Datum Fritidsomsorg för elever i skolår 4 och skolår 5 bedrivs av enskilt företag, Kreativ Fritid, inom skolans lokaler.

Transkript

1 1 (35) Lärande Aspenäsenheten Aspenässkolan Aspenässkolan invigdes sommaren 1954 och har sedan renoverats och fått nya byggnader till sig. Oavsett storlek har Aspenässkolan alltid varit en viktig del för Aspenäsborna. Aspenäsenheten består av förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1-5 år samt två grundskoleenheter. Grundskolan är uppdelad i skolenhet F-2 och skolenhet 3-5. Respektive skolenhet bedriver fritidshemsverksamhet i befintliga lokaler. Fritidsomsorg för elever i skolår 4 och skolår 5 bedrivs av enskilt företag, Kreativ Fritid, inom skolans lokaler. Vi är stolta över att 180 barn i dag väljer att vara i enhetens förskoleverksamhet och över de ca 360 elever som aktivt genomför sin utbildning på enhetens grundskola. Se aktuellt barn och elevantal på enhetens hemsida. Sedan ett antal år tillbaka sker en positiv utveckling gällande inflyttning av barnfamiljer inom enhetens upptagningsområde. Barn och elevantalet förväntas öka även under kommande år vilket skapar förutsättning för en bättre organisation på sikt. 1. Allmän del Skolenhet F-2 och 3-5 s verksamhet Skolenheterna är i ett uppstartsläge i arbetet med att säkerställa verksamhetens mål och resultatstyrning. Ett arbete föreligger även i att stärka kopplingen mellan skolenheternas systematiska kvalitetsarbete och enheternas resultatstyrning. På Aspenässkolans enheter har vi valt att forma vår pedagogiska struktur och organisation runt våra årskurser. Samtliga elever inom en årskurs ligger fysiskt intill varandra och undervisningen ges utav ett arbetslag som ansvarar för samtliga elever inom årskursen. Vi ser en framtid med ett tydligt samarbete mellan pedagoger inom årskursens arbetslag, där elevgruppen tar del av pedagogernas olika kompetenser, där pedagoger formar sin verksamhet och undervisning utifrån elevers behov, intressen och färdigheter etc. Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr Lerums kommun Centrumpassagen Pg Lerum (fax) larande@lerum.se Bg

2 2 (35) De två skolenheterna är i dag organiserade enligt bilden till höger. Följande arbetslag finns i dag: Skolenhet F-2 Förskoleklass 1:an 2:an Elevhälsoteam Skolenhet 3-5 3:an 4:an 5:an Elevhälsoteam Fritidspedagoger, förskollärare och grundskollärare ingår i arbetslagen till och med årskurs 3. Eleverna är organiserade enligt de grupper som framgår på bilden till höger. Samtliga arbetslag har i dag en samordnare, vars uppdrag är bl.a. att vara en länk mellan arbetslaget, enskild pedagog och skolenhetens ledning. Samordnare och ledning träffas varannan vecka för att föra en dialog kring aktuella frågeställningar och skolenheternas utvecklingsfrågor. Samtliga elevgrupper har en eller flera ansvarspedagoger kopplade till gruppen. Varje elev har en ansvarspedagog som ansvarar för att följa upp, dokumentera och återkoppla elevens utveckling till elev och vårdnadshavare. Under höstterminen 2011 påbörjade skolenheterna arbetet med ämnesgrupper. Syftet med ämnesgrupperna är att säkerställa att skolenheternas ämnesundervisning utvecklas i den riktningen som stakats ut genom vår vision. Ämnesgruppens uppdrag i stort Skapa nuläge inom ämnet Vara förtrogna med kursplaner Rätta och analysera NP Analysera vår undervisning Göra omvärldsspaning Ta del av aktuell forskning Besluta om ämnesdidaktik Projekt & temaarbeten Inköp material Skolledningens förväntningar på gruppen Organisationslösningar Nya undervisningsmetoder Synliggöra framgångsfaktorer Fortbilda kollegor Nätverka Dokumentation av resultat Skolenheterna har i dag verksamma ämnesgrupper inom områdena svenska, matematik, naturorienterade ämnen och engelska.

3 3 (35) Aspenässkolans bibliotek Biblioteket är placerat i ett centralt beläget hus på skolan. Under skoltid, finns det fyra schemalagda tillfällen/vecka då eleverna kan komma dit (droppa-in) på egen hand, där finns då en pedagog. Under fritidshemstid, efter 13.20, finns två liknande tillfällen. Övrig tid ansvarar varje pedagog för "sina" elever när de behöver låna böcker. Biblioteket används också av elever på ledig tid för stunder av läsning, skrivarbeten och av pedagoger ledda sagostunder. Biblioteket fungerar även som möteslokal under övrig tid, ex. till elevråd, skolråd, miljöråd, arbetslagsmöten och pedagogiska caféer. Fortbildning och utveckling på enheten Pedagogiska Caféer På Aspenässkolan deltar alla pedagoger i en löpande fortbildning som vi kallar pedagogiskt café. Fortbildningen genomförs tillsammans med det egna arbetslaget. Dessa fortbildningstillfällen syftar till att lyfta för oss viktiga och aktuella ämnen. Fortbildning bidrar bl.a. till att skapa enhetlig syn i olika frågor, uppdatera pedagogerna inom den pedagogiska arenan samt att öka kompetensen och professionalismen hos våra pedagoger. Exempelvis fokuserade vi förra terminen på formativ bedömning, gemensam tolkning av LGR11 och lokala pedagogiska planeringar. Innehållet beslutas av oss rektorer i samråd med vår utvecklingsgrupp på skolenheterna. Under vårterminen genomfördes 4 stycken pedagogiska caféer för vår personal. Entreprenöriellt Lärande Under 2011 och 2012 får alla våra pedagoger (förskoleklass, skola och fritidshem) utbildning i entreprenöriellt lärande via Me University. Utbildningen genomförs vid fem olika tillfällen, varje tillfälle omfattar två heldagar. Två av dessa tillfällen kommer vara i internatform för att ge möjlighet till fördjupade diskussioner i arbetslagen. Utbildningens övergripande syfte Skapa en förståelse och handlingsberedskap för ett entreprenöriellt lärande med utgångspunkt i Lgr11. Utbildningens övergripande målsättning Elevernas reella delaktighet och inflytande i planering av och i pågående undervisning ökar. Initiera ett strategiskt utvecklingsarbete med elevernas entreprenöriella kompetenser i centrum. Utbildningen ska ge deltagarna kompetenser, färdigheter och verktyg för att stimulera elevernas entreprenöriella drivkrafter. Behovsstyrd fortbildning Kompetensutveckling för enhetens personal är en viktig del och en förutsättning för att nå bra elevresultat. Både resultat kopplat till det dagliga pedagogiska arbetet men även i vårt arbete med att långsiktigt utveckla enheten mot vår vision. När verksamhetens behov förändras måste personalen också vara beredd att ompröva och förändra roller så att kompetensen tas tillvara på bästa sätt. Det är viktigt att den kompetensutveckling som sker är kopplat till de för enheten uppsatta målen och därtill arbetslagets egna planerade verksamhet. Personalen har själva ett ansvar att se vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger inom det egna arbetslaget utifrån elevernas/arbetslagets resultat.

4 4 (35) Skolenheternas ledning Skolenhet F-2 Skolenhet F - åk 2 leds av rektor Christina Ottoson. Christina tog examen 1974 på mellanstadielärarlinjen med tillval idrott, matematik och specialpedagogik. Hon har därefter arbetat som lärare fram till 1998 då hon började arbeta som rektor. De första fem åren var Christina ensam rektor för en skola F - åk 5. Därefter arbetade hon i ett ledarteam förskola - åk 5 fram till våren Hösten 2011började Christina som rektor på Aspenässkolan, ansvarig för F - åk 2. Christina har genomgått den statliga rektorsutbildningen ( till ), Mentorsutbildning för framtidens ledare GR (våren 2006), Skoljuridik och myndighetsutövning - fördjupningskurs ( till ) m.m. Christina är personalansvarig för 26 medarbetare och ca 190 elever. Hon har även extra fokus på skolenheternas likabehandlingsarbete, fritidshemsverksamhet, praktiserande lärarstudenter, bibliotek, lokalvård, kris och beredskap. Skolenhet 3-5 Skolenhet åk 3-5 leds av rektor Peder Westman. Peder tog examen 2002 som grundskollärare 4-9 med inriktning matematik och No. Under sin utbildning valde Peder att även inhämta behörighet i att undervisa i ämnet idrott och datakunskap. Han har efter examen arbetat som lärare fram till 2006 då Peder började som utvecklingskonsulent för Svenska Scoutförbundet. Efter denna period genomförde Peder Rektorsakademiens utbildning till skolledare. Våren 2008 började Peder sin första tjänst som rektor här på Aspenäsenheten och har arbetat som rektor fram till i dag. Avslutar den statliga rektorsutbildningen VT Peder är personalansvarig för 22 medarbetare och ca 180 elever. Peder har även extra fokus på skolenheternas ämnesgrupper, information och kommunikationsteknik, fastighet och vaktmästeri, schemaläggning, elevhälsa och skolmåltider. Skolenheternas elevhälsa Skolenheternas gemensamma Barn- och elevhälsoteam (BEHT) består av skolkurator, skolsköterska och två specialpedagoger. Varannan vecka genomför gruppen stort BEHT med psykolog och rektorer närvarande. Under stora BEHT lyfts aktuella elevärenden och i de fall det finns behov medverkar pedagoger för att lägga fram sina ärenden. Mötets protokoll och förslag på nya ärenden skickas till hela teamet ett par dagar i förväg. Alla möten dokumenteras och arkiveras. Varannan vecka genomförs lilla BEHT. Där medverkar skolkurator, skolsköterska och två specialpedagoger. Vid dessa tillfällen förbereds elevärenden, samt diskuteras elevhälsans uppdrag enligt gruppens egen upprättade verksamhetsplan. Särskilt stöd Varje elevgrupp har en eller flera ansvarspedagoger. Ansvarspedagogen ansvarar för elevens utveckling och för att skapa de förutsättningar som behövs för att varje elev ska nå de nationella utbildningsmålen. Varje ansvarspedagog ingår i ett arbetslag som har ett gemensamt ansvar för hela elevgruppen. Då samtliga pedagoger undervisar de olika elevgrupperna utifrån sin ämnesbehörighet och kompetens sker en överspridning gällande elevkännedom inom arbetslaget. Skolenheterna arbetar för att samtliga pedagoger i arbetslaget ska känna till samtliga elevers behov och eventuella upprättade åtgärdsprogram. I de situationer som en pedagog upplever att en elev inte kan tillgodogöra sig undervisningen eller riskerar att inte nå målen tar denna upp ärendet i det egna arbetslaget. Arbetslaget för en dialog gällande berörd elev i syfte att kartlägga elevens behov och hur pedagogernas undervisning kan anpassas till eleven. I de ärenden där arbetslaget själv inte finner en egen lösning anmäler ansvarspedagogen detta till skolenhetens specialpedagog för vidare utredning.

5 5 (35) Rutiner för upprättande av åtgärdsprogram Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation anmäls ärendet till specialpedagog (på delegation av rektor). Specialpedagog ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds i samråd med elevhälsan. Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram i vilket det framgår hur den pedagogiska verksamheten ska anpassas utefter elevens behov. I programmet framgår vilka behoven är, hur de tillgodoses och hur åtgärderna följs upp och utvärderas. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i upprättandet tillsammans med ansvarig pedagog och vid behov i samråd med specialpedagog. Åtgärdsprogrammet beslutas av specialpedagog (på delegation av rektor). En besvärshänvisning (om hur vårdnadshavare överklagar) bifogas beslutet. Varje termin genomför vi även ett "nulägesmöte med elevfokus". Under dessa möten deltar ansvarspedagoger, ansvarig rektor, specialpedagoger och elevhälsan. Syfte med dessa möten är att belysa samtliga elevers skolsituation. Som ytterligare kontrollfunktion för att säkerställa att alla elever når målen genomför vi på enheterna nedan beskrivna möten, tester och undersökningar. Vårterminen maj förskoleklass eller höstterminen augusti åk 1 Specialpedagogisk uppföljning av alla elever; läs- och skrivutveckling, matematik. Intervju Fonologisk medvetenhet. Taluppfattning Analys - genomgång av resultaten med berörda pedagoger. Åtgärder - de elever som är i behov av särskilt stöd följs upp under åk 1. Riktade resurser för de elever som visat sig vara i behov av det. Specialpedagog har återkommande uppföljning med elever och ansvarspedagoger. Vårterminen åk 1 Maj; Specialpedagogerna följer upp samtliga elevers läs- och skrivutveckling. Analys - genomgång av resultaten med berörda pedagoger. Åtgärder - planering för Reading Recovery / intensiv läs- och skriv åk 2. Counting Recovery: Matematiklärare följer upp utifrån testmaterial som finns i boken "Förstå och använda matematik - en handbok" av Alistair McIntosh. Utifrån detta identifieras elever som är i behov av stöd i matematik Höstterminen åk 2 Reading Recovery/intensiv läs- och skriv c:a 16 veckor för de barn som behöver extra stöd i sin läs- och skrivutveckling. Vårterminen åk 2 Counting Recovery, grundläggande matematik, sju veckor för de barn som visat sig vara i störst behov av det. Maj åk 2 För alla elever sker följande tester/diagnoser: H4/H5 Ingvar Lundbergs läsförståelsetest. Stavningstest DLS åk 2 Två UiM-tester i matematik (Gäller samtliga elever i åk 2 i Lerums Kommun) Extra kontroll av de elever som visar behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. Analys - genomgång av resultaten med berörda pedagoger. Åtgärder - planering av åtgärder inför ht åk 3. Höstterminen åk 3 Uppföljning av enskilda elever i behov av särskilt stöd.

6 6 (35) Åtgärder - Rydaholmsmetoden, skräddarsydda läs- och skrivprogram, Counting Recovery, grundläggande matematik, sju veckor för de barn som visat sig vara i behov av det. Vårterminen åk 3 Nationella prov Maj. H4/H5 Stavningstest DLS åk 3 Analys - genomgång av resultaten på nationella proven tillsammans med berörda pedagoger. Åtgärder - planering av åtgärder inför ht åk 4. Höstterminen åk 4/vårterminen åk 4 Stavningstest Läsförståelsetest, DLS åk 4 eller Ängelholmsprovet Ordförståelsetest H4/H5 Åk 5 Planering för övergång till åk 6 - överlämning mottagande skola. Inflytande och samråd på skolenheterna Aspenässkolans enheter arbetar för att elevernas delaktighet och inflytande över den egna utbildningen ska öka. Detta har bl.a. föranlett att all pedagogisk personal fortbildas under inom Entreprenöriellt lärande. Elevråd och skolråd Varje elevgrupp har ett klassråd i syfte att förbereda och rapportera frågeställningar till respektive elevråd. Respektive skolenhet genomför elevråd där samtliga elevgrupper är representerade. Ansvarig för elevrådet är respektive rektor. Med regelbundenhet sammanstrålar skolenheternas elevråd till ett skolråd med syfte att lyfta gemensamma frågor som berör hela skolan. Planering av pedagogisk verksamhet Vid planering av kommande lokala pedagogiska planeringar (LPP) är eleverna till viss del delaktiga i upprättandet. Vi arbetar för att öka elevernas delaktighet kopplat till skapandet av LPP'er, dvs. ett av enheternas utvecklingsområden. Pedagogerna synliggör oftare syfte och mål för eleverna samt utvärderar/låter eleverna genomföra självskattningar i syfte att eleven ska bli mer delaktig i sin utbildning. Även detta är ett utvecklingsområde för skolenheterna. Utvecklingssamtal Eleven ges även möjlighet att påverka den egna utbildningen genom utvecklingssamtalet. Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om skolenheternas verksamhet. Arbetsenhetsråd Arbetsenhetsrådens syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära elevernas vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten, vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskild elev eller personal. I arbetsenhetsrådet ingår valda representanter för vårdnadshavare och personal. Vårdnadshavarna skall vara i majoritet. Rådet träffas en gång per termin.

7 7 (35) Enhetsråd Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av rektor. Det kan gälla frågor rörande budget, lokal arbetsplan, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskild elev eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Trygghet och studiero Tillsammans med eleverna har skolenheterna tagit fram gemensamma ordningsregler för hela skolan. Dessa regler följs upp kontinuerligt i elevråden. Utöver de skolgemensamma ordningsreglerna har pedagoger och elever tillsammans tagit fram egna ordningsregler för respektive årskurs. Åtgärder mot kränkande behandling För att främja trygghet och trivsel arbetar skolans trygghetsgrupp, bestående av grundskollärare, förskollärare, fritidspedagog, skolkurator och specialpedagog med förebyggande arbete. Främst arbetar gruppen med dilemma frågor och dilemma spel tillsammans med eleverna. Varje månad får varje elevgrupp på skolan ta del av en dilemma fråga som presenteras av en klasskamrat. Månadens dilemma fråga läggs ut på nätet där vårdnadshavare kan ta del av frågan och fortsätta samtalet hemma. Elever från olika årskurser på skolan uppför dilemma spel för de yngsta eleverna (F och åk 1). Spelen illustrerar typiska konfliktsituationer som uppkommer på vår skola. Först ett spel med ett dåligt slut, sedan diskussion och därefter görs spelet om till ett positivt slut. För att skapa en tryggare utemiljö har rastvärdar reflexvästar som gör att eleverna lätt kan se de vuxna och vid behov ta kontakt. Om en kränkande situation uppstår När en kränkning uppdagas som är så allvarlig att den inte kan redas upp inom elevgruppen, lämnas ärendet till trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen agerar omgående i syfte att reda ut situationen, bl.a. genomförs elevintervjuer med de inblandade. Inom 24 timmar meddelas berörda vårdnadshavare. Samtalen följs upp inom en vecka. Ärendet dokumenteras i kommunens digitala elevmapp. Under denna period har arbetslaget extra uppsikt över de inblandade eleverna för att all form av kränkning ska upphöra. I de fall då kränkningen inte upphör meddelas ansvarig rektor som omgående kallar till ett elevhälsomöte. Åtgärdsprogram upprättas och tid för uppföljning sker inom en månad. Arbetet fortlöper tills det att kränkningarna har upphört. Elevens Individuella utvecklingsplan Elevens ansvarspedagog är ansvarig för att följa upp elevens sociala utveckling i dennes individuella utvecklingsplan. Övriga ämnespedagoger som undervisar eleven ansvarar för att kommunicera elevens progression inom respektive ämne via elevens individuella utvecklingsplan. Detta sker dels genom en fortlöpande formativ bedömning och dels genom tydligt dokumenterade och till eleven återkopplade elevresultat. Inför utvecklingssamtalet, som sker en gång per termin, får eleven själv reflektera över sin utveckling. Inför samtalet finns även möjlighet för vårdnadshavare att ge återkoppling. I de fall det finns åtgärdsprogram kopplade till eleven sker en regelbunden uppföljning tillsammans med elev och vårdnadshavare. Modersmålsundervisning på Aspenässkolans enheter De elever som talar ett annat språk än svenska hemma har möjlighet att få undervisning i sitt modersmål här på skolan. Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning via en förtryckt blankett. Rektor skriver under godkänd ansökan som skickas in till Lerums kommun, Sektor Lärande. Undervisningen kommer till stånd om det totalt är minst 5 elever i kommunen som söker undervisning i samma språk. Modersmålsläraren kommer till våra skolenheter för att undervisa eleverna.

8 8 (35) 2. Resultat och analys Förskoleklass Aspenässkolans mål för verksamhetsåret 2011/12 - Arbetslaget tar varje elevs lärstil i beaktande vid planering och i undervisningssituationen. - All personal upplever att de nyttjar den yrkeskompetens de besitter. - Till all pedagogisk verksamhet finns en pedagogisk planering Arbetslagets verksamhetsplan finns bifogad som bilaga F i slutet av detta dokument. Resultat Arbetslaget har under året fokuserat på ovan tre mål i syfte att höja kvaliteten på verksamheten. Arbetet inom respektive målområde har inte varit styrt eller planerat av ledningen utan arbetslaget har haft mandat att själv styra över hur de vill konkretisera ovan tre mål. I upprättande av verksamhetsplan har ledningen gett återkoppling och fört en dialog med arbetslaget. - Lärstilar Arbetslaget har arbetat målmedvetet med lärstilar. De har haft enskilda samtal med eleverna inför utvecklingssamtalet och inför nya arbetspass för att reflektera kring lärandet. Arbetslaget ser att eleverna är medvetna om hur de lär sig och varför. - Yrkeskompetens Arbetslaget har hittat tydlig struktur för sin verksamhet och tagit tillvara på varandras kompetenser. - Pedagogisk planering Arbetslaget har skapat LPP:er (Lokal pedagogisk planering) utifrån Lgr 11 och lokala mål. Arbetslaget ser en positiv verksamhetsutveckling kopplat till LPP:er. Att elevers förståelse för målen ökat och att utvärderingen av elevens lärande tydliggjorts. Analys av verksamhetsmål Vi rektorer ser att vi, vid upprättande av mål för enhetens verksamhet, behöver vara mer eftertänksam. Vi behöver vara tydligare i själva målsättningen samtidigt som vi behöver kvantifiera resultatet. Detta om vi ska ha en möjlighet att följa arbetslagets måluppfyllelse under tid. Parallellt med detta behöver vi rektorer vara mer noggrann med att koppla verksamhetens mål även till vår verksamhets resultat inom olika områden. Resultat Trivselenkäter Aspenässkolan 2012 Bra / Ja Sådär / Ibland Dåligt / Nej Trivselenkät Förskoleklass Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1.Hur tycker du att det är att gå på Aspenässkolan Hur tycker du att det är på rasterna? Har du alltid någon att leka med? Tror du att det är någon i din klass som inte har det bra? Tycker du att dina kompisar i klassen är snälla? Analys förskoleklassens trivselenkät Eleverna upplever generellt god trivsel. Resultatet av den egna enkäten visar ingen tydlig tendens i någon riktning. De problemområden som synliggörs är vi medvetna om och arbete pågår för att säkerställa att alla elever ska trivas på Aspenässkolan.

9 9 (35) Grundskola Aspenässkolans mål för verksamhetsåret 2011/12 - Arbetslaget tar varje elevs lärstil i beaktande vid planering och i undervisningssituationen. - All personal upplever att de nyttjar den yrkeskompetens de besitter. - Till all pedagogisk verksamhet finns en pedagogisk planering Arbetslagens respektive verksamhetsplaner finns bifogade som bilagor sist i detta dokument. Resultat Arbetslagen har under året fokuserat på ovan tre mål i syfte att höja kvaliteten på vår verksamhet. Arbetet inom respektive målområde har inte varit styrt eller planerat av ledningen utan arbetslaget har haft mandat att själva styra hur de vill konkretisera ovan tre mål. I upprättande av verksamhetsplaner har ledningen gett återkoppling och fört en dialog med respektive arbetslag. - Lärstilar Samtliga arbetslag har i sina utvärderingar tydliggjort att de har fokuserat extra mycket på lärstilar när arbetslagen planerat och genomfört sin verksamhet. Ledningens uppfattning är att skolans pedagoger, i stor utsträckning, tar elevers lärstilar i beaktning. - Yrkeskompetens Arbetslagen har i sina utvärderingar av året rapporterat en gemensam upplevelse av att deras kompetenser nyttjas i det dagliga arbetet. Vi ser även att arbetslagen under HT12 kommer att utveckla detta tänk ytterligare med tanke på att de, i större omfattning, ska undervisa i ämnen som de är behöriga i. - Pedagogisk planering Arbetslagen har i de flesta ämnen skapat en LPP (Lokal pedagogisk planering). Vissa har varit väldigt omfattande och övergripande samtidigt som vissa planeringar varit minde och mer elevnära. Flera arbetslag har rapporterat en positiv verksamhetsutveckling kopplat till LPP'er. Att elevers förståelse för målen ökat och att undervisningen har blivit mer varierad utifrån individ och lärstil. Även att elevers delaktighet kopplat till undervisning har ökat. Vi rektorer ser att verksamheten kommit en bra bit på väg i arbetet med att säkerställa att all vår undervisning har en LPP. Analys av verksamhetsmål Vi rektorer ser att vi, vid upprättande av mål för enhetens verksamhet, behöver vara mer eftertänksam. Vi behöver vara tydligare i själva målsättningen samtidigt som vi behöver kvantifiera resultatet. Detta om vi ska ha en möjlighet att följa arbetslagens måluppfyllelse under tid. Parallellt med detta behöver vi rektorer vara mer noggrann med att koppla verksamhetens mål även till vår verksamhets resultat inom olika områden. 2.1 Tjänstegaranti - Elever kan läsa/skriva skolår 2 Bedömningen görs utifrån Skolverkets definition i "Språket lyfter". Bedömningsmaterialet är uppbyggt av kontinuerliga observationer enligt följande: Läsa Eleven kan alla bokstävers namn och ljud, ljudar ihop ord och börjar utnyttja den ortografiska avkodningsstrategin (helordsläsning) Eleven visar förståelse vid egen läsning Eleven "läser mellan raderna" vid egen läsning av elevnära texter Eleven använder olika strategier som stöd i läsningen

10 10 (35) Skriva Eleven skriver ord eller kortare text med eller utan bildstöd Eleven formar bokstäver på ett funktionellt sätt och skriver läsligt för hand Eleven visar förståelse för hur meningar skrivs Eleven använder olika strategier som stöd i skrivandet Resultat % 93% 99% 100% 96% Analys Vi ser i vår analys att TIL är en bra metod för att nå god måluppfyllelse för enskilda elever. Dock är denna metod resurskrävande. Vi ser ett behov av att utveckla / utforska nya metoder som komplimenterar TIL i vardagen för att öka måluppfyllelsen. 2.2 Tjänstegaranti - Elever kan räkna skolår 2 I början av vårterminen genomförde PRIM-gruppen vid Stockholms universitet en utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik i årskurs 2. Provet var uppdelat i fyra olika delområden. Delområde Kravgräns Taluppfattning 5 poäng av 7 Tals användning 13 poäng av 18 Problemlösning 8 poäng av 13 Statistik och sannolikhet 6 poäng av 10 Resultat Aspenässkolan Lerums kommun Taluppfattning 100 % 97 % Tals användning 98 % 94 % Problemlösning 91 % 90 % Statistik och sannolikhet 89 % 94 % Andelen elever som klarat respektive antal kravnivåer Alla 4 kravnivåer 86 % 83 % Minst 3 kravnivåer 95 % 95 % Minst 2 kravnivåer 98 % 98 % Minst 1 kravnivå 100 % 99 % Inte någon kravnivå 0 % 1 % Analys Vi ser i vår analys att Couting Recovery (CR) är en bra metod för att nå god måluppfyllelse för enskilda elever. Dock är denna metod resurskrävande. Vi ser ett behov av att utveckla / utforska nya metoder som komplimenterar CR i vardagen för att öka måluppfyllelsen. Vi ser att resultaten inom områdena problemlösning, statistik och sannolikhet behöver förbättras.

11 11 (35) Nationella prov årskurs 3 Andel elever (%) som har nått målen i de nationella ämnesproven Svenska Matematik Analys Aspenässkolans elevers styrkor inom matematik är: algebra, mönster, huvudräkning i de fyra räknesätten, skriftliga räknemetoder i addition, subtraktion och räknehändelser. Undervisning inom följande områden behöver skolans utveckla: bråk, uppskattning, funktioner, korrekta geometriska begrepp och att eleven kan visa hur denne löser sin uppgift. Aspenässkolans elevers styrkor inom svenska är: stavning läsförståelse, både faktatexter och skönlitterära texter. Undervisning inom följande områden behöver skolans utveckla: skriva stor bokstav, punkt samt röd tråd i berättelse faktatexter med hjälp av givna stödord 4. Måluppfyllelse 4.1 Kunskapsresultat (%) Andel elever som når målen i årskurs Andel elever som når målen i alla ämnen 98 Andel elever som når målen i svenska Andel elever som når målen i matematik Andel elever som når målen årskurs 5 Andel elever som når målen i alla ämnen 91 Svenska Matematik Engelska Bild 100 Hem- och konsumentkunskap 100 Idrott och hälsa 100 Musik 100 NO 100 SO 100 Slöjd 100 Teknik 100

12 12 (35) Analys av måluppfyllelse Skolan har hög måluppfyllelse i samtliga ämnen, något som vi är stolta över. Samtidigt kan vi konstatera att vi idag inte har 100% godkända elever i alla ämnen. Framgångsfaktorer Engagerade pedagoger och ledning Målmedvetet arbete från samtliga runt eleverna Bra metoder och redskap för inlärning Tidig insats vid inlärningssvårigheter 4.2 Trivselresultat (%) GR-enkäten i årskurs 2 NKI (Nöjd Kund Index) Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem 87 ELI (Entreprenöriellt lärandeindex) 88 GR-enkäten i årskurs 5 NKI (Nöjd Kund Index) 60 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidsklubb 78 ELI (Entreprenöriellt lärandeindex) 82 Analys Enkäten visar god trivsel över lag, men i stort sjunker samtliga resultat med ökande ålder. Delaktighet och inflytande samt nöjdheten med skolmiljön sjunker avsevärt med stigande ålder. Delar av detta tror vi beror på att elever blir mer medvetna om sin omgivning och om sin skolsituation. Elever börjar jämföra sin situation med andra elever i andra elevgrupper och skolor. Samtidigt tror vi att den då rådande situationen med elevgrupper om 29 respektive 28 elever påverkar elevernas känsla av delaktighet i undervisningen. Örebroenkät årskurs 4-5 Resultaten redovisas i Bilaga 7 Analys Visar att eleverna känner sig trygga och trivs. På frågor om lärarna har vi fått mycket goda resultat medelvärde 97,6% mot förra årets 92,8%. Detta är en tydlig framgångsfaktor på skolan vilket styrks utav Hatties metastudie. Synligt lärande SKL s. 29 Hattie - Påverkansfaktorer relaterade till läraren

13 13 (35) Resultat Trivselenkäter Aspenässkolan 2012 Bra / Ja Sådär / Ibland Dåligt / Nej Trivselenkät årskurs 1-2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1.Hur tycker du att det är att gå på Aspenässkolan Hur tycker du att det är på rasterna? Har du alltid någon att leka med? Tror du att det är någon i din klass som inte har det bra? Tycker du att dina kompisar i klassen är snälla? Trivselenkät årskurs Har du det bra i din klass? Är det någon som du tycker synd om? Hur är det på rasterna? Händer det att du inte tycker om rasterna? Finns det något ställe på skolan där du känner dig rädd eller otrygg? När det gäller kränkningar kan vi se en liten ökning av dem som känner sig kränkta verbalt och de som känner sig utanför. Detta trots att vi arbetat med att motverka utfrysning under året på skolan. Dessa siffror stärks genom våra erfarenheter. Pedagogerna upplever att vissa grupper på skolan säger otrevliga saker till varandra och kommer med kommentarer som kan upplevas kränkande. När det gäller medbestämmande om likabehandlingsplan har upplevda elevinflytandet minskat från 70% (2010) till 48% (2011). Vår förklaring till detta resultat är att vi inte lyckats fullt ut att förmedla till eleverna att våra planer utgår från deras åsikter och idéer via enkätsvar. Analys skolans trivselenkät Eleverna på Aspenässkolan upplever generellt god trivsel. Resultatet av den egna enkäten visar ingen tydlig tendens i någon riktning. De problemområden som synliggörs är vi medvetna om och arbete pågår för att säkerställa att alla elever ska trivas på Aspenässkolan. 4.3 Lärartäthet Lärartäthet Lärare med pedagogisk högskoleexamen 6,4 6,3 Lärartäthet 7,2 6,7 (Måttet visar antal lärare per 100 elever) Fritidshem 4.4 Fritidshem Fritids Antal inskrivna barn per avdelning Aspenässkolans mål för verksamhetsåret 2011/12 - Arbetslaget tar varje elevs lärstil i beaktande vid planering och i undervisningssituationen. - All personal upplever att de nyttjar den yrkeskompetens de besitter. - Till all pedagogisk verksamhet finns en pedagogisk planering

14 14 (35) Fritidshemmen ingår i respektive årskurs arbetslag och i dess gemensamma verksamhetsplan. Se grundskolans och förskoleklassens resultat och analys av verksamhetsplanen. Trivselresultat (%) GR-enkäten i årskurs 2 Fritidshem 87 GR-enkäten i årskurs 5 Fritidsklubb 78 Analys Enkäten visar att eleverna till stor del trivs på våra fritidshem men att vi har en del arbeta att göra innan resultatet är 100%. I analysen framkommer att elevernas delaktighet är ett område som fritidshemmen behöver utveckla under kommande år. Trivselenkät fritidshem årskurs 2 och 3 Bra / Ja Sådär / Ibland Dåligt / Nej Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1.Hur tycker du det är på fritidshemmet? Har du något att göra på fritidshemmet? Finns det några ställen där du känner dig rädd eller otrygg? Analys Enkäten visar att många elever uppskattar fritidshemmens varierade verksamhet samt uppskattar den verksamhet som bedrivs under loven. I denna enkät framkommer även att pojkarna önskar fler utmaningar på fritidshemmet. Utmaningar både i fysisk form och i de aktiviteter som fritidshemmen genomför. BRUK Vi arbetar med verktyget BRUK, framtaget av Myndigheten för skolutveckling men som anpassats till fritidshemmen i Lerums kommun. BRUK används för att synliggöra, bedöma och utveckla kvalitén i vår verksamhet. B - bedömning R - reflektion U - utveckling K - kvalitet BRUK har sex olika målområden; 1. Samverkan med skolan 2. Meningsfull fritid 3. Arbete med allmänna normer och värden 4. Jämställdhetsfrågor 5. Inflytande och samverkan 6. Lokaler och miljö Detta läsår har fritidshemmen gjort en självskattning av punkt 2, 3, 5 och 6. Utifrån denna skattning har de valt att fokusera på ett till två mål.

15 15 (35) Resultat Fritidshemmen har, utifrån självskattning av sin verksamhet, valt ut ett eller två målområden i syfte att höja kvaliteten på vår verksamhet. Förskoleklassens fritidshem har fokuserat på att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande. De har bildat friråd i syfte att tidigt ta med eleverna i planeringsprocessen. Delaktigheten har ökat i och med att representanterna är med och bestämmer innehåll samt fattar beslut. Åk 1 har fokuserat på att få en god struktur i sin verksamhet både när det gäller användandet av material och lekrum. De är på god väg i detta arbete. De har också fokuserat på att utveckla gemenskapen i gruppen. Användandet av bl.a. "lekkort" har bidragit till att stärka gemenskapen. Åk 2 och 3 har fokuserat på elevernas delaktighet i planering och utformande av sin verksamhet. Genom användandet av " stor veckoschema" har eleverna kunnat påverka och utforma innehållet på fritidshemmet tydligare än förut. Analys En gemensam bedömning är att BRUK har varit ett bra instrument för reflektion kring sin verksamhet samt att medvetandegöra vad som behöver utvecklas. Utvärderingen visar att ett tydligt målarbete ger resultat i rätt riktning. Att fortsätta arbetet med att utöka elevernas delaktighet och inflytande ser vi som en viktig del i arbetet. Ett hinder är att det finns för få vuxna på fritidshemmen för att möjliggöra flera gruppaktiviteter.

16 16 (35) 3. Strategisk del Ämnesgrupper Gruppen träffas regelbundet var annan vecka för att utveckla skolans ämnesundervisning. Gruppen ska genom kunskapsuppföljning, analys av verksamhet, kunskapsinhämtning, överspridning mellan pedagoger arbeta för en än bättre ämnesundervinsning på skolan. Mål Nå minst 100 % godkända elever i samtliga ämnen vid terminsslut VT 2013 Fritidshemsgrupp Gruppen träffas regelbundet var annan vecka för att utveckla skolans fritidshemsverksamhet. Gruppen ska genom uppföljning, analys av verksamhet, överspridning mellan pedagoger arbeta för förbättring. Vi fortsätter använda BRUK som kvalitetsinstrument. I analys av de enkäter som beskriver fritidshemmets verksamhet framgår att förbättringsarbetet på fritidshemmen bör inriktas på elevernas delaktighet samt att i de högre åldrarna utmana eleverna mer, pojkar i synnerhet. Med start HT 2012 kommer fritidspedagoger en dag i veckan att bedriva pedagogisk aktivitet under lunchtid. Denna aktivitet har som syfte att aktivera eleverna och bidra till en bättre utevistelse. Mål Att vid nästa års genomförande av GR-enkäten nå ett resultat av 95 % Entreprenöriellt lärande (EL) Samtliga arbetslag har till uppgift att under året konkretisera EL tillsammans med arbetslagets elever, dvs. att gå från teori till praktik. Detta sker genom att respektive arbetslag fokuserar på ett antal förmågor som de vill förstärka hos eleverna. Ramar och struktur för detta återfinns i respektive arbetslags verksamhetsplan. Ett övergripande syfte med EL är att öka elevernas inflytande och delaktighet i sitt lärande. Mål Det ska tydligt framgå för elever, vårdnadshavare och skolans ledning att arbetslaget arbetar entreprenöriellt under VT 2013 Detta synliggörs genom GR's elevenkät som genomförs på skolan, genom enkät till vårdnadshavare och genom besök i verksamheten. Individuella utvecklingsplaner (IUP) & Skriftliga omdömen Under läsår 2012 och 2013 kommer pedagogerna att arbeta med att säkerställa kvaliteten utav pedagogernas bedömning och omdömen i elevernas IUP. Med kvalité avses omdömen som beskriver elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleverna får utbildning i. Detta sker primärt genom fortbildning på respektive skolenhet. Mål Innan avslutad HT 2012 är samtliga IUP'er korrekt ifyllda på Unikum Innan VT 2013 slut synliggör skolans skriftliga omdömen alla elevers kunskapsutveckling i förhållande till kunskapsmålen Vid terminsslut görs en sammanställning av skolans IUP'er varvid det framgår om alla är korrekt ifyllda.

17 17 (35) Elevhälsa Under VT 2012 och starten HT 2013 har elevhälsans arbetslag analyserat skolans samtliga trivselenkäter. Resultatet av dessa analyser utgör de mål som ska ingå i skolans operativa verksamhetsplaner. Rapporter från elevhälsans arbetslag visar att elevernas delaktighet och inflytande sjunker med stigande ålder. De visar även på att verbala kränkningar och känslan av utanförskap har en viss ökning från tidigare år. Det framgår även att elever inte känner till att det är deras tankar och enkätsvar som ligger till grund för skolans årliga likabehandlingsplan. Mål Att eleverna känner ökad delaktighet Att eleverna behandlar varandra med respekt och kränkningar upphör Detta följs upp genom de årliga trivselenkäterna, arbetslagens utvärdering av verksamhetsplaner samt kontinuerlig avstämning med arbetslagen.

18 18 (35) Bilaga F VERKSAMHETSPLAN FÖR Kajutans förskoleklasser och fritidshem MÅLOMRÅDE Följande dokument och mål styr arbetslagets verksamhet under 2011/2012 Statligt uppdrag LGR-11 Kommunalt mål - Enheten ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Enhetens mål - Arbetslaget tar varje elevs lärstil i beaktande vid planering och i undervisningssituationen. - All personal upplever att de nyttjar den yrkeskompetens de besitter. - Till all pedagogisk verksamhet finns en pedagogisk planering KOPPLING TILL UPPDRAG/VISION (hämtat ur LGR 11) Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. NULÄGESBESKRIVNING Vi har en helt ny elevgrupp som kommer från olika förskolor.

19 19 (35) Vi är ett helt nytt arbetslag och har precis påbörjat vårt samarbete. Vi har för oss en helt ny verksamhet med tre renodlade förskoleklasser. Vi håller på att lära känna varandra, både elever och vuxna. Vi har börjat arbeta med temat Vänskap samt språk-lpp utifrån Ingvar Lundbergs Bornholmsmodellen + matematik-lpp. På fritidshemmet är alla elever en grupp, men delas i olika konstellationer vid olika aktiviteter. Vi håller på att utforma våra lokaler, så vi ska kunna utnyttja dessa för olika ändamål och aktiviteter under dagen. Lokalerna delas av alla grupperna. NYLÄGESBESKRIVNING Eleverna känner trygghet i sin grupp och på skolan, känner till och följer skolans regler och normer. Eleverna är medvetna om hur de lär sig och varför. Våra lokaler erbjuder olika aktiviteter, inlärningssätt och material. Eleverna har möjlighet att pröva olika inlärningsätt i olika situationer. Genom våra LPP:er ser vi tydligare att vi arbetar mot Lgr11 och våra lokala mål. Genom våra LPP:er utvärderas elevernas inlärning. Arbetslaget har hittat tydliga strukturer för verksamheten och tagit tillvara varandras kompetenser på bästa sätt. BEHOVSANALYS Vi behöver mer gemensam planeringstid i arbetslaget för att strukturera upp verksamheten Flera av lokalerna behöver ljudisoleras med plattor i taket. Belysning och värme behöver åtgärdas. AKTIONSPLAN - NÄSTA STEG Vi jobbar utifrån våra LPP:er, som utgår från Lgr11.

20 20 (35) Vi erbjuder eleverna många olika inlärningsmetoder i våra temaarbeten under året. Vi arbetar med att utforma våra lokaler för olika typer av aktiviteter, inlärningsstilar m.m. Vi utnyttjar varandras kompetenser i arbetslaget, planerar gemensamt osv. HUR VET VI VAR VI ÄR? Vi utvärderar våra LPP: er tillsammans med eleverna. Genom samtal och IUP. Utvärderingen av verksamhetsplanen i arbetslaget. Vi använder oss av diagnos i språkmedvetenhet samt förskoleklassens matematik, höst/vår. Bilaga 1 VERKSAMHETSPLAN FÖR PIREN NERE ÅK 1 MÅLOMRÅDE Följande dokument och mål styr arbetslagets verksamhet under 2011/2012 Statligt uppdrag LGR-11 Kommunalt mål Enheten ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Enhetens mål Arbetslaget tar varje elevs lärstil i beaktande vid planering och i undervisningssituationen. All personal upplever att de nyttjar den yrkeskompetens de besitter. Till all pedagogisk verksamhet finns en pedagogisk planering KOPPLING TILL UPPDRAG/VISION Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Lgr 11 s15

21 21 (35) Vi tillvaratar elevernas lärstilar. Vi tillvaratar kompetensen i arbetslaget. Aspenässkolans vision NULÄGESBESKRIVNING Vi är ett helt nytt arbetslag. Vi känner inte varandra, varken pedagoger eller elever. Lokalerna är nya för oss. Mer pedagogiskt material behöver införskaffas. Vi håller på att hitta formen för gemensam planering. Vi upplever att vi nyttjar kompetensen i arbetslaget på ett bra sätt. Pedagogisk planering i form av LPP ( Lokal Pedagogisk Planering) är relativt nytt för oss. NYLÄGESBESKRIVNING Eleverna ska ha varit med om att utforma sin lärandemiljö. Pedagogerna har blivit säkrare på att skriva LPP:er och att använda Unikum. Pedagogerna i arbetslaget har regelbunden gemensam planering. Vi nyttjar kompetensen i arbetslaget på bästa möjliga sätt. BEHOVSANALYS Planering pedagoger emellan och tillsammans med eleverna. Översyn av lokaler, inventarier och material inför eventuella inköp. Fortsatt fortbildning när det gäller LPP och Unikum. Fortsatta diskussioner kring lärstilar. AKTIONSPLAN - NÄSTA STEG Få ordning på gemensam planeringstid. Börja arbetet med LPP:er och pedagogisk planering. Fotografering av nuläget, d v s den fysiska miljön. Diskussioner med eleverna som leder till aktiv medverkan i förändring av lokalerna. HUR VET VI VAR VI ÄR? Avstämning på gemensam planering. Vi ser våra färdiga LPP:er i Unikum. Vi jämför lärandemiljön med hjälp av foton från nuläget och därefter nyläget.

22 22 (35) Bilaga 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR Piren uppe åk 2. MÅLOMRÅDE Följande dokument och mål styr arbetslagets verksamhet under 2011/2012 Statligt uppdrag - LPFÖ eller LGR-11 Kommunalt mål - Enheten ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Enhetens mål - Arbetslaget tar varje elevs lärstil i beaktande vid planering och i undervisningssituationen. - All personal upplever att de nyttjar den yrkeskompetens de besitter. - Till all pedagogisk verksamhet finns en pedagogisk planering KOPPLING TILL UPPDRAG/VISION - Vi tillvaratar elevens lärstilar. - Vi tillvaratar all kompetens i arbetslaget. - Synliga och dokumenterade arbetssätt. NULÄGESBESKRIVNING - Vid planering ser vi till elevernas olika förmågor och inlärningsstilar. - Vi ger eleverna möjligheter att pröva olika lärstilar som t ex, pedagogiska spel, arbete vid dator, konstruktionslek m.m. - Vi tar hänsyn till våra kompetenser vid den pedagogiska planeringen. - Vi arbetar med en LPP om temaarbetet där vi får in olika ämnen och lärstilar. NYLÄGESBESKRIVNING Hur ser vår verksamhet ut efter avslutat verksamhet? - Eleverna har utmanats i sin egen och andra lärstilar. - Vi använder de kompetenser vi har. - Vi har skapat fler LPP:er.

23 23 (35) Vilka mål har vi nått helt? - Att vi använder våra kompetenser Vilka mål är pågående? - Den pedagogiska planeringen. - Att vi ser till elevernas olika förmågor och inlärningsstilar. - Att eleverna får utveckla sin egen och andra lärstilar. BEHOVSANALYS - I ser i nuläget inga direkta hinder för vår pedagogiska verksamhet i förhållande till våra kompetenser. - Vi ser ett hinder i att delar av vår avdelning tas i anspråk av andra arbetslag och därmed begränsas tid för gemensam planering. - Vi känner ett behov av att lära oss mer om hur vi kan skapa olika arbetsmöjligheter/rum genom möbleringar. - Vi ser fram emot att delta i utbildningen entreprenöriellt lärande. AKTIONSPLAN - NÄSTA STEG - Vi undersöker om det finns material/ bok/ information om hur vi kan möblera oss till olika arbetsmöjligheter/rum. HUR VET VI VAR VI ÄR? - Att eleverna vågar prova på nya lärstilar. - Vi utvärderar fortlöpande 1 gg/månad i arbetslaget.

24 24 (35) Bilaga 3 VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅRSKURS 3 MÅLOMRÅDE Följande dokument och mål styr arbetslagets verksamhet under 2011/2012 Statligt uppdrag - LPFÖ eller LGR-11 Kommunalt mål - Enheten ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Enhetens mål - Arbetslaget tar varje elevs lärstil i beaktande vid planering och i undervisningssituationen. - All personal upplever att de nyttjar den yrkeskompetens de besitter. - Till all pedagogisk verksamhet finns en pedagogisk planering KOPPLING TILL UPPDRAG/VISION NULÄGESBESKRIVNING Vid flera tillfällen i veckan delar vi upp eleverna i mindre grupper. I dessa mindre grupper har eleverna möjlighet att använda olika lärstilar. Vi arbetar idag utifrån ett antal lokala pedagogiska planeringar. NYLÄGESBESKRIVNING Vi tar till vara varje elevs lärstilar under skoldagen för ökad måluppfyllelse. I slutet av läsåret finns en lokal pedagogisk planering för varje ämne. BEHOVSANALYS Vi är i en uppstartsfas med våra pedagogiska planeringar. Vi behöver mer rutin och tid för att ha möjlighet att göra planeringar i varje ämne. Detta uppnår vi genom att prioritera arbetet med pedagogiska planeringar.

25 25 (35) AKTIONSPLAN - NÄSTA STEG Vi delar upp eleverna i mindre grupper så att vi kan tillgodose varje elevs behov. Vi delger varandra våra pedagogiska planeringar som skrivs av personal med behörighet. När vi planerar vår pedagogiska verksamhet arbetar vi utifrån elevers lärstilar och behov. HUR VET VI VAR VI ÄR? Vi har färdigställt ett antal lokala pedagogiska planeringar. Elever får använda sig av olika lärstilar i undervisningen. Alla elever i årskurs 3 når målen. Vi dokumenterar via individuella utvecklingsplanen (IUP) och matriser. Vi följer upp våra målsättningar löpande under året.

26 26 (35) Bilaga 4 VERKSAMHETSPLAN FÖR ARBETSLAG: årskurs 4 MÅLOMRÅDE Följande dokument och mål styr arbetslagets verksamhet under 2011/2012 Statligt uppdrag - LGR-11 Kommunalt mål - Enheten ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Enhetens mål - Arbetslaget tar varje elevs lärstil i beaktande vid planering och i undervisningssituationen. - All personal upplever att de nyttjar den yrkeskompetens de besitter. - Till all pedagogisk verksamhet finns en pedagogisk planering NULÄGESBESKRIVNING Vi befinner oss just i en process där vi har börjat skriva lokala pedagogiska planeringar i några ämnen. Elever och föräldrar kommer att få ta del av dessa. Vi pratar kontinuerligt med våra elever om att man lär på olika sätt. Arbetet med olika lärstilar kommer synliggöras tydligare i våra lokala pedagogiska planeringar. Vi försöker att använda våra olika kompetenser i arbetslaget, men av olika anledningar finns begränsningar. Förtillfället byter vi klasser i Bd, Ke och Re. NYLÄGESBESKRIVNING Vi pedagoger ser lokala pedagogiska planeringar (LPP) som ett naturligt verktyg i vår vardag. Lokala pedagogiska planeringar tydliggör mål och arbetsgång för elever samt föräldrar. Elever och föräldrar är förtrogna med våra lokala pedagogiska planeringar.

27 27 (35) Vi har en ökad medvetenhet om elevgruppernas lärstilar och kopplar vårt lärstilsarbete till våra lokala pedagogiska planeringar. Varje elev har en större medvetenhet om hur de lär sig bäst i olika situationer. Eleverna är medvetna om att olika människor lär på olika sätt, samt att eleverna har möjlighet att prova på och utveckla sina olika förmågor i olika lärstilar. Vi har ökat användandet av våra olika kompetenser inom arbetslaget, ifråga om tex planering och förberedelser av ett ämne, inventering av material, byte av elevgrupper mm. BEHOVSANALYS Vi behöver avsätta tid i arbetslaget och individuellt, för att kunna planera och samtala om innehåll, utformning och att skriva lokala pedagogiska planeringar. Vi behöver diskutera, organisera och prata oss samman om hur vi kan använda våra gemensamma kompetenser på ett effektivt och bra sätt. Vi behöver fokusera mer på de olika elevgruppernas behov ifråga om lärstilar. Vi behöver organisera vår undervisning för att möta de olika behoven av lärstilar och lärmiljöer i våra elevgrupper. AKTIONSPLAN - NÄSTA STEG Vi skriver lokala pedagogiska planeringar när vi startar ett nytt område. Efter avslutat arbetsområde utvärderar eleverna arbetet, med extra fokus på lärstilarna. På föräldramötet i september visar och förklarar vi en lokal pedagogisk planering. Vi synliggör och förklarar vad en lokala pedagogiska planering är för våra elever.