Ukraina igår och idag: minne och minnespolitik. Niklas Bernsand, Centrum för Europaforskning, Lunds universitet
|
|
- Ingeborg Berglund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ukraina igår och idag: minne och minnespolitik Niklas Bernsand, Centrum för Europaforskning, Lunds universitet
2 Upplägg Inledning (definitioner-begrepp) Minne och minnespolitik i Ukraina Illustration: Hantering och transformering av minnet av kulturell mångfald i Tjernivtsi
3 Kollektiva minnen sociala praktiker genom vilka ett samhälle skapar, vidmakthåller och förmedlar tolkningar av sitt förflutna Inte bara passiv förmedling av historiska fakta. Vilka fakta, vems tolkningar, vems berättelser? Politiska, kulturella, kommersiella diskurser och minnespraktiker Formar och formas av kollektiva identiteter Burden of the past vs choice of the past (Mink), toxic memories (Olick) vs past potentialities (Erll) Selektivt minne och selektiv glömska
4 Analysnivåer Internationell (t.ex. mellanstatliga relationer) Transnationell (Förintelsen, WWI, WWII, Sovjetunionen, Habsburg) Nationell (Holodomor, UPA) Regional/lokal (platsens identitetsnarrativ, Tjernivtsi, Odesa, Galizien, Donbas) Samverkan: Holodomor, Franz Josef-statyn i Tjernivtsi
5 Striden om Holodomor Nationell nivå (nationell emancipation vs neosovjetisk) Internationell (FN Jusjtjenko-Janukovytj- Ryssland) Transnationell (diasporan i Nordamerika, Förintelsen som modell) Lokala minnesinitiativ (minnesmärken, ceremonier)
6 Franz Josef-statyn i Tjernivtsi Regional identitet (Babtsia Avstrija Galicien, Bukovina, Tjernivtsi som Lilla Wien) Transnationell intellektuell och kommersiell minneskultur (Franz Josef och Sisi) Internationellt samarbete (vänorter, EUregioner) Nationellt? Jusjtjenko: fönster mot Europa vs ukrainsk kulturnationalism
7 Franz Josef-statyn i Tjernivtsi Invigning 2009: Jatsenjuk-Karl von Habsburg-Österrikes ambassadör
8 Nationell nivå: fyra lagar om avkommunisering, april 2015 I Efter Majdan Institutet för nationellt minne (chef: Vjatrovytj) Förbud mot sovjetisk och nationalsocialistisk totalitär symbolik (statyer, minnesmärken o.s.v.) Undantag för monument relaterade till WWII Byte av orts- och gatunamn ex. Dnipropetrovs k, Kirovohrad
9 Nationell nivå: fyra lagar om avkommunisering, april 2015 II Tillgång till den sovjetiska förtrycksapparatens arkiv Andra världskriget vs Stora Fosterländska Kriget, vs Hedra minnet av självständighetskämpar under 1900-talet Oklar sanktionspolicy
10 Byte av orts- och gatunamn Top-down, obligatoriskt Manifestering av ukrainsk regional pluralism Försovjetiska namn (ex. Henri Barbusse vs Synagogagatan) Helt nya namn (Majdans hjältar, Himmelska Hundradet) Nygammalt symboliskt stadslandskap
11 Mellanstatliga (potentiella) minneskonflikter Rysk-ukrainska minneskonflikter: ex. Novorossija Ukraina-Ungern (Zakarpattia-Transkarpatien) Ex. Israel-Ukraina (Polen) Bruno Schultz
12 Diskursiva fält Politiskt (nationsbygge, EU, minne som politiskt instrument) Kulturellt - intellektuell, journalistisk, konstnärlig (koncept, visioner, ideologier, estetik) Kommersiellt (place/nation branding, turism, restauranger) Dynamiska relationer (uppkomst, spridning, resonans)
13 Ex. Taras Sjevtjenko vs Che Guevara
14 Arenor Staten (symboler, läroböcker, helgdagar) Media-medialisering (TV, tidningar, film, böcker, musik, sociala media, Facebook, Flashback) Stadslandskapet (statyer, minnesmärken, gatuoch platsnamn) Kommers (ex. restauranger, turistrutter, souvenirer)
15 Aktörer Politiker, tjänstemän, intellektuella, journalister, konstnärer, företagare Officiella/icke-officiella (NGOs, privata aktörer) Dynamiska relationer, flytande gränser (uppkomst, spridning, resonans) Ex. resandefolket (social förändring, tysta minnen artikuleras, NGOs, myndigheter) Ex. nationaldagen (top-down) vs midsommarafton (Johansson Heinö)
16 Bloodlands (Snyder)
17 Circles of European Memory (Leggewie) Holocaust GULag Ethnic cleansings Great Wars & Crises Colonialism Migration European Integration
18 Tjernivtsi (Czernowitz, Cernauti) minnen av kulturell mångfald
19
20 Habsburgska imperiet
21 Österrikiska Czernowitz ( ) Moldavisk tullstation 1408 By (ortodoxa kristna, ortodoxa judar) Österrike 1775 snabb modernisering, kommunikationer, den moderna staden uppstår Stor multietniskt immigration Ukrainare, rumäner, judar, tyskar, polacker, armenier Tyska som Umgangssprache Myt om Czernowitz som den förlorade mångfaldens stad Arkitekturarvet
22 Czernowitz Ringplatz
23 Rumänska Cernăuți ( , ) Hård rumänisering, assimilationspolitik Rumänska stegvis enda tillåtna språket, antisemitska lagar Gamla traditioner levde kvar fram till 1940
24 Monument över Enandet Пам ятник уніфікації, Piața Unirii
25 Slutet för Czernowitz: etnisk rensning, Förintelsen, emigration Etniska tyskar till Tyskland 1940 Förintelsen, emigration Många armenier och rumäner flyr undan Sovjetunionen 1940 och efter 1944
26 Division of Bukovina (USSR-Romania) 1940
27 Sovjetiska Tjernovtsy Ukrainare och ryssar flyttar in Ryskspråkiga judar ukrainsk institutionalisering, språklig förryskning Brist på kontinuitet få postminnen (Hirsch) Prostetiska minnen (Lansberg)
28 Leninstatyn, Centraltorget (Ringplatz), borttagen 1990
29 Postsovjetiska Tjernivtsi invånare, regioncentrum, Bukovina Ukrainsk/ryskspråkig Ryss diffus etnisk kategori Ny emigration och urbanisering Ca 6% rumäner/moldavier, fåtal polacker, tyskar, armenier, judar Bukovina multietniskt, 20% rumäner/moldaver
30 Lokal minneskultur i Tjernivtsi I Mer perifer plats i den nationella berättelsen Nationell emancipation och Neo-Soviet samexisterar (men Post-Majdan ) Jämförelsevis lägre konfliktnivå Narrativ mångfald genom ambivalens och konfliktundvikande
31 Sovjetiskt och antisovjetiskt, 2011
32 Lokal minneskultur i Tjernivtsi II Svagare avsovjetisering av stadslandskapet Parallell ukrainisering Viss europeisering Symbolisk pluralism Ambivalenta minnesframställningar (ex. Regionmuséet)
33 Soviet memory: Nikitin s tank, Victory monument (1946)
34 Anti-Soviet memory: Bukovyns kyi Kurin (1995)
35 Vanliga mångfaldsnarrativ Lokala och transnationella multikulturalistiska narrativ Bukowina-Mythos (tyskspråkiga Centraleur) Bukovyns ka tolerantnist (lokalt)
36 Bukowina-Mythos Det toleranta imperiet vs intoleranta nationalstaten Civilisationsbygge Drömmen om en tysk-judisk gemensam guldålder (tysk skuldhantering?) Litteraturkult (Celan, Ausländer o.s.v.)
37 Celan och Ausländer
38 Bukovinsk tolerans Hyllar etnisk mångfald och tolerant tradition Habsburg som toleransens guldålder Icke-transformativ, konservativ multikulturalism (minus HBTQ, feminism, traditionell mångfald hellre än migration) Politiskt vag
39 Bukowina-Mythos ich bukovinsk tolerans möts
40 De nationella husen: det tyska och det polska
41 Det judiska Czernowitz
42 Det armeniska Tjernivtsi
43 eller är det Österrike ( Europa ) som man vill minnas?
44 City branding Chernivtsi uniqueness in diversity Chernivtsi Multiculturalism in city b
45 Restaurerad flerspråkig väggreklam
46 Kommersialisering Café Habsburg
47 Konst och litteratur Oleh Ljubkivs kyj
48 Ljubkivs kyj: konstnärlig transformering av det byggda minnet
49 Det etnonationella narrativet - sångernas land
50 Infödda vs inflyttade
51 Tendens: assimilation? Assimilation to the core (Ashworth, Graham and Tunbridge)? Inkludering i en öppen ukrainsk kulturnationalism plus minoritetsrättigheter
Ukraina igår och idag: minne och minnespolitik. Niklas Bernsand, Centrum för Europaforskning, Lunds universitet
Ukraina igår och idag: minne och minnespolitik Niklas Bernsand, Centrum för Europaforskning, Lunds universitet Kollektiva minnen I sociala praktiker genom vilka ett samhälle skapar, vidmakthåller och förmedlar
Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933
Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt
Svensk undersökning om förintelsen
Svensk undersökning om förintelsen Projektnummer 3296500 Uppdragsgivare Amerikanska Judiska Kommittén Tid för fältarbete 13-16 december 1999 Antal gjorda intervjuer 1000 Intervjuade Män och kvinnor 16
Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Dopresan 2007. Av Karl-Erik Tysk
Dopresan 2007 Av Karl-Erik Tysk Jag åker på kvällen den 9 augusti från Kungsgården och övernattar på Arlanda. Jag skulle egentligen ha haft sällskap med Lolo och Christina Sturén till deras barnbarns dop
Vad är viktigast? Att mötas och bemöta på ett respektfullt sätt Kartlägg behoven Sätt upp tydliga mål Uppmuntra de starka sidorna Skapa struktur Anpassa miljön Var tydlig Var spännande Bemötande/att mötas
Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll
Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll INNEHÅLL Var 1914 en förutsättning för 1917? Vilket ansvar hade Ryssland i juli 1914? Hur dålig var armén? Hur fungerade
Fredrik Andersson Vice styrelseordförande
Kavalleri- och Jägarförbundet Nyhetsbrev hösten 2015 Bröder och Systrar! 2015 går mot sitt slut och vi kan se tillbaka på ytterligare ett år med försämrad säkerhetspolitisk situation i Sveriges och Europas
FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016
Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD
1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läroplanen som diskussionsunderlag
Läroplanen som diskussionsunderlag FD Helena Rajakaltio helena.rajakaltio@uta.fi Tammerfors universitet 25.5.15 Utbildningspolitiska förändringar fr.o.m 1990-talet Från välfärdssamhälle till konkurrenssamhälle
- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -
- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6
Foto: Mattias Johansson
Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten
Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Det stora Ukraina Herdefolket
Vad är demokrati? Anna-Lena Laurén: Frihetens pris är okänt. Om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan Schildts & Söderströms/Atlantis. 213 sidor. Illustrerad Anna-Lena Laurén (f.
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Vägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning
Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning av Helge Löfstedt ANALYS & PERSPEKTIV inför ett seminarium under hösten hade jag anledning att ta fram några faktabetonade upp gifter rörande den svenska
Regionala beredningen
Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten
Rättighetscentrum Norrbotten För mångfald mot diskriminering Social hållbarhet för alla? Jan-Olov Madeleine Ågren Lisa Välitalo Jan-Olov.Madeleine.Agren@sensus.se Lisa.Valitalo@sensus.se 0920-25 99 81
Röda Korsets byrå mot diskriminering
Bakgrund Röda Korset lång tradition av arbete med mänskliga rättigheter Allas lika värde och rättigheter samt rätten att inte bli diskriminerad två grundläggande mänskliga rättigheter Norrbotten låga placeringar
ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ
ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.
Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan
Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där
Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)
Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Delegationen för romska frågor
Delegationen för romska frågor Ju 2006:10 Delegationen för romska frågor Delegationen för romska frågor har i uppdrag att, med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om att skydda och främja
Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar
Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar Akademilektor, docent, FD Katriina Siivonen Nordisk etnologi, Åbo Akademi Från dåtidens Dracula till framtidens Tarzan 25.10.2013 Arken,
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING
RELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
En ö i ett hav. Miljön, orörd skärgård. Ålänningarnas starka samhörighet med och beroende av naturen. Närhet till naturen.
I gruppen med Nina Fellman som samtalsledare medverkade Edvard Johansson, Jonas Lindvik, Henrik Löthman, Petra Granholm, Viveca Lönndahl och Peter Enberg. Vad gör Åland unikt: En ö i ett hav. Miljön, orörd
Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Becoming by Recalling
ACSIS C/O KONSTHALLEN PASSAGEN LINKÖPING Becoming by Recalling ETT SEMINARIUM OM ALTERNATIVA SPELPLATSER FÖR KONST OCH KULTURARV Becoming by Recalling Den 23 maj öppnar utställningen Becoming by Recalling
Peter Norlander Forskarskolan historiska medier
Peter Norlander Forskarskolan historiska medier - Mediers kvaliteter och användbarhet i historieundervisningen - Historielärares mediebruk Presentation Fortbildningsdag 27/10 2015 Romarriket undervisningsmaterial?
Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:
Planering Historia Antikens världar HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i historia HT 2015 1 Veckomål vecka 39 Under denna vecka har man läst sidorna 6-15 Svarat på frågor s. 8 och 9. Tagit reda på
Röda Korsets byrå mot diskriminering. Mänsklig mångfald - hur främja och varför. Mångfaldsarbete (mervärde)
Röda Korsets byrå mot diskriminering Mänsklig mångfald - hur främja och varför Jan-Olov Madeleine Ågren 0920-23 72 30 Jan-Olov.Madeleine.Agren@redcross.se Röda Korsets byrå mot diskriminering Projektet
Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11
Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén
Det mangreligiösa Sverige
Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan
Vad vill samhället med museerna?
Vad vill samhället med museerna? Göteborg 8 september 2015 Peter Aronsson Linnéuniversitetet Disposition 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter vad vi lär av en europeisk utblick 2. Samtida
Medier, individer, samhälle
Medier, individer, samhälle Samhällsmedborgarskap Inte längre primärt delar av storfamiljen i det lilla lättöverskådliga samhället längtar efter att känna tillhörighet i dagens betydligt mer komplexa sammanhang.
Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?
AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa
I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg
En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
KULTUR OCH UPPLEVELSER
40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen
Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6
Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald
VALPROGRAM 2014 Ragundacentern
VALPROGRAM 2014 Ragundacentern Centerpartiet står för närodlad politik. Det betyder att beslut ska fattas av människorna själva eller så nära som möjligt de som berörs. Med människan i centrum arbetar
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Planering för religionskunskap vårterminen 2009
Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat
Tillväxt genom internationellt arbete
Tillväxt genom internationellt arbete Kenneth Sjaunja EU-projektkontoret Norrbottens läns landsting Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Vårt
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken.
Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Bakgrund; PiteUnika ekonomisk förening med 36 medlemsföretag
Kulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Momentguide: Kalla kriget
Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Svenska, 9:1 - Kursöversikt, 2015/2016
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Svenska, 9:1 - Kursöversikt, 2015/2016 v.14-23 Dåtid, Nutid, Framtid Pt1 Du ska få arbeta med språkhistoria.
Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se
Att skriva säljande texter Malmö 2 december www.ljk.se Sändare Mottagare Shannon & Weaver Indirekt koppling tex via försäljningsstatistik Direkt koppling tex via marknadsundersökningar Behov/Syfte Effekt
A1 Kulturantropologi. Föreläsning 7 Etnicitet Nationalism
A1 Kulturantropologi Föreläsning 7 Etnicitet Nationalism Idag ska vi prata om Etnisk identitet. Hur skapas den? Etno-politik och etnisk mobilisering. Etnicitet som något konstruktivistiskt och inte något
TEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson
Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen Max Jakobsson Centrum för Urbana och Regional Studier (Örebro universitet) Projektledare för JämBredd (Mdh)
Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING
SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land
5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
Näringsliv Verksamhet 2014. Näringsliv & Samhälle
Näringsliv Verksamhet 2014 Strategiska områden Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.
Utgiven med understöd av statsmedel fördelade av Delegationen för den svenska litteraturens främjande.
Utgiven med understöd av statsmedel fördelade av Delegationen för den svenska litteraturens främjande. www. soderstrom.fi Text Magnus Londen, Anders Mård och Milena Parland Foto Andrej Scherbakov-Parland
Kulturpoli skt program för Gävle Kommun
Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan
Manual för samtalsserie om integration. MIG Talks. Foto: Emelie Asplund/imagebank.sweden.se
Manual för samtalsserie om integration MIG Talks Foto: Emelie Asplund/imagebank.sweden.se MIG Talks Samtalsserie om migration och integration Migrationens betydelse och konsekvens i världen ökar och Sverige
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den
Initiativtagare. Helios13 Ett kreativ hus i Hammarby Sjöstad
Initiativtagare Guido Hildebrand, arbetade under trettio år som internationellt anlitad fotograf. År 2004 skapade han Delight Studios, ett hyrstudiokomplex där stor del av Sveriges största fotoproduktioner
Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945
Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)
Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner
Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård
FILMHANDLEDNING. Night Will Fall om de allierades befrielse av koncentrationslägren 1945
Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: Historia Gymnasiet Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser
STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor
STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor GULLSPÅNGS KOMMUN - DÄR KOMMUNEN OCH FÖRENINGSLIVET SKAPAR KULTUR TILLSAMMANS FÖR ATT ÖKA TILLVÄXTEN PROJEKTPLAN
Bidrag för år 2016 till Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län och ABF Uppsala län
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-12-08 Diarienummer SCN-2015-0350 Socialnämnden Bidrag för år 2016 till Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län och ABF Uppsala län Förslag till
Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014
Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 ISBN 978-91-7561-031-3 Utgiven av Universitets-
2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Holodomor: Den stora svälten i Ukraina
1 Holodomor: Den stora svälten i Ukraina Mellan hösten 1932 och sommaren 1933 dog flera miljoner människor av svält i det mycket stora land som då hette Sovjetunionen. Svälten var värst i den del av Sovjetunionen
YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU
UNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt
Traduction faite par le Ministère de la Culture suédois UNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt (Rom den 24 juni 1995) Konventionsstaterna, som SAMLADES på inbjudan av
Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån
LEDNING & STYRNING PÅ GEMENSAM VÄRDEGRUND. Bengt-Åke Gustafsson Växjö universitet
LEDNING & STYRNING PÅ GEMENSAM VÄRDEGRUND Bengt-Åke Gustafsson Växjö universitet FÖRELÄSNING I NIO PUNKTER Nyckelbegrepp föreläsningens budskap Värdegrundsfrågan allt oftare betonad Värdegrund i SKL-studien
Matsesgården. Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD. 372 505 kr
Matsesgården Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD Projektägare: Korda Art Productions, ideell förening Projektledare: Linda Forsman Kommun: Hedemora
Flygvapenmuseum redan en stor succé
8 Flygvapenmuseum redan en stor succé Det råder stor uppståndelse när TIFF besöker det nya Flygvapenmuseum i Linköping. Vilket inte är så konstigt. Satsningen på museet är minst sagt rejäl. Vi är där på
ny vision för åmåls kommun
ny vision för åmåls kommun Introduktion och bakgrund Vårt förslag till vision för Åmåls kommun baseras på ett gediget grundarbete. Vi har tagit del av undersökningar och rapporter, medverkat vid möten,
foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering
foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport februari 2016 2016 04 25 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...
Lägesrapport. Utveckling av Kustvägen 117302. Kustvägens ekonomiska förening 769618-5243. Redovisningsperiod Total projektperiod Lägesrapport nr.
Lägesrapport Version 2.0 090911 Projektnamn Ärende-ID Utveckling av Kustvägen 117302 Stödmottagare Organisationsnummer Kustvägens ekonomiska förening 769618-5243 Redovisningsperiod Total projektperiod
CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23
CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23 CITYKLIMATET SYFTE Beskriver hur det går för cityhandeln i förhållande till handeln på orten Stadskärnenivå istället för kommunnivå Årlig undersökning CITYKLIMATET
Idro%sevenemang och turism
Idro%sevenemang och turism Hållbara idro%sevenemang ekonomiskt, socialt och miljömässigt Tommy D Andersson Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Totala effekter Ekonomiska effekter Sociala effekter
Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i
Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i svensk miljövård och planering. Historisk geografisk analys
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Kolonialism från 1800-tal McMahon-Hussein breven Balfour deklarationen Sykes-Picot-avtalet