A1 Kulturantropologi. Föreläsning 7 Etnicitet Nationalism

Transkript

1 A1 Kulturantropologi Föreläsning 7 Etnicitet Nationalism

2 Idag ska vi prata om Etnisk identitet. Hur skapas den? Etno-politik och etnisk mobilisering. Etnicitet som något konstruktivistiskt och inte något essentialistiskt. Nationalismen som ideologi. Tanken på nationalstaten hur är den tanken beskaffad? Vad tar det sig för uttryck. Hur håller en nationalstat ihop och varför? Begreppen traditioner och kulturarv.

3 Vad är identitet? Både att tillhöra och att särskilja sig

4 Etnisk identitet att identifiera etnicitet Att tillhöra och särskilja sig utifrån tanken på en gemensam etnisk tillhörighet. Att kategorisera människor utifrån tanken på en gemensam etnisk tillhörighet

5 Etnicitet är ett relativt nytt begrepp (1950- talet) Har att göra med klassificering av människor och grupprelationer Grupper vars medlemmar upplever sig och anses av andra vara kulturellt särpräglade Skapas i relation till andra Föreställningar om (kulturella) olikheter

6 Behovet av de Andra Behovet av att vara de Andra Båda perspektiven finns ofta samtidigt! Exempel urfolk (samer) Vad är det att vara same? Enligt vem? Varför och när accentuerar man sin samiskhet? Hur upprätthåller man det samiska? Och varför? Vilka traditioner är typisk samiska och hur för man dessa vidare? Hur pratas det om samer och hur porträtteras samer? På vilket sätt behövs (tanken på) samer och det samiska (eller på urfolk i stort)? Orientalism, Edvard Said 1978

7 Etnisk revitalisering och Etnisk mobilisering Detta har många antropologer intresserat sig för (bl a jag!). - Vilka mekanismer? - Vilka villkor? - Under vilka omständigheter? - Vilka uttryck? - Vilka konsekvenser?

8 Viktigt i en etnisk mobilisering: Att befästa ett gemensamt ursprung Att markera och befästa gränser Vi Dem The Politics of Difference

9 Etnicitet aktiveras I möten När den upplevs som hotad Reella hot Snabba samhällsförändringar Migration Ekonomiska förändringar Viktigt att komma ihåg att etnicitet kan handla om liv och död!

10 Berättelsen om oss - Kollektivt minne Historiskt narrativ Enar inåt och utåt Säger mer om NU än om DÅ Dialektiskt förhållande mellan kollektiv erfarenhet och individuell erfarenhet En del av Olikhet-skapandet The politics of Difference

11 Fascinationen för det Annorlunda Upplevelsen av de Annorlunda Upplevelsen av att ses som Annorlunda Att kategorisera Att etikettera Vi och Dem

12 Stereotyper - Resultat av vårt behov att kategorisera - Förenklade och överdrivna uppfattningar om Andra och om Oss själva - Eriksen: Legitimerar etniska gränser ideologiskt ( ) och stärker gruppgemenskaper

13 Var observant på ordval! Ord kan reproducera negativa, etnocentriska föreställningar. Exempelvis: primitiv, naturfolk, stenåldersfolk, etc.

14 Några antropologiska perspektiv Otherness både som något vi vill vara och som vi vill se andra som ( Ett objekt för begär och längtan H. Moore) Begäret efter den Andre, längtan efter att vara någon annans begär efter den Andre, är en process som pågår i alla sammanhang, men i vissa sammanhang blir den extra stark Både medvetna och omedvetna processer verkar för att konstruera den Andre och sig (oss) själv(a) Befintliga kategoriseringar när vi identifierar oss själva och andra. Hur fritt tolkar vi? Vi är de vi tillåts vara. Jag finns bara i relation till Dig. Vi finns bara i relation till er. Men skapas delvis av det kollektiva diskursiva ramverket som make sense i en specifik tid och plats.

15 F. Barth Etnisk identitet skapas i mötet, i gränsen. Liknelse: the sound of one hand clapping

16 Hur definieras etniska grupper? Av vad består etniska grupper? Fredrik Barth (född ): -Fokusera inte på the cultural stuff -Fokusera på gränserna

17 Essentialism vs Konstruktivism Essentialisterna ser kultur och etnicitet som någonting fixerat, statistiskt och oföränderlig som man föds in i och som man aldrig kan komma ifrån. Konstruktivisterna ser kultur som en process. Etniska identiteter konstrueras i komplexa process och i mötet med andra. Etnisk tillhörighet inte nödvändigtvis medfödd och kan förändras över tid. Inom antropologin idag: konstruktivistiska perspektiv dominerar helt. Vi studerar hur (etnisk) identitet skapas i och av sammanhanget, i relation till andra och vad det etniska betyder i lokala och globala verkligheter.

18 Etniska identiteter - Sociala konstruktioner men inte falska De artikuleras och får mening i ett sammanhang.

19 (Etnisk) identitet kan beskrivas som situationell Jämför med Eidheims diskussion om dikotomisering och komplementarisering (i Eriksen 2000:289).

20 och som segmentell Under det ena lagret döljer sig ett annat

21 Antropologernas (och andras) roll i att skapa den verklighet vi studerar.

22 Viktigt att inte glömma vårt bagage Anders Retzius ( ) Gustaf Retzius ( )

23 Herman Lundborg ( ) Rasbiologiska institutet

24 I det samiska samhället ännu del av det kollektiva medvetandet Katarina Pirak Sikku (Från en fotoutställning hon gjorde i Umeå för några år sedan.)

25 Hur kategoriserar vi människor idag? Vad har förändrats? Vad har inte förändrats? Hur och var (varför) tar det sig uttryck?

26 Nationalstaterna växer fram Den nationalistiska ideologin växer fram under 1800-talet. Nationalromantik Tanken på ett folk - ett territorium

27 Att skapa ett enat folk - inte lätt - inte självklart Det gällde att sätta gränser mot andra. Att skapa vi-känsla. Alla (regioner och folk ) måste med.

28 Standardisering Allt ska vara samma i hela nationen Vissa lokala varianter men inom en viss gräns Förtingligande av kulturen gör den konstant och standardiserad (ex muséer) Ex. på saker som standardiseras: språk, kunskap, utbildning, media, etc. Centralmakt, byråkratisering

29 Standardisering lokala variationer som bekräftar nationens exklusivitet.

30 Fosterlandet Sverige Tanken på Sverige växer fram Nationsbyggandet och nationalismen stark från 1800-talets mitt. Myten om ett gemensamt ursprung skapas Historieskrivning (ex. vikingar ) Standardisering av språk, etc.

31 Men det tar ett tag innan den nationella identiteten blir viktig En gemensam kultur skapas skrivs fram (bl a av folklivsforskare). Dalarna viktigt som symbol.

32 Två viktiga namn på temat nationalism: Ernest Gellner och Benedict Andersen De studerade båda nationalismen som ideologisk konstruktion. De var fascinerade i nationalismens kraft. Imagined communities (Andersen) Hur/varför tror vi på nationen som gemenskap?????

33 Föreställningen om en nation är alltså en konstruktion Och den är ett modernt påfund! även om nationers mytbildning ofta hävdar att de är urgamla. Men det finns förstås inga urkulturer

34 Nationen existerar bara i den mån ett tillräckligt antal människor är överens om att den ska göra det (Eriksen 2000:306)

35 Tillbaka till Sverige Diskutera! Vilka symboler håller oss samman? Hur skapas den föreställda gemenskapen Sverige? Hur och varför tror vi på den?

36 Men det vi idag kallar Sverige har ju aldrig varit en homogen kultur! Om det är något som är typiskt svenskt så är det ju det heterogena! Det finns 5 officiella nationella minoriteter i Sverige: 1. Samer (officiellt en urbefolkning) 2. Tornedalsfinnar, Tornedalingar (meänkieli-talande) 3. Judar 4. Romer 5. Finnar

37 Nationalstater och deras minoriteter Segregering Assimilering Integration

38 Fundera på Vad har du lärt dig i grundskolan om de fem nationella minoriteterna i Sverige Om du tycker att ditt kunnande är lågt, vad kan det bero på?

39 Några viktiga punkter på temat nationalism En ideologi om att politiska och nationella gränser ska sammanfalla Två unika monopol våld och skatt Nationalstaten kännetecknas av byråkrati Nationalstaten har en skriven lag Enhetlig utbildningssystem Ett officiellt språk (ibland flera) Skapas i relation till något Ofta en myt om ett ursprung skapa känsla av kontinuitet, äkthet, ålder

40 TRADITIONER Viktigt begrepp i sammanhanget Hänger tätt samman med hur den nationella kulturen skapas Blir ett sätt att skilja ut oss från dem Del av det historiska narrativet och det kollektiva minnet

41 Om traditioner The invention of Tradition -debatten (ex. Handler, Linnekin, Hanson) Inte bara ex. urfolks traditioner är invented vi har många exempel i vårt land! Traditionalismen är ett modernt påfund. Traditioner måste ses och förstås som en konstruktivistiskt uttryck (betyder inte att de är falska ) Traditioner som inte förändras försvinner

42 KULTURARV Tätt kopplat till nationen Kulturarvspolitik har varit viktig för att skapa känslan av gemenskap

43 Det svenska kulturarvet Nu och då Från Sveriges hembygdsförbunds hemsida: Paradigmskifte i kulturarvspolitiken på sent 1900-tal Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum. Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts alla generationer.

44 Länsstyrelsernas projekt kalejdoskop Projektet Kalejdoskop sätt att se på kulturarv har genomförts gemensamt av landets länsstyrelser. Syftet har varit att förändra länsstyrelsernas verksamhet och bidra till att fler människor blir berörda och delaktiga i kulturmiljöarbetet. Projektet har till stor del handlat om hur kulturarv skapas, förändras och används samt hur länsstyrelsen kan bidra till att fler människor inkluderas i dessa processer. Och problematiken kring det samiska kulturarvet Om man lägger resurser på att lyfta fram det samiska kulturarvet, bidrar man då inte till att underblåsa en samisk nationalism och är det inte det nationalistiska man vill undvika? Är det skillnad på det samiska nationsbygget och den nationalism som växte fram i 1800-talets Europa? Så här har det diskuterats inom vissa Länsstyrelser. Vad tycker du?

45 Forskning på kulturarv Hur skapas föreställningarna om kulturarvets värde? Hur presenteras kulturarv? Kulturarv och vi -skapandet Hur legitimerar kulturarvspolitik maktordningar och nationella sanningar? Vems kulturarv förs fram? Vems kulturarv är tyst? Byråkratin kring kulturarvsförvaltning och kulturarvspolitik Kulturarv och Makt (ex. Laurajane Smith authorized heritage discourse ) Laurajane Smith Uses of Heritage (2006)

46 Etnicitet - nationalism Etniska och nationella identiteter är konstruktioner inte naturliga, inga egenskaper Kulturella likheter inom gruppen betonas, bl a genom kulturarvspolitik Gränser mot de Andra konstrueras Kopplingen etnicitet nationalism kan vara problematisk och konfliktfylld (om ex. etnicitet hot mot nationalstaten)

47 Den här veckans föreläsningar har framför allt handlat om etnisk identitet och nationalism. Vi har sett på båda begreppen utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. De ÄR inte. De BLIR när vi definierar dem och ger dem mening och innehåll. I morgon: sammanfattning av kursen