VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

Transkript

1 VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

2 Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

3 Hållbar utveckling genom minskad konsumtion Jorden är en begränsad resurs

4 Lång resa 300 år Rymdfärd Slutet rymdskepp. Inget kan kastat eller tas in Solen ger energi till transporten Vad ska ni ta med?

5 600 kg mat/person och år 70 ton mat& dryck under en livstid = en långtradare med mat & dryck

6 På matsedeln i en vanlig svensk skola Fiskpinnar från Frankrike Nötkött från Irland Kyckling från Thailand Fisk från Nordsjön rensad i Kina Det handlar om pris, pengar och vanor.

7

8 Matens miljöpåverkan Matavtryck arealåtgång för matproduktion Energiåtgång för matproduktion Växthusgaser från matproduktion

9 Matavtryck En individs matavtryck, m2/år = ½ fotbollsplan/person/år 50 % svenskt 50 % import

10 Var i livsmedelskedjan förbrukas mest energi? 1. Lantbruket 2. Förädlingsprocesserna av livsmedel 3. Transporterna 4. Hushållen?

11 Energiåtgång i livsmedelskedjan

12 Energiåtgång i livsmedelskedjan Källa: Coops miljöanalys

13 8 ton CO2-ekv/person och år 2 ton från maten Fördelning av utsläpp 25 % 30 % Mat Övrigt Mat & Klimat, 2008

14 Växthusgaser från olika livsmedel, kg CO2e/kg produkt Brasilianskt nötkött Svenskt nötkött Källa, SIK 2011

15 Koldioxid Växthusgaser och matproduktion Flygtransporter. Växthus uppvärmda med fossila bränslen. Metan 25 ggr starkare än C02 Nöt och lamm Risodlingar Lustgas 300 ggr starkare än C02 Bildas när handelsgödsel tillverkas. Kommer från mark och stallgödsel

16 Köttkonsumtion kg kg kg kg kg

17 Lite om fisk 40 % av det globala fisket sker på djuphavslevande arter, från 400 m eller djupare, exempelvis Lubb, Kungsfisk/Uer, Långa, Moratorsk, liten Hälleflundra eller blåkveite. Fiskredskap som tappats från båtar fortsätter att fånga fisk, marina däggdjur och fåglar under många år i så kallat spökfiske.

18 Fiske och klimatpåverkan Beror mest på fångstmetoderna Stora båtar och trålning: mycket energi, stor klimatpåverkan. Ändå är det betydligt bättre ur klimatsynpunkt än nötkött. Klimatsmart fiske är stim som fångats med passiva metoder, till exempel nät och kustnära fiske med mindre redskap. Klimatpåverkan som kyckling. Krokfångad torsk finns KRAV-märkt.

19 Fiskodling och klimat Fångsten av foderfisk har stor påverkan: nästan 90 procent av klimatpåverkan under hela livscykeln.. Odlad lax ger ungefär lika mycket utsläpp som fläskkött.

20 Rätt fisk Tips på fisksorter som är godkända att äta ur ett miljöperspektiv är Abborre Alaska pollock (MSC) Blåmusslor (odlade, KRAV) Gråsej (MSC) Gädda (insjöar) Gös (MSC) Hoki (MSC) Hummer (svensk burfångad) Hälleflundra (MSC) Kapkummel (MSC) Kolja (KRAV, MSC) Krabba (svensk burfångad) Lax (MSC, KRAV) Makrill (MSC, lokalt fångad) Nordhavsräka (MSC,KRAV) Rödspetta (MSC) Sill (MSC, KRAV, NOrdatlanten) Skarpsill Skrubbskädda Tonfisk (MSC) Torsk (MSC, KRAV, östra Östersjön) Tunga (MSC) Vildfångad och odlad fisk som är miljömärkt

21 (Sik, 2008) Vi slänger 100 kg mat/person och år, varav 52 kg är fullt ätbart Matavfall från svenska hushåll: ton per år. Produktionen av detta har orsakat utsläpp av: ton CO2-ekvivalenter per år. Motsvarar utsläpp från cirka svenska medelbilar eller oljeeldade villor.

22 SVINN Lagring och beredning 8 % Tallrikssvinn 10 % Personalmatsalar 22 % => ton mat/år

23 Hur kan vi minska svinnet?

24 Vad är miljösmart mat??

25

26

27

28

29

30

31

32

33 ATTITYDER Det går inte barnen äter inte. Mina barn äter massor.

34 Vad är miljösmart mat? Minska på kött Öka på frukt och grönt Mer baljväxter Välj ekologiskt Följ säsong Välj närproducerat Tänk transportsnålt Undvik växthusodlat Undvik svinn Odla själv

35 Vad är miljösmart mat? Minska på kött Öka på frukt och grönt Mer baljväxter Välj ekologiskt Följ säsong Välj närproducerat Tänk transportsnålt Undvik växthusodlat Undvik svinn Odla själv Spis lavt i näringskedjan Velg ekologiskt Velg lokal mat Spis etter sesong Drick springvann Velg fisk fra bärekraftige bestander Velg rettferdig producerat Icke spis mer en du trenger Kast så lite mat som mulig Begrens energiforbruget ved handling, tillagning og lagring

36 Varför ekologiskt??

37 Miljö Hälsa Varför ekologiskt? etik GMO-fritt kvalitet

38 GMO-genmodifiering Förändring av arvsanlag med genteknik 90 % för att tåla kemisk bekämpning eller inbyggt bekämpningsmedel Multinationella företag äger utsädet

39 Handelsgödsel

40 Bekämpningsmedel Produktion ofta i U-länder Arbetarskydd? Avfall, utsläpp biprodukter? Arbetarskydd? Nyttoinsekter? Fåglar? Läckage till vatten? Vilka analysmetoder?

41

42

43 Djuretik Djuren får gå ut Extra gott om plats Djuren får utlopp för sina naturliga beteenden

44 smak nyttigt Kvalitet hållbarhet näring

45 Är ekologiskt nyttigare? Holland: Mer C-vitamin Mer antioxidanter Bättre fettsammansättning i kött Bättre proteinkvalitet i spannmål Danmark: ekologiskt på sjukhus =>bättre hälsa Inga bekämpningsmedel i mat eller lantarbetare

46 Taste workshop Kockarnas bedömning Ekologiskt Konventionellt Tomat 26,5 16,75 Gurka 24,75 16,3 Kyckling 25,3 19,8 Maxpoäng: 36

47 Ekologi & Ekonomi Hur?

48 Ekologiskt är ca 30 % (?) dyrare än konventionella livsmedel. Ge 3 tips på hur ni ska klara ökade inköp av ekologiskt med bibehållen budget!

49 Hållbar ekonomi Planering Minska svinnet Mer vegetabilier Mindre kött Laga mat från grunden Säsongsanpassa

50 Lämpliga produkter att börja med (?) Mjölk och mejeriprodukter enkelt och säkert Grönsaker och rotsaker tänk norskt och säsong! Gryner, mjöl och baljväxter liten prisskillnad Kaffe och bananer gör stor skillnad Hel- och halvfabrikat välj köttbullar och pannkakor

51 Svinn kostar! svenskt exempel Svinnet (mat som kastas bort) är ungefär tio procent. Det kostar 80 öre per portion i stadens verksamheter i Göteborg. Och det blir mycket pengar, med tanke på att vi årligen serverar 19 miljoner måltider.

52 Miljöanpassad upphandling Ekologiskt med i anbudet Konvertera produkter till ekologiskt Delade anbud Närproducerat?

53 Receptoptimering - checklista God mat Ekonomi Miljö & Klimat Hälsa/näringsinnehåll

54 Handlingsplan Mål Vad vill vi uppnå? Syfte/motiv Varför vill vi göra detta? Hur ska vi nå målet? Vilka insatser ska vi göra och vem ska göra vad? När ska vi nå målet?

55 (

56 Ekomatsligan 30 st eller ca 10 % av landets kommuner, landsting och stadsdelar har en ekologisk inköpsandel på mellan 20 och 34 %, 2010.