Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i

Transkript

1 Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i svensk miljövård och planering. Historisk geografisk analys av planerings- och miljövårdssystemets utveckling. Antikvarie/kulturgeograf, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utvecklingsprojekt kring kommunala kulturmiljöunderlag.

2 Ljunggren, Erik Gustaf 1862 Atlas öfver Sveriges städer med deras alla egor och jordar.

3 Planering och miljövård speglar samtiden. Den moderna planeringens grundläggande principer Avgränsning Utestängande/Medgivande. Planeringssystemet är uppbygt kring olika rum eller domäner accessible only upon invitation or after som kind payment, ceremony, or fight (Hägerstrand 1991, s. 150). Reglering av tillträdet genom Kompetens (kapacitet) Tillgänglighet (koppling) Inflytande (auktoritet) Den moderna planeringen som en fråga deponeringsproblem

4 Miljövård och naturskydd Blå linje (miljövård, NRL) Reglering av utsläpp Begränsningar i resursutnyttjandet till exempel jakträttigheter och skog (!) Grön linje (naturskydd, NVL) Fasta fornlämningar (!) Nationalparker Naturreservat

5 Det moderna planeringssystemet bygger på en uppdelning mellan olika intressen. Uppdelningen förankrad i lagstiftningen. Enskilda intressen ofta förankrade i en vetenskaplig disciplin. Olika intressen står i relation till varandra. Intrasektoriellt Intersektoriellt Extrasektoriellt Värdet definieras genom en administrativ avgränsning Register Program Rapport Den disciplinära uppdelningen upprätthåller intressets auktoritet. Underlag fungerar som ställföreträdande kompetens.

6 Miljökontraktet? Naturkontraktet (Sörlin 1991), en överenskommelse om relationen mellan människan och naturen. Den moderna planeringen tar utgångspunkt i ett antal grundläggande frågor: När, hur, vem (Strömgren 2007) Var, hur, vad (Lundgren 1991) Var kan något göras? Vem kan göra det? Hur kan det göras? Växelspel mellan myndighetsperspektiv och samtida kulturella trender. Idéer förmedlas mellan olika samhällssektorer.

7 Landskapet som ideologi (Stormaktstiden) Adeln och kungamakten uttrycker sin makt genom att gestalta naturen och kultur i parker, konst och arkitektur. Historieskrivningen placeras i ett religiöst sammanhang. Fornminneslagstiftning Statliga intressen begränsas till kronans mark. Landskapet som estetik (Romantiken) Sekulariserad naturromantik bland urban borgarklass avgränsar natur/kulturvärden som orörd natur, minnet av det förflutna/ursprunget. Regionala olikheter försvenskas/suddas ut. Individuellt ägande. Juridiskt ramverk för att reglera säkerhet, sanitet och utsläpp i staden under slutet av 1800-talet. Landskapet som ekosystem (Modernismen) Natur- och kulturmiljö i modern planering, resurshantering och miljövård. Natur- och kulturvärden avgränsas som större miljöer. Naturen och kulturen som ekosystem. Miljölagstiftning, fysisk riksplanering Landskapet som upplevelse (Postmodernism) Natur- och kulturmiljö integreras i lokala ekonomiska strategier. Värdet utgår från lokal identitet och möjligheten att skapa ekonomisk tillväxt. Agenda kulturarv, Matlandet Sverige, Europeiska Landskapskonventionen.

8 Historiska hållpunkter i framväxten av miljövården. Skydd av kungliga/nationella intressen. Regling av ägande och markrättigheter baseras på kollektiva eller institutionella rättigheter i det feodala samhällets rättsliga organisation. Ökad betoning av äganderätten och det personliga ansvaret som rättslig princip under upplysningstiden och romantiken ( talet) Industrialisering och modernisering innebar ett behov av att lösa frågor kring sanitet och industriutsläpp Ökat intresse för naturmiljön under tidigt tal. Ökad miljömedvetenhet under efterkrigstiden.

9 Industrialiseringen inleds på landsbygden. Städer och tätorter industrialiseras under sent 1800-tal. Urban expansion sekelskiftet 18/1900 Fortsatt urban industrialisering och befolkningstillväxt under mellankrigstiden och efterkrigstiden Bebyggelsetillväxt (miljöprogrammen) och funktionsetablerning i en yttre urban zon from 1970-talet. Förtätning och stadsförnyelse under och 2000-talet.

10 Ljunggren, Erik Gustaf 1862 Atlas öfver Sveriges städer med deras alla egor och jordar.

11

12

13 Stadens omland är en viktigt resurs för att tillgodose behovet av livsmedelsproduktion avfallshantering. gravplatser farlig verksamhet deponering av avfall social dumpning Ett återkommande problem är att staden med tiden växer. Säkerhets/trygghetsavstånden minskar eller utraderas Tidigare utomurbana verksamheter omsluts och inlemmas i stadsbilden