Kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster för att undvika ett stopp för torskfisket under 2003

Transkript

1 IP/02/1843 Bryssel den 11 december 2002 Kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster för att undvika ett stopp för torskfisket under 2003 Europeiska kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster under nästa år när det gäller ett antal viktiga fiskbestånd, särskilt torsk, kolja och vitling som fångas tillsammans. Dessa nedskärningar, som kommer att kompletteras med ett system för att kontrollera fiskeansträngningen, är av avgörande betydelse om man skall kunna undvika ett stopp för fisket efter vissa torskbestånd. De högsta tillåtna fångstmängderna (TAC) bygger på de senaste rekommendationerna från oberoende forskare. I det här fallet rekommenderar man att riktat fiske efter torsk stoppas i Nordsjön, Irländska sjön, väster om Skottland och i Skagerrak, eftersom torskbestånden där är på gränsen till kollaps. För att kunna garantera en viss kontinuitet i det aktuella fisket föreslår kommissionen TAC som innebär en betydligt lägre risk för de hotade bestånden. De vetenskapliga rönen visar emellertid att dessa bevarandeåtgärder måste kombineras med minskad fiskeansträngning och effektiva kontroller om de ska bli effektiva. Om man vid nästa ministerrådsmöte den december inte kan nå en överenskommelse om att kontrollera fiskeansträngningen på ett sätt som ger garantier för att de låga fångstgränserna inte överskrids, har kommissionen inget annat val än att dra tillbaka sitt TAC-förslag för bestånden i fråga och istället föreslå att detta fiske stoppas. Kommissionen föreslår också kraftiga nedskärningar beträffande TAC både för de bestånd för vilka ett lägsta möjliga fiske har rekommenderats och för andra bestånd som befinner sig utanför de säkra biologiska gränserna. För dessa kommer kommissionen att lägga fram återhämtningsplaner. Eftersom en överenskommelse med Norge ännu inte är klar ingår inte TAC för ett antal bestånd som EU förvaltar tillsammans med Norge i dagens förslag. "Vi står inför ett oundvikligt och entydigt val: antingen gör vi vårt bästa för att säkra fiskets framtid genom att vidta åtgärder som naturligtvis är smärtsamma i ett kort perspektiv, eller också skjuter vi dem på framtiden en gång till tills dess att det ena beståndet efter det andra kollapsar, med allt vad det kommer att innebära för hela fiskenäringen. Jag litar på att ministrarna fattar de nödvändiga besluten nästa vecka", sade Franz Fischler, kommissionär med ansvar för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske. Tillståndet för viktiga bestånd Situationen är värst för alla torskbestånd, utom i Keltiska havet. Andra hotade bestånd är nordlig kummel, marulk väster om Storbritannien och i Nordsjön, samt sydlig kummel. Fisket efter rödspätta och sjötunga i Nordsjön måste minska, och vissa mindre bestånd av plattfisk är lokalt överfiskade.

2 För sill i Nordsjön finns det en återhämtningsplan sedan 1996, och den återhämtar sig numera väl. En högre TAC skulle kunna klaras mot bakgrund av tillståndet för beståndet. Fullständiga uppgifter om bestånden finns på Kommissionens förslag till fiskemöjligheter för de viktigaste bestånden under 2003 (se bifogad tabell) Bestånd för vilka forskarna rekommenderar ett fiskestopp De bestånd för vilka det oberoende Internationella havsforskningsrådet (ICES) och EG:s vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskenäringen (STECF) rekommenderar ett fiskestopp, och för vilka kommissionen föreslår kraftiga TAC-minskningar och skärpta återhämtningsplaner, omfattar följande: torsk i Nordsjön, väster om Skottland, Irländska sjön, östra Engelska kanalen och Skagerrak. Med en rättvis och konsekvent inställning till beståndens återhämtning föreslår kommissionen liknande åtgärder för torsk i Kattegatt, där förhållandena är likartade. ICES och STECF rekommenderar ett fiskestopp även för kolja och vitling, och att fisket efter plattfisk skall minska för att skydda torsken. Dessa arter fångas vanligtvis tillsammans med torsk. Bestånd för vilka fisket bör minska till lägsta möjliga nivå Vissa bestånd, utöver torsk, är så utfiskade att ICES och STECF rekommenderar att fisket skall minska till lägsta möjliga nivå eller att återhämtningsplaner skall genomföras. För dessa bestånd kommer de föreslagna TAC att innebära att de vuxna exemplaren ökar med inte mindre än 20 % under När det gäller nordlig kummel, som redan omfattas av den föreslagna återhämtningsplanen för torsk och kummel, föreslår kommissionen en minskning av biomassan med 10 %. Om man skall kunna gå fram mer gradvis på detta sätt beror på om återhämtningsplanen antas. Andra berörda bestånd är sydlig kummel, vitling i Irländska sjön och väster om Skottland, kolja väster om Skottland, i Irländska sjön och vid Rockallbanken, sjötunga i västra Engelska kanalen och i Biscayabukten, samt havskräfta utanför Iberiska halvön. Kommissionen planerar att under 2003 lägga fram återhämtningsplaner för dessa bestånd. Beträffande TAC-nedskärningar för bestånden i fråga kommer kommissionen att försöka minska fångsterna med 50 %. Bestånd med anknytning till de bestånd för vilka fisket bör minska till lägsta möjliga nivå För bestånd med anknytning till de som nämnts ovan, t.ex. havskräfta som fångas tillsammans med torsk eller kummel, och marulk, glasvar och havskräfta i sydliga vatten, föreslår kommissionen att TAC minskas i proportion till deras beräknade grad av anknytning till bestånden i fråga. Bestånd för vilka det inte finns några bedömningar (försiktighets-tac) Om det inte finns några rekommendationer föreslår kommissionen att TAC skall ligga kvar på samma nivå som föregående år i de fall de rapporterade landningarna visar att kvoten utnyttjats fullt ut. Om det finns en rekommendation från ICES eller STECF föreslår kommissionen att denna skall följas. 2

3 Bestånd för vilka det finns en överenskommelse med tredjeländer. Bestånden av torsk, kolja, vitling, sej, rödspätta, sill och makrill i Nordsjön samt torsk, kolja vitling, rödspätta, sill, skarpsill och räkor i Skagerrak förvaltas gemensamt av EU och Norge. Varje år i november förhandlar kommissionen, på EU:s vägnar, med Norge om en TAC-överenskommelse för nästa år i fråga om dessa delade bestånd. De TAC som kommissionen föreslår kommer att innehålla de siffror som parterna enas om. Dessa siffror måste ligga i linje med kommissionens grundläggande principer i utarbetandet av övriga förslag. Eftersom förhandlingarna inte är avslutade innehåller förslagen än så länge inte dessa siffror. Parterna kommer att träffas i Bryssel nästa vecka. Så snart överenskommelsen är klar kommer siffrorna att tas med i förslaget. Återhämtningsplaner Kommissionen vill ändra det förslag till återhämtningsplan för torsk och kummel som lades fram förra året. Skälet är att de föreslagna åtgärderna inte längre räcker till för att garantera en återhämtning för de berörda torskbestånden. Utöver de kraftigt minskade kvoter som föreslås idag innebär ändringen ett förenklat system för begränsning av fiskeansträngningen, skärpta kontroller och ytterligare tekniska åtgärder (se IP/02/1753). Detta förslag kommer att ligga på rådets bord vid dess nästa möte den december. Fördelning av kvoter mellan medlemsstaterna Övergångsperioderna med restriktioner beträffande tillträde till vissa fiskezoner för fartyg från Spanien, Portugal och Finland löper ut den 31 december Därefter kommer dessa fartyg att ha rätt att fiska i Nordsjön, under förutsättning att gällande EU-regler för tillträde till vatten och bestånd följs, t.ex. tillträde till Shetlandsboxen. Fartyg från samtliga medlemsstater får bedriva fiske efter bestånd som inte omfattas av restriktioner eller kvoter fram till dess EU beslutar om att förvalta dem. Kommissionen har för närvarande inte några planer på att föreslå regler för sådana bestånd i Nordsjön. Detta fiske kommer emellertid att övervakas så att man kan göra en bedömning av dess inverkan på fisket efter andra arter. Kommissionen kommer om så behövs att lägga fram nya förslag efter att ha tagit del av rapporter om detta, samt på grundval av vetenskapliga rekommendationer. Bakgrund Kommissionens förslag bygger på de senaste vetenskapliga rekommendationerna. Dessa kommer från ICES, i vilket många av EU:s medlemsstater är medlemmar tillsammans med alla kuststater vid Nordatlanten, inklusive Förenta staterna, Kanada, Norge och Ryssland. Rekommendationerna från ICES kompletteras av dem från STECF, som bistår kommissionen och som har experter på olika områden och från ett antal medlemsstater. På begäran från ICES lade kommissionen för ett år sedan fram en återhämtningsplan för torsk och kummel. Detta förslag har ännu inte antagits av rådet. Läget för torskbestånden är nu så alarmerande att de åtgärder som då föreslogs inte längre är tillräckliga för att garantera en återhämtning. Alla alternativ till ett torskfiskestopp enligt rekommendationerna från ICES kräver en överenskommelse om en skärpt återhämtningsplan för torsk. 3

4 För att kunna få ner fiskedödligheten i starkt överfiskade bestånd måste fisket efter andra bestånd minska kraftigt. Torsk och kummel lever tätt inpå ett antal andra arter, och därför fångas de i ett blandat fiske efter dessa arter. Om man skall kunna skydda torsk och kummel på ett effektivt sätt, och även minska den mängd fisk som kasseras, måste man minska alla typer av fiske i vilka dessa arter fångas. Bilaga: Tabeller över kommissionens förslag till fiskemöjligheter för viktiga bestånd under

5 Bilaga : TAC för 2002 och kommissionens förslag till TAC för 2003 Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Tobisar Ammodytidae IV (norska vatten) Tobisar Ammodytidae IIa, Nordsjön Havskatt Anarhichas lupus V, XIV (Grönlands vatten) 300 Havskatt Anarhichas lupus NAFO 0,1 (Grönlands vatten) 300 Polartorsk Boreogadus saida Grönlands vatten (alla zoner) Brugd Cetorhinus maximus Gemenskapens vatten i zonerna IV, VI och VII Sill och Clupea harengus Östersjön, Förvaltningsenhet Sill och Clupea harengus Norska vatten söder om 62 N Sill och Clupea harengus Skagerrak och Kattegatt Sill och Clupea harengus I, II Sill och Clupea harengus IIIbcd (EU-vatten), utom Förvaltningsenhet 3 Sill och Clupea harengus IIId (estniska vatten) Sill och Clupea harengus IIId (litauiska vatten) Sill och Clupea harengus Nordsjön norr om 53 30' N Sill och Clupea harengus IVc,VIId % Sill och Clupea harengus Vb, VIaN, VIb Sill och Clupea harengus VIaS, VIIbc % Sill och Clupea harengus VIa Clyde % Sill och Clupea harengus VIIa % Sill och Clupea harengus VIIef % Sill och Clupea harengus VIIghjk % Skoläst Coryphaenoides V, XIV (Grönlands vatten) rupestris Skoläst Coryphaenoides NAFO 0,1 (Grönlands vatten) rupestris Skoläst Coryphaenoides Grönlands vatten (alla zoner) rupestris Havsabborre Dicentrarchus labrax EU-vatten Ansjovis Engraulis encrasicolus VIII % Ansjovis Engraulis encrasicolus IX, X, CECAF (EUvatten) % Torsk Gadus morhua I, II ( norska vatten)

6 Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Torsk Gadus morhua Skagerrak Torsk Gadus morhua Kattegatt % Torsk Gadus morhua I, IIb Torsk Gadus morhua IIa (EU-vatten), Nordsjön Torsk Gadus morhua Grönlands vatten Torsk Gadus morhua Vb 1 (Färöiska vatten) Torsk Gadus morhua IIIbcd (EU-vatten) Torsk Gadus morhua IIId (estniska vatten) Torsk Gadus morhua IIId (lettiska vatten) Torsk Gadus morhua IIId (litauiska vatten) Torsk Gadus morhua Norska vatten söder om 62 N Torsk och kolja Gadus morhua och Vb (Färöiska vatten) 500 Melanogrammus Torsk Gadus morhua Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Torsk Gadus morhua VIIa % Torsk Gadus morhua VIIb-k, VIII, IX, X, CECAF % (EU-vatten) Torsk Gadus morhua NAFO 2J3KL Torsk Gadus morhua NAFO 3NO Torsk Gadus morhua NAFO 3M Långfenad tonfisk Germo alalunga Atlanten, norr om latitud 5 N Långfenad tonfisk Germo alalunga Atlanten, söder om latitud 5 N Hälleflundra Hälleflundra Nordlig stjärtfenad bläckfisk Hippoglossus hippoglossus V, XIV (Grönlands vatten) 200 Hippoglossus NAFO 0,1 (Grönlands vatten) 200 hippoglossus Illex illecebrosus NAFO delzonerna 3 och 4 Håbrand Lamna nasus Gemenskapens vatten i zonerna IV, VI och VII Glasvar Lepidorhombus spp. IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Glasvar Lepidorhombus spp. Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Glasvar Lepidorhombus spp. VII % Glasvar Lepidorhombus spp. VIII a,b,d,e % Glasvar Lepidorhombus spp. VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) % Gulstjärtsskädda Limanda ferruginea NAFO 3L,N,O 260 Sandskädda och flundra Limanda limanda och Platichthys flesus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Marulk Lophiidae IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Marulk Lophiidae Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Marulk Lophiidae VII % Marulk Lophiidae VIIIa,b,d,e % Marulk Lophiidae VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) % Lodda Mallotus villosus V, XIV (Grönlands vatten)

7 Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Lodda Mallotus villosus V, XIV (Grönlands vatten) Lodda Mallotus villosus II b Lodda Mallotus villosus NAFO 3NO Kolja Melanogrammus I, II ( norska vatten) Kolja Melanogrammus Norska vatten, söder om 62 N Kolja Melanogrammus Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd (EU-vatten) Kolja Melanogrammus IIa (EU-vatten), Nordsjön Kolja Melanogrammus Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Kolja Melanogrammus VIIbcdefk, VIII, IX, X, CECAF % (EU-vatten) Kolja Melanogrammus VII a Vitling Merlangius merlangus Skagerrak och Kattegatt 964 Vitling Merlangius merlangus Norska vatten, söder om 62 N Vitling Merlangius merlangus IIa (EU-vatten), Nordsjön Vitling Merlangius merlangus Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Vitling Merlangius merlangus VIIa % Vitling Merlangius merlangus VIIb-k % Vitling Merlangius merlangus VIII % Vitling Merlangius merlangus IX, X, CECAF (EUvatten) % Kummel Merluccius merluccius Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd 813 (EU-vatten) Kummel Merluccius merluccius IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 946 Kummel Merluccius merluccius Vb (EU-vatten), VI, VII, XII, XIV % Kummel Merluccius merluccius VIII a,b,d,e % Kummel Merluccius merluccius VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) % Blåvitling Micromesistius I, II ( norska vatten) Blåvitling Micromesistius I, II, V, VI, VII, XII and XIV (EUvatten) Blåvitling Micromesistius IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) Blåvitling Micromesistius Vb (EU-vatten), VI, VII Blåvitling Micromesistius VIII a,b,d Blåvitling Micromesistius VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) Blåvitling Micromesistius V, XIV (Färöarnas vatten) 3

8 Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Blåvitling Micromesistius Vb (Färöiska vatten) Blåvitling Micromesistius V, XIV (Grönlands vatten) Bergtunga och rödtunga Microstomus kitt och Glyptocephalus cynoglossus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Birkelånga Molva dypterigia EU-vatten i zonerna VIa (norr om 56 30' N), VIb Långa Molva molva Vb (Färöiska vatten) Långa Molva molva Gemenskapens vatten i zonerna IIa, IV, Vb, VI, VII Havskräfta Nephrops norvegicus Skagerrak och Kattegatt (EUvatten), % IIIbcd (EU-vatten) Havskräfta Nephrops norvegicus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Havskräfta Nephrops norvegicus Vb (EU-vatten), VI % Havskräfta Nephrops norvegicus VII % Havskräfta Nephrops norvegicus VIII a,b,d,e % Havskräfta Nephrops norvegicus VIIIc % Havskräfta Nephrops norvegicus IX, X, CECAF (EUvatten) % Nordhavsräka Pandalus borealis Skagerrak och Kattegatt Nordhavsräka Pandalus borealis IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) Nordhavsräka Pandalus borealis Norska vatten, söder om 62 N Nordhavsräka Pandalus borealis V, XIV (Grönlands vatten) Nordhavsräka Pandalus borealis NAFO 3L Räka Penaeus spp. Franska Guyana % (Penaeidae), Rödspätta Pleuronectes platessa Skagerrak Rödspätta Pleuronectes platessa Kattegatt Rödspätta Pleuronectes platessa IIIbcd (EU-vatten) Rödspätta Pleuronectes platessa IIa (EU-vatten), Nordsjön Rödspätta Pleuronectes platessa Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Rödspätta Pleuronectes platessa VIIa % Rödspätta Pleuronectes platessa VII b,c % Rödspätta Pleuronectes platessa VII d,e % Rödspätta Pleuronectes platessa VII f, g % Rödspätta Pleuronectes platessa VII h,j,k % Rödspätta Pleuronectes platessa VIII, IX, X, CECAF (EUvatten) % 4

9 Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Bleka Pollachius pollachius Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Bleka Pollachius pollachius VII % Bleka Pollachius pollachius VIII a,b,d,e % Bleka Pollachius pollachius VIIIc % Bleka Pollachius pollachius IX, X, CECAF (EUvatten) Gråsej Pollachius virens I, II (norska vatten) och vatten utanför nationell jurisdiktion) Gråsej Pollachius virens IIa (EU-vatten), Skagerrak and Kattegatt, IIIbcd (EU-vatten), Nordsjön Gråsej Pollachius virens Norska vatten söder om 62 N % Gråsej Pollachius virens Vb (Färöiska vatten) 2500 Gråsej Pollachius virens Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV Gråsej Pollachius virens VII, VIII, IX, X, CECAF (EU-vatten) Piggvar och slätvar Psetta maxima och Scopthalmus rhombus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Rockor Rajidae IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Liten hälleflundra Reinhardtius I, II ( norska vatten) 100 hippoglossoides Liten hälleflundra Reinhardtius V, XIV (Grönlands vatten) hippoglossoides Liten hälleflundra Reinhardtius NAFO 0,1 (Grönlands vatten) hippoglossoides Liten hälleflundra Reinhardtius NAFO 3LMNO hippoglossoides Lax Salmo salar IIIbcd (EU-vatten) Lax Salmo salar IIId (estniska vatten) Lax Salmo salar IIId (lettiska vatten) Lax Salmo salar IIId (litauiska vatten) Lax Salmo salar Delområde 32 inom IBSFC (EU-vatten) Makrill Scomber scombrus IIa (Norska vatten) Makrill Scomber scombrus IIa (EU-vatten), Skagerrak och Kattegatt, IIIb,c,d (EU-vatten), Nordsjön Makrill Scomber scombrus Norska vatten, söder om 62 N Makrill Scomber scombrus IIa (ej EU-vatten), Vb (EUvatten), VI, VII, VIII a,b,d,e, XII, XIV Makrill Scomber scombrus Vb (Färöiska vatten) Makrill Scomber scombrus VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) Rödfisk Sebastes spp. V, XII, XIV (Grönlands vatten) Rödfisk Sebastes spp. I, II ( norska vatten) Rödfisk Sebastes spp. V, XIV (Grönlands vatten)

10 Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Rödfisk Sebastes spp. NAFO 0,1 (Grönlands vatten) Rödfisk Sebastes spp. Va (Islands vatten) Rödfisk Sebastes spp. Vb (Färöiska vatten) Rödfisk Sebastes spp. NAFO 3M Rödfisk Sebastes spp. NAFO 3LN Rödfisk Sebastes spp. NAFO IF Tunga Solea solea Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd 500 (EU-vatten) Tunga Solea solea II, Nordsjön Tunga Solea solea Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Tunga Solea solea VIIa % Tunga Solea solea VII b,c % Tunga Solea solea VIId % Tunga Solea solea VIIe % Tunga Solea solea VII f,g % Tunga Solea solea VII h,j,k % Tunga Solea solea VIII a,b, % Tunga Solea solea VIIIcde, IX, X, CECAF % (EU-vatten) Skarpsill Sprattus sprattus Skagerrak och Kattegatt Skarpsill Sprattus sprattus IIIbcd (EU-vatten) Skarpsill Sprattus sprattus IIId (estniska vatten) Skarpsill Sprattus sprattus IIId (lettiska vatten) Skarpsill Sprattus sprattus IIId (litauiska vatten) Skarpsill Sprattus sprattus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) Skarpsill Sprattus sprattus VIIde % Pigghaj Squalus acanthias IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) Taggmakrill Trachurus spp. IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) Taggmakrill Trachurus spp. Vb (EU-vatten), VI, VII, % VIIIabde, XII, XIV Taggmakrill Trachurus spp. VIIIc, IX % Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Azorerna % Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Madeira % Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Kanarieöarna % Vitlinglyra Trisopterus esmarki IIa (EU-vatten), Skagerrak och Kattegatt, Nordsjön (EU-vatten) Vitlinglyra Trisopterus esmarki IV (norska vatten) Tonfisk Thunnus thynnus Atlanten, öster om longitud V, och Medelhavet Storögd tonfisk Thunnus obesus Atlanten Svärdfisk Xiphias gladius Atlanten, norr om latitud 5 N Svärdfisk Xiphias gladius Atlanten, söder om latitud 5 N

11

12 2

13 3

14 4

15 5