Gärde skola och fritidshem

Transkript

1 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärde skola och fritidshem

2 2 1. Våra verksamheter De verksamheter som omfattas av denna plan mot diskriminering och kränkande behandling är grundskolan på Gärde med klasserna F 6 samt skolans fritidshem 2. Ansvariga för planen Rektor är huvudansvarig för att planen tas fram. Detta sker i samråd med personal, elever och föräldrar på Gärde skola och skolans fritidshem. 3. Planen gäller Vår vision Gärde skola och fritidshem skall vara en plats där alla ska känna trygghet och bli accepterade för den man är. På Gärde skola och fritidshem tänker vi på våra medarbetare och kamrater och hjälper dem att lyckas. 5. Delaktighet och förankring För att denna plan mot diskriminering och kränkande behandling brett ska förankras är det nödvändigt att föräldrar, elever och personal inom skolan och fritidshemmet samverkar. Planen förankras hos eleverna inom elev- och klassråd samt hos vårdnadshavarna genom brukarrådet och föräldramöten. Denna plan finns även att tillgå via skolans hemsida. 5.1 Elevernas delaktighet i planen Vid klassråd och elevråd ges eleverna möjlighet att vara med att prata om vad de uppfattar som viktigt att finns med i planen. På fritidshemmet sker regelbundna samtal med anknytning till denna plans arbete. Tid för detta läggs företrädesvis vid tiden för mellanmål. Dessa resonemang uppmärksammas när planen upprättas. På klassråd har eleverna även möjlighet att följa upp och se över planen. Klasslärarna är ytterst ansvariga för att eleverna ges dessa möjligheter, att diskutera, fråga och framföra synpunkter. Det som kommer upp skrivs ner och lämnas till rektor.

3 3 5.2 Vårdnadshavarnas delaktighet Brukarrådet ges möjlighet att påverka planens innehåll. Det finns även möjlighet att som enskild förälder kontakta klasslärare eller rektor och lämna synpunkter på likabehandlingsplanens innehåll. 5.3 Personalens delaktighet Vid planerings- och utvärderingsdagar utför personalen i skolan och på fritidshemmet arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. Detta görs genom att 1) arbetat med innehållet i planen (här finns synpunkter från elever och föräldrar med) 2) granska utkast 3) planen förankras i personalen via APT och ordinarie personalmöten 4) utvärdera under utvärderingsdagar 6. Kartläggning av elevernas situation På Gärde skola och fritidshem finns en ständig dialog över det som sker på skolan. För att få en bra utgångspunkt i vårt arbete görs tidigt på våren en kartläggning och en nulägesanalys som belyser elevernas mående, vad som upplevs bra och vad som ger oro. Det vi kartlägger och är observanta på är dels skolans fysiska miljö, dels vad som sker och sägs i kontakten mellan elever och elever och mellan elever och vuxna. Kartläggande dialoger förs i elevråd, klassråd, samtal på fritids och på personalmöten. Det som kommer upp presenteras även på brukarråd. Kartläggning sker även via en elevenkät där alla ges möjlighet att bedöma skolan och det som där sker samt vid elevernas utvecklingssamtal. För att få en så tydlig bild som möjligt studeras också dokumentationen som förts i det fall någon utsätts för kränkande behandling. Denna dokumentation följs även upp av trygghetsteamet en gång per termin. 6.1 Hur eleverna involveras i kartläggningen Eleverna får utrymme att ge synpunkter på sin skolsituation på klass- och elevråd, genom enkäter och via enskilda samtal. Klassläraren är också observant på spontana synpunkter och reaktioner. De barn som går på fritids ges möjlighet att på under de regelbundna samtalen lämna synpunkter på hur de upplever sin situation på fritids.

4 4 6.2 Hur personalen involveras i kartläggningen Personalen tar del av elevernas kartläggning (se ovan) och föregående års dokumentation som gjorts i det fall någon utsätts för kränkande behandling. Tillsammans med egna observationer de gjort i verksamheten ligger detta till grund för kartläggningen och reflektioner kring denna. Det som kommer upp och det som kan förutses diskuteras på personalmöten och tas med som förslag till förbättringsåtgärder. 6.3 Resultat efter dessa samtal En del av skolans elever har en nedsättande jargong gentemot andra elever. Ord används som till en början kan uppfattas som skämt men som i längden sårar. På skolans fysiska miljö finns det områden som i varierande grad upplevs av eleverna som riskfyllda. Underlaget kommer från alla klasser som gjort en bedömning av de områden på skolan där någon form av kränkande behandling kan ske. Dessa är: Inomhus I omklädningsrummen I korridoren när ingen vuxen är där I klassrum när ingen vuxen är där I den trånga hallen I det trånga kapprummet Uppe på fritids i ett av lekrummen Utomhus På bandyplan Bakom sophuset På snöhögen (på vintern) Bakom uthuset 6.4 Analys I vårt arbete med förebyggande åtgärder (se nedan) behöver vi lägga stor vikt på arbetet kring hur vi pratar med varandra, vilka ord vi använder och hur de kan uppfattas av våra kamrater. I den fysiska miljön är viktigt att det på raster och vid ombyten i samband med idrott finns vuxennärvaro på de platser som eleverna pekar ut som riskområden. 7. Våra främjande och förebyggande insatser På Gärde skola och fritidshem prioriterar vi arbetet med att alla ska se vårt värde som människor och hur vi visar varandra respekt och skapar trygghet. För att klara detta ser vi att det är viktigt att så många elever som möjligt har någon form av relation till varandra. Vi tror att tillit och förtroende då växer. 7.1 Målet med detta arbete Eleverna ska få en bredare förståelse för att vi är olika om människor och är värdefulla utan förbehåll.

5 5 Ingen elev ska behöva höra något nedlåtande om sig själv eller på annat sätt utsättas för kränkning. Eleverna ska förstå vad nedlåtande kommentarer eller behandlingar innebär för den som utsätts Varje elev och vuxen på skolan ska ta sitt ansvar att själv inte uttala sig nedlåtande eller på något annat sätt kränka någon annan. Alla hjälps åt för att skapa största möjliga trygghet för alla, och främja så goda inlärningsmöjligheter som möjligt Vi skapar tydliga rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 7.2 Åtgärd Vid starten av varje hösttermin genomförs Wild kids, en för hela skolan gemensam aktivitet med inriktning på samarbete. Detta sker som schemabrytande aktivitet i åldersintegrerade grupper. Under läsåret planeras återkommande friluftsdagar och aktiviteter där skolans elever arbetar i blandade åldersgrupper. Detta skapar bättre förståelse mellan alla elever på skolan. Personalen är schemalagd för tillsyn av eleverna under lektionsfri tid. Uppdagas något som medför kränkning i någon grad skrivs omgående en rapport som leder till utredning och uppföljning. Vi utvärderar regelbundet hur vi organiserar vår rast- och bussvakt samt är flexibla då behovet av vuxennärvaro är större. Klasslärarna för samtal med eleverna om alla människors lika värde och om vikten av ett gott bemötande i kontakten med andra elever och vuxna på skolan. I klasserna och i elevråd förs också samtal och alla elevers rätt till en trygg skola med goda inlärningsmöjligheter och hur vi tillsammans skapar den I matsalen äter pedagogerna med eleverna delvis för att säkerställa tryggheten. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i åk 4 Med regelbundenhet genomför vi enkäter där eleverna får lämna synpunkter på hur de upplever trygghet och studiero. 7.3 Motivering av dessa insatser Genom att på olika sätt arbeta med eleverna i olika gruppindelningar lär de känna varandra bättre. Detta stärker samhörigheten på skolan och därmed tryggheten. Det är också viktigt att vi skapar en kultur på skolan där eleverna naturligt pratar om dessa saker och förstår vad trakasserier är och kan innebära. Med medvetna vuxna i elevernas närhet ser vi att eleverna lättare kan handledas i god sed och gott tal. Vuxnas närvaro och kommunikation med eleverna i skiftande situationer är en viktig förutsättning för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. 7.4 Ansvarig för de främjande och de förebyggande insatserna Ansvarig för de främjande insatserna är rektor med delegation till arbetslagen och klasslärare.

6 6 Arbetet sker kontinuerligt under hela året och utvärderas i slutet av höstterminen. 8. Trivselregler på Gärde skola och fritidshem Våra trivselregler är framtagna i samtal med eleverna och syftar att ge alla en gemensam utgångspunkt i vårt arbete. Reglerna finns anslagna i klassrum och är kända av eleverna: På vår skola ska alla trivas och må bra, Vi behandlar alla andra som vi själva vill bli behandlade. Kamratskap Var artiga och trevliga mot varandra och besökande Vi säger inte nedlåtande saker till varandra Aktsamhet Om du lånar något, efter att ha fått lov, lämna tillbaka det så fort som möjligt på rätt plats. Ta aldrig skolmaterial utan lov. Vi är rädda om skolans, egna och andras saker. Trafik Vi är rädda om oss och använder cykelhjälm. Vi cyklar inte eller åker bil på skolgården mellan Vi får inte vistas vid busshållplatsen om vi inte ska åka buss. Raster Vi är ute och på rast och passar tiderna. Snöbollar kastar vi inte. Vi leker inte bland bilar och cyklar Godis Pengar Värdesaker Vi äter inte godis och tuggummi under skoltid (undantag vid speciella tillfällen). Mobiltelefoner lämnas hemma. Inte tillåtet att använda under skoltiden. Grundläggande klassregler mot mobbning för samtliga klasser 1. Vi ska inte mobba andra 2. Vi ska försöka hjälpa elever som blir mobbade 3. Vi ska vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma 4. Om vi vet att någon blir mobbad ska vi berätta det får någon vuxen i skolan eller hemma 5. Om jag blir mobbad ska jag berätta det för någon vuxen i skolan eller hemma Dessa regler uppmärksammas regelbundet vid klassrådet

7 7 9. Utvärdering och uppföljning Under läsåret behandlas planen regelbundet av personalen på ordinarie personalmöten utifrån aktuella händelser. Planen tas upp till diskussion och utvärderas kontinuerligt i skolans brukarråd, klass- och elevråd. För att få en rättvis bild av fritidshemmets arbete med likabehandlingsplanen görs där en enskild utvärdering. Vid utvärderingen tas också de enkätundersökningar som gjorts under läsåret i beaktande. På detta sätt samlas information under hela läsåret om hur planen fungerar. Vid läsårets sista brukarråd lämnar brukarrådet synpunkter på årets plan samt önskade förbättringar till följande år. Eleverna ges denna möjlighet på läsårets sista elevråd. Vid fritidshemmets planeringsdag i början av augusti sammanställer personalen på fritidshemmet det som framkommit under avslutat läsår. Personalen utvärderar planen slutgiltigt på höstens sista APT. Ansvarig för utvärdering är Rektor 9.1 Utvärdering av 2014 års plan Föregående års plan har tagits upp till diskussion i skolans brukarråd, elevråd samt på personalmöte och APT. Här har funnits möjlighet att påtala brister och föra fram positiva delar i planen. Rektor har ansvarat för utvärderingen. Resultat av utvärderingen av 2014 års plan Likabehandlingsplanen och dess innehåll måste bättre förankras bland elever och föräldrar. Trygghetsteamet och det arbete de utför behöver tydliggöras. Eleverna tycker att rastvakterna bör röra sig mer över hela skolgården. Vårt åldersintegrerade och grundläggande arbete beträffande relationer mellan eleverna i början av läsåret är bra och värdefullt för hela läsåret. Det är också bra att detta integrerade arbete följs upp under läsåret. 9.2 Åtgärder under 2015 utifrån utvärdering av förra årets plan Likabehandlingsplanen tas upp på klassråd där klassansvarig förtydligar dess innehåll. Denna likabehandlingsplan görs till en regelbunden punkt på klassrådens dagordning. Klassläraren ansvarar här för en kort uppdatering och avstämning hur planen efterlevs Trygghetsteamets uppgift och arbete tydliggörs i klasserna av klassansvariga. Vi inleder en diskussion om huruvida trygghetsteamet ska finnas på skolans hemsida och i så fall på vilket sätt Vi ser över organisationen kring rastvakterna. För att bättre klara detta uppdrag är vi flexibla och förstärker tillsynen när behov av detta uppstår Vi fortsätter med temadagar med åldersintegrerade arbetsgrupper

8 8 9.3 Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt under året på personalkonferenser i klass- och elevråd samt vid de regelbundna samtal som förs på skolans fritidshem. Innevarande års plan ska utvärderas senast Ansvarig för utvärdering är Rektor 10. Rutiner för akuta situationer Policyn på Gärde skola och fritidshem är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och handlingar som på något sätt kan vara kränkande. Ingen elev eller vuxen ska utsättas nedlåtande, känna sig illa behandlad eller på något annat sätt utsatt Hur upptäcker vi trakasserier och kränkande behandlingar Det är viktigt att känna till signaler som kan innebära att en kamrat i vår omgivning känner sig utsatt. För att upptäcka om någon trakasseras, diskrimineras och/eller utsätts för annan kränkande behandling kan det vara bra att vara uppmärksam på följande signaler: Han eller hon säger sig ha blivit kränkt har svårigheter att hävda sig i kamratgruppen verkar ledsen och olycklig, håglös/passiv har svårigheter att koncentrera sig underpresterar saknar vänner har svårigheter att tala i grupp eller under lektion skolkar sover dåligt, har mardrömmar är ofta sjuk är motvillig att gå till skolan kommer hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan förklaringar kommer hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför blir sällan eller aldrig hembjuden till skolkamrater väljer omvägar till och från skolan mutar eller köper kompisar med pengar och saker

9 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om du som elev blir utsatt för kränkande behandling/trakasserier är det viktigt att berätta, att tydligt tala om att det som görs eller sägs inte är okej. Om det du upplever som kränkande fortsätter ska du berätta för någon vuxen på skolan eller på fritidshemmet. Där finns vuxna som är särskilt kunniga inom detta område: kurator, skolsköterska, trygghetsteam. Gärde skola och fritidshems trygghetsteam under 2015 består av Elisabet Sellner och Annika Lind Andersson men det går naturligtvis också bra att tala med någon annan vuxen. Vänta inte. Ju fortare du berättar desto större möjlighet finns att behålla ett gott klimat på skolan. Ser du någon annan blir utsatt, är det också viktigt att agera. Du kan försöka stoppa det som sker eller informera lärare, skolledning eller annan vuxen. Vi behöver alla hjälpas åt att förhindra att våra kamrater och andra behandlas illa Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Personal som bevittnar att en elev kränks skall direkt ingripa, och samtala med berörda samt vidtar åtgärder på plats. Händelsen/kränkningen utreds kort och rapporteras till rektor ("Anmälan -kränkande särbehandling"). Visar det sig att fallet är mer komplicerade utreder trygghetsteamet, klasslärare/mentor eller annan lämplig vuxen vidare den kränkande behandling som förekommit. Detta dokumenteras på särskild blankett ("Utredning - kränkande särbehandling"). I detta arbete ingår att: a) samtala med inblandade elever och informera mentor/klasslärare b) informera berörda vårdnadshavare c) delge rektor hur utredningen fortlöper Rektor informerar huvudmannen. Ifyllda blanketter diarieförs i valvet/elevmapp. I särskilda fall deltar även rektor och/eller Trygghetsteamet i arbetet med att utreda och förhindra kränkande behandling i framtiden. Vid mer komplicerade fall då trygghetsteamet eller annan vuxen gör en insats följer trygghetsteamets rutiner (allt dokumenteras): 1. Ärende inkommer till Trygghetsteamet (pärm med alla ärenden finns). 2. Två representanter utses att ansvara för ärendet. 3. Mentor eller trygghetsteamet kontaktar/informerar vårdnadshavare och berörda elever. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta vid kommande träffar. 4. Den utsatte informeras om ärendegången. 5. Om utredningen visar på att trakasserier eller kränkande behandling förekommit vidtas adekvata åtgärder.

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Personal som bevittnat eller fått kännedom om att ett en elev anser sig kränkt av annan personal skall företrädesvis omgående ingripa, förhindra och samtala med berörda. Händelsen/kränkningen utreds kort och rapporteras till rektor. ("Anmälan kränkande särbehandling"). Om inget görs ska ärendet omedelbart lämnas till rektor som snabbt vidtar åtgärd Rutiner för uppföljning Alla ärenden/anmälningar följs upp efter 3 veckor. De åtgärder som vidtagits av klassföreståndaren följs även upp av denne. Åtgärder som trygghetsteamet vidtagit följs även upp av detta. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört skrivs en handlingsplan. Denna följs upp var 6:e vecka till dess att kränkningarna eller trakasserierna upphört. I all uppföljning deltar vårdnadshavare och elever. Under hösten varje år genomförs en uppföljning och utvärdering av alla händelser som lett till arbete efter denna likabehandlingsplan. Ansvaret för detta innehar rektor som tar hjälp av Trygghetsteamet Rutiner för dokumentation Det finns särskild blankett för dokumentation av utredningar som är startade utifrån trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Dessa bilagor nämns ovan och består av två delar, en för utredning och en för uppföljning. Den som startade utredningen ansvarar även för dokumentationen. All dokumentation förvaras inlåst Ansvarsförhållande All personal vid skolan och på fritidshemmet har ett ansvar att uppmärksamma och agera om en elev blivit kränkt eller trakasserad. Mentor/klasslärare, Trygghetsteamet och ytterst rektor har ett särskilt ansvar för att följa upp arbetet med detta. 11. Inför Frågeställningar: Hur har vi det med åtgärderna efter 2015 års likabehandlingsplan? Utvärdering av våra främjande och förebyggande insatser Är våra trivselregler aktuella? Behöver vi lägga till eller förändra något? Hur många utredningar har vi haft under året? Vad har de handlat om? Är kartläggningsmetoderna tillräckliga? Har vi tillräckliga rutiner i vårt arbete kring likabehandling?