Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med

Transkript

1 Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1

2 Nu hjälps vi åt! Att få vara självständig, oberoende och ha friheten att välja är en av grund principerna i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Men i själva verket är det raka motsatsen till hur många människor upplever sin vardag. Var femte person har någon typ av varaktig funktions nedsättning. De som har svårt att röra sig eller svårt att se eller höra lägger vi ibland märke till. Men de som till exempel har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information eller har svårt att tåla vissa ämnen är mindre synliga. Men oavsett om våra funktionsnedsättningar syns eller märks har vi alla rätt att få våra mänskliga rättigheter uppfyllda. Många tänker helt enkelt inte på att alla inte har samma möjligheter att ta del av sina rättigheter, eller så tror man att det handlar om väldigt få personer. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller inga nya rättigheter. Allt som står där gäller redan. Men den förtyd ligar hur vi kan arbeta för att alla människor med sina olika behov och förutsättningar ska få del av dem. Det behöver inte vara så svårt! Många goda exempel finns runt omkring oss. Några finner du i den här broschyren, men det finns många fler. Vi behöver bli bättre på att dela med oss av goda exempel, att samla den kunskap och de erfarenheter som redan finns. Man kommer långt med sunt förnuft. Att planera rätt från början istället för dyra efterlösningar sparar både tid och pengar. Men framförallt slipper människor känna sig kränkta och särbehandlade helt i onödan. Tänk på att allt inte måste göras på en gång. Säkert finns det mycket som redan fungerar bra. Utgå ifrån det och fortsätt att ta steg i rätt riktning. Jag hoppas att det du hittar i den här skriften kan ge inspiration och praktisk hjälp på vägen. Lena Hult, ordförande i handikapp kommittén, Västra Götalandsregionen 2

3 Alla har samma rättigheter En femtedel av Sveriges befolkning har någon form av varaktig funktionsnedsättning. Det kan vara att ha svårt att röra sig, svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla infor mation, eller ha svårt att tåla vissa ämnen. Ett funktionshinder uppstår först när brister i omgivningen hindrar dig från att delta i samhället på samma villkor som andra. FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktions nedsättning har kommit till för att få oss att ta ansvar och rätta till de brister som skapar funktionshinder. Det här är ingen fullständig redogörelse av den nya FN- konventionen. Syftet är att ge en orientering om vad konventionen handlar om och visa exempel på hur man kan arbeta i konventionens anda. På sista sidan finner du flera vägar vidare till kunskap och fördjupning. Det innebär, som det också står i artikel nio, att alla ska ges lika möjligheter att till exempel resa till jobb och fritidsaktiviteter, fika, shoppa, arbeta, bearbeta, tolka och förmedla information samt använda olika tjänster. På de följande sidorna kan du hitta exempel på hur vi Västra Götaland arbetar med att förverkliga olika artiklar i konventionen. Det kan handla om rätten till en meningsfull fritid, ett respektfullt bemötande, att kunna resa självständigt, och att kunna ta emot och ge information. Konventionen består av 50 artiklar. Närmare hälften av dem innehåller rättigheter. Rättigheterna bygger på grundläggande principer om att vi trots olikheter och varierande förutsättningar är lika mycket värda och har samma rätt att själva välja hur vi vill leva. Det betyder att ingen ska diskrimineras och att alla ska ges lika möjligheter att delta i samhället beslutade Sveriges riksdag att samhället ska vara tillgängligt för alla år I december 2006 antog FN den nya konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sveriges riksdag antog konventionen i november Konventionen är juridiskt bindande för de stater som har antagit den. Konventionen ska förverkligas på alla samhällsnivåer, nationellt, i regioner och landsting och i Sveriges alla kommuner. 3

4 4

5 Eva Johansson gillar att gå på fotboll och på IF Elfsborgs hemmaplan Borås Arena fungerar det bra. Här kan jag uppleva matchen ihop med den jag kommer hit tillsammans med. Det är inte alltid en assistent utan det kan lika gärna vara en kompis eller min man eller dotter till exempel, säger Eva. Man behöver inte krångla till det Jublet stiger på Borås Arena när IF Elfsborg gör mål mot gästande motståndarlaget Örebro SK.På läktaren bland övriga hemmasupportrar stämmer Eva Johansson in i hyllningskören. Det är nog den här gemenskapen som gör det så kul att gå på fotboll. Det har jag känt sedan jag var liten och gick med pappa för att se Elfsborg spela, säger Eva. När Borås Stad tog initiativ till en ny arena skapades ett antal rullstolsplatser. Förvaltarna av arenan, IBAB (ett dotterbolag till Borås Stad) samt Fritids- och turistkontoret, arbetar ständigt med förbättringar av tillgängligheten. Det senaste är ett hörselhjälpmedel som gör att man kan höra det som sägs i arenans ljudanläggning genom hörlurar i sin egen radio. Lena Mellbladh, som arbetar med tillgänglighetsfrågor för Borås Stads offentliga lokaler, betonar vikten av att en så stor samlingsplats som Borås Arena är anpassad för så många människor som möjligt. Det kommer ständigt in förslag på förbättringar och bland annat står ytterligare en hiss på önskelistan. När matcherna är slut blir det oftast lång kö för de besökare som använder rullstol. Vi vill att alla ska ha samma möjligheter att komma till Borås Arena och njuta av fotboll, säger Jonas Andersson som jobbar med tillgänglighetsfrågor för klubben. Biljetterna till de 32 rullstolsplatserna är slutsålda till i stort sett varje match. Allt fungerar verkligen bra här. Men det viktigaste är nog ändå att den man har med sig kan sitta bredvid så som man vill göra när man upplever något tillsammans, säger Eva och tillägger att det inte alltid är en assistent som går med utan det kan lika gärna vara en kompis eller familjemedlem. Vill du veta mer om hur tillgänglig Borås Arena är så kan du söka i Tillgänglighetsdatabasen som nås via Borås Stads hemsida, eller via Tillgänglighetsdatabasen I Västra Götaland är de flesta kommuner anslutna till Tillgänglighetsdatabasen liksom delar av det lokala näringslivet. Även Västra Götalandsregionens egna verksamheter är med till exempel inom habilitering, kultur, primär- och tandvård och folkhögskolor. De som har anslutit sig till data basen har en logotype på sina webbsidor som besökarna kan klicka på för att komma in i databasen. Där får besökaren information om på vilket sätt miljön är tillgänglig, men också vad hon eller han bör uppmärksamma. Vill du få mer information om databasen och hur du kan bli ansluten? Besök Artikel 30 handlar om att personer med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter som andra till en meningsfull fritid genom att ta del av eller själva delta i till exempel teater, dans konst, idrott eller friluftsliv. Lokaler, material och aktiviteter ska vara tillgängliga. Människor med funktionsnedsättning ska också få erkännande och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur. 5

6 6

7 För Elvira Kivi är en fungerande kollektivtrafik en förutsättning för att kunna leva ett fritt och självständigt liv. Att hållplatsutropen fungerar är nödvändigt för att hon ska kunna gå av på rätt ställe. Självständig och fri när det fungerar För Elvira Kivi är kollektivtrafiken enda sättet att självständigt kunna ta sig till jobb, skola kompisar och träning. Elvira har en synskada som gör att hon bara har svag ledsyn. Hon har alltid använt buss, tåg och spårvagn för att ta sig dit hon ska. Om kollektivtrafiken är tillgänglig blir man mycket mer självständig och fri. För oss som är syn skadade är ju kollektivtrafiken enda alternativet förutom färdtjänst, säger Elvira. I Västra Götaland sköts kollektivtrafiken av Västtrafik som ägs tillsammans av de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Västtrafiks mål är att 90 procent av resenärerna med funktionsnedsättning ska kunna använda kollektivtrafiken vid 2010 års utgång. Arbetet med att anpassa alla fordon med ramp, lift och rullstolsplats pågår och beräknas vara klart under När det gäller hållplatser och terminaler har man ännu bara hunnit halvvägs med de anpassningar som beslutats. Att skapa tillgänglighet är till stor del en fråga om samarbete. man både kan höra och se kommande hållplatser. Idag finns hållplatsutrop på många stadsbussar och spårvagnar i Göteborg. Men det fungerar inte alltid, säger Elvira. Ofta är volymen låg eller ljudet dåligt så att man inte hör. Det gäller att vara med hela tiden för att inte komma fel, men det händer ganska ofta ändå. Västtrafik bedömer att den nya tekniken med höroch läsbara automatiska hållplatsutrop kommer att finnas i stadstrafik före utgången av 2010 men att det kommer att ta ytterligare ett par år innan det finns tillgängligt i hela Västra Götaland. Västtrafiks arbete med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla är prioriterat av vår styrelse. Vi har delat in arbetet i fem områden som vi jobbar med och tyvärr har några av dem blivit något försenade. Men vi gör vad vi kan för att uppnå våra mål, eftersom vi vet hur mycket det underlättar för personer med funktionsnedsättning att kunna resa med oss, säger Maria Giöbel, ansvarig för funktionshinderfrågor vid Västtrafik. Fotnot:Med fordon menas buss, båt, spårvagn och tåg. Det är kommunerna, Väg verket och Banverket som äger marken vid hållplatser och terminaler och vägarna dit. Alla Västtrafiks cirka fordon ska också utrustas med automatiska hållplatsutrop som gör att Artikel 20 handlar om att personer med funktionsnedsättning, så oberoende som möjligt, ska kunna förflytta sig vart de vill, hur de vill och när de vill. De ska ha bra och användbara hjälpmedel, assistans och personlig service. 7

8 8

9 Den som blir bemött på ett bra sätt känner sig tryggare och mår bättre. Det är Georges Absim övertygad om. Det är lika viktigt som mediciner. Ett gott bemötande påverkar läkandet och får människor att må bättre. Jag ser det tydligare för varje dag, säger Georges. Alltid rätt tid för ett bra bemötande Georges Absim har alltid varit mån om att försöka bemöta andra människor så bra som möjligt. Det gäller både i jobbet som mentalskötare och i största allmänhet. Men utbildningen för bemötande av personer med funktionsnedsättningar blev ändå en aha-upplevelse. Den gjorde stort intryck på mig. Den fick mig att släppa mina fördomar och se människan istället för att se rullstolen, berättar Georges. För Georges betyder ett bra bemötande att man ska kunna känna sig trygg och må gott i vilken situation som helst. Det är alltid rätt tid för ett bra bemötande var man än befinner sig. Man behöver inte vänta på rätt tillfälle eller så. Ett bra bemötande är lika viktigt som mediciner. Det på verkar läkandet och får människor att må bättre. Jag ser det tydligare för varje dag, säger Georges. Tänkte inte på det... heter en utbildning i bemötande av personer med funktionsnedsättning som vänder sig till alla anställda inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Utbildningen har tagits fram av personal från hälso- och sjukvården tillsammans med representanter från handikapprörelsen i Västra Götaland. Utbildningen ska ge nya kunskaper och insyn i hur personer med funktionsnedsättning kan uppleva mötet med hälso- och sjukvården, liksom praktiska tips om hur möten blir bra. Utbildningen är webbaserad och du kan läsa mer om den på Intresset för utbildningen har varit stort, även utanför hälso- och sjukvården. Därför kommer det inom kort en andra version. Den vänder sig till dig som arbetar i kommun och region eller landsting, men inte inom hälso- och sjukvård. I arbetet som skötare inom psykiatrin kan det uppstå situationer som inte alltid är så enkla att hantera. Patienterna mår inte bra. Det är därför de är här. Det finns inga besvärliga människor, bara besvärligt bemötande och då får man träna på att bli bättre. Det tar aldrig slut, man kan hela tiden bli bättre på att bemöta andra människor, säger Georges. * * * Artikel 8 handlar om att vi ska bli medvetna om frågor som har med funktionsnedsättning att göra. Här kan man till exempel arbeta med att bekämpa negativa attityder och fördomar. 9

10 10

11 Artikel 21 handlar om rätten att både kunna ta emot och förmedla information. På bilderna här bredvid visas både hjälpmedel och information i anpassade former. Till exempel tydlig visuell skyltning, en punktskriftsdisplay för synskadade, en taktil modell av besöksmålet Läckö slott och film på teckenspråk. Lätt att förstå det tjänar alla på Visste du att personer som varit döva sedan födseln kan ha lika svårt att läsa och förstå en vanlig svensk text som du har att förstå samma artikel på engelska? För många döva är svenskan andraspråk och teckenspråket det första. Då vet du kanske också att 25 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har svårigheter att läsa och förstå innehållet i en vanlig tidningsartikel. Eller att det kan vara ytterst tålamodskrävande för en person med synskada eller läs- och skrivsvårigheter att försöka hitta information på en webbsida som inte är byggd för att vara tillgänglig ska Sverige, enlig ett riksdagsbeslut, vara tillgängligt för alla människor. Det handlar bland annat om att kunna bearbeta, tolka och förmedla information. Många av oss har svårare än andra att ta del av information. Inom Västra Götalandsregionen pågår därför arbetet för att göra information tillgänglig för så många som möjligt, både när det gäller information på webben och i tryck. till information. Det görs både genom utbildningar och genom att utveckla verktyg och lathundar om till exempel hur man gör tillgängliga webbsidor och trycksaker som fler kan läsa. Genom att utgå från dem som har svårast att ta till sig information, ökar chansen att nå fler, både med och utan funktionsnedsättningar. Till exempel kan en struktur där det går lätt att hitta och ett lättbegripligt språk vara helt avgörande för att personer med vissa svårigheter ska kunna använda en webbplats. Samtidigt som det underlättar för alla. Vi vill att information från Västra Götalandsregionen ska vara så lättillgänglig att särskilda anpassningar sällan behövs. Men samtidigt finns till exempel teckenspråk, punktskrift eller talad inläst information för personer som behöver det, säger Elin Fritjofsson. Vi förutsätter ofta att vår information kan nå fram till alla och glömmer att ta hänsyn till människors varierande förmågor och behov när vi utformar information, säger Elin Fritiofsson som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Västra Götalandsregionens informationsavdelning. Västra Götalandsregionen arbetar för att öka kunskapen bland sina egna anställda om tillgänglighet Artikel 21 handlar om att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att göra sina åsikter hörda och att både kunna ta emot och ge information. I offentliga sammanhang ska det gå att använda exempelvis teckenspråk och punktskrift eller andra medel, former och format som underlättar kommunikationen. 11

12 Vill du veta mer om FN-konventionen om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättningar, så kan du besöka: Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Diskrimineringsombudsmannen Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning Form: Cohn & Wolfe Göteborg Foto: Anna Rehnberg, Curt Warås m fl Tryck: Cela Grafiska AB, Vänersborg Handikappförbundens samarbetsorgan Regeringens sida om de mänskliga rättigheterna Handikappkommittén är en politiskt tillsatt grupp i Västra Götalands regionen som företräder dem som har varaktiga funktionsnedsättningar. Handikapp kommitténs arbete sker i nära samarbete med länets handikapprörelse och syftar till att öka tillgängligheten i Västra Götalandsregionens verksamheter och i Västra Götaland. Avdelningen funktionshinder och delaktighet är handikappkommitténs tjänste mannakansli. Avdelningen funktionshinder och delaktighet Adress: Regionens Hus, Vänersborg Telefon: Telefax: Textel: E-post: avd.funktionshinderochdelaktighet@vgregion.se Vill du veta mer om vårt arbete, kontakta oss gärna via post, telefon, e-post eller telefax. Mer information kan du också få på vår webbplats Du kan även kontakta oss för att få denna broschyr i anpassade former.