälleflundra, ål, vissa hajar. Se Fråga efter lokalt fångad fisk eftersom det gynnar småskaligt kustnära fiske eller fisket i sjöar nära dig. Förhoppningsvis är också fisken färskare. Våga fråga men bli inte nedslagen om du inte får de svar du önskar. Många som säljer fisk och skaldjur känner inte till fiskars biologi eller fiskets miljöeffekter. Genom att ställa frågor kan du bidra till att öka intresset för och påverka utvecklingen mot ett mer miljömässigt hållbart fiske. Många av oss älskar Havets frukter, men det gäller att välja rätt. På sidorna presenteras musslor och skaldjur närmare. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 17

18 18 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

19 Fisk är både gott och nyttigt I den här guiden har vi listat några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött ger den en vägledning för oss konsumenter. Grön signal betyder Smaklig måltid!, gul står för Var försiktig med! och röd signal för Låt bli!. Färgmärkningarna gäller de arter vi konsumerar här i Sverige. I takt med att situationen för de olika arterna förändras, kan rekommen dationerna komma att ändras. Fisk är nyttigt! Många av oss äter så pass lite fisk att vi faktiskt skulle må bättre om vi åt mer, och det gäller även fisk från Östersjön. För sötvattenfisk gäller det för oss konsumenter att försäkra oss om att fisken inte kommer från sjöar med för höga kvicksilverhalter, dioxiner eller andra miljögifter. Kommersiellt fiske förekommer oftast inte i så kallade svartlistade sjöar. Hjälmaren, Mälaren och alla näringsrika sjöar har inga besvärande halter av kvicksilver. Dioxinhalterna ligger strax under EUs gränsvärden när det gäller öring i Vänern och Vättern och för röding i Vättern. För gös, abborre och gädda i Mälaren ligger dioxinhalten på en hundradel av Livsmedelsverkets gränsvärde. Livsmedelsverket rekommenderar att gravida och ammande kvinnor begränsar sin konsumtion av vissa insjöfiskar och feta fiskar från Östersjön. Detta gäller även kvinnor i fertil ålder som tänker skaffa barn senare i livet. Mer information om Kostråd för gravida hittar du på Livsmedelsverkets hemsida Så hälsosam är fisken Protein: g per 100 g. Fett: Feta fiskar som makrill, sill, strömming och lax innehåller 5 25 g fett per 100 g. Magra fiskar som torsk och kolja har sitt fett lagrat i levern. Köttet innehåller därför ytterst lite fett, 0,3 0,5 g per 100 g fisk. Vitaminer: Fisk innehåller alla vitaminer utom vitamin C. Feta fiskar är särskilt rika på vitamin A, D och E. Mineralämnen: Fisk innehåller flertalet näringsmässigt viktiga mineraler, särskilt selen och jod. Fleromättat fett: En stor andel omega-3-fettsyror, som anses minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, finns i feta fiskar som sill, strömming, makrill och lax. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 19

20 Abborre Perca fluviatilis Abborren är en god matfisk. Förr använde man även ben och fjäll till lim och utsmyckningar. Abborren når sällan över tvåkilosstrecket, men kan väga upp till runt 4 kg. Abborren sägs nappa på allt och har därför länge varit populär i mete och sportfiske. Abborren lever i sjöar och floder i hela landet. Den finns också i det bräckta vattnet i Östersjön och i åmynningar på Västkusten. Nät, mjärdar, fällor, ryssjor och krok. Längs kusten i Bottenhavet och Bottenviken är bestånden någorlunda stabila. Längre söderut vid Östersjökusten är bestånden varierande och i vissa områden minskar de. Minskningen är störst i norra och egentliga Östersjön. I insjöarna är bestånden ofta i gott skick. Visste du att? I sura och näringsfattiga sjöar eller skogstjärnar finns ofta stora mängder småvuxna abborrar, så kallade tusenbröder. I fritidsfisket fångas cirka nio gånger mer abborre än i yrkesfisket. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna abborre från insjöar eller från småskaligt hållbart kustfiske. Rekommendation: Gult ljus Gäller för odlad abborre och abborre från Östersjön. 20 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

21 Alaska pollock Theragra chalcogramma Alaska pollock tillhör torskfamiljen och är med sina tre ryggfenor och skäggtöm lik torsken. Alaska pollock lever på grunt vatten, ned till 200 meters djup, men vandrar mellan botten och ytan. Det är en relativt snabbväxande fisk, som främst lever på krill, andra skaldjur och fisk. Alaska pollock utgör basen för ett av världens största fisken. Den fiskas framför allt av Japan, Korea, USA och Ryssland. Honorna tas ofta under parningsperioden för rommens skull, medan fiskköttet används i fiskpinnar, filéer för snabbmat och i imitation av krabbkött surimi. Alaska pollock är norra Stilla Havets motsvarighet till vår egen torsk och lever i de kalla vattnen utmed den amerikanska västkusten och den asiatiska östkusten. Trålning. Mycket av fisken bereds direkt på fartygen och landas som frysta produkter. Bestånden av Alaska pollock är relativt stabila och några av bestånden förvaltas så väl att de har blivit MSC-certifierade. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Fråga efter MSC-certifierad Alaska pollock. Rekommendation: Gult ljus Gäller övriga fisken av Alaska pollock. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 21

22 Gädda Esox lucius Gäddan är en rovfisk som nästan uteslutande lever av annan fisk, inte sällan av andra gäddor. Gäddan kan ta byten som är upp till en tredjedel av dess egen vikt. Gäddan kan bli 1,5 meter lång och väga mer än 25 kg men sådana exemplar är mycket ovanliga. Det svenska yrkes- och husbehovsfisket efter gädda har minskat och den har i dag störst betydelse inom sportfisket. En del av den gädda som trots allt fångas exporteras till Centraleuropa. Gäddan finns i sjöar men inte i fjällsjöar i åar och brackvatten längs Östersjökusten. Den håller gärna till i vassruggar och på grunt vatten invid stränderna. Gäddan leker i mars maj på översvämmade strandängar och i grunda vikar. Nät, ryssjor, långrev och andra krokredskap. I insjöarna är bestånden av gädda ofta i gott skick. Bestånden är relativt stabila, men tillgänglig information visar att fisketrycket är relativt högt och att bestånden av gädda i mindre skyddade kuststräckor och ytterskärgårdar är svaga. Fångsterna i egentliga Östersjön är i dag en femtedel jämfört med mitten av nittiotalet. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna gädda från insjöar eller från småskaligt hållbart kustfiske. Rekommendation: Gult ljus Undvik gädda från kusten av egentliga Östersjön. Köp inte gädda som är mindre än 40 cm eller större än 75 cm. 22 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

23 Gös Sander lucioperca Gösen är i dag en av de viktigaste insjöarterna för yrkesfisket och en uppskattad matfisk. Den trivs bäst i ganska grumliga, näringsrika sjöar eller på djupare vatten. Gösen är en rovfisk med synen anpassad till jakt i mörkt eller grumligt vatten, då den smyger sig på sitt byte. Den lever på småfisk, framför allt nors. Gösar kan växa sig mycket stora, över 1 meter och 15 kg i vikt, men sådana exemplar är ovanliga. Gösen lever framför allt i Mälarens och Hjälmarens vattensystem, samt i de flesta större och djupare insjöarna från Skåne och upp till Mellansverige. Den förekommer också längs hela ostkusten. Ryssjor, mjärdar, nät och krokredskap. Mycket god status i Hjälmaren och en ökning i flera mindre och näringsrika sjöar. Stabila bestånd finns i Vänern och Mälaren. Gösbestånden i Östersjön varierar mycket i olika fiskeområden längs kusten. Exempelvis vid Upplandskusten visar gösbeståndet tecken på ett mycket högt fisketryck. Antalet individer över minimåttet har minskat med nästan 98 procent de senaste tio åren. Rekommendation: Grönt ljus Sedan augusti 2006 är gösfisket i Hjälmaren MSC-certifierat. Det är endast tillåtet att ta upp gös som klarar minimimåttet 45 cm, vilket har föreslagits för Mälaren och även tillämpas i ett antal mindre sjöar med gös. Alla gösbestånd bör förvaltas på liknande sätt som det i Hjälmaren. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 23

24 Hajmal/pangasius Pangasius hypophthalmus Hajmal är handelsnamnet på en allt vanligare fiskart som hittas i fiskdisken och på restaurang. Men för att den ska låta mer attraktiv kallas den i handeln ofta efter första delen av det vetenskapliga namnet, pangasius. Tilapia är en annan tropisk fisk som tillhör ciklidfamiljen. Hajmal är en tropisk sötvattenfisk som är lätt att odla. Odlingen av hajmal har ökat explosionsartat de senaste åren. En annan tropisk odlad art är tilapia, Orechromis niloticus, O. mossambicus, O. aureus. Tilapia kommer ursprungligen från Afrika och har odlats i över år. Hajmal härstammar från Mekongflodens vattensystem i Sydostasien. Den odlas i stora delar av Asien och de odlade fiskarna exporteras huvudsakligen till Europa. Odlingsmetod Traditionellt odlades hajmal i jorddammar men det blir allt vanligare med flytande nätkassar direkt i floderna. Tilapia odlas ofta i dammar eller sjöar och får rött ljus om den inte är ekologisk. Det finns ingen formell uppskattning för bestånd av vild hajmal, men de anses inte stora. Bristfällig förvaltning av odlingsenheterna och användning av kemikalier förorenar närområdena. Uttag av foderfisk i lokalt fiske utarmar andra fiskbestånd i Asien. Foderfisk kommer också från andra havsområden. Rekommendation: NY KATEGORI PÅ VÄG MOT CERTIFIERING Efter genomarbetat avtal mellan WWF och Vietnams fiskeindustri i december 2010 kommer miljöcertifierad hajmal att successivt öka från dagens 0,5 procent till minst 75 procent ASC-certifierat år Som ett resultat av överenskommelsen får hajmal ingen färg. Den kan köpas när fiskodlarna visar att de startat en certifieringsprocess på väg mot certifiering. Fiskodlingens delmål är 25 procent certifierad hajmal till Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

25 Havskatt Anarhichas lupus Lupus, det vetenskapliga artnamnet, betyder varg och syftar på den breda munnen med de kraftiga tänderna. Tänderna används för att krossa tjockskaliga djur som musslor, krabbor och sjöborrar. Detta sliter hårt på tänderna som byts ut varje vinter. Havskatten kallas också havsvarg eller havskuse. I handeln kallas den ibland kotlettfisk. Under vintern föredrar havskatten den steniga och hårda bottnen på meters djup medan den på sommaren förflyttar sig till grundare vatten, på meters djup. Vuxna havskatter är enslingar som håller sig till klippskrevor. I regel är den gråbrun med mörkare tvärband längs sidorna och en avrundad nos. Havskatten har en ålliknande kroppsform med en ryggfena som börjar vid huvudet och slutar vid stjärtspolen. Den kan bli upp till 125 cm lång och väga drygt 25 kg. Nordatlanten från Spetsbergen till Amerikas nordöstra kust samt ner till Medelhavet och Biscayabukten. Finns även i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak och ända in till Öresund. Odlas också i Norge. Snurrevad och krok samt som bifångst i annat trålfiske. Havskatt fiskas huvudsakligen som bifångst. På senare år har landningarna minskat avsevärt från ton på 1980-talet till drygt 100 ton. Rekommendation: Rött ljus Havskatten är starkt hotad enligt Art databankens rödlista. Bristande kunskap om beståndsstatus och ett oreglerat fiske gör att havskatt bör undvikas. Fisken har långsam återhämtningsförmåga efter överfiske. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 25

26 Hoki Macruronus novaezelandiae Hokin tillhör kummelfamiljen och kan bli 120 cm lång. Det är en lång, från sidorna ganska sammantryckt fisk, med blågrön rygg och silverfärgad buk, samt med underbett och skarpa tänder. Hokin bildar stora stim på djupare vatten, från 400 till meter. Den är ganska snabbväxande och blir könsmogen redan efter tre år, när den är cirka 60 cm lång. Hoki fiskas framför allt av Japan, Korea, Nya Zeeland, Australien och Ryssland. Fiskebeståndet runt Nya Zeeland har ett högt fisketryck. Bestånden av hoki är extra sårbara för överfiske eftersom fiskarna inte kan fortplanta sig varje år. Hoki finns i Sydvästra Stilla Havet runt Nya Zeeland, samt utanför västra och södra Australien. Trålning på medeldjup och med bottentrål. Fisket sker med stora fartyg som kan fiska på djupt vatten och ta hand om fångsten direkt ombord. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Välj bara MSC-märkt hoki då det innebär bättre förvaltning för denna känsliga djupvattenart. 26 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

27 Hälleflundra Hippoglossus hippoglossus Hälleflundran är ett glupskt rovdjur som tar torsk, kolja och andra fiskar. En hälleflundra kan bli 3 4 meter lång och väga över 300 kg. Grönland, Newfoundland, Irland, Skottland, Barents hav och norska kusten. Odlas också i Norge. Långrev, trål och hälleflundregarn. Hälleflundran är starkt hotad på grund av långsam tillväxt och sen könsmognad, vilket gör den mycket känslig för utfiskning. Nästan överallt har fisket gått kraftigt tillbaka. I butikerna säljs ofta hällefisk. Det är inte hälleflundra, utan blåkveite, eller liten hälleflundra, Reinhardtius hippoglossoides. Den är betydligt mindre än hälleflundran och blir högst 120 cm lång och 45 kg tung. Den mindre hälleflundran är också överfiskad. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Gäller MSC-märkt hälleflundra. Rekommendation: Gult ljus Gäller odlad hälleflundra. Liten hälleflundra från västra och södra Grönland, samt Nordsjön får också gult ljus. Rekommendation: Rött ljus Köp inte hälleflundra eller liten hälleflundra eftersom de är kraftigt överfiskade. Hälleflundran är starkt hotad enligt Artdatabankens rödlista. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 27

28 Kolja Melanogrammus aeglefinus Koljan är en torskfisk. Den livnär sig på bottendjur som ormstjärnor, musslor och havsborstmaskar, men äter som äldre även andra fiskar. En kolja kan bli en meter lång och väga hela 14 kg. Tillväxten varierar mycket, men när koljan i Nordsjön är cm lång och 3 4 år gammal blir den könsmogen. De viktigaste bestånden finns i Nordsjön, i Barents hav och kring Island. Bottentrål, snurrevad och linor. Koljan håller på att återhämta sig efter att ha varit starkt nedfiskad och bestånden anses nu stabila i hela Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS För MSC- och Kravcertifierad kolja. Rekommendation: Gult ljus Undvik koljor som är mindre än 35 cm eftersom de inte har hunnit fortplanta sig. Filéer bör vara större än 25 cm. Köp helst inte kolja som fiskats med bottentrål, eftersom fångstmetoden medför stora bifångster av vitling och den redan kraftigt överfiskade torsken i Nordsjön. 28 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

29 Kummel & Kapkummel Merluccius merluccius, M. capensis, M. paradoxus Kummel och kapkummel är de vanligaste kummelfiskarna på den svenska marknaden. I Sverige fångas kummeln främst som bifångst vid bottentrålning. Familjen kummelfiskar och familjen torskfiskar är nära släkt. Kummel kan bli upp till 140 cm lång, väga 15 kg och lever på djup mellan 30 och meter. Vuxen kummel lever ovanför sand- eller dybotten under dagen men simmar högre upp i vattenpelaren under natten för att jaga bläckfisk och småfisk. Yngre individer lever främst på små kräftdjur. Kummel förekommer i östra Atlanten från Kattegatt till vattnen utanför Nordafrika. Kapkummel förekommer i Sydostatlanten, främst utanför Sydafrikas kust. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna MSC-certifierad kapkummel från Sydafrika. REKOMMENDATION: GULT LJUS Var försiktig med val av kummel från norra Europa eftersom dessa bestånd håller på att återhämta sig från överfiske. Köp helst inte kapkummel som inte är MSC-certifierad. Bottentrål, nät, långrev. Vissa bestånd av kummel och kapkummel är på uppgång igen efter överfiske under och 1990-talen men osäkerheten är stor och vissa bestånd är på väg upp medan andra fortfarande är överfiskade. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS Köp inte kummel från södra Europa eller kummel som fångats med trål här i norr, då trålfisket är förknippat med stora mängder bifångst. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 29

30 Kungsfisk/uer Sebastes marinus och S. mentella Kungsfiskar, som också kan kallas uer eller rödfisk, liknar till formen en abborre men tillhör familjen drakhuvudfiskar. De är djuphavsfiskar som håller sig i stora stim på 50 till meters djup. Den röda färgen gör den lätt att känna igen, liksom de stora ögonen, munnens underbett och den lilla fliken på underkäken. Kroppen är komprimerad och längden varierar beroende på art. Den större kungsfisken, Sebastes marinus, kan bli upp till en meter lång medan djuphavskungsfisken, Sebastes mentella, blir något mindre. I svenska vatten förekommer en liknande art, mindre kungsfisk, Sebastes viviparus, som vanligen blir cirka 25 cm lång. Nordatlanten, från Spetsbergen till Nordamerikas kust. I Sverige förekommer den huvudsakligen i Skagerrak och inne i Gullmarsfjorden, men är sällsynt i Kattegatt och Öresund. Fiskemetod Riktad trålning och som bifångst i andra trålfisken. Kungsfisken är i dag överfiskad. Den är sällsynt och är därför inte utsatt för regelbundet fiske i svenska farvatten, men i Norge har båda arterna stor ekonomisk betydelse. Rekommendation: Rött ljus Undvik att köpa dessa djuphavsfiskar. Den långsamma tillväxten och den sena könsmognaden gör arten extra känslig för utfiskning. 30 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

31 Lake Lota lota Lake lever mest i djupa sjöar och långsamt rinnande vatten där vattnet är kallt och syrerikt. Stor lake hittas oftast på riktigt djupt vatten, men söker föda på grunt vatten nattetid. Mindre lake finns ofta mycket strandnära där den lever på insektslarver, snäckor, musslor, kräftor och så småningom fisk. Lake har lång kroppsform och platt huvud med skäggtöm. Den andra ryggfenan är sex gånger så lång som den första. Färgen är gul, ljusbrun eller svartmarmorerad. En fullvuxen lake väger oftast 2 5 kg. Laken leker i januari-februari på relativt grunt vatten med sand- eller grusbotten. Norra halvklotet. Den enda arten av torsk - fiskar som förekommer i sötvatten. Förekommer i Sverige i Östersjöns kustområden och i sötvatten från kusten till fjällen. Saknas ofta i mindre vatten på Västkusten. Burar, ryssjor, nät, långrev. Det finns mycket liten kunskap om mängden lake i Östersjön och i de största svenska insjöarna återhämtar sig bestånden fortfarande från tidigare hårt fiske. I dag fiskas lake främst som bete för kräftfiske. Visste du att? Lakens rom och lever har länge ansetts vara delikatesser. Rommen innehåller ovanligt mycket B- och C-vitamin, som för länge sedan anses ha varit viktigt för samerna vintertid. Nomader i Turkiet använde förr regnkläder gjorda av skinn från lake. I Sibirien har det sega skinnet använts som fönster. REKOMMENDATION: GULT LJUS Fråga efter lake från svenska insjöar eftersom situationen här ser något bättre ut och laken endast fiskas i liten skala. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS Köp inte lake från Östersjön då det finns mycket lite kunskap om detta bestånd. Laken tar lång tid på sig att bli köns mogen och därför är känslig för överfiske. Lake är upptagen på Artdatabankens rödlista som nära hotad. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 31

32 Lax Salmo salar Laxen kan bli upp till 150 cm lång och väga 45 kg, men exemplar över 20 kg är ovanliga. Genom utbyggnaden av vattenkraften har de naturliga förutsättningarna för laxens reproduktion gått förlorade i nästan alla Sveriges älvar. I dag finns livskraftiga bestånd i cirka en fjärdedel av de ursprungligen 28 laxälvarna längs Östersjökusten. Praktiskt taget all lax som säljs i Sverige är odlad i Norge. En mindre del utgörs av vildfångad lax från kraftverkens odlingar, så kallade kompensationsutsättningar, och naturligt lekande vildlax. /Utbredning Norra Atlanten, Östersjön, i vissa sjöar i norra Europa och i nordöstra Nordamerika. Laxlinor, laxfällor och nät. Drivgarnsfisket stoppades den 1 januari I stället har fisket flyttats närmare kusten och inriktas nu på den kompensationsutsatta laxen. Flera av vildlaxbestånden är på väg att återhämta sig i Bottenviken. Flera bestånd av vildlax i Östersjön är svaga men håller långsamt på att återhämta sig efter att förbudet mot drivgarn infördes i Östersjön. I Sverige anses vild lax från Västkusten som sårbar. Rekommendation: Grönt ljus Gäller Kravodlad lax och för vildfångad lax från Stilla havet som är MSC-märkt. Rekommendation: Gult ljus Gäller odlad lax från Nordeuropa. Odlingen av lax bidrar till hög efterfrågan på foderfisk och ger upphov till lokala föroreningar. I Norge sprider rymlingar av odlad lax parasiten laxlus, förödande för det vilda beståndet av lax. För vildfångad lax från Östersjön och dess tillflöden, varierar beståndens storlek beroende på plats. Välj lax från vattendrag där tillgången är god. Rekommendation: Rött ljus Gäller odlad lax från Chile och Turkiet eftersom dessa odlingar har stor miljöpåverkan. Rött ljus även för vild lax från hotade populationer, till exempel från Västkusten och Vänern. 32 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

33 Långa Molva molva Långan tillhör familjen torskfiskar och lever mest på djupt vatten, ofta på meters djup. Den trivs vid steniga bottnar, gärna vid klippor och skeppsvrak. I Sverige är långa kanske mest känd som lutfisk. Långa har lång kropp med två ryggfenor där den bakre löper längs med större delen av kroppen. Underkäken har en stor skäggtöm. Färgen är brunaktig, på buken ljusare. Längden kan vara upp till 2 meter och vikten 45 kg. Livslängden är minst 25 år. Långan lever vanligen på hårdbotten på meters djup, ibland ner till meter, ensam eller i glesa stim. Yngre individer finns ofta på grundare vatten närmare kusten. Födan består av fisk, krabbor, sjöstjärnor och bläckfisk. Leken sker från april till juni på meters djup. De största honorna lägger upp till 60 miljoner ägg. Nordöstra Atlanten till Öresund. Huvudsakliga utbredningsområdet ligger väster om de Brittiska öarna. Långa fiskas med trål, främst som bifångst vid torsk- och havskräftfiske. Långa är känslig för fiske eftersom den blir könsmogen vid hög ålder. Långan har gynnats något av en förbättrad förvaltning av torsken runt Island och i Barents hav, men den saknar egen effektiv förvaltning och de flesta bestånd är överfiskade. Rekommendation: Gult ljus Fråga efter långa från Island eller Barents hav eftersom bestånden där är något bättre. Rekommendation: Rött ljus Långa är en kommersiellt viktig djuphavsart, men bör undvikas. Trålning orsakar skador på havsbotten och leder till höga bifångster. Artdatabankens rödlista klassar långa som starkt hotad. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 33

34 Makrill Scomber scombrus Makrillen är en snabb och uthållig simmare som drar fram nära vattenytan på jakt efter djurplankton och småfisk som sill och skarpsill. På jakt efter föda förflyttar sig makrill i stim med perfekt synkroniserade riktningsförändringar. Eftersom den saknar simblåsa hindras den inte av vattentrycksförändringar och kan göra blixtsnabba dykningar och uppstigningar. Vintertid vistas arten nära botten på meters djup. Makrillen blir könsmogen vid 3 4 års ålder och är då cirka 30 cm lång. Livslängden uppskattas till maximalt 20 år. Nordsjön ner till Medelhavet och södra Svarta Havet, runt Island och utanför Newfoundland. Sommartid är den vanlig i Skagerrak och Kattegatt. Flyttrål, ringnot och dörj. I Nordostatlanten anses bestånden nume- ra fiskas på ett uthålligt sätt med selektiva metoder. En långsiktig förvaltningsplan finns. Flera fisken har MSC-certifierats eller befinner sig i en certifieringsprocess. Visste du att? Makrill kan fara fram i jättelika stim med en frontvägg som är 100 meter hög och 200 meter bred. Nästan varje sommar rapporteras att späckhuggare siktats nära Västkusten när de följer stim av makrill. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Gäller MSC-certifierad makrill. Fråga också gärna efter makrill som är lokalt fiskad. 34 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

35 Marulk Lophius piscatorius Marulken är en trög bottenfisk som vistas på 20 till meters djup. Den kan bli upp till två meter lång. Den främre fria ryggfenstrålen med sin skinnflik används som ett vajande metspö för att locka till sig byten. Marulken böjer agnet ned mot munnen och bytet sugs in i gapet med en kraftig vattenström när det kommer tillräckligt nära. Födan består främst av fisk och kräftdjur men sjöfåglar har ibland hittats i magen på fisken. Marulken förekommer längs hela Atlantkusten, i Medelhavet samt i Svarta havet och utmed Afrikas västkust. I Norden förekommer den i Skagerrak och Kattegatt men också tillfälligt i Öresund och sydvästra Östersjön. Den är huvudsakligen fiskad som bifångst i fisk- och kräfttrål men på senare år har ett mer riktat fiske etablerats för marulken. Kunskapen kring beståndens status och utbredning är bristfällig. På grund av sin runda och breda kroppsform fångas marulken ofta innan den hunnit fortplanta sig. Rekommendation: rött ljus Marulken har en långsam tillväxt och sen könsmognad, vilket gör den känslig för fiske. Eftersom kunskapen om bestånden och fångsterna är dåliga bör den undvikas. Välj därför hellre andra arter från fisken som du vet är väl förvaltade. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 35

36 Piggvar Psetta maxima Piggvaren är en bottenlevande fisk som håller till på sand- och stenbottnar på meters djup. En vuxen piggvar kan bli en meter lång och väga upp till 25 kg. Piggvaren är inte särskilt vanlig någonstans, men det är en högt uppskattad matfisk och därför en värdefull bifångst. Den fiskas huvudsakligen under lekperioden. Då hanar sällan når upp till minimimåttet, 30 cm, så är nio av tio landade fiskar honor. Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, i Östersjön upp till Ålands hav. Fiskas huvudsakligen med nät i Östersjön, främst Hanöbukten, Öland och Gotland samt i Nordsjön. Bifångst i bomtrål, bottentrål, snurrevad och långrev. Odlas också, främst i Spanien. Piggvarsbestånden har minskat kraftigt i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. I Östersjön har en viss återväxt kunnat ses, men fisketrycket är fortfarande för högt. Stora individer är sällsynta. Rekommendation: gult ljus Gäller odlad piggvar och lokalt garnfiskad piggvar större än 30 cm från hållbara bestånd. På lång sikt är odling inte ett hållbart alternativ, eftersom det bidrar till fiske av foderfisk i havet. Försiktighetsprincipen bör även gälla för slätvar, Scophthalmus rhombus. Rekommendation: rött ljus Vildfångad piggvar. 36 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

37 Regnbåge Oncorhynchus mykiss Regnbågen har sitt ursprung i västra Nordamerika och i Nordostasien, men den infördes till Europa redan under 1880-talet. Det är en laxfisk som även kallas regnbågslax. Regnbågen har fått många olika namn i handeln. Felaktigt kallas den ibland forell då den på tyska heter Regenbogenforelle. Regnbåge är en mycket uppskattad sportfisk som planteras ut i många sjöar över hela landet från Skåne till Lappland. Den reproducerar sig nästan aldrig i vårt land. I regnbågens ursprungsområde finns tre typer: de som lever i bäckar och åar, de som lever i sjöar och de som lever i havet men vandrar upp i sötvatten för att leka. Regnbågen odlas i dammar och kassar, och är en av de vanligaste arterna i svenskt vattenbruk. Röding, Salvelinus alpinus, och öring, Salmo trutta, odlas också på detta sätt. Den regnbåge som ibland fångas längs kusterna har rymt från odlingar. Odlingsmetoder Odlas i nätkassar i bland annat Sverige, Norge och Finland. Rekommendation: Gult ljus Konventionellt odlad regnbåge, röding och öring. Odlingen av rovfisk har dock nackdelar, bland annat hög efterfrågan på foderfisk. En annan bieffekt är lokala föroreningar. Rekommendation: rött ljus Köp inte vildfångad röding eller regnbåge odlad i Chile eller Turkiet då dessa odlingar i dag ej kontrolleras tillräckligt bra vilket medför stor miljöpåverkan. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 37

38 Rödspätta/rödspotta Pleuronectes platessa Rödspottan är en utpräglad kustfisk som håller till på öppna sandoch lerbottnar, från strandkanten ned till cirka 200 meters djup. Övergödning och föroreningar i våra kustområden har kraftigt försämrat rödspottornas uppväxtmiljöer under och 1990-talen. Skagerrak, Kattegatt och i Östersjön upp till Gotland. Kring Island och längs hela den europeiska västkusten och en bit in i Medelhavet. De viktigaste lekplatserna ligger utanför den holländska och belgiska kusten. Bomtrål, bottentrål, snurrevad och sättgarn. Rödspottan i Nordsjön är nu på väg att långsamt återhämta sig. Beståndet i Östersjön anses vara beroende av inflyttning från Kattegatt. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUs Välj MSC-certifierad rödspätta. Rekommendation: Gult ljus Då rödspotta i flera bestånd håller på att återhämta sig, rekommenderas försiktighet. Köp inte exemplar som är mindre än 30 cm eftersom de inte har hunnit fortplanta sig. Undvik därför filéer som är mindre än 20 cm. Rekommendation: Rött ljus Köp inte rödspotta som har fiskats med bomtrål, ett redskap som gör stor skada på havsbottnen och ger stora bifångster som slängs överbord. 38 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

39 Sej Pollachius virens Sej kallas också gråsej och är en torskfisk. Till skillnad från torsken lever den i stim som mestadels rör sig i de övre vattenlagren. Det är en utmärkt matfisk. Sej är en snabb simmare och rör sig över stora områden. Den jagar i stim genom att omringa och tvinga upp sill och annan småfisk till ytan. Sej blir könsmogen när den är mellan 40 och 70 cm lång. De viktigaste bestånden av sej finns i Nordsjön, i Barents hav och kring Island. Trål, snörpvad, nät och långrev. Sej anses inte vara överfiskad, undantaget några få bestånd. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna sej som är MSC-certifierad eller från Nordostatlanten. Välj bort fiskar som är mindre än 40 cm eftersom de ännu inte har hunnit fortplanta sig. Undvik därför också filéer som är mindre än 30 cm. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 39

40 Sik Coregonus spp Siken tillhör laxfiskarna och är en grupp bestående av olika arter som är svåra att särskilja. I Europa förekommer ett flertal olika arter, varav sex finns i Sverige. Det finns stationära sikpopulationer i sjöar och rinnande vattendrag men också vandrande fisk. Den så kallade älvsiken som finns utmed Östersjökusten vandrar liksom andra laxfiskar upp i älvmynningarna under lektiden. Siken är en stimfisk som föredrar kallt vatten och framför allt lever av olika kräftdjur. Sikens rom används till kaviar. I södra Sverige, främst i djupa sjöar, i Norrland i något grundare sjöar och i vattendrag samt i Bottenhavet och Bottenviken. Bottensatta kombifällor, nät, ryssjor och krok. Bestånden har generellt sett minskat längs Östersjökusten men det finns lokala variationer med ökande bestånd. Tillståndet för beståndet av sik i Vättern är inte längre kritiskt utan ökar något medan det i Vänern är acceptabelt. Rekommendation: gult ljus Fråga efter sik från hållbara fisken i insjöar och vattendrag. Rekommendation: Rött ljus Gäller för sik från Östersjön. 40 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

41 Siklöja Coregonus albula Siklöjan är liksom siken en laxfisk, men den är betydligt mindre och har ett tydligt underbett. Även siklöjan är en stimfisk som föredrar de större insjöarna. Populationerna i norra Östersjön går upp i rinnande vatten för att leka. Siklöjan är den art inom siksläktet som har haft störst ekonomisk betydelse tack vare den eftertraktade löjrommen. Siklöjan förekommer i så gott som hela landet, i södra Sverige främst i djupa vatten och i Norrland i något grundare sjöar och vattendrag. Den finns också i Bottenhavet och Bottenviken. stora sjöar. I Bottenviken och Bottenhavet varierar bestånden och här bör bara ett varsamt fiske tillåtas. Visste du att? I Sverige förekommer också en annan mycket närbesläktad art, vårsiklöjan, Coregonus trybomi. Skötar, ryssjor eller trål. Siklöjan har exploaterats kraftigt och har på senare år främst fiskats för rommens skull. Siklöjebestånden är svaga i alla Rekommendation: gult ljus Fråga efter siklöja och löjrom från uthålligt bedrivet fiske och en beredning som tar tillvara hela fisken. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 41

Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjunde upplagan

Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjunde upplagan fiskguide Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Sjunde upplagan Fisk till middag? Fisk är nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Fisk till middag? WWFs konsumentguide för miljövänligare köp av fisk- och skaldjursprodukter

Fisk till middag? WWFs konsumentguide för miljövänligare köp av fisk- och skaldjursprodukter Fisk till middag? WWFs konsumentguide för miljövänligare köp av fisk- och skaldjursprodukter 2 Världsnaturfonden WWF Fisk är bra och nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av att äta mer

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

B A K D A BAKSIDA. Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Fjärde upplagan

B A K D A BAKSIDA. Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Fjärde upplagan B A K SI D A BAKSIDA Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fjärde upplagan WWFs rekommendationer för fisk och skaldjur Smaklig måltid! Dessa arter

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

Förändringar i Fiskguiden 2019

Förändringar i Fiskguiden 2019 Förändringar i Fiskguiden 2019 Makrill, Sej, Kolja Makrill Scomber scombrus Sej/gråsej Pollachius virens Garn, nordöstra Atlanten flyttas från gult till rött ljus MSC-certifierad eller fiskad med lina

Läs mer

Frågor och svar om Fiskguiden 2017

Frågor och svar om Fiskguiden 2017 Frågor och svar om Fiskguiden 2017 Vad är Fiskguiden? Det är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar den

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN

WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur FISKGUIDEN 2015 Välkommen till WWFs fiskguide Du som konsument kan bidra till mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra ett medvetet val när du köper fisk

Läs mer

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2013-02- SIDOR 1 (11) FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND TILL MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare

Läs mer

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter FISKGUIDE 2014 Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fisk till middag? Alla kon sumenter kan bidra till ett mer uthålligt fiske

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter

FISKGUIDE. Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter FISKGUIDE 2014 Fisk till middag? Åttonde upplagan WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Fisk till middag? Alla kon sumenter kan bidra till ett mer uthålligt fiske

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips FISK & SkalDJUR kunskap och sunda tips Fisk och skaldjur sedan urminnes tider Generationer har fått höra att man ska äta fisk för att bli intelligent det kan låta som en skröna men rekommendationen gäller

Läs mer

Upphandlingsmyndighetens Fisklista 2018 Bilaga till Upphandlingsmyndighetens Hållbarhetskriterium Fisklistan Krav-ID Bas och Avancerad

Upphandlingsmyndighetens Fisklista 2018 Bilaga till Upphandlingsmyndighetens Hållbarhetskriterium Fisklistan Krav-ID Bas och Avancerad 1 [16] Upphandlingsmyndighetens Fisklista 2018 Bilaga till Upphandlingsmyndighetens Hållbarhetskriterium Fisklistan Krav-ID 10401 Bas och Avancerad Upphandlingsmyndighetens stöd syftar till att främja

Läs mer

Marine Stewardship Council. Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet

Marine Stewardship Council. Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet Marine Stewardship Council Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet Hällekis, 9 februari 2012 Det bästa miljövalet för fisk och skaldjur Om MSC MSC är den enda internationella miljöorganisation

Läs mer

Gotlands fiske.

Gotlands fiske. Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

En ljusare framtid för fisk och fiskare

En ljusare framtid för fisk och fiskare Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken En ljusare framtid för fisk och fiskare Europeiska kommissionens förslag i korthet TVidta åtgärder mot överfisket och för att främja hållbar förvaltning av fiskebestånden.

Läs mer

Frågor och svar om Fiskguiden 2018

Frågor och svar om Fiskguiden 2018 Frågor och svar om Fiskguiden 2018 Vad är Fiskguiden? Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar

Läs mer

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2014-06-26 SIDOR 1 (11) FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare vid

Läs mer

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (7) Upphandlingsmyndighetens Fisklista AD FISK Nordvästra Stilla Havet Nordostatlanten Sverige (insjö), Lettland (insjö), Litauen (insjö eller Östersjön)

Läs mer

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (5) UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK Upphandlingsmyndighetens stöd syftar till att

Läs mer

15 regler matchar din sökning

15 regler matchar din sökning (search.html) 15 regler matchar din sökning Använda filter: Spö/Handredskap Nät Skaldjur Övrigt Webbplatsen är ett försök att underlätta för fritidsfiskare att tillgodogöra sig gällande regler, observera

Läs mer

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning Rapport Rätt fisk i disk - en butiksundersökning Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Metod 5 Resultat 6 Slutsatser 12 2009:01 Text: Susanne Ortmanns Projektsamordning och textgranskning: Klas

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,

Läs mer

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2015 COM(2015) 239 final ANNEXES 1 to 3 BILAGOR till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Samråd om fiskemöjligheterna för 2016 inom ramen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:8

Policy Brief Nummer 2018:8 Policy Brief Nummer 2018:8 Förlorad miljömärkning påverkas priset på torsk? Antalet miljömärkta fiskprodukter har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och internationellt. Men det finns också

Läs mer

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt

Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Johan Lövgren, Mattias Sköld & Katja Ringdahl, Sveriges lantbruksuniversitet Joakim Hjelm, Havs- och vattenmyndigheten / Marie Storr-Paulsen,

Läs mer

Frågor och svar om Fiskguiden 2019

Frågor och svar om Fiskguiden 2019 Frågor och svar om Fiskguiden 2019 Vad är Fiskguiden? Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar

Läs mer

Frågor och svar om Fiskguiden 2019

Frågor och svar om Fiskguiden 2019 Frågor och svar om Fiskguiden 2019 Vad är Fiskguiden? Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se JO 50 SM 1512 Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during October 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Lätta Fiskskolan från A-Ö

Lätta Fiskskolan från A-Ö Lätta Fiskskolan från A-Ö När är det säsong för röding? Kan hälleflundran ätas rå? Hur tillreder man krabba? Vilka fiskar passar bäst på grillen? Hur fet är en lax? I Lätta Fiskskolan kommer du att få

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q Siklöjans resa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varumärkesskydd (behov) Breddad kompetens Q-säkring lokal & beredning Ägarens sigill-certifiering (2011-) EU SUB/PDO

Läs mer

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04 Rapport 2014-11-04 Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik BYGG OCH MILJÖKONTORET, LIVSMEDELSAVDELNINGEN Kontakt: Vid frågor om rapporten kontakta gärna Axel

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1701 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1707 Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during May 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1708 Det yrkesmässiga fisket i havet, juni 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during June 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1706 Det yrkesmässiga fisket i havet, april 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1705 Det yrkesmässiga fisket i havet, mars 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1902 Det yrkesmässiga fisket i havet, december 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during December 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1709 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017 JO 50 SM 1711 Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during September 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1710 Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during August 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1606 Det yrkesmässiga fisket i havet, april 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Öronmaneter finns i Östersjön. Bränns de? Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Djur med hårda,

Läs mer

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina egna behov kommer

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:5

Policy Brief Nummer 2019:5 Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1609 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1503 Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during January 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1703 Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during January 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018 JO 50 SM 1811 Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during September 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1905 Det yrkesmässiga fisket i havet, mars 2019 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2019 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1809 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019 JO 50 SM 1903 Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during January 2019 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015 JO 50 SM 1507 Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during May 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1508 Det yrkesmässiga fisket i havet, juni 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during June 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2014 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2014 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1405 Saltsjöfiskets fångster under mars 2014 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2014 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1812 Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during October 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018

Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018 JO 50 SM 1901 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö

Läs mer

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003.

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003. JO 50 SM 0305 Saltsjöfiskets fångster under april 2003 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2003. Preliminary data I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Saltsjöfiskets fångster under februari 2011

Saltsjöfiskets fångster under februari 2011 JO 50 SM 1104 Saltsjöfiskets fångster under februari 2011 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during February 2011 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Introduktion till MSC

Introduktion till MSC DET BÄSTA MILJÖVALET FÖR FISK OCH SKALDJUR Marine Stewardship Council Introduktion till MSC - För personal vid restaurang, storkök och även fiskdiskar MSC:s vision MSC:s vision är att haven ska vara fulla

Läs mer

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Sill/Strömming Clupea harengus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Sill förekommer i alla av s omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar. LEK Leksillen

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Syfte: att bevara den biologiska mångfalden i grunda havsområden längs Blekingekusten genom att optimera

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017 Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017 Vad är din vision för västerhavet? Idag Vision för Västerhavet 1. Naturskyddsföreningen 2. Visionen 3. Hög biologisk mångfald 4. Övergödning 5. Yrkesfiske 6.

Läs mer

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? SP Technical Research Institute of Sweden En sammanfattning av projektet SHRIMPACT SP Technical Research Institute of Sweden SP

Läs mer