Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014

Transkript

1 Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU Oktober, 2014

2 2 Innehållsförteckning Kursplanerna för uppsatsskrivande en sammanfattning... 4 Uppsatsprocessen... 5 Val av uppsatsämne... 5 Litteratursökning... 5 Fältarbete... 5 Roller... 5 Inför uppsatsskrivande... 6 Rätt till handledning... 6 Antal timmar för handledning och examination av uppsatser:... 6 Byte av handledare... 7 Rätt att framlägga uppsats på uppsatsseminarium... 7 Betygssättning och examination... 7 Formalia och tydlighet... 7 Kunskap och förståelse... 7 Reflexion och vetenskapligt förhållningssätt... 7 Insatser som opponent och respondent... 8 Uppsatsstrukturen... 8 Titelblad... 8 Abstract (gäller endast C- uppsatser)... 9 Innehållsförteckning med sidhänvisning... 9 Förord... 9 Inledning/Bakgrund (1-2 sidor)... 9 Syfte (några rader)... 9 Frågeställning (några rader)... 9 Disposition (c:a 1 sida)... 9 Metod Tidigare forskning och teori Den egna empirin Sammanfattning Analys Slutord Bibliografi... 11

3 3 Referenser, citat, fotnoter och bibliografi: Referenser Fotnoter och slutkommentarer Bibliografi Att skriva på engelska/writing in English Riktlinjer för opposition på C-uppsatser Slutord... 13

4 4 Att skriva uppsats inom ämnet socialantropologi är roligt! Det ger dig som student en möjlighet att själv fördjupa dig inom ett ämnesområde och presentera dina resultat i en uppsats. När du skriver C- uppsats inom socialantropologi får du dessutom tillämpa dina kunskaper genom att planera och genomföra ett eget fältarbete och intervjua intressanta människor. En del uppsatsskrivande studenter tar tillfället i akt och reser utomlands för sina fältarbeten, medan andra hittar intressanta forskningsuppgifter på närmare håll. Studenterna inom ämnet har stor frihet att själva utforma sina uppsatsämnen och med stöd av handledare ansvara för genomförandet av uppgiften. Studenter med examen i socialantropologi vid LiU har alltså redan provat på att arbeta som socialantropolog under utbildningstiden och kan därför tillämpa sina kunskaper direkt efter avslutad utbildning. Syftet med att skriva uppsats är att du som student ska få övning i vetenskapligt tänkande och skrivande. Det innebär att du lär dig att föra en vetenskaplig diskussion kring ett avgränsat forskningsproblem. I arbetsprocessen ingår att formulera syfte och frågeställning, hitta och sätta dig in ett material eller att samla in egen empiri, att välja en lämplig metod för genomförande och ett lämpligt teoretiskt ramverk för att beskriva, förklara och analysera ditt insamlade material, liksom att på ett vetenskapligt sätt presentera dina slutsatser i form av en uppsats. Kursplanerna för uppsatsskrivande en sammanfattning Inom ämnet socialantropologi skriver man uppsatser på alla nivåer av utbildning, d v s på grund-, fortsättnings-, fördjupad och avancerad nivå. Uppsatserna på grund- och fortsättningsnivå baseras vanligen på litteraturstudier medan uppsatserna på fördjupningsoch avancerad nivå vanligen baseras på insamlade data från eget fältarbete. I kursplanen för den grundläggande kursen i socialantropologi står det att du som student efter avslutad kurs ska kunna tillämpa aktuella händelser och fenomen utifrån ett socialantropologiskt synsätt genom att författa ett självständigt arbete i skrift (A-uppsats). Den uppsatsen är vanligen c:a 10 sidor lång (+/- 5 sidor) och omfattar 7,5hp. I slutet av fortsättningskursen i socialantropologi skriver studenterna en B-uppsats. I kursplanen står att du i uppsatsen ska använda sig av socialantropologiska teoretiska perspektiv för att analysera ett bestämt socialt eller kulturellt fenomen. Den här uppsatsen är vanligen c:s 15 sidor lång (+/- 5 sidor) och omfattar också 7,5hp. C-uppsatsen på fördjupningsnivån i socialantropologi kan också utgöra grund för kandidatexamen med socialantropologi som huvudämne. Du ska efter avslutad kurs självständigt kunna genomföra ett begränsat vetenskapligt arbete baserat på analysen av din egen empiri om ett bestämt socialt eller kulturellt fenomen. Uppsatsen examineras genom ett uppsatsseminarium, där du agerar opponent på annan uppsats och som respondent för den egna uppsatsen. Den här uppsatsen är vanligen c:a 30 sidor lång (+/- 5 sidor) och omfattar 15hp. Kursplanerna för uppsatskurserna finns att läsa på hemsidan för socialantropologi:

5 5 Uppsatsprocessen Att skriva uppsats är ett lärande moment, vilket innebär att du under uppsatsprocessen inte bara lär dig mer om det valda ämnesområdet utan också om olika forskningsmetoder och hur man skriver en vetenskaplig rapport i form av en uppsats. Uppsatser skrivs på ett särskilt sätt och det ställs krav både på formalia och på innehåll för att en uppsats ska bedömas som godkänd för framläggning på uppsatsseminarium. Du skriver din uppsats med vägledning av en handledare, som på olika sätt ger dig råd och stöd under uppsatsprocessen. Val av uppsatsämne Val av uppsatsämne görs i samråd med handledare, som också måste godkänna uppsatsämnet. Avgörande för om ett uppsatsämne anses lämpligt är etiska överväganden, riskbedömningar och uppsatsämnen som bedöms som ogenomförbara på grund av alltför omfattande arbete eller svårigheter av teknisk eller ekonomisk art. Din handledare ser också till att uppsatsämnet är lämpligt utifrån ett socialantropologiskt perspektiv. Litteratursökning En viktig del av uppsatsarbetet är att hitta och läsa relevant litteratur. Inom det ämnesområde du har valt för din uppsats bör du ha god kännedom om forskningsläget och de mest relevanta publikationerna. Du ska känna till centrala begrepp och teorier och samtida diskussioner av relevans för ämnesområdet och kunna redovisa dina kunskaper i uppsatsen. Litteratur söker du enklast via någon av bibliotekets databaser för tryckt och elektronisk litteratur. Bibliotekets Ämnesguide för socialantropologi är här en användbar resurs: Antalet källor du bör referera till beror på uppsatsämnet och uppsatsens längd, men en tumregel är att litteraturen ska reflektera de mest relevanta socialantropologiska publikationerna inom det valda ämnesområdet. Fältarbete Studenter som skriver C- uppsats genomför sin datainsamling genom eget fältarbete. Det innebär vanligen att du som student intervjuar och observerar ett antal personer och låter intervju- och observationsmaterialet ligga till grund för uppsatsen. Du ska på egen hand, men i samråd med handledare, identifiera och kontakta lämpliga intervjupersoner och organisera intervjuerna. Roller Uppsatser skrivs och handleds inom ramen och tiden för en uppsatskurs som organiseras av en kursansvarig lärare. Uppsatsen handleds av en uppsatshandledare. Examinationen av en uppsats genomförs av en examinator som är skild från och oberoende av handledaren. Det är examinator som slutgiltigt har att ta ställning till vilket betyg som ska ges med hänsyn till de moment som ska examineras. I normalfallet är kursansvarig lärare examinator. I de fall kursansvarig lärare är handledare kan studierektor eller annan behörig lärare träda in som examinator. Se Studieadministrativa handboken för mer information om vilka regler som gäller:

6 6 Inför uppsatsskrivande Inför en uppsatskurs förbereder kursansvarig lärare kursen genom att bland annat informera om kursens upplägg, reglerna för uppsatsskrivande och om processen för uppsatsarbetet. Kursansvarig lärare ansvarar för fördelningen av uppsatshandledare. För handledning vid skrivandet av a- och b-uppsatser ansvarar kursens lärare. Vid val av handledare inför skrivandet av c-uppsatsen beaktar kursansvarig lärare studenternas önskemål om handledare, handledares kompetensområden, ämnets bemanningssituation, samt enskilda lärares arbetsbelastning. Rätt till handledning En viss tid av lärarnas totala arbetstid avsätts för handledning och examination. Med handledning menas handledningsmöten eller andra kontakter mellan handledare och student och handledarens arbete med kritisk granskning av uppsatstexten under skrivprocessen. Granskning av texter tar vanligen mer tid i anspråk än de möten man använder för att diskutera texterna. Med examination menas deltagande i uppsatsseminarium (för C- uppsatser) inklusive genomläsning och bedömning av den uppsats som ska examineras, samt skriftlig eller muntlig betygsmotivering till studenten. Antal timmar för handledning och examination av uppsatser: Handledning Examination A-uppsats, 7,5hp 4 2 B-uppsats, 7,5hp 6 2 C-/Kandidatuppsats, 15hp 16 6 För att handleda en uppsats som omfattar 15hp avsätter handledaren totalt 22 klocktimmar av sin arbetstid. Du som uppsatsförfattare har rätt till handledning i enlighet med de resurser som tilldelats handledaren, och handledningstiden innefattar alla arbetsmoment inom handledning. Det är därför viktigt att disponera den tid som finns avsatt för handledning på bästa sätt. Uppsatsarbetet är ett självständigt arbete där du som uppsatsförfattare är huvudansvarig för att planera och genomföra arbetet samt för uppsatsens innehåll och kvalitet. Handledningen sker individuellt mellan dig och din handledare där formerna och rutinerna bestäms gemensamt. Uppsatsskrivande är ett lärande moment i utbildningen och att lära sig att arbeta och skriva på ett vetenskapligt korrekt sätt är viktigt. En stor del av utbildningen i att skriva uppsats handlar om att du ska lära sig att ta emot konstruktiv kritik av handledaren och vara beredd att skriva om och därmed förbättra uppsatsen. Uppsatshandledning bedrivs i normalfallet, om inget annat avtalats, under den tidsperiod som uppsatskursen löper. Om du inte är klar inom terminen efter uppsatskursen kan handledning endast erbjudas i mån av handledarens tid och inom ramen för den totala handledningstid som du har rätt till.

7 7 Byte av handledare Om samarbetet mellan dig och din handledare inte fungerar kan ett handledarbyte komma ifråga. Mer information rätt till handledarbyte hittar du i Studieadministrativa handboken på: Rätt att framlägga uppsats på uppsatsseminarium C-uppsatserna examineras genom ventilering av uppsatsen på uppsatsseminarium. För att du ska kunna lägga fram din c-uppsats för examination på ett uppsatsseminarium krävs att din handledare godkänt uppsatsen för framläggning. Handledaren har då gjort bedömningen att uppsatsen håller en sådan kvalitet att den utan större korrigeringar kan bedömas med betyget Godkänd. Ett godkännande för framläggning av uppsatsen är alltså ingen garanti för att uppsatsen kommer att godkännas utan krav på komplettering. Till varje uppsats som framläggs på ett uppsatsseminarium utses en opponent. Opponenten ska i sin kritiska granskning av uppsatsen följa riktlinjerna för uppsatsopposition, som meddelas i samband med kallelse till uppsatsseminarium. Varje uppsatsstudent ska också opponera på annans uppsats. Tider för uppsatsseminarier bestäms i samråd med handledaren och kursansvarig lärare. I normalfallet schemaläggs uppsatsseminariet till sista veckan av uppsatskursen. Om du vill lägga fram din uppsats på uppsatsseminarium utanför anvisad tidsperiod bestäms detta i samråd med handledare och kursansvarig lärare. Betygssättning och examination De kriterier som används i bedömningen av en uppsats är: Formalia och tydlighet Kan du som författare beskriva på ett vetenskapligt korrekt sätt? Är uppsatsens struktur, disposition och språk tydliga och begripliga? Är syfte och frågeställning genomtänkta, relevanta och klart och tydligt formulerade? Finns det överensstämmelser mellan forskningsfrågor, metod, resultat, diskussion och slutsatser? Kunskap och förståelse Kan du som författare jämföra, diskutera och förklara på ett vetenskapligt korrekt sätt? Använder du förstandskällor? Har du visat upp verkliga insikter i de problem som utforskats? Har du gjort etiska överväganden? Har du använt relevanta teorier, begrepp och metoder? Reflexion och vetenskapligt förhållningssätt Kan du analysera din arbetsprocess och ditt material på ett vetenskapligt korrekt sätt? Värderar du kritiskt dina resultat och relaterar dem till tidigare forskning? Har du visat förmåga att lyfta fram och diskutera de mest intressanta resultaten av undersökningen och kunnat knyta dem till syfte och frågeställningar? Uppvisar du originalitet vad det gäller diskussion och slutsatser? Vart och ett av dessa kriterier bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. För A- och B-uppsatsen läggs betoningen i bedömningen på de två första kriterierna, medan bedömningen av C- uppsatsen innefattar en bedömning av samtliga kriterier. För mer information om regler för examination, se LiU:s regelverk på:

8 8 eller Studieadministrativa handboken på: Insatser som opponent och respondent För C-uppsatser görs också en bedömning av insatserna som opponent och respondent vid uppsatsseminariet. En väl genomförd opposition innebär att opponenten gör en mycket god genomgång av den uppsats som ska granskas och att opponenten formulerar konstruktiv kritik och förslag på förbättringar. Opponenten ska också göra en insiktsfull bedömning av uppsatsens styrka och svagheter, inklusive en bedömning av uppsatsens vetenskapliga noggrannhet. En väl genomförd respons innebär att respondenten för ett välgenomtänkt och vetenskapligt underbyggt resonemang kring de synpunkter som respondenten eller övriga seminariedeltagare har framfört. Bedömningen av insatserna som opponent och respondent läggs till den samlade bedömnigen av studentens uppsats. Betyg sätts på den version av uppsatsen som lämnas in senast en vecka efter framläggning på slutseminariet. Vid uppsatsseminariet deltar examinator, som ger dig feedback på uppsatsens förtjänster och svagheter, dock utan att meddela betyg. Du som uppsatsförfattare ges efter uppsatsseminariet och den eventuella kritik som framförts av opponent och övriga seminariedeltagare möjlighet att förbättra kvaliteten på uppsatsen. Senast en vecka efter uppsatsseminariet lämnar du in din slutversion av uppsatsen, som betygssätts av examinator. När uppsatsen lagts upp på Linköping University Electronic Press (e-press), eller lämnats i tre tryckta exemplar till ämnets administratör, registreras betyg och poäng. För mer information om hur man lägger upp sin uppsats på e-press, se: Förutom bedömningen av den skrivna produkten ska examinator ta hänsyn till uppsatsprocessen, din grad av självständighet i förhållande till handledaren och kvaliteten på genomförd opposition och respons. Efter att betyget är satt har du som uppsatsförfattare rätt att få betyget motiverat muntligt eller skriftligt av examinator. Uppsatsstrukturen En bra tumregel för dispositionen av alla uppsatser inom socialantropologi är: First you tell them what you are going to tell them, Then you tell them, And then you tell them what you told them. Den generella strukturen, som kan anpassas för en A, B- eller C- uppsats i socialantropologi ser ut så här: Titelblad Titelbladet utgör uppsatsens omslag och bör därför innehålla kortfattad och relevant information. Dit hör att ange: Linköpings universitet

9 9 Institutionen för kultur och kommunikation Socialantropologi 1, 2, 3 eller 4 Titel Ev. undertitel Författarens namn B/C/D-uppsats Termin och år Handledares namn Abstract (gäller endast C uppsatser) Först i uppsatsen ligger abstracten som är en kort sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga slutsatser. När du lägger in uppsatsen på Linköping University Electronic Press (e-press) måste du författa ett abstract ( sidor) och några nyckelord (max 5) på svenska och på engelska. Abstracten på svenska (om uppsatsen skrivs på svenska, annars används den engelska versionen) bör också ligga med i inledningen av själva uppsatsen. Innehållsförteckning med sidhänvisning Markera kapitelnivåer genom att använda dig av kursiv stil, fetstil, eller understrykning. Numrering av kapitel bör undvikas. Använd max tre rubriknivåer. Notera att du inte ska sidnumrera själva innehållsförteckningen. Förord Förord är inte obligatoriskt att ha med, men är det utrymme i texten där du har möjlighet att tacka personer som har varit särskilt behjälpliga under uppsatsarbetet. I C- D-uppsatser är det lämpligt att här tacka dina informanter för deras medverkan. Inte heller förordet sidnumreras. Inledning/Bakgrund (1 2 sidor) Här introducerar du läsaren i ämnet du ska skriva om. Du kan t ex skriva något om varför du valde just det här ämnet. Har du t.ex. haft egna erfarenheter av ämnet, kanske i samband med resor, har du fascinerats av ämnet, eller ville du bara veta mer om något? Är det ett aktuellt ämne som behöver diskuteras? Detta ska vara ett kort avsnitt, som bjuder in läsaren till din uppsats. Syfte (några rader) Här talar du om för läsaren vad uppsatsen går ut på, som om du skulle presentera uppsatsen för någon som frågade dig vad din uppsats handlar om. Detta ska vara ett kort och koncist avsnitt. Det är mycket viktigt att kontrollera att syftet faktiskt uppfylls i uppsatsen. Frågeställning (några rader) Här talar du om vilka frågor du har ställt dig och försökt besvara, för att uppfylla syftet med uppsatsen. Detta ska också vara ett kort och koncist avsnitt och innehålla maximalt 3-4 övergripande frågor som är kopplade till syftet. Disposition (c:a 1 sida) Det här avsnittet är inte nödvändigt för kortare uppsatser, men underlättar läsningen av de längre C- uppsatserna. Här presenteras i korta drag på vilket sätt uppsatsen är uppbyggd och

10 10 vad som följer på vad. Meningen är att läsaren snabbt ska kunna orientera sig i uppsatsen genom att läsa dispositionsavsnittet. Metod Metoden ska vara ändamålsenlig i förhållande till uppsatsens syfte. Här presenterar du vilken metod du använt för att samla in din empiri och diskuterar vilka eventuella för- och nackdelar ditt val av metod har haft för uppsatsprocessen och forskningsresultatet. Metodavsnittet bör också innehålla en beskrivning och analys av val och avgränsningar när det gäller litteratur och andra källor för datainsamling, informanter (framför allt för C- uppsatserna), metod för datainsamling och analysmetod. Det här avsnittet är viktigt för att läsaren ska förstå hur du har gått tillväga för att genomföra forskningsuppgiften och hur du har kommit fram till dina forskningsresultat. Tidigare forskning och teori Medan avsnitten fram till och med Metod vanligen presenteras på det sättet och i den ordningen i en socialantropologisk uppsats, ska följande avsnitt, d.v.s. Tidigare forskning och teori, Den egna empirin, Sammanfattning och Analys ses som rekommendationer av vad uppsatsen bör innehålla, utan särskilda riktlinjer för hur dessa avsnitt ska presenteras och i vilken ordning. Se gärna tidigare uppsatser i socialantropologi för exempel på olika modeller för hur dessa delar kan presenteras i uppsatsen: (Fyll i ordet socialantropologi och klicka i alternativet Studentuppsatser ). Uppsatsen ska innehålla en presentation och diskussion av de teorier och begrepp du har använt dig av i din uppsats och som har varit viktiga för din analys av uppsatsmaterialet. I en B- och C-uppsats ska det här avsnittet innehålla en redogörelse för de viktigaste teorierna och publikationerna inom det valda ämnesområdet. I C- uppsatserna krävs också en kritisk diskussion av dessa teorier och publikationer och en analys av deras relevans för uppsatsen. Den egna empirin C-uppsatserna bygger på eget fältarbete och insamlat empiriskt material i form av intervjuer och/eller observationer. I uppsatsen presenterar du de empiriska data du samlat in och hur du tolkat och analyserat dem. I C-uppsatser krävs att man diskuterar sina forskningsresultat utifrån den valda teoribildningen och den tidigare forskning som gjorts inom ämnesområdet. Sammanfattning Beroende på uppsatsens struktur kan du lägga in kortare sammanfattningar efter längre avsnitt, eller en mer generell sammanfattning mot slutet av uppsatsen. En sammanfattning är ett kort sammandrag av de viktigaste slutsatserna i uppsatsen. Analys Uppsatsen ska också någonstans innehålla en analys och kritisk diskussion av dina forskningsresultat. Ibland är analysdelen ett särskilt markerat avsnitt i slutet av uppsatsen, och ibland är analysen en pågående diskussion genom hela uppsatsen. Slutord Slutord är inte ett obligatoriskt avsnitt, men kan användas om man vill lägga till en kort kommentar till uppsatsen, t ex hur det valda ämnesområdet skulle kunna utvecklas i framtiden. Slutordet ska vara ett kort avsnitt.

11 11 Bibliografi Här ska alla de källor du har använt i uppsatsen redovisas. Det är mycket viktigt att bibliografiavsnittet är konsekvent, tydligt och att det innehåller rätt och tillräcklig information. Referenser, citat, fotnoter och bibliografi: Det finns många olika sätt att referera och redovisa sina källor på, och det viktigaste är att du är konsekvent och väljer ett enhetligt referenssystem. Vi rekommenderar dock att du använder dig av det s.k. Harvardsystemet, där man refererar till källan inom parentes i texten. I parentesen anges författarens/författarnas efternamn, årtal på publikationen och sidhänvisning. Det är mycket viktigt att veta hur man citerar och refererar och hur man undviker avskrift (plagiat). För mer information om Harvardsystemet, se Borås högskolas biblioteksinformation på: För allmän information om citeringsteknik, se bibliotekets informationssida på: För information om RefWorks, som erbjuder ett smidigt sätt strukturera och hantera referenssystemet i uppsatsen, se: Referenser Referenser ska stå i löpande text, och du ska alltid referera till den text du har använt. Antingen ska referensen stå i slutet av meningen (om man byter referens i nästa mening) eller i slutet av stycket. Fotnoter och slutkommentarer Fotnoter är en kortare förklaring eller ett förtydligande till texten. Fotnoter markeras med en siffra i löpande text och den förklarande texten läggs längst ned på sidan i ett dokument. Förklarande text kan också läggas som slutkommentarer, som också refereras till med siffra i löpande text, men med den skillnaden att den förklarande texten ska läggas längst bak i dokumentet. Var konsekvent och använd antingen fotnoter eller slutkommentarer i uppsatsen. Fotnoter och slutkommentarer bör användas sparsamt eftersom dessa hänvisningar stör läsningen av uppsatstexten. Bibliografi Bibliografiavsnittet läggs längst bak i dokumentet. Det är mycket viktigt att all relevant information kommer med så att läsaren kan spåra källan. Du ska alltid ha med efternamnet på författaren till artikeln/boken, initialbokstav (eller ibland hela förnamnet) på författaren, årtal, ev. volym och nummer, titel på artikel och tidskriften eller boken den är hämtad ur, eller bokens titel, namn på redaktör för bok eller tidskrift (i förekommande fall), förlag och ort. Lägg gärna till sidhänvisningar för artiklar i tidskrifter och kapitel i böcker. För mer information, se bibliotekets informationssida på:

12 12 Att skriva på engelska/writing in English De flesta studenter skriver på svenska, men det är också tillåtet att skriva på engelska. Studenter som skriver Minor Field Study-rapporter skriver alltid på engelska. Academic English Support på Linköpings universitet erbjuder hjälp åt studenter som skriver på engelska. Läs mer på: Riktlinjer för opposition på C uppsatser Kursen avslutas med ett seminarium då uppsatserna ska utsättas för kritisk granskning. En opponent kommer att utses till varje uppsats. Opponentens uppgift är att presentera uppsatsen och kritisk gå igenom den. Uppsatsförfattaren får tillfälle att förklara och försvara sig, och övriga deltagare kan bidra med frågor, synpunkter och kommentarer. Opposition och försvar för en uppsats beräknas ta c:a 40 minuter och innefattar följande moment: 1) Författaren får tillfälle att tala om tekniska fel (errata) 2a) Opponenten presenterar uppsatsen i dess huvuddrag. 2b) Författaren godkänner opponentens sammanfattning, alternativt påpekar vilka väsentliga punkter som saknas i opponentens sammanfattning 3) Opponenten går därefter kritiskt igenom uppsatsen, förslagsvis med följande punkter (men inte nödvändigtvis i denna ordning): * Referenser och litteraturlista - är de korrekt utförda? * Språk - är det precist, koncentrerat och (framförallt!) begripligt? * Disposition - är uppsatsen logiskt disponerad, hänger den ihop? * Syfte - framgår syftet klart, och genomförs verkligen syftet i uppsatsen? * Frågeställning - är frågeställningen klar, och hänger metoder och teorier samman med denna frågeställning? * Frågor, oklarheter? * Alternativ - finns det alternativa sätt att behandla frågeställningen? * Vad kan förbättras, och hur kan man vidareutveckla uppsatsen? 3) Författaren svarar på kritiken 4) Övriga i seminariet får komma med frågor, synpunkter och kommentarer.

13 13 Glöm inte bort att kritik kan vara positiv såväl om negativ! Fel är lätta att hitta, och bör rikligt uppvägas av beröm av det som är bra. Seminarierna ska utgöra tillfällen att ge och ta emot konstruktiv kritik i avsikt att göra det som är bra ännu bättre. I slutet av uppsatsseminariet ska du underteckna ett medgivande om publicering av uppsatsen på Linköping University Electronic Press (e-press). Detta intyg ska lämnas till ämnets administratör. På intyget är antecknat ett ISRN-nummer som du ska notera och använda vid uppsatsens inläggning på e-press. För mer information om hur du gör för att lägga in din uppsats på e-press, se: Efter att uppsatsseminariet är förklarat avslutat har alla uppsatsförfattarna en vecka på sig att korrigera de fel som påpekats av opponenten, samt i vissa fall förbättra texten. Alla förändringar görs i samråd med handledare. Slutversionen av uppsatsen skickas till handledaren inom en vecka efter uppsatsseminariet. När din handledare gett sig slutliga godkännande av uppsatsen som klar för inläggning på e-press och examination skickar du slutversionen av uppsatsen till ämnets administratör och till examinator. Du ska nu lägga in sin uppsats på e-press. När administratören ser att din uppsats har lagts upp på e-press meddelas examinator, som betygssätter slutversionen och meddelar dig betyget samt ger dig en motivering till betyget. Slutord Har du fler frågor kring uppsatsskrivande inom socialantropologi? Kontakta kursansvarig lärare eller handledare, så berättar de mer. Välkommen att skriva uppsats hos oss! Lärarna inom socialantropologi