Hälsa och funktionsstöd. Årsredovisning 2014

Transkript

1 Hälsa och funktionsstöd Årsredovisning 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPDRAG FRÅN HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Sammanfattning och analys Ekonomi Produktion Tillgänglighet Framtiden BESTÄLLNING FRÅN HJÄLPMEDELSNÄMNDEN Sammanfattning och analys Ekonomi Produktion/Tillgänglighet Framtiden GEMENSAMT HÄLSA OCH FUNKTIONSSTÖD Personal Kvalitet Uppföljning av regionen beslutade policys BILAGOR 1. Mål och inriktning HSU-uppdrag Hjälpmedelsnämndens uppdrag Styrkort 5. Intern kontroll Personalstatistik 7. Miljöbokslut 8. Faktaruta 9. Verksamhetsstatistik 10. Verksamhetsstatistik, kommentarer 11. Investeringar 12. Resultaträkning 2

3 Hälsa- och funktionsstöd Årsuppföljning 2014 UPPDRAG FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Ekonomi Personal Produktion Sammanfattning och analys Årets resultat blev ett minus på 42 tkr. Åtgärdsplanen som beslutades och genomfördes under sommaren har givit resultat på ekonomin men har också inneburit negativ effekt på framförallt tillgängligheten till återbesök. Intäkterna och därav intäkterna för såld vård överskrider budgeterat. Kostnaderna för regionvård, hjälpmedel och overhead överskrider budgeterat. Närvarotiden, omräknat i tjänster, uppgår till 207,4 tjänster. Sjukfrånvaron uppgår till 5,1 procent. Sjukfrånvaron utgörs till största delen av långtidssjukfrånvaro (56,3 procent) för perioden Personalkostnaderna för 2014 underskred budget med 97 tkr. Produktionen ligger, totalt sett, i nivå med målet för habiliteringen samt över målet för verksamheterna inom kommunikation samt kvinnohälsovården och något under målet för ungdomsmottagningen vilket beror på lägre bemanning. Tillgänglighet Verksamheterna ligger väl i fas med tillgänglighetsmålet 80 procent inom 60 dagar för nybesök. Genomförda återgärder för ekonomi i balans och uppkommen vakanssituation, inom framförallt habiliteringen, har påverkat möjlighet till utredning och insatser från vissa kompetensområden. Insatser från Dako har upprätthållits genom samarbete i länet och över verksamhetsgränserna. Problemet med uttagningsläkare till patienter som fått remiss för rehabiliterings- och klimatresa är löst på kort sikt, men det finns ännu ingen långsiktig lösning. 3

4 Ekonomi (tkr) Utfall-13 Utfall-14 Bgt-14 Diff INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL, VERKSAMHET VERKSAMHETSKOSTN AVSKRIVN/RÄNTA SUMMA Årets resultat blev ett litet minus på 42 tkr. Intäkterna, framförallt avseende patientavgifter och såld vård, är högre än budgeterat. Kostnadskompensation för subventionerade preventivmedel erhölls som ett ökat HSU-bidrag. Personalkostnaderna slutade i nivå med budgeterat beroende på vakanser som uppstått och som varit svåra att återbesätta samt åtgärdsplan för ekonomi i balans som beslutats och genomförts sedan sommaren. Det förändrade regelverket när det gäller subventionerade preventivmedel har inneburit ett underskott gentemot budget. Hela underskottet erhölls i ökad HSUersättning. Hjälpmedelskostnaderna överskrider budgeterat men med variation i de olika verksamheterna. En av orsakerna till överskridandet av tekniska hjälpmedel är att förskrivare från andra förvaltningar förskriver tyngdprodukter till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Denna förskrivning har ökat. När det gäller kostnad för OH till Hallands sjukhus har överenskommelse gjorts men inte effektuerats. Hälsa och funktionsstöd har, i och med bildandet av förvaltning, anställt vissa egna resurser och står nu för dubbla kostnader. Regionvårdskostnaderna överskrider budgeterat. Detta beror på extra kostnad under hösten för barn med traumatiska skador. Produktion Habiliteringen når efter december månad, totalt sett, upp till budgeterat antal besök. Antalet vuxna som får insatser från vuxenhabiliteringen fortsätter att öka. Antalet inkomna remisser är fler än Antalet besök till verksamheterna inom basenheten kommunikation ligger över den planerade. Antalet utprovade hörapparater ligger något under målet men över 2013 års utfall. Antalet besök till kvinnohälsovården är något lägre än 2013 men högre än uppsatt mål för

5 Antalet besök till ungdomsmottagningarna är lägre än motsvarande period 2013 och uppsatt mål för Detta beror på en lägre bemanning. En läkare har anställts under hösten. Sjukvårdande behandling Utfall ack december Utfall ack december Förändring fg år Årsbudget % av Antal % 2014 årsbgt Barnhab ,0 % ,3 % Vuxenhab ,0 % ,5 % Hörselv ,2 % ,9 % Syncentr ,8 % ,4 % Dako ,5 % ,8 % KHV ,9 % ,4 % UM ,3 % ,0 % Läkarbesök Utfall ack Utfall ack december december Förändring fg år Årsbudget % av Antal % 2014 årsbgt Barnhab ,9 % ,9 % Vuxenhab ,3 % ,0 % Hörselv ,8 % ,0 % Syncentr ,1 % 20 55,0 % KHV ,7 % ,2 % UM ,5 % ,2 % Tillgänglighet Tillgängligheten till nybesök inom habiliteringen är fortsatt god men det är längre väntetid till återbesök och utredningar. Genomförda åtgärder för ekonomi i balans och uppkommen vakanssituation har påverkat möjlighet till utredning och insatser från vissa kompetensområden. Tillgängligheten till omhändertagande inom 60 dagar når upp till målet 80 procent inom 60 dagar för samtliga verksamheter inom kommunikation. Insatser från Dako har upprätthållits genom samarbete i länet och över verksamhetsgränserna. 5

6 Tillgänglighet till hörapparatutprovning inom 60 dagar 94,5 94,7 97,3 98,5 97,5 96,5 93,7 93,5 97,8 97,9 96,7 90,1 jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 jul-14 aug-14 sep-14 okt-14 nov-14 dec-14 Utförda nybesök 2014 november 60 dgr 90 dgr Syncentralen 86 % 100 % Hörselvården 97 % 100 % Dako 87 % 100 % Habilitering, barn 100 % 100 % Habilitering, vux 100 % 100 % Hörapparatutprovning 94 % 99 % Framtiden Kompetensförsörjning av specifika yrkesgrupper är den största utmaningen i framtiden inom Hälsa och funktionsstöd. Det gäller audionomer, specialpedagoger, barnmorskor, psykologer med flera yrkesgrupper. Ny upphandling av anläggningar för Sverigevård och utlandsvård är nu avslutad. De nya avtalen innebär en fördyring vilket kommer att innebära att färre patienter kommer att erbjudas extern rehabiliteringsvistelse under Nybyhemmet kommer att säljas vilket innebär att habiliteringen och tolkverksamheten i Falkenberg kommer att flyttas in i regionens lokaler på vårdcentralsområdet i Falkenberg. Projektering kommer att ske under 2015 och byggnation förmodligen under 2016, med inflyttning tidigast halvårsskiftet Ökade hyreskostnader är förväntade. Inom habiliteringen är en fortsatt utbyggnad och stort fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att förvänta på både barn- och vuxensidan. Framtagande av nya arbetsmetoder utifrån evidens är väsentligt för att klara av den ökade mängden frågeställningar inom området. 6

7 Kostnaderna för barnhjälpmedel ökar. Framförallt ses en ökning av kognitiva försäljningshjälpmedel, förskrivna från verksamheter utanför habiliteringen. Tolkverksamheten har under lång tid varit föremål för statlig utredning. Bakgrunden är gränsdragningsproblem mellan olika huvudmän när det gäller finansiering vilket har inneburit olika tillämpning över landet. Utredningen En samlad tolktjänst (SOU 2011:83) lade fram sitt betänkande i december Under slutet av 2013 meddelades det från Socialdepartementet att man kommer att tillsätta en intern utredare som ska arbeta med förslag om att se över lagstiftningen och eventuellt skärpa den. Ett förslag ska presenteras i maj Bildtelefoniuppdraget utförs av Tolkcentralen i Örebro län i samarbete med andra tolkcentraler, bland annat i Halland. Enligt ett domstolsutslag kommer inte uppdraget att förnyas efter avtalsperiodens slut Detta kan påverka verksamheten vid Tolkcentralen i Halland genom lägre intäkter. Fortsatt hjälpmedelsutveckling med alltmer avancerad teknik samt ökad informationsskyldighet kommer att innebära fortsatt kostnadsökning för syn- och hörhjälpmedel. Att samla syncentral, hörselteam och Dako på en ort skulle leda till en förbättrad patientnytta och arbetsmiljö. Det skulle också bidra till en ekonomi i balans. Till ungdomsmottagningen kommer ungdomar i Halland till och med 23 års ålder. Nationellt är det dock många mottagningar som har en 25-årsgräns vilket förordas av Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM). Alla klasser i årskurs 8 blir idag inbjudna till ungdomsmottagningen. Det förebyggande arbetet skulle behöva utvidgas till att också gälla elever i årskurs 6 samt årskurs 2 i gymnasiet. Utmaningen att tydliggöra, säkerställa samt definiera gränssnittet för psykisk ohälsa mellan närsjukvård, psykiatri och ungdomsmottagningar kvarstår. Västra Götaland har infört två nya vårdprogram; vårdprogram gynekologisk cellprovskontroll och vårdprogram cervixdysplasi. Beslut behöver fattas i Halland om dessa vårdprogram ska införas. Eventuellt införande medför en ökad kostnad för kvinnomottagningen på uppskattningsvis 275 tkr per år. Olika landsting erbjuder olika metoder för fosterdiagnostik. Från och med 2015, när den nya patientlagen träder i kraft, kan fosterdiagnostik vara ett område där patienter från Halland kommer att söka vård i närliggande regioner/landsting för att få del av metoder som inte ingår i basprogrammet i Halland. Detta kan leda till en ökad kostnad. Halland behöver också se över sin inriktning vad gäller fosterdiagnostik. Nationellt diskuterar och arbetar representanter för professionen, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) samt SMER (Statens medicinsketiska råd) med att ta fram nationell konsensus. Subventionerade läkemedel styr förskrivningen för de läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen. Önskvärt vore att alla preventivmedel var subventionerade för 7

8 att möjliggöra en individuell förskrivning och därmed följsamhet till preventivmedlet vilket i förlängningen skulle kunna minska antalet oönskade graviditeter. BESTÄLLNING FRÅN HJÄLPMEDELSNÄMNDEN Sammanfattande analys, prognos och ekonomiskt utfall Ekonomi/ Personal Personalkostnaderna är cirka 1,7 mnkr under budget och beror framför allt på partiella tjänstledigheter samt nyrekryteringar som slutförts senare än planerat. Verksamhetskostnaderna överstiger budgeten något men på totalen är utförandet billigare än förväntat och därför är intäkterna lägre än budget. Närvarotiden omräknat i tjänster uppgår till 59,4. Sjukfrånvaron uppgår till 2,8 procent för mätperioden Produktion/ Tillgänglighet Framtid Tillgängligheten är fortsatt hög. Trenden med kontinuerlig ökning av antal mottagare av hjälpmedel och antal huvudhjälpmedel fortsätter. Den ökande belastningen genom att allt fler efterfrågar hjälpmedel är den enskilt största utmaningen. Med en årlig ökning av hjälpmedel på procent kommer det att krävas nya lösningar, förbättrade arbetssätt, utökade resurser, utveckling av nya hjälpmedel och diskussioner om utbudet. Ekonomi (tkr) Hjälpmedelscentrum Ufall jan-dec 2013 Utfall jan-dec 2014 Årsbudget 2014 Diff INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MTRL OCH VHTSKOSTNADER REGIONBIDRAG OCH RÄNTOR RESULTAT Det ekonomiska resultatet för hjälpmedelscentrum är något bättre än förväntat. Avvikelsen för personalkostnaderna beror på att nyrekryteringar slutförts senare samt på partiella tjänstledigheter. Avvikelsen på intäktsidan beror på att kostnaderna varit lägre än förväntat och då har även debiteringen till beställarnämnden kunnat minskas. 8

9 Nedan redovisas hela hjälpmedelsförsörjningen som Hjälpmedelsnämnden har ansvar för och där driftnämnden har ansvar för det köpta utförandet. (tkr) Ufall jan-dec Utfall jan-dec Årsbudget HNH Diff INTÄKTER PERSONALKOSTNAD HJÄLPMEDELSKOSTNADER ÖVR VERKSAMHETSKOSTNADER REGIONBIDRAG OCH RÄNTOR RESULTAT Kostnadsökningen för hjälpmedel är kopplade till ett ökat antal förskrivna hjälpmedel. Denna del har i huvudsak ökat som förväntat. En oväntad ökning har dock skett inom området för tyngdprodukter. Detta beror på att det är en relativt ny produktgrupp som växer snabbt och att sortimentet har utökats under Jan-dec 2013 Jan-dec 2014 Diff Utfall hjälpmedelskostn (6,6 %) Varav utfall tyngdprodukter (73 %) Produktion/tillgänglighet Trots en ökad efterfrågan och en ständig volymökning är ledtiderna i nivå med 2013 eller bättre. Resultatet har analyserats och orsakerna till det förbättrade resultatet är bland annat: förbättrade arbetssätt och en tydlig styrning har under 2014 bidragit till att resultatet inom avhjälpande underhåll har förbättras under året samarbetet mellan och inom avdelningarna har ökat fler vikarier än tidigare år vid tillfällen då arbetsmängden varit större än normalt Orsaker som negativt påverkat ledtiderna är bland annat: det har funnits kvalitetsbrister inom ett par produktområden längre leveranstider från leverantör under sommarsemestern Antal mottagare av hjälpmedel är drygt , vilket är en ökning med 5,3 procent de senaste 12 månaderna. Antalet huvudhjälpmedel hos mottagare är drygt , en ökning med 11,3 procent de senaste 12 månaderna. 9

10 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% Tillgänglighet Hjälpmedelscentrum Lagervaror med leverans inom 5 arbetsdagar Beställningsordrar med leverans inom 15 arbetsdagar Avhjälpande underhåll avslutat inom 10 arbetsdagar Högprioriterade varor med leveranstid inom 2 arbetsdagar jan-dec ,2% 94,1% 91,1% 100,0% jan-dec ,3% 92,9% 93,4% 100,0% Utbildning för förskrivare De utbildningar som hjälpmedelscentrum (HMC) erbjuder är såväl obligatoriska som frivilliga. HMC s satsning på att utöka de så kallade uppdragsutbildningarna var lyckad. En uppdragsutbildning skräddarsys efter kundens önskemål och kan ofta genomföras hos kund. Sammanfattningsvis är det en ökning av deltagare med 25 procent. Antalet utbildningstillfällen är i nivå med Det är dock fortfarande flera utbildningar som inställs. Åtgärden är att involvera chefer för förskrivare och på så sätt få en medvetenhet ute hos kund. 10

11 Utställningar Den permanenta och uppdaterade hjälpmedelsutställningen på Hallands sjukhus Varberg har haft cirka 5300 besökare under året. Det är i nivå med Framtiden Den ökande belastningen genom att allt fler efterfrågar hjälpmedel är den enskilt största utmaningen. Med en årlig ökning av hjälpmedel på procent kommer det att krävas nya lösningar, förbättrade arbetssätt, utökade resurser, utveckling av nya hjälpmedel och diskussioner om utbudet. Hjälpmedlens betydelse, nytta och användbarhet för personer med funktionsnedsättning måste lyftas fram i förhållande till andra alternativ. Hjälpmedel är en kostnadseffektiv insats jämfört med flera andra alternativ som till exempel ökad hemtjänst eller olika boendeformer. Ytterst handlar det om att hjälpmedel kan ge personer med funktionsnedsättning större självständighet, ökad aktivitet och därmed en ökad delaktighet i samhället. GEMENSAMT HÄLSA OCH FUNKTIONSSTÖD (HFS) Personal Sammanfattning av området personal Antal medarbetare har uppgått till totalt 363, vilket innebär marginell reducering jämfört med föregående år. Fler medarbetare än föregående år innehar heltidsanställning. Närvarotiden utgörs till cirka 95 procent av schemalagd ordinarie tid. Resterande 5 procent utgörs av mertid/övertid, timanställda och studier med bibehållen lön. Sjukfrånvaron uppgick till 5,1 procent varav den långa sjukfrånvaron utgjorde 51,1 procent. Personalkostnaderna innebar ett överskott om 97 tkr för HFS exkl HMC och ett överskott om 1,668 milj kr för HMC. Inom den kommande 10-årsperioden kommer HFS att behöva ersätta drygt 30 procent av personalen på grund av pensionsavgångar. HFS har balans i huvudsak i bemanning men kan peka ut vissa yrkeskategorier som är mycket svårrekryterade och som i vissa fall har medfört ofrivilliga vakanser i verksamheten. Här nämns yrkesgrupperna psykolog och specialpedagog. Fortsatt arbete krävs för att ta fram en dokumenterad kompetensförsörjningsplan för förvaltningen. Kompetenskartläggning genom Olivia genomförs inom de flesta av HFS verksamheter. HFS hade goda värden i medarbetarundersökningen 2014 med totalt medarbetarindex på

12 Snittanställda och antalet anställda Antalet medarbetare uppgår i snitt till 353 tjänster vid en sammanräkning av total sysselsättningsgrad (perioden ). Sett till varje månad har såväl antalet som total sysselsättningsgrad varit högre under våren för att sedan från och med sommaren successivt reduceras. Det är under hösten de åtgärder som vidtagits under våren för att åstadkomma en ekonomi i balans började ge effekt, eftersom vikariat avslutades successivt samt att medarbetare som slutade anställning på egen begäran ej ersattes fullt ut. Detta gäller främst inom basenheten kommunikation men till viss del också inom habiliteringen. Efter hand som det ekonomiska utfallet har utvecklats i rätt riktning har vissa vakanser i slutet av året kunnat återbesättas. Arbetsgivaren har haft stora behov av att styra bemanningen över tid, utifrån uppsatta mål och uppdrag men framför allt i förhållande till det ekonomiska utfallet. Sett till antalet månadsanställda per har HFS totalt 363 medarbetare som motsvarar sysselsättningsgrad om cirka 341 tjänster. Det är en marginell minskning i jämförelse med motsvarande mätperiod föregående år. Statistiken visar också att antalet medarbetare som är anställda på heltid har ökat i jämförelse med föregående år, vilket är positivt för de medarbetare som önskat heltidsanställning. Närvarotid För aktuell mätperiod ( ) uppgår antalet närvarotimmar till , motsvarande 266,8 tjänster för förvaltningen totalt. Något jämförelsetal med föregående period finns inte att tillgå på grund av att organisationen är ny sedan (finns ej mätvärden för perioden dec-12). Närvarotiden utgörs i mycket hög utsträckning av den ordinarie schemalagda arbetstiden. Detta medför att mertid/övertid finns endast i marginell omfattning. Timanställda finns i ett fåtal och mestadels då inom hjälpmedelscentrum och främst förlagt till semesterperioden. Omräknat antalet arbetade timmar till tjänster uppgår timanställda till 7,7 tjänster per helår. Studier med bibehållen lön uppgår per helår till cirka 4,3 tjänster. För mer särredovisning för HFS exklusive hjälpmedelscentrum samt för separat redovisning av hjälpmedelscentrum hänvisas till bilaga personal. Sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron för hela förvaltningen uppgick för mätperioden ( ) till 4,7 procent. Något jämförelsetal med föregående period finns inte att tillgå på grund av att organisationen är ny sedan (finns ej mätvärden för perioden dec-12). Sett över respektive månad följer trenden för 2014 den trend som löpte 2013 i huvudsak med den skillnaden att under 2014 är sjukfrånvaron något högre än föregående år. Undantaget är hjälpmedelscentrum som i stora delar av första halvåret låg under föregående års sjuktal vid motsvarande period. Det går inte att säga att någon yrkesgrupp sticker ut nämnvärt beträffande antalet sjukfrånvarotimmar, sett i relation till antalet anställda i respektive yrkesgrupp. Av den totala sjukfrånvaron är det dock anmärkningsvärt att drygt hälften (51,1 procent) utgörs av sjukfrånvaro som pågått mer än 90 dagar, dvs. långtidssjukfrånvaro. Det är också klarlagt att i mycket hög utsträckning är det inom basenheten kommunikation som långtidssjukfrånvaro förekommer samt vid någon 12

13 enstaka avdelning vid annan verksamhet. Frånsett enstaka fall så handlar det bland de långtidssjuka medarbetarna om icke arbetsrelaterade orsaker. Arbetsgivaren är delaktig i varje medarbetares rehabiliteringsprocess utifrån det individuella perspektivet i samverkan med såväl aktörer inom hälso- och sjukvård, Försäkringskassan och företagshälsovård. Gällande statistik över sjukfrånvaron behöver ett tydligt observandum göras gällande att HFS är en liten förvaltning, med jämförelsevis få antal medarbetare, vilket gör att några få medarbetares långa sjukfrånvaro får stor påverkan på statistiken som helhet. För mer särredovisning för HFS exklusive hjälpmedelscentrum samt för separat redovisning av hjälpmedelscentrum hänvisas till bilaga personal. Det ska också klargöras att verksamheterna inom HFS arbetar fokuserat med systematiskt arbetsmiljöarbete, såväl fysisk arbetsmiljö som psykosocial. Detta i avsikt att förhindra arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Åtgärder har under året satts in vid behov, på olika platser i förvaltningen, såväl på individnivå som för hel arbetsgrupp gällande att förbättra det psykosociala välmåendet. Pensionsavgångar I ett framtidsperspektiv står HFS inför stora utmaningar att ersätta den kompetens som går i pension. Detta ska ske parallellt med rekrytering av ersättare till medarbetare som slutar på grund av andra orsaker. Bland kommande pensionsavgångar kan särskilt noteras att hälften av HFS chefer uppnår 65 års ålder inom det kommande tioårsintervallet. Vidare att var tredje barnmorska inom den kommande tioårsperioden uppnår 65 års ålder. Då ska också klargöras att under 2014 gick sju barnmorskor i pension. Psykologerna är just nu inne i en generationsväxling och under de kommande fem åren uppnår cirka en tredjedel av dessa 65 år, dvs fem av totalt 14 psykologer. Även synpedagoger som är få till antalet berörs kraftigt av kommande pensionsavgångar eftersom hälften av de sex synpedagogerna uppnår 65 års ålder inom de kommande fem åren och samtliga förutom en synpedagog gör det inom de kommande tio åren. Samtliga av dessa ovan nämnda yrkeskategorierna är redan idag svårrekryterade på arbetsmarknaden. Helhetsmässigt sett kommer förvaltningen att inom en tioårsperiod behöva ersätta drygt 30 procent av medarbetarna på grund av pensionsavgångar, förutsatt att medarbetarna går i pension vid 65 års ålder. Mot bakgrund av detta kommer det att ställas stora krav på arbetsgivaren att ha en tydlig kompetensförsörjningsplan på såväl kort som lång sikt. Hur detta hanteras i verksamheten och ytterligare detaljer kring kompetensförsörjning hänvisas till under mål 3 i personaldelen i detta årsbokslut. Inhyrd personal Beträffande inhyrd personal så handlar det huvudsakligen om köpta tjänster från andra förvaltningar inom Region Halland. Dessa är planerade, finns budgeterade och är i en omfattning som gör att det inte har varit aktuellt att anställa i egen regi. Gällande tjänster för överläkare och psykolog har dock en tjänst av vardera professionen (ungdomsmottagningarna respektive kvinnohälsovården) under hösten 13

14 anställts i egen regi. Läkartjänster från såväl Hallands sjukhus som Närsjukvården köps avseende habiliteringsverksamheten, ungdomsmottagningarna, kvinnohälsovården samt basenheten kommunikation beträffande läkarkompetens inom syn respektive hörsel. Köpta tjänster inom sjuksköterskeprofessionen utgörs av det samarbete som kvinnohälsovården har med BB inom sjukhusen och den konsultation och information som sker från den verksamheten. För vissa professioner; audionom, tolk och sjukgymnast handlar det om att hyra in kompetens vid tillfälliga toppar och där det inte är möjligt eller rimligt att anställa i egen regi för så begränsad period. Hjälpmedelscentrum inom HFS har också ett avtal med Samhall som innebär att ett mindre antal Samhallsmedarbetare arbetar inom hjälpmedelscentrums verksamhet. Personalkostnader De totala personalkostnaderna för 2014 för HFS exklusive Hjälpmedelscentrum uppgick till kr och innebar ett marginellt överskott i förhållande till budget. Personalkostnadernas ackumulerade utfall under året i förhållande till budget har varierat mellan de olika verksamheterna men en mycket noggrann följsamhet och åtgärder vidtagna i rätt tid har medfört att aktuell budget har kunnat hållas sett till helheten. Avvikelser finns dock på verksamhetsnivå. Det ska dock konstateras att för en del verksamheter, främst basenheten kommunikation, har det ekonomiska läget medfört vakanshållningar och avslut av vikariat för att sträva efter en ekonomi i balans. Det har i sin tur medfört tuffare krav på medarbetarna som i vissa fall har behövt ta ett större ansvar och arbetsområde. Detta har tydligt signalerats av samverkansgrupper på såväl förvaltnings- som verksamhetsnivå. Arbetsgivaren har behövt hantera de tuffare kraven på olika sätt, bland annat genom en mer strikt prioritering av arbetsuppgifter samt att vissa arbetsuppgifter har fått läggas åt sidan. Hjälpmedelscentrum visar på ett överskott i relation till budget om kr för Orsakerna är flera, bland annat att vissa tjänster som skulle rekryteras påbörjade sina anställningar senare än planerat samt att vissa utbildningsinsatser av olika skäl ej verkställts. Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. HFS har under 2014 fortsatt det arbete som inleddes under 2013 gällande att bygga upp en bra organisation samt förvaltningsinterna rutiner utifrån att förvaltningen bildades den 1 januari Vidare har ett gediget arbete gjorts under 2014 att författa vilka grunduppdrag som gäller för respektive verksamhet. Mycket fokus har också legat på att skapa tydliga mål som är väl förankrade i verksamheterna och bland medarbetarna. Att det kraftfulla arbetet har gett positiv verkan kunde ses i resultatet från medarbetarundersökningen hösten 2014 då HFS fick höga värden på samtliga verksamheter beträffande måldelen. Samtliga delar ovan utgör en ryggrad för verksamheterna för att kunna attrahera nya medarbetare såväl som att behålla nuvarande. 14

15 Under hösten har också varje verksamhetschef fått i uppdrag att påbörja arbete med att tydliggöra lönekriterier som också ska vara anpassade till respektive verksamhets mål. Dessa ska sedan kunna implementeras inför löneöversynen Det har i förvaltningens verksamheter under 2014 också funnits stort fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete. Förutom skyddsrondsarbetet under årets första kvartal sker ständiga förbättringsarbeten kring detta område. Större uppmärksamhet har getts åt de psykosociala aspekterna under årets skyddsrondsarbete jämfört med tidigare år, vilket har uppskattats. Att främja en god arbetsmiljö är en grundläggande faktor till att vara en attraktiv arbetsgivare. Vid nyanställningar erbjuder verksamheterna introduktion samt att kartläggning sker över vilka utbildningsinsatser som behövs för den nyanställde. Arbetsgivaren avser att erbjuda kompetensutveckling som gagnar såväl medarbetare som verksamhet i möjligaste mån. Region Halland erbjuder samtliga månadsanställda medarbetare rätten att arbeta heltid. Sedan införandet har många deltidsanställda medarbetare inom HFS verksamheter erhållit detta. Under 2014 har fyra medarbetare som tidigare haft deltidsanställning ansökt om och erhållit heltidsanställning, vilket har varit uppskattat. Gällande jämställdhetsarbetet så har varje verksamhet fått i uppdrag att på sina respektive arbetsplatser belysa likabehandlingsplanen och dess olika områden med tillhörande aktiviteter. I det fortlöpande arbetet har likabehandling och jämställdhetsperspektivet belysts särskilt vid rekryteringsprocesserna där tydliga kravprofiler har legat till grund för rekryteringar. I löneöversynen har granskning skett att arbetsgivaren inte har diskriminerat föräldralediga och sjukskrivna. Varje chef planerar också i dialog med berörda medarbetare för att dessa ska kunna kombinera sitt arbete med föräldraskap på ett så smidigt vis som möjligt. Vid en analys av resultatet av medarbetarundersökningen konstateras att de frågor som relateras till likabehandling har fått höga värden inom samtliga verksamheter. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. HFS arbetar med ständig kompetensutveckling av medarbetarna som ett led i att verka som en god arbetsgivare. Inom vissa verksamheter finns större behov av att kompetensutveckla medarbetarna då verksamheten och dess patienter kräver detta, t ex habiliteringsverksamheten. Verksamheterna kompetensutvecklar sina medarbetare utifrån behov och utifrån ämnesspecifika områden. Under 2014 har i vissa verksamheter begränsningar behövt göras gällande kompetensutveckling på grund av det ekonomiska läge som förelegat. Det gäller främst inom basenheten kommunikation. Utifrån resultatet i medarbetarundersökningen kan också ses att på en del arbetsplatser har resultatet varit avvikande huruvida medarbetarna har fått den kompetensutveckling som krävts för att klara sitt arbete i förhållande till verksamhetens uppdrag. Det är av stor vikt att arbetsgivaren och medarbetarna har samsyn gällande i vilken utsträckning som 15

16 kompetensutveckling är rimlig samt vad denna ska innehålla i relation till verksamhetens uppdrag. Regionens chefer innehar nyckelpositioner för att Region Halland ska upplevas som en god arbetsgivare. För att rusta cheferna att kunna utföra sina uppdrag så utbildas dessa i mesta möjliga utsträckning. Merparten av förvaltningens chefer deltar i regionövergripande utbildningsinsatser, främst inom ramen för Region Hallands chefsutvecklingsprogram. Förvaltningen har dessutom haft medarbetare som har deltagit vid Morgondagens ledare. Denna medarbetare har efter avslutat program fått ett uppdrag som tillförordnad avdelningschef inom förvaltningen. Under senare delen av året har också framtagits ett introduktionsprogram för nya chefer inom förvaltningen att kunna tillämpas. Genom den introduktionen skapas en tydlig förståelse och introduktion för nya chefer kring vad som förväntas av denne inom sitt chefsuppdrag. Dessutom skapas goda kontakter. Vid förvaltningen genomför medarbetarna årligen utvecklingssamtal och då författas också en individuell utvecklingsplan. Vidare erbjuds samtliga medarbetare ett lönesamtal i samband med löneöversynsperioden. Att detta följs framgår av resultatet av medarbetarundersökningen där förvaltningen fick höga procentuella värden som befann sig i närheten av 100 på frågan om medarbetare genomfört utvecklingssamtal och lönesamtal de senaste 12 månaderna. Av olika skäl uppnås inte 100 procent men ambitionen ska givetvis vara att nå detta. Personalstrategen vid förvaltningen får också in listor på genomförda utvecklingssamtal och lönesamtal av samtliga chefer så att avstämning kan ske. Gällande chefer inom förvaltningen har samtliga genomfört utvecklingssamtal och har en individuell utvecklingsplan. Likaså har samtliga haft lönesamtal. För att nå sina mål och för att främja goda arbetsplatser arbetar verksamheterna också kontinuerligt med systematiskt förbättringsarbete, vilket också visar sig i resultatet av medarbetarundersökningen där förvaltningen som helhet får värdet 74, vilket anses som bra. Vidare kan sägas att samtliga medarbetare inom förvaltningen har möjlighet att nyttja friskvårdspengar om 700 kr per år och medarbetare. Eftersom förvaltningen har samarbetsavtal med Hallands sjukhus har även medarbetarna vid HFS kunnat delta i de personalaktiviteter som anordnats av Hallands sjukhus. Beträffande medarbetarundersökningen så har resultatet presenterats för förvaltningens samtliga chefer vid ett chefsforum inom HFS. Förutom presentation av förvaltningens resultat utbildades också cheferna kring hur de ska presentera sina arbetsplatsers resultat samt genomföra framtagande av handlingsplaner med sina respektive arbetsplatser. Samtliga arbetsplatser har sedan fått sitt respektive resultat presenterat. Arbetsplatserna har en deadline att senast den 31 mars 2015 författa en handlingsplan med tillhörande aktiviteter. Förvaltningens personalstrateg har varit behjälplig på det individuella planet till cheferna gällande analys av resultat samt coachning inför presentation av resultat på arbetsplats. I vissa fall har personalstrateg även deltagit vid sådana presentationer. 16

17 Som helhet fick förvaltningen mycket goda värden i årets medarbetarundersökning med ett medarbetarindex på 76, vilket anses vara mycket bra. Förvaltningsledningen kunde inte finna några klara utvecklingsområden att jobba med på ett förvaltningsövergripande perspektiv. Klara styrkor fanns däremot bland annat i målarbetet för verksamheten och dess koppling till de individuella målen, förtroendet för ledningen, inflytande över sitt arbete och att ta tillvarata medarbetarnas befintliga kompetens. Under 2014 har också värdegrundsarbete och implementering av värdegrunden VI KAN genomförts på olika sätt i förvaltningens verksamheter. Det har skett i olika stor utsträckning men gemensamt för samtliga verksamheter är att värdegrunden har belysts och diskuterats. I samband med att medarbetare avslutar anställning skickas en avslutningsenkät ut till denne. Vid en granskning av resultatet av enkäten utskickad till dessa medarbetare kan konstateras att ytterst få har svarat på enkäten, endast sju stycken varav två medarbetare som har gått i pension. Det medför att underlag för analys är mycket bristfällig. Generellt kan konstateras att de fåtal medarbetare som svarat varit nöjda med sin tillvaro som anställd inom sin verksamhet. De har sökt sig till andra arbetsgivare och fått arbete, i vissa fall för att komma närmare sin bostadsort. I något enstaka fall har lön varit en avgörande faktor att byta arbetsgivare. De som svarade på enkäten har också i de flesta fallen svarat att de sökte sig till Region Halland för att få nya utmaningar och ansåg det vara spännande arbeten. Det har också visat sig bland de svarande att deras förväntningar på arbetets innehåll har infriats. Vidare att medarbetarna har fått möjlighet att bidra med sina kunskaper och kompetenser i hög utsträckning samt att man känt sig delaktig och haft möjlighet att påverka sitt arbete. Majoriteten av de svarande kan tänka sig att återvända till Region Halland och kan också rekommendera arbetsgivaren för andra. Dock ska påtalas, som nämnts ovan, att det är få svarande i förhållande till antalet avslutade anställningar. När arbetsgivarföreträdare fört dialog med medarbetare som inte fyllt i enkäten finns synpunkter och åsikter som avviker från det som presenteras ovan. Det är viktigt att HFS som arbetsgivare försöker förmå medarbetare som ska avsluta sin anställning att svara på denna enkät då den kan utgöra underlag för förbättringsarbete. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Kompetenskartläggningen är en mycket viktig del i arbetet med att säkra rätt kompetens i förhållande till verksamhet och uppdrag. Inte minst utifrån ett långsiktigt perspektiv där förvaltningens pensionsavgångar är många de kommande åren. Inom HFS finns ett påbörjat arbete kring kartläggning och dokumentation gällande kompetensförsörjning. Det arbetet måste fortsätta och färdigläggas som ett skriftligt underlag under Gällande nuvarande kompetenser har HFS verksamheter generellt sett inte någon stor personalomsättning och verksamheterna har i huvudsak balans i sin kompetensförsörjning. Dock har konkurrensen främst från de halländska 17

18 kommunerna ökat kring våra yrkesprofessioner, företrädesvis gäller det de paramedicinska professionerna. Löneläget är oftast lite högre i kommunerna i jämförelse med Region Halland, vilket gör att HFS ibland står inför faktum att medarbetare övergår till att tjänstgöra inom kommunerna istället. Som arbetsgivare är det därför nödvändigt att fortsätta arbetet med en tydlig lönebildningsprocess och tydliga långsiktiga lönestrukturer. Dock är det också nödvändigt att belysa och utveckla andra faktorer som HFS kan erbjuda som konkurrerande faktorer. Här kan nämnas t ex en god arbetsmiljö, möjlighet till friskvård, rätt till heltid och kompetensutveckling. Inom HFS verksamheter finns några yrkesgrupper som är mycket svåra att rekrytera på grund av att det är brist på dem på arbetsmarknaden. De finns inom gruppen psykologer, där istället arbetsgivaren har sett PTP-psykologer som en möjlig rekryteringsgrupp när legitimerade psykologer inte kan rekryteras. Detta för att främja en god kompetensförsörjning på lång sikt. Även andra yrkesprofessioner visar tendenser att rekryteringsläget blir svårare och i det avseendet kan barnmorskorna nämnas. Det finns risk att barnmorskor på längre sikt är på väg att bli ett bristyrke. För andra yrkeskategorier finns underlag av sökande till utannonserade tjänster men det har fallit i lönediskussionerna då de sökande kommit från kommuner och haft ett betydligt högre löneläge. Detta har gällt t ex paramedicinska professioner samt specialpedagoger. I vissa fall har heller inte vakanser kunnat tillsättas på grund av att det inte funnits sökande som uppfyllt kravprofilen, t ex gäller detta vid rekrytering av psykologer. Detta får konsekvenser i verksamheterna och för patienterna. Inom HFS har det, främst inom habiliteringen, också funnits många tjänstlediga medarbetare som provar annan tjänst. I vissa av dessa fall har vikarie ej kunnat rekryteras av ovan nämnda orsaker. Som arbetsgivare kan skönjas en ökad problematik kring medarbetare som begär tjänstledighet för att prova annan tjänst. Som god arbetsgivare försöker man med hänsyn tagen till verksamhetens behov att bevilja detta. Problem uppstår dock när det sker många inom samma arbetsplats. Verksamheten måste kunna bedrivas med kontinuitet även inom personalgruppen. För vissa patientkategorier, i synnerhet de inom habiliteringen, är just kontinuiteten bland behandlare av mycket stor vikt. Att hantera ovan nämnda problematik kring rekrytering av svårrekryterade yrkesgrupper och kompetenser som är bristyrken på ett nationellt plan kräver olika strategier. För psykologgruppen har verksamheten fått rikta uppmärksamheten mot PTP-psykologer i större utsträckning i ett kompetensförsörjningsperspektiv. Större krav kommer att ställas på att HFS som arbetsgivare kan utbilda och skapa goda förutsättningar för PTP-psykologer. Detta för att sedan kunna övergå till anställning som psykolog i HFS verksamheter efter erhållen examen. Gällande barnmorskor finns ett samarbete med Hallands sjukhus där försök görs med rotationstjänster mellan öppenvård och heldygnsvård. Detta är alternativa vägar som behöver testas för att trygga kompetens i verksamhet och som kan gynna alla parter. I andra av förvaltningens mindre yrkeskategorier finns stora behov av internutbildning av nyanställda då dessa inte finns att rekrytera på arbetsmarknaden. Som exempel kan nämnas hörseltekniker där internutbildning är ett krav för att kunna förse verksamheten med rätt kompetens. 18

19 För att säkerställa en god bemanning jobbar verksamheterna mycket över gränserna inom Halland. Genom att vid behov låna medarbetare mellan enheterna löser man mycket av de luckor som uppstår. Vid hjälpmedelscentrum pågår ett arbete i tre steg för att klargöra vilka kompetenser som krävs för att klara den dagliga verksamheten och man har då diskuterat i termer av huvuduppgifter och back up-uppgifter. Detta har använts för den direkta bemanningen och att identifiera komptenshöjning. Arbetet kommer att fortsätta 2015 med att kartlägga befintliga kompetenser samt ytterligare behov på lång sikt. I samband med detta är avsikten att också påbörja arbete med Olivia som kompetenskartläggningsverktyg. Olivia utgör en del i en kompetensförsörjningsplan. Arbetet med Olivia har kommit olika långt men ungdomsmottagningarna, kvinnohälsovården och habiliteringen i Halland arbetar med framtagande av Olivia-planer för respektive verksamhet. Likaså har några av basenheten kommunikations verksamheter gjort det. Hos det verksamheter som har genomfört Olivia har det skett genom att arbetsgrupper arbetat fram Olivia för hela verksamheten inom Halland. Arbetet har sedan förankrats med övriga medarbetare. Efter att framtagen Olivia finns ligger utmaningen i att tillämpa dessa i verksamheterna. Här fortsätter arbetet också beträffande att göra GAP-analyser m m. Kvalitet Avvikelser HFS 2014 KOM HAB REHAB KHV UM HMC SUMMA Antal avvikelser Antal avslutade Antal riskbedömda Nio stycken ärenden till Patientnämnden Habiliteringen har börjat registrera i ett nytt kvalitetsregister under 2014 för att öka kvaliteten och kunna följa upp insatser för små barn med autism och föräldrastöd. Detta görs på bred front i hela Sverige. Arbetet är baserat på evidensmaterial som är framtaget inom habilitering nationellt. Inom hörselvården och syncentralen pågår en utveckling av patientens delaktighet och påverkan på sin habiliterings- och rehabiliteringsplan. Utvärdering sker i Nyckeltalssamverkan (Nysam). Resultaten från hörselvården och tolkverksamheten för 2014 visar att kvaliteten på verksamheten håller mycket god standard. Patienterna är mycket nöjda med bemötandet och upplever delaktigheten mycket bra. Redovisning sker kontinuerligt till nationellt kvalitetsregister för barn med nedsatt hörsel och till nationellt register för vuxna med grav hörselnedsättning. Kvaliteten på hörapparatutprovningar mäts regelbundet genom Hörselbron som är ett nationellt kvalitetsregister. Resultatet för Halland visar god kvalitet. 19

20 Ett nationellt kvalitetsregister avseende synrehabilitering är under uppbyggnad. Processindikator som följs på audionommottagningen är jämförelse mellan antal kartläggningsbesök och antal förskrivna hörapparater. Resultatet visar att de patienter som söker för nedsatt hörsel är väl motiverade för rehabiliteringsinsatser. På Dako, hörselteamet och på syncentralen följer man som processindikator att journaler skrivs och signeras inom utsatt tid. Det finns hygienrutiner som är speciellt framtagna för verksamheten. Dessa aktualiseras regelbundet på APT. På tolkverksamheten följer man avvikelser i olika kategorier för att finna förbättringsmöjligheter vid beställning. Exempel på åtgärder är att varje medarbetare får dagens schema i sin mobil. Detta ska utvärderas under Kvinnohälsovården arbetar aktivt med att öka patientens delaktighet. Ett gemensamt basprogram för gravida har arbetats fram för Halland. Arbetet med kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av ultraljud fortsätter genom en regional styrgrupp. Under året har diagnoskodning av ultraljudsundersökningarna införts. Under hösten 2014 infördes sökordet levnadsvanor till journalsystemet VAS. Både kvinnohälsovården och ungdomsmottagningen dokumenterar levnadsvanor i journalen med start senhöst Uppföljning av regionens beslutade policys Verksamheterna bedrivs enligt regionens policys. Genom APT sker samverkan. Genom medarbetarsamtal, lönesamtal och lönesättande samtal samt medarbetarenkäter drivs den formella medarbetarpolicyn. Arbetsmiljöpolicy följs och arbetsmiljö finns som stående punkt på APT-agendan. Skyddsronder genomförs årligen. Samverkansgrupp finns inom varje verksamhet. Genomgång av likabehandlingsplan görs på APT en gång per år. En medveten satsning på bra videoutrustning gör att många verksamhetsmöten kan göras över videolänk. Resor med flyg sker med fortsatt låg frekvens. De flesta medarbetare har gått utbildningen Miljö för alla och miljöombud finns. De inköp som görs sker enligt gällande regler och investeringar planeras i en långsiktig investeringsplan. Verksamheterna bidrar med information på mässor och föreningsträffar. Brukarråd och sortimentsgrupp finns och brukarorganisationerna samverkar med verksamheten kring flera frågor till exempel utbildning, hjälpmedelssortiment och enkätundersökningar. Vid ny-och ombyggnation läggs alltid stor vikt vid tillgänglighet för alla. Verksamheten har aktivt drivit frågan om tillgänglighet i journalsystemen både ur patient- och medarbetarperspektiv. Ann Molander Driftnämndens ordförande Gun Harplinger Förvaltningschef 20

21 Bil 1 Mål och inriktning 2014 Driftnämnden Öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden har mottagit från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Texten i de färgade rutorna är Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) uppdrag till driftnämnden. HÄLSA Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Täckningsgraden för cellprovsscreening i Halland ska öka. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens mål att täckningsgraden ökas till 90 procent. Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att säkerställa fortsatt god generell täckningsgrad samt att genomföra utvecklingsarbete mot riktade grupper med lägre täckningsgrad. Kommentar Täckningsgraden har ökat från 84 procent 2012 till 85 procent Det ligger mycket arbete under varje procentenhets ökning. Aktiviteter för att öka täckningsgraden: - kallelse med information på nio språk - cellprovsvecka tillsammans med Västra Götaland och Region Skåne - bioreklam - arbete med att få till stånd ett nytt kallelsesystem 21

22 Utveckla arbetet med personer med begynnande eller utvecklad övervikt och fetma. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att säkerställa att kompetens inom motiverande samtal finns. Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att utveckla riktlinjer för hantering av identifierad övervikt och fetma i samverkan med andra vårdgivare. Särskild uppmärksamhet riktas mot ungdomar. VÅRD Mål: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Säkra förekomst och efterlevnad av rutiner och riktlinjer för identifiering, dokumentation och omhändertagande avseende våld i nära relationer. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att säkerställa att rutiner och riktlinjer för identifiering, dokumentation och omhändertagande avseende våld i nära relationer upprättas, efterlevs och följs upp. Kommentar All personal har fått regelbunden fortbildning i motiverande samtal. Vid nyanställning ingår planering för att gå utbildningen. Överenskommelse med Närsjukvården att kvinnohälsovården och ungdomsmottagningar rekommenderar kontakt med vårdcentral för fortsatt omhändertagande. Kommentar Samtliga verksamheter har tagit del av handbok för våld i nära relationer. Olika personalgrupper har fått utbildning. Inom kvinnohälsovården och ungdomsmottagningarna sker dokumentation i journalsystemet och följs upp via Business Objects eller Graviditetsregistret. 22

23 Utreda och kostnadsberäkna möjligheten till att inrätta dövteam. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att genomföra utredningen. Utreda behov av tillgänglighet inom hörselvården till exempel i inlandskommunerna. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att genomföra utredningen. Kommentar Sammanfattning av utredning om dövteam: - skulle ge teckenspråkliga döva ökad delaktighet och självständighet i samhället samt rätt till kommunikation på sitt språk utan behov av tolk - skulle förbättra arbetsmiljön för teckenspråkstolkarna - minska ohälsan i målgruppen - liknande insatser som i angränsande landsting/regioner skulle kunna ges i Halland - kostnadsökning cirka tkr - uppdraget i utredningen var att redovisa ett kostnadsneutralt förslag. Det är i dagsläget omöjligt. Kommentar Konsekvenser av att en filial öppnas i norra Hallands inland: - ökad tillgänglighet i inlandet -minskad tillgänglighet i Falkenberg och Varberg, dit patienterna idag vänder sig - alla behov kan inte tillgodoses vid en filial (ej komplett utrustning) - kostnadsökning cirka 75 tkr per år (lokal utrustning och resor) Verksamhetens bedömning är att det i nuläget inte är genomförbart att öppna en filial. 23

24 Inom habiliteringen ansvara för att i samverkan med Driftnämnden Psykiatri fortsätta arbetet med tydliggörande av gränssnitt. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att genomföra utvecklingsarbete i samverkan med psykiatrin med syftet att tydliggöra gränssnitt och underlätta vårdprocessen. Kommentar Utvecklingsarbete mellan habiliteringen och psykiatrin har resulterat i ett förslag att en gemensam enhet för barn med autismspektrumstörning ska bildas. I nästa skede kommer ett underlag för utformning av en sådan enhet att tas fram. Ha fortsatt ansvar för uppdraget kring tillgänglighet i avvaktan på eventuellt nytt beslut utifrån kommande förstudie. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att säkerställa fortsatt hantering av aktuellt uppdrag. Mål: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Medverka i och driva införandet av nya e-hälsotjänster samt vidta de verksamhetsåtgärder som krävs för att utveckla detta i syfte att stärka patienternas delaktighet. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens mål att införa integrerad tidbokning via Mina vårdkontakter för ungdomsmottagningen. Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att säkerställa utveckling av e- Hälsotjänster inom förvaltningen. Kommentar Uppdraget genomförs genom köp från Hallands sjukhus av kommunikatör, med särskild kompetens inom området tillgänglighet. Kommentar Ungdomsmottagningen har startat upp processen att införa webbtidbok på ungdomsmottagningen i Falkenberg. Samtliga verksamheter inom Hälsa och funktionsstöd lever upp till regionens mål när det gäller användning av Mina vårdkontakter. Inom samtliga verksamheter finns en plan för ökad användning av Mina vårdkontakter så snart teknik och koppling till VAS finns. 24

25 HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att fortsatt utveckla delaktighet i verksamheterna mot att möta människor utifrån perspektiven delaktighet, inflytande och mångfald. Prioriterade grupper är ungdomar och personer med funktionsnedsättningar. Habiliteringen och flera verksamheter inom kommunikation arbetar med habiliteringsplanering för att öka den enskildes delaktighet. Habiliteringen och kommunikation deltar i nationellt arbete för utveckling inom området delaktighet. Brukarråd och förslagslådor är andra exempel på åtgärder för att öka den enskildes delaktighet. Kvinnohälsovården och ungdomsmottagningar arbetar med fortsatt utveckling av Mina vårdkontakter, tillgänglighet via TeleQ samt öppettider anpassade efter patienternas behov. Förbered verksamheten för och bidra till ett friare val av hjälpmedel. HSS uppdrag genomförs genom Driftnämndens uppdrag till förvaltningschefen att bidra med kompetens i projektet samt säkerställa att verksamheterna anpassas till ett friare val av hjälpmedel. Kommentar Berörda chefer har deltagit i projektet som har tagit fram förslag till en modell för ett införande. Arbetsgrupp med medarbetare har bidragit till modellen. Brukarorganisationerna har hållits informerade om projektet. 25