Samråd för hbtq-frågor

Transkript

1 !Infoga logotyp här Sida 1(5) Samråd för hbtq-frågor Datum: 3 mars 2014 Tid: Plats: Gullbergsvass konferenscenter Lokal: Dressinen Närvarande: Angelica Löwdin, FPES Västra Götaland Annika Håkansson, kommittén för rättighetsfrågor Annika Novak, Vox Vulgi Carina Holm, Forum SKILL(punkt 2 på dagordningen) Erika Gustafsson, Forum SKILL(punkt 2 på dagordningen) Finn Hellman, RFSL Göteborg Hams Hama Molander, Vox Vulgi Hanne Jensen, kommittén för rättighetsfrågor Helena Sjöstrand, Trivector(punkt 1 på dagordningen) Kaj Heino, RFSL Göteborg Magdalena Zeijlon, Göteborgs universitet Maria Talja, rättighetskommitténs kansli Stefan Haglund, RFSL Borås Suzanna Frej, kollektivtrafiksekretariatet(punkt 1 på dagordningen) Ulrika Bokeberg, kollektivtrafiksekretariatet(punkt 1 på dagordningen) 1. Revidering av trafikförsörjningsprogrammet Kollektivtrafiksekretariatet presenterade deras organisation och programmet. Kollektivtrafiknämnden beställer kollektivtrafik av Västtrafik, och de beställer i sin tur spårvagnstrafik av Göteborgs Spårvägar. Det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Delmålen är att: - Resandet fördubblas - Nöjdhet procent år Förbättra för alla resenärsgrupper - Minska miljöpåverkan Alla röstade för trafikförsörjningsprogrammet i regionfullmäktige. Det som skiljer sig åt mellan olika partier är hur kollektivtrafiken ska finansieras, hur mycket som ska bekostas med skatter och med biljettavgifter. Vissa hållplatser har prioriterats där fler än 100 personer kliver på varje dygn. De anpassas för personer med funktionsnedsättning. Fler hållplatser kommer att byggas om efter hand. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

2 Sida 2(5) Kollektivtrafiken arbetar efter konceptet hela resan vilket innebär att personer ska kunna bosätta sig vart som helst i länet och ändå kunna resa kollektivt. Nu arbetar kollektivtrafiksekretariatet tillsammans med rättighetskommitténs kansli med mänskliga rättigheter i kollektivtrafiken. Fokus där blir på hur effekter från arbetet med personer med funktionsnedsättning kan påverka andra positivt. Det som är rätt för vissa kan dock ibland bli fel för andra. Exempel på detta är då pälsdjursallergiker reagerar på ledarhundar, utrop från bussar och spårvagnar som kan irritera boende nära hållplatsen även om det gynnar många och personer med synnedsättning som uppskattar kanter vilket rullstolsburna inte gör. Samrådet fick möjlighet att delge sekretariatet sina synpunkter på kollektivtrafiken i och med att trafikförsörjningsprogrammet ska revideras. Nedan följer en sammanfattning: - Det är viktigt att de intressekrockar som nämndes innan inte blir en anledning till att inte åtgärda brister. - Trygghetsaspekten är viktig då det finns många exempel på när hbtq-personer har kränkts. Knytpunkter som Brunnsparken i Göteborg ska vara trygga att vänta vid. Det finns exempel från andra länder där alla bussar möts vid ett ställe vid samma tid på nätterna så att resenärerna ska kunna byta bussar utan att behöva vänta. På så sätt ökar tryggheten eftersom färre personer står ensamma vid hållplatser. Detta kan vara speciellt bra för personer som riskerar att utsättas för hatbrott, som exempelvis hbtq-personer. - Det behövs trygga mötesplatser i alla byar och kommuner. Som hbtq-person behöver en ofta ta sig till andra ställen för att finna denna mötesplats. Därför är det viktigt att kollektivtrafiksekretariatet inte bara tänker på arbetsresor vid planeringen av kollektivtrafiken. - Biljettkontrollanter skulle kunna fungera som trygghets- eller resevärdar istället för att skapa oro och ängslan som de gör idag. Om de har hbtq-kompetens skulle de kunna förhindra hatbrott. Det ser olika ut i länet eftersom det finns kontrollanter i Göteborg men inte i Borås och Skaraborg. På pendeltåg är tågvärdens ansvar större i och med att hen både kontrollerar biljetter och hjälper resenärer till rätta, det visar att kontrollanternas uppgift kan vara annorlunda. Det har emellertid blivit bättre nu sedan bytet av kontrollanter. En person i samrådet flyttade dock till Göteborg för ett år sedan och har bara upplevt de nya kontrollanterna. Han uppfattar deras bemötande som dåligt. - Eftersom resenärer som inte har någon giltig biljett måste visa legitimation kan papperslösa vara rädda för att råka illa ut. Västtrafik

3 Sida 3(5) skulle därför kunna gå ut med en policy om att inga papperslösa anges. - Transpersoner skulle kunna må dåligt av att behöva ange personnummer men en deltagare från samrådet uppgav att hon har bemötts bra vid uppvisandet av identitetskort. - Solidaritet mellan resenärer borde uppmuntras. Om någon vill betala en annan persons biljett vid kontroll får den det inte. Tråkigt när medmänsklighet motarbetas. Eftersom samhället är ojämlikt är det illa att alla ska betala, det borde finnas alternativ till hur kollektivtrafiken kan finansieras. Det kanske skulle kunna finnas en solidaritetsknapp på de nya biljettautomaterna. - Kollektivtrafiken skulle genom utsmyckning med hbtq-konst kunna signalera vem kollektivtrafiken är till för. Att rummet är queerat. I Stockholm har detta genomförts. Kollektivtrafiksekretariatet uppgav att de har bytt leverantör av biljettkontrollanter och att de har satsat mycket på de nya. Särskild hbtqkompetens är dock intressant. Biljettkontroller har en uppfostrande uppgift eftersom betalande resenärer tycker att medresenärerna också ska betala. De månader det inte har funnits några kontrollanter har den totala biljettintäkten minskat. Syftet med biljettkontrollerna är inte att tjäna pengar på de faktiska böterna utan att få fler att köpa färdbiljetter. Över hälften av kollektivtrafiken finansieras med regionskatt. Om samrådet kommer vill delge fler åsikter om trafikförsörjningsprogrammet kan ni maila dem till Maria. 2. Projekt mötesplats Föreningen Forum Skill beskrev först projektet Fördom och stolthet som är föregångaren till Projekt mötesplats. Inom Fördom och stolthet togs ett diskussionsmaterial fram som fungerade som ett verktyg för att prata om normer kring kärlek och sexualitet. Materialet spreds till dagliga verksamheter, gruppboenden och i särskolan. Projektet avslutades med en konferens där målgruppen, som är personer som har intellektuella funktionsnedsättningar och/eller kognitiva svårigheter, var i majoritet. De efterfrågade mer diskussion om sex och därför formades projekten Så funkar sex och Projekt mötesplats. Inom Så funkar sex håller Forum Skill på att ta fram ett tillgängligt och normkritiskt metodmaterial i form av en bok och en film om sex, samlevnad och sexualitet för målgruppen. Inom Projekt Mötesplats håller en hemsida på att skapas där information om sex kommer att finnas. Rättighetskommitténs kansli sitter med i styrgruppen för projektet och det finansieras av Folkhälsokommittén.

4 Sida 4(5) En mängd referensgrupper har fått tycka till om hur hemsidan ska utformas. Viktiga åsikter som har kommit fram är att den inte får vara porrig eller barnslig. Designen på hemsidan som en webbbyrå håller på att ta fram är ren och snygg med informativ text och mycket bilder. Tillgängligheten är central. En telefonlinje vore bra men det är resurskrävande. Däremot ska det finnas en frågelåda. Forum skill har varit välkomna att besöka många dagliga verksamheter, gruppboenden och särskolor men inte alla. Vissa har hävdat att de boende inte har någon sexualitet eller att det inte finns några hbtq-personer inom deras verksamhet. Omvårdnaden kan ibland vara kvävande och hindra målgruppen från att utöva sin sexualitet. Det finns en skillnad i vad personal ser som deras uppgifter eller inte. Frågan om sexualitet bollas mellan olika personalgrupper. En del boende känner att de inte har något privatliv allseftersom personal kan komma in i deras rum när som helst. Samrådet inkom sedan med några reflektioner kring projekten: - Det finns ett moraliserande kring personer med funktionsnedsättnings sexualitet. De ses antingen som asexuella eller översexuella. Detta kan leda till övergrepp och det är därför bra att jobba preventivt. - Personalen har makt att bestämma vad de boende ska gilla och hur de ska vara. Personal ser till att en viss ordning upprätthålls. Personliga assistenter är inte utbildade men det är pedagoger. - Finns det inga styrdokument som styr hur personalen ska förhålla sig till sex? Kommunala verksamheter har riktlinjer men det är inte säkert att privata hem har. De borde ha ett gemensamt förhållningssätt för hur de pratar om sexualitet. - Det finns termer för vissa fenomen som rasism och sexism men inget som berör fördomar och motstånd mot personer med funktionsnedsättning. På engelskan finns ordet ableism. - Inom RFSL finns en grupp med teckenspråkiga som kallas för regnbågen. De vet inte vart de ska höra hemma; i hbtqrörelsen eller i funktionsnedsättningsrörelsen. 3. Information från rättighetskommitténs kansli: a. MR-stipendium Kommittén för rättighetsfrågor har utlyst ett stipendium på kronor för att öka synligheten för arbete med de mänskliga rättigheterna i Västra Götaland. Stipendiet kan ges till verksamheter, grupper eller personer med

5 Sida 5(5) anknytning till Västra Götaland som genom sitt arbete främjar mänskliga rättigheter. Deadline för nomineringar är den 30 mars. b. Tvärsamråd Nästa träff med tvärsamrådet ska äga rum den 7 maj. Om det finns önskemål om ämnen att ta upp får ni gärna höra av er. c. Redovisning av organisationsbidrag Nästa möte ska de föreningar som har fått organisationsbidrag redovisa arbete enligt överenskommelserna. 4. Mötesanteckningar från 2013 på hemsidan? Samrådet gick med på att anteckningarna för år 2013 läggs ut på hemsidan om de skrivs om något så att det inte framkommer vilken förening som har sagt vad. 5. Övrigt Nästa möte är den 19 maj kl 13 på Gullbergsvass konferenscenter. 6. Mötets avslutande