METODKURS. Liselotte Englund, MKV C, KaU, HT09

Transkript

1 METODKURS på väg mot C-uppsats Liselotte Englund, MKV C, KaU, HT09

2 "I en bra bok (läs: uppsats) sticker vissa stycken ut, därför att de är välskrivna. I en lysande bok (uppsats) sticker ingenting g ut, därför att det är omöjligt (The Globe and Mail om Nattens bibliotek )

3 Vad är uppsatskvalitet? Formalia (tekniska aspekter) Ämnesrelevans Källmaterial (primär- eller sekundärkällor) Datamaterial Teori: teoretisk medvetenhet Metod: metodologisk färdighet Problematik problemformulering, syfte, frågeställningar Språk och struktur Källkritik Självständighet Kreativitet Forskningsanknytning Vetenskaplig skicklighet, svårighetsgrad Genomförande (analys av data) och slutsatser

4 Hörnstenarna Teori Metod

5 Tre huvudfrågor som är bra att ställa sig: 1) Vilket är det övergripande forskningsområdet? 2) Vilken lucka inom detta område är det som din uppsats skall fylla? 3 ) På vilket sätt skall din uppsats fylla luckan inom det övergripande forskningsområdet?

6 Uppsatsens disposition BIBLIOGRAFISKA UPPGIFTER: Titelsida /omslag. Se gå in under A-Ö, välj Uppsatsmallar Även engelsk titel Abstract på engelska & Sammanfattning på svenska Innehållsförteckning tabell- och figurförteckning (system: 1. /1.11 / / o s v alternativt bara numrerade huvudkapitel)

7 OMRÅDESORIENTERING Inledning Bakgrund Tidigare forskning/teori i Historisk tillbakablick Aktuell (forsknings-)debatt ÄMNESVAL OCH PROBLEMSTÄLLNING Syfte Frågeställningar Hypoteser Begrepp och definitioner

8 GENOMFÖRANDE OCH ARBETSSÄTT Materialredovisning Metod Källkritik HUVUDTEXT Resultatredovisning Analys Slutsatser Diskussion Rekommendationer Fortsatt forskning

9 EFTERTEXT Källförteckning/referenser/litteraturlista Notapparat (kan presenteras på olika sätt och ställen) Bilagor (t ex enkät, följebrev, intervjuarguide id mm)

10 Inledning Ämnets relevans Vad gör uppsatsen värd att läsa? (kan vara både praktisk och vetenskaplig betydelse) De första sidorna i uppsatsen ska få mig De första sidorna i uppsatsen ska få mig intresserad, och de ska motivera ämnesvalet!

11 Problemformulering Viktigaste steget på väg till en bra uppsats! Det vetenskapliga problemet skall uppsatsen bidra till att förklara och/eller förstå. Problemet ska vara av sån dignitet att det krävs en uppsats för att förklara det. Det ska vara ett vetenskapligt/teoretiskt problem, ev. med en praktisk tillämpning Problemet kan formuleras som en frågeställning. g Börja med: vad tycker jag är intressant?. vad förstår jag inte?. vad har forskningen hittills inte besvarat? Räcker inte med att det är intressant. Varför är det intressant?

12 Syfte Vad ska du göra? Efter en bredare problemformulering kommer ett precist syfte. Vad ska uppsatsen leda till/bidra med? Avgränsa! Presentera syftet genom en att-sats (eller flera att-satser) alternativt ett huvudsyfte och eventuellt några delsyften.

13 Frågeställning Haka på ett antal frågeställningar på syftet. Förenklar dispositionen av uppsatsen.

14 Avgränsning Problem, syfte och frågeställningar leder till en avgränsning. Berätta också var du inte ska göra! Efter första kapitlet ska läser veta vad du vill göra och inte göra..

15 Teorianknytning Du ska kunna analysera ditt uppsatsämne utifrån ett valt teoretiskt perspektiv = på något sätt använda en teori. Argumentera för valet av teori(er) och hur den/de ska användas. Teorin ska förklara generella förhållanden men hjälpa till att förstå särskilda förhållanden. Valda teorier ska ha tydlig koppling till ämnet MKV. Det är ofta svårt att hitta den perfekta teorin. Det viktiga är relevanta utgångspunkter för ett teoretiskt resonemang vid analysen av empirin.

16 Kopplingen mellan syfte, teori och metod Motivera valet av teoretisk utgångspunkt i förhållande till ditt syfte! Problem/syfte, teori och metod måste hänga ihop! Det räcker inte med att beskriva de teoretiska utgångspunkterna du måste också använda dem! (t ex vid utformning av mätinstrument och vid analys av empirin) ii

17 Metod Diskutera utförligt den/de vetenskapliga metoder som används i uppsatsen. Hänvisa till flera metodböcker! Argumentera för valet av metod (mot bakgrund av det valda syftet etc) OBS- inga lärobokstexter. Motivera DITT val av metod. Observera också de forskningsetiska riktlinjerna (VR) som bör Observera också de forskningsetiska riktlinjerna (VR) som bör betraktas som vägledande även för den här sortens undersökning.

18 Material Presentera ditt material tydligt. Läsaren måste själv kunna dra slutsatser om eventuella problem med materialet. Var källkritisk.

19 Källkritik Förhåll dig källkritiskt till dina empiriska källor, deras pålitlighet (reliabilitet), samt användbarhet och att de mäter vad du avser att mäta (validitet). Gäller även vid sekundäranalys. Vad självkritisk till ditt material. * visa vad du gör/gjort * fråga dig om du kunde ha gjort på nåt annat sätt.

20 Fallstudie Motivera valet av fall, definiera problemet, sätt fallet i ett större sammanhanget och diskutera generaliserbarhet/representativitet. Jämförelse Jämförande studier leder ofta till skillnader/likheter som kan generera nya frågor och hypoteser

21 Empirisk genomgång Rubriksätt efter innehåll. Beskriv ämnet Redovisa materialet Kan vara antingen bara resultat eller också resultat+analys

22 Analys Resultaten redovisade (t.ex. berättande eller i tabeller) och analyserade. Tips: Avsluta varje avsnitt med en slutsats, som ev. leder till en ny fråga in i nästa avsnitt! = för handlingen framåt & återkopplar till syftet & till teorin Uppsatsens empiriska del kan alltså, med andra ord, vara antingen huvudsakligen empirisk eller innehålla både empiriska och analytiska inslag.

23 Resultatredovisning, sammanfattande analys, slutsatser och sammanfattning Undersökningens resultat måste framgå tydligt. OBS: inget personligt tyckande tillåtet här! Teorin måste användas när empirin analyseras Analysen måste kopplas till undersökningens slutsatser. (kan presenteras på lite olika sätt)

24 Slutsatser Måste knyta ihop uppsatsens olika delar Tydliggör kopplingen mellan syfte, teori, empiri, analys och slutsatser Återvänd här till uppsatsens frågeställningar. Ge en avslutande teoretisk belysning av syftet och de y g y resultat som uppsatsen genererar

25 Egna reflektioner /Diskussion Dina egna reflexioner ditt svängrum Eventuella nya insikter nya frågeställningar Allmänna ämnesmässiga synpunkter

26 SIST MEN FÖRST! Sist av allt skriver du sammanfattning som redogör för problem, syfte, frågeställningar, analys och slutsatser, men placera den först! Översätt sammanfattningen till ett English Abstract t (eller Summary).

27 Titelblad Inte för lång titel! Information Sök lämpliga nyckelord Intresseväckande men saklig

28 Innehålls-, tabell- & figurförteckning Innehållsförteckning med kapitelrubriker ik och underrubriker med sidhänvisningar. Tabell- och figurförteckning efter innehållsförteckningen - ska omfatta samtliga tabeller och figurer i uppsatsen. Efter sista kapitlet: Litteraturförteckningen

29 Allra sist: Bilagor Eventuella bilagor/appendix. OBS kom ihåg hänvisning till bilagor i löpande text. Exempel: Intervjuguide Enkät Bakgrundsinformation/dokument Ev. alla undersökningens enkätsvar i tabellform=tabellbilaga

30 Språket Begripligt Korrekt språkbruk Gärna personlig stil, men formell Korrekturläs före lämning till slutbedömning Låt gärna någon annan (kurskamrat eller anhörig) läsa texten Högläs gärna hela uppsatsen för dig själv Utnyttja WORD för vad programmet kan!

31 MER OM UPPSATSKVALITET: Problem och syftet Varför intressant och relevant? (i vardaglig och vetenskaplig bemärkelse) Vilken del av problemet täcker syftet? Vad har du avgränsat bort? Är syftet lagom svårt att uppfylla? Teori, metod och material Motivera teori och metod! Är din metod det bästa valet för att uppfylla syftet? Vilka teorier har du avgränsat bort? Analys och empiri Hur redovisar du din empiri? I vilken ordning? (systematik) Balans? Tydlighet i rubriker mm Hur använder du teorin? Hur källkritisk har du varit?

32 ATT KOLLA: Resultat Hur har din uppsats/dina resultat bidragit till att göra det vetenskapliga problemet mer begripligt? Är syftet uppfyllt? Självkritik i resultat och slutsatser? Formalia Hur redovisar Du dina källor? Hur ser källförteckningen ut? Noter, notsystem, citat etc.? Språket? Är alla termer & begrepp tydliga?

33 Referensteknik Varför refererar man? ökar det textens trovärdighet författaren visar på källkritisk hållning viktig läsarservice (Flera källor bl a material från Malmö Högskola)

34 Referenser i texten Harvardsystemet anges referenserna (namn, år och sidor) inom parentes i löptexten. + slipper fotnoter. Exempel: (Backman, 2008: 47). Vid citat = ett krav att ange sida i verket som uppgifterna är hämtade från. N t t if f t t lä t d å id ll Notsystem, i form av fotnoter längst ned på sidan eller som slutnoter som refereras sist i texten.

35 1. Primärkällor Tankar eller uppgifter hämtade från en annan författare f refereras den källan i slutet av meningen inom parantes, så här: (Becker, 1986: xx). Referensen ska sättas i direkt anslutning till uppgiften och punkten ska sättas efter parentesen. Ett annat sätt är att nämna författarens f namn i texten, t då räcker det att man sätter årtalet t inom parantes. Exempel: Becker (1986: xx) menar. Vid två författare f nämns båda efternamnen när du refererar till dem i texten t (Böök och Ekströmer, 1990: xx). Om källan har tre eller fler författare skriver du enbart det första namnet följt av et al eller m fl. Exempel: (Marton et al, 1977: xx). Vid flera olika källor - skriv: (se exempelvis Karlsson, 2000: xx; Holm, 1998: xx; Falk, 1999: xx). Sätt semikolon mellan varje källa. Även här gäller det att parentesen följer i anslutning till de refererade tankarna. Vid liknande resonemang hos andra källor, föreslå läsaren att jämföra med andra källor: (jmf Mårtensson, 1993: xx) Vid ref till samma författare flera gånger direkt efter varandra så kan du använda a.a. ( anfört arbete ) eller ibid. ( på samma ställe ) ). Observera att inga andra författare får komma emellan!

36 2. Sekundärkällor Källor som omskrivs av andra källor. Först och främst skall man söka efter primärkällan. Om det är omöjligt får man fundera över om man över huvud taget skall/bör referera till sekundärkällans resonemang. Det är alltså ett källkritiskt ställningstagande man gör. Om man genomför detta kan man skriva så här: (Hardt i Carey, 1992: xx) eller eventuellt (Hardt citerad i Carey, 1992: xx) eller (Hardt diskuterad i Carey, 1992: xx).

37 3. Citat Od Ordagrant!. Ange författarnamn, årtal, kolon, sidhänvisning, inom parantes. (Bråkenhielm, 1982: 79). Citatet markerar man genom att sätta citattecken direkt framför och direkt efter Ingrad vid långa meningar eller hela stycken! / / vid överhoppad text i citat Vid ändringar som gjorts inne i ett citat, exempelvis formord som liksom, som eller det kan läggas till, liksom min översättning, eller min kursivering. Ibland kan det finnas stavfel eller en konstig formulering i den mening man vill citera, då kan man visa att man uppmärksammat detta genom att skriva [sic] (latin för så ) inom hakparantes. På så sätt ser läsaren att det inte handlar om ett slarvfel hos författaren.

38 Referenslista Varje vetenskaplig text skall följas av en lista på de källor som använts. Denna förteckning placeras sist. Med källor menas litteratur som finns omnämnd i uppsatsen, inkliusive tidskriftsartiklar och liknande. Samtliga uppgifter ska återges på ett bibliografiskt korrekt sätt så att de angivna arbetena lätt kan lokaliseras. Det finns olika sätt att dela upp en förteckning över källor som man använt, beroende på olika behov inom olika ämnen och traditioner. Förteckningen ska kallas Referenser eller Referenslista, vilket innebär att det bara är referenser som finns med i texten som ska finnas med i referenslistan. Efter rubriken följer de tryckta källorna (det vill säga böcker, artiklar, internetkällor) i bokstavsordning efter författarens eller redaktörens efternamn. Om man har använt opublicerat material bör detta ha en egen underrubrik. Det kan exempelvis vara brev, e-postmeddelanden, arkivmaterial eller intervjuer.

39 Referenslistans utseende * alfabetisk ordning efter första författaren * om ingen författare finns: efter publikationens om ingen författare finns: efter publikationens titel.

40 1. Bok Följande uppgifter ska alltid finnas med om det är en bok: författare, titel, förlag, utgivningsort, tryckår, samt upplaga om det inte är första upplagan. Författarens efternamn, förnamn (årtal). Titel. Utgivningsort: Förlag. Bok av en författare: Trondman, Mats (1999). Kultursociologi i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Flera publikationer av en författare utgivna under samma år: Reimer, Bo (1986a). Medievåld och moralisk panik. Tvärsnitt 8. Sid Reimer, Bo (1986b). Läsaren och tidningen. Memo-studier av en dags tidningsläsning. Rapport nr 9. Göteborg: Avdelningen för masskommunikation, Göteborgs universitet. Bok av flera författare: Patel, Runa och Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Bok som saknar författarnamn: Ways with Words. A Research Report of the Literacy Committee (1993). American Society Newspaper Editors. In co-operation with the Poynter Institute for Media Studies, the St. Petersburg Times and the Unviersity of Wosconsin-Madison. Reston: ASNE Foundation. Del av bok eller bokkapitel: Författarens efternamn, förnamn (årtal). Kapiteltitel, Boktitel. Redaktörens/redaktörernas namn (red.). Utgivningsort: i t Förlag. Sidor.

41 2. Artikel i tidskrift ift Författarens efternamn, förnamn (årtal). Artikeltitel. Tidskriftstitel. Eventuellt volymnummer. Tidskriftens nummer. Sidhänvisning. Exempel: Jansson, André (2000). A Matter of Attitude: reflections on Phenomenology and Media Culture. Nordicom Review, Vol. 21, No. 2:

42 3. Artikel i tidning Författarens efternamn, förnamn (årtal). Artikeltitel. Tidningsnamn. Publikationsår och datum. Exempel: Benkö, Cilla & Svegfors, Mats (2009) Public Service viktigare än någonsin. Svenska Dagbladet

43 4. Rapporter, uppsatser, et cetera Rapporter, uppsatser och liknande anges efter följande mönster: Författarens efternamn, förnamn (årtal). Titel. I övrigt ges den information som behövs för att kunna lokalisera skriften. Exempel: Jansson, André (1999) A Matter of Attitude: Outline to a Phenomenolgy of Media Culture. Paper presented at The 14th Nordic Conference in Mass Communication Research, August 14-17, , Kungälv, Sweden

44 5. Otryckta källor Otryckta källor kan vara exempelvis arkivmaterial, brev, e-postmeddelanden, protokoll etc. Poängen: det ska gå att hitta materialet!! Exempel: Charlotte Reimerssons samlingar. Volym 3. Pressarkivet, Stockholm. E-post från Kalle Svensson, Film Värmland Protokoll från MKV Ämneskonferens, Karlstads universitet, Uppsatsförfattaren ska bevara alla dessa källor för ev. källgranskning.

45 6. Material från Internet Till material från Internet räknas webbaserade forum, webbversioner av tidskrifter och liknande, nyhetsgrupper, chattforum med mera. * h l lä k d d fö hä t i t i l t * ange hela länkadressen, + dag för hämtning av materialet (eftersom det uppdateras så ofta)

46 Exempel på referens till artikel på internet : Hall, Hazel (2000). Reference and bibliography list entries following APA standards Exempel på referens till webbplats: Malmö högskolas webbplats, Konst, kultur och kommunikation, Forskning En tumregel när det gäller internetreferenser är att du ska försöka dirigera En tumregel när det gäller internetreferenser är att du ska försöka dirigera läsaren så nära dina uppgifter det går. Ange alltså så exakta adresser som möjligt, och inte webbplatsens startsida om du kan.

47 7. Intervjuer och muntlig information * ange exakta detaljer namn, titel och funktion/arbetsplats. * var det personlig intervju, telefonsamtal, brev eller e-post? * ange det datum samtalet ägde rum Exempel: Reinfeldt, Fredrik (2009) Tematisk intervju med statsminister Fredrik Reinfeldt på Regeringskansliet g den 13 november Vi intervju via mejl se till att spara mejlet som källa!

48 8. Föreläsningar * namn på föreläsare, eventuell titel på föreläsningen, datum och plats Englund, Liselotte ( ). Att skriva C-uppsats: från tanke till text. t Föreläsning på Karlstads universitet. it t Använd samma skrivsätt för datum då referensen dyker upp i brödtexten. Exempel: (Englund, )

49 SJÄLVA SKRIVANDET: När ges handledning? Handledning ges den termin som kursen ges. Student som inte färdigställer sin uppsats nu under vårterminen har därefter rätt till två kortare handledningstillfällen a 30 minuter för att slutföra sitt arbete. I normalfallet görs detta av ordinarie handledare. Kurs som inte fullföljs bör avbrytas i god tid för möjlighet att söka om kursen och få ny handledningstid. Ordinarie seminarier HT09 = januari (två veckor)

50 Handledarens ansvar: att hjälpa studenter att välja ett uppsatsämne som är relevant för MKV att tillsammans med studenten avgränsa och strukturera problemet att bedöma relevansen i studentens t val av litteratur t för sin teorianknytning t i attvägleda studenten vid val av metodologisk ansats att, i förekommande fall, slutbedöma mätinstrument vid empiriska studier att, i förekommande fall, ge råd inför fältarbete/insamling av empiriskt material att bedöma relevansen i studentens förslag till uppsatsdisposition/-struktur att kontrollera att det, när uppsatsmanus föreligger, finns en koppling/logik mellan uppsatsens ingående delar att läsa igenom det slutliga manuset och ge förslag till eventuella förändringar och därefter rekommendera (alt avråda) seminariebehandling att,om så önskas och behövs, bistå examinatorn vid betygssättning

51 Nej! Måste handledaren kunna uppsatsämnet? Förstås ingen nackdel. Men det viktiga är hjälp med att ringa in ett problem och att vägleda studenten genom en vetenskaplig arbetsprocess.

52 Studentens ansvar: att självständigt (i normalfallet tillsammans med ytterligare någon student) och aktivt t genomföra ett vetenskapligt t arbete. Studenten t ansvarar själv för uppsatsens slutprodukt (såväl språkligt, innehållsmässigt som formmässigt). Inför varje handledningstillfälle skall studenten alltid presentera ett förslag till uppsatsarbetets fortsättning, som handledaren sedan ger synpunkter på. att enligt instruktion producera PM-skiss + PM1 + PM2 att föreslå relevant teorianknytning och genomföra litteratursökning/litteraturgenomgång att, i förekommande fall, utarbeta mätinstrument att, i förekommande fall, planera, samla in och bearbeta empiriskt material att i god tid lämna in slutligt t uppsatsmanus till handledaren d att vid seminarium försvara sin uppsats samt opponera på en annan uppsats och delta vid ytterligare ett seminarium som åhörare

53 Tidsplan Ur boken Nyberg, R. (2000) Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Studentlitteratur Använd detta blad för att göra upp din egen tidsplan. Läs i boken hur tidsplanen används och se exempel i boken [Bilaga B] <URL: Månad Nr Uppgifter 1 Välja temaområde 2 Söka information 3 Göra en arbetsdisposition 4 Läsa och referera litteratur. 5 Tänka ut syften och målsättningar Finna ett problem (jfr tab.2) Utforma frågeställningar (hypoteser) 6 Planera metoder och respondenter Skriva om respondenter, instrument 7 Planera/förbereda datainsamling 8 Genomföra datainsamling Dokumentera/skriva vad jag gjort 9 Analysera data 10 Åskådliggöra data, göra figurer/tabeller 11 Tolka data 12 Skriva diskussion (och slutsatser) 13 Skriva eventuellt skild sammanfattning 14 Skriva delar av inledningen som inte är klara 15 Skriva abstraktblad 16 Finslipa och göra layout 17 Göra litteraturförteckningen klar 18 Göra bilagor 19 Slutseminarium (vid vissa institutioner i Finland) 20 Finslipa (ca 1 vecka) 21 Ordna inbindning (1-3 dagar) 22 Lämna in arbetet (Granskningstid fem veckor)

54 När uppsatsen är klar för seminarium Handledaren godkänner färdigt uppsatsunderlag (OBS! Egentligen studentens eget ansvar att bedöma när uppsatsen är klar för seminariebehandling, men i praktiken är det så att handledare rekommenderar eller avråder) Uppsatsen trycks (egentligen skrivs ut OBS utan färg och inbindning) sedan upp i 4-5 ex (bekostas av studenten) som minst en vecka före seminariet delas ut till handledare examinator (tillika ordförande för seminariet) utsedd opponent (ev. 2) ett läsexemplar som lämnas till kurssekreterare Lena Johansson

55 Seminariets genomförande 1 timme Öppning av ordförande Närvarande: examinator, opponent(er), respondent(er), övriga kurskamrater. OBS: Handledaren deltar inte. Respondenten får tillfälle att påpeka smärre felaktigheter Opponenten sammanfattar uppsatsen (10 min) Opponenten frågar resp. om han/hon verkar ha uppfattat uppsatsens innehåll korrekt OPPOSITIONEN Inled gärna med det positiva! Därefter konstruktiv kritik följd av föreslagna alternativ Avsluta med sammanfattande omdöme Ämnesmässig diskussion 15 min Fritt fram för alla att ställa frågor och kommentera uppsatsen Ordförande (examinator) avslutar seminariet Examinator avgör vilka hur/om opponentens kritik påverkar den slutliga versionen av uppsatsen.

56 Do s and Don ts på seminariet Som opponent: Som opponent: Planera tiden och håll den Undvik pekpinnar om hur det ska ställ frågor till respondenten, och vara invänta svar Säg inte så här gjorde jag Satsa på ett positivt och lärande Ägna inte för mycket tid till klimat korrekturfel LÄMNA HELLRE EN Om två opponenter: gör LISTA!... men helst ska det inte arbetsfördelning finnas några fel att hitta ;-) Som respondent: Som respondent: ta ansvar för uppsatsen och Ta kritiken utan sura miner processen Skyll inte på handledaren ;-) Om två respondenter: fördela ansvaret

57 Bedömning och betygsättning av uppsatskursen VIKTIGAST: Själva C-uppsatsen (av en eller två författare) MEN OCKSÅ: Försvaret av den egna uppsatsen Opponentskapet på annan uppsats Närvaro vid ytterligare MINST ett uppsatsseminarium (övriga seminarier är frivilliga, men gå gärna!) Den sammanlagda arbetsprocessen (grad av självständighet, kreativitet mm)

58 Efter seminariet: SLUTVERSIONEN (OBS- rutinen kan variera!) Examinatorn överlämnar synpunkter till uppsatsförfattare samt handledaren d ofta en lista på rekommenderade d eller krävda åtgärder Överenskommelse om slutgiltiga ändringar Åtgärder Uppsatsförfattare lämnar in slutversion till examinator för godkännande före tryck Tryckning av slutversionen 3 arkivex (Kau arkiv, examinator, MKV arkiv) +1 ex (handledare) - bekostas av studenten (för instruktioner, kontakta Lena Johansson på MKV:s exp) Elektronisk publicering vid KaU, se (Universitetsbiblioteket: gå in under A-Ö) BETYG LÄMNAS NÄR UPPSATSEN ÄR INLÄMNAD I 3 EX TILL EXPEDITION OCH NÄR EXAMINATOR LÄMNAT BETYG. BETYG KAN EJ GES OM ENGELSK TITEL SAKNAS.

59 Lycka till och på återseende!