Ukraina igår och idag: minne och minnespolitik. Niklas Bernsand, Centrum för Europaforskning, Lunds universitet

Transkript

1 Ukraina igår och idag: minne och minnespolitik Niklas Bernsand, Centrum för Europaforskning, Lunds universitet

2 Kollektiva minnen I sociala praktiker genom vilka ett samhälle skapar, vidmakthåller och förmedlar tolkningar av sitt förflutna Inte bara passiv förmedling av historiska fakta. Vilka fakta, vems tolkningar, vems berättelser? Politiska, kulturella, kommersiella diskurser och minnespraktiker

3 Kollektiva minnen II Formar och formas av kollektiva identiteter Burden of the past vs choice of the past (Mink/Neumayer), toxic memories (Olick) vs past potentialities (Erll) Selektivt minne och selektiv glömska

4 Minnespolitiska analysnivåer Internationell (t.ex. mellanstatliga relationer, Ukraina-Polen) Transnationell (Förintelsen, WWI, WWII, Sovjetunionen, Habsburg) Nationell (Holodomor, UPA) Regional/lokal (platsens identitet, Tjernivtsi, Odesa, Galicien, Donbas) Samverkan mellan olika nivåer: Holodomor, UPA

5 Diskursiva fält Politiskt (nationsbygge, EU, minne som politiskt instrument) Kulturellt - intellektuell, journalistisk, konstnärlig (koncept, visioner, ideologier, estetik) Kommersiellt (place/nation branding, turism, restauranger) Dynamiska relationer (uppkomst, spridning, resonans)

6 Arenor Staten (symboler, läroböcker, helgdagar) Media-medialisering (TV, tidningar, film, böcker, musik, sociala media, Facebook, Flashback) Stadslandskapet (statyer, minnesmärken, gatuoch platsnamn) Kommers (ex. restauranger, turistrutter, souvenirer)

7 Aktörer Politiker, tjänstemän, intellektuella, journalister, konstnärer, företagare Officiella/icke-officiella (NGOs, privata aktörer) Dynamiska relationer, flytande gränser (uppkomst, spridning, resonans) Ex. resandefolket (bottom-up) social förändring, tysta minnen artikuleras, NGOs, myndigheter Ex. nationaldagen (top-down) vs midsommarafton (Johansson Heinö)

8 Tjernivtsi (Czernowitz, Cernăuți) hur minnas förlorad kulturell mångfald?

9

10 Czernowitz i Österrike-Ungern

11 Österrikiska Czernowitz ( ) Moldavisk tullstation 1408 By (ortodoxa kristna, ortodoxa judar) Österrike 1775 snabb modernisering, kommunikationer, den moderna staden uppstår Stor multietniskt immigration Ukrainare, rumäner, judar, tyskar, polacker, armenier Tyska som Umgangssprache Myt om Czernowitz som den förlorade mångfaldens stad Arkitekturarvet

12 Czernowitz Ringplatz

13 Rumänska Cernăuți ( , ) Hård rumänisering, assimilationspolitik Rumänska stegvis enda tillåtna språket, antisemitiska lagar Fortsatt kulturell och industriell utveckling Gamla traditioner levde kvar fram till 1940

14 Rumänska föreningsmonumentet, Piața Unirii

15 Andra världskriget: slutet för Czernowitz Etniska tyskar till Tyskland 1940 Förintelsen, emigration De flesta armenier, polacker och många rumäner flyr undan Sovjetunionen 1940 och efter 1944

16 Sovjetiska Tjernovtsy Ukrainare och ryssar flyttar in Ryskspråkiga judar ukrainsk institutionalisering, språklig förryskning Brist på kontinuitet få postminnen (Hirsch) Prostetiska minnen (Lansberg)

17 Leninstatyn, Lenintorget, borttagen 1990

18 Postsovjetiska Tjernivtsi invånare, regioncentrum, Bukovina Ukrainsk/ryskspråkig Diffus rysk etnisk kategori Ny emigration och urbanisering Ca 6% rumäner/moldavier, ett fåtal polacker, tyskar, armenier, judar Bukovina multietniskt, 20% rumäner/moldaver

19 Sjevtjenkostatyn på Centraltorget

20 Minneskultur i Tjernivtsi I Jämförelsevis svag avsovjetisering av stadslandskapet (före 2014) Parallell ukrainisering (som tilltagit efter 2014) Relativt stark symbolisk memorialisering av den försvunna kulturella mångfalden (har också tilltagit efter 2014) Ukrainisering och framhållandet av stadens historia av kulturell mångfald är parallella processer, delvis samma aktörer

21 Minneskultur i Tjernivtsi II Relativt stor symbolisk pluralism (jfr Lviv, Ivano-Frankivs k, Uzjhorod) Viss etnisk segmentering av minnet Relativt låg konfliktnivå Narrativ mångfald genom ambivalens och konfliktundvikande

22 Sovjetiska minnen: Nikitins tank, Segermonumentet (1946)

23 Antisovjetiska minnen: Bukovyns kyj Kurin (1995)

24 Ambivalens: sovjetiskt och antisovjetiskt, 2011

25 Tyska och polska nationella husen

26 Judiska och rumänska nationella husen

27 Ukrainska nationella huset

28 Det rumänska Tjernivtsi

29 Översättningar till ukrainska och popularisering av stadens tysk- och jiddischspråkiga litterära kulturarv

30 Fyra lagar om avkommunisering, april 2015 I Efter Majdan Institutet för nationellt minne (Vjatrovytj) Förbud mot sovjetisk och nationalsocialistisk totalitär symbolik (statyer, minnesmärken o.s.v.) Undantag för monument relaterade till WWII Byte av orts- och gatunamn ex. Dnipropetrovs k-dnipro, Kirovohrad- Kropyvnyts kyj

31 Fyra lagar om avkommunisering, april 2015 II Tillgång till den sovjetiska förtrycksapparatens arkiv Andra världskriget vs Stora Fosterländska Kriget, vs Hedra minnet av självständighetskämpar under 1900-talet Oklar sanktionspolicy

32 Byte av orts- och gatunamn - Tjernivtsi Top-down, obligatoriskt hela Ukraina Å ena sidan avspeglas generella ukrainska tendenser: Majdans hjältar, Himmelska Hundradet, Vatutingatan till Banderagatan Å andra sidan manifesteras ukrainsk regional pluralism Ex. försovjetiska namn (ex. Henri Barbusse vs Synagogagatan, Lomonosovgatan vs von Petrovytjgatan, Postgatan) Nygammalt symboliskt stadslandskap ukrainisering, minoriteter, Habsburg (fortfarande dock Gagaringatan)

33 Centraleuropeiska och postsovjetiska narrativ om bukovinsk kulturell mångfald Bukowina-Mythos (transnationell, tyskspråkiga Centraleuropa) Bukovinsk tolerans (lokal)

34 Att minnas kulturell mångfald Postkosmopolitiska städer (t.ex. Humphrey/Skvirskaja 2012) Retrospektiv multikulturalism Samtida syn på förkrigstida kulturell mångfald i Tjernivtsi Dagens sökande efter ett användbart förflutna Formulera regionalt identitetsnarrativ Kulturell mångfald mellan resurs och utmaning

35 Bukowina-Mythos I Del av en bredare europeisk diskurs om Centraleuropa som en region med förlorad kulturell mångfald och förlorad multikulturell potential Centraleuropa som nostalgically celebrated place of yearning (Ruethers 2013) Judar som symbol för en förlorad civiliserad öst- och centraleuropeisk multikulturalism (Ruethers 2013) Det toleranta imperiet koppling till bredare diskurser om toleranta imperier vs intoleranta nationalstater (Hayden/Naumovic 2013) Intresse för minoriteter, kulturell pluralism, stöd för pluralism bortom nationalstaten Legitimering av EU-projektet?

36 Bukowina-Mythos II Det förlorade Atlantis Hyllar förlorad kulturell mångfald, framhåller tolerans Nostalgi för Europa som föll bakom järnridån Litteraturkult (Celan, Ausländer) Drömmen om en tysk-judisk symbios Kompensatoriskt narrativ, skuldkomplex (Menninghaus 1999) Ger en transnationell kontext till den lokala diskursen

37 Bukovinsk tolerans I Postsovjetiskt lokalt identitetsnarrativ Omedelbar självpresentation, men beskrivs mer utförligt i olika intellektuella diskurser Den lokala historien nykonstrueras efter 1989 Bort från det sovjetiska mot Europa, parallellt med ukrainsk etnokulturell aktivism

38 Bukovinsk tolerans II Hyllar kulturell mångfald och en lokal tradition av toleranta relationer mellan etniska och religiösa grupper Hyllar en lokal tolerant tradition av dialog och vilja att lyssna på den andre europeiskhet Vanlig i politiska, mediala och akademiska diskurser Viktigt tema i city branding

39 City branding Tjernivtsi unikalitet i mångfald Chernivtsi

40 Bukovinsk tolerans III Kulturell mångfald som värde och resurs Essentialistisk syn på grupper och identiteter Kopplingar till sovjetiska föreställningar om etnicitet: ibland positiv värdering av blandning och samverkan, samtidigt som existensen av olika etniska grupper betonas Traditionell konservativ multikulturalism (etnicitet och religion betonas, utan HBTQ, feminism, samtida migration) Kanoniska etniska grupper och religiösa gemenskaper (ukrainare, rumäner, tyskar, polacker, judar och armenier) autentisk hybriditet (Ballinger 2002)

41 Bukovinsk tolerans IV Bekräftelse, falsk myt, användbar myt Frånvaro av konflikter eller hybriditet? Olika uppfattningar om huruvida toleransen fortfarande råder När upphörde den? 1918, 1940, 1944 Habsburg som toleransens guldålder

42 Interaktion mellan Bukowina-Mythos och bukovinsk tolerans

43 Interaktion II: Celan och Ausländer

44 Transformativ och icketransformativ multikulturalism Icke-transformativ: hyllar mångfald, bevarar snarare än förändrar, undviker svåra teman, minne som resurs transformativ: hyllar mångfald, använder toleransnarrativet för att åstadkomma förändring i hur människor tänker (Judiska Muséet, konstnärs- och aktivistkollektivet Roșa), aktiverar svåra teman, minne som både resurs och utmaning

45 Europeisering av minnet Bukovinsk tolerans är kopplat till bredare europeiska narrativ om kulturell pluralism och markerar europeiskhet Europeisering av minnet: ny typ av nationella minnen som betonar hantering av det problematiska egna förflutna och som söker undvika glorifiering och ensidigt fokus på det egna lidandet Förintelsen som europeisk negativ grundmyt (Radonic) Nazism vs kommunism Hur fungerar den bukovinska toleransen med denna europeisering av minnet? På många sätt ytlig, konservativ användning av det förflutna, men rymmer intern pluralism och en potential för diskursiv förändring

46 Europeisering I: Giftiga minnen - Förintelsen

47 Traian Popovici, Selma Meerbaum- Eisinger

48 Reformistiska synagogan (nu bio)

49 Museét för de bukovinska judarnas historia och kultur

50 Restaurering av Kornsynagogan

51 Europeisering II: Habsburgnostalgi

52 Konst och litteratur Oleh Ljubkivs kyj

53 Ljubkivs kyj: konstnärlig omvandling av det byggda kulturarvet

54 Restaurerad flerspråkig väggreklam

55 Kommersialisering Café Habsburg

56 Wiener Café