Den svenska hyresgästen

Transkript

1 Den svenska hyresgästen

2 Vanor, attityder & synen Det är dags att ifrågasätta hyresrättens roll på den svenska bostadsmarknaden idag och i framtiden. Ombildandet till bostadsrätter ökar i snabb takt och mycket tyder på att den allmänna synen på bostaden under de senaste decennierna har ändrats från mitt hem är min borg till mitt hem är min kassako. Hyresrätten som produkt står hotad och det är hög tid att utveckla den om den ska finnas kvar. Hyresrätten är både den dyraste formen av boende och den minst lönsamma sortens bostad att nyproducera. Paradoxalt finns det, framförallt i tillväxtområden, samtidigt ett skriande behov av just hyresrätter på marknaden. Hyresrätten är ett unikt boendealternativ med hög tillgänglighet som möjliggör den flexibilitet och rörlighet som dagens förändringsbenägna individualister kräver. Systemet måste ses över och fastighetsföretagare måste lära känna sina kunder. Genom att studera hyresgästernas vanor, attityder och syn på framtiden blir det lättare att fatta välgrundade strategiska beslut. Den svenska hyresgästen

3 på framtiden I Den Svenska Hyresgästen analyseras rikstäckande statistiska data från SOM-institutet på Göteborgs universitet. Undersökningen avser att beskriva hyresgäster mellan år som bor i Sverige oavsett födelseland. I många fall handlar fastighetsbranschens marknadsanalyser främst om att kartlägga och beskriva faktorer som sysselsättning, inkomst och bestånd, som direkt påverkar utbud och efterfrågan på hyresmarknaden. I denna skrift försöker vi istället att krypa under skinnet på den svenska hyresgästen för att undersöka hur hon väljer att bo, arbeta, konsumera och leva sitt liv idag och vad hon tänker om framtiden. Det handlar med andra ord om vanor, värderingar och attityder som på längre sikt kommer att få avgörande konsekvenser för hyresrätten och fastighetsmarknaden. Innehåll Inledning sid 2 Hyresgästen sid 4 Ålder sid 6 Familj & sociala nätverk sid 10 Utbildning sid 12 Grupptillhörighet sid 14 Samhällsengagemang sid 16 Livsstil & kultur sid 18 Förändringsbenägenhet sid 20 På bostadsmarknaden sid 22 Framtidssyn sid 26 Sammanfattning sid 28 Och nu då? sid 30 Den svenska hyresgästen

4 Hyresgästen Omkring var fjärde svensk bor idag i en hyresrättslägenhet. Det gör det till den näst vanligaste boendeformen i landet. Totalt sett är det vanligast att man bor i en villa eller radhus som någon i hushållet äger, vilket stämmer in på omkring 60 procent av befolkningen. Hittills är det i Sverige bara drygt 10 procent som bor i en bostadsrättslägenhet. 26 procent bor i hyresrätt, 61 procent i villa eller radhus och 13 procent i bostadsrätt. Här är det givetvis stora regionala skillnader. På landsbygden bor människor nästan uteslutande i egnahem medan hyresrätten tvärtom är den vanligaste boendeformen i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö följt av bostadsrätten. Trots detta är det endast 25 procent av Sveriges hyresgäster som bor i en storstad. De flesta (56 procent) bor i stad eller större tätort medan omkring 20 procent bor i en mindre tätort eller på landsbygden. Den svenska hyresgästen

5 Typ av boendeform på olika sorters bostadsorter i Sverige (procent) Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Storstad Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Antal svar: Egnahem:1887, Hyresrätt:791, Bostadsrätt:409 Den svenska hyresgästen

6 Ålder Varannan hyresgäst befinner sig i åldersspannet år som här kallas I karriären. Detta är en fas i livet som kännetecknas av social etablering. Om man ser till befolkningen som helhet så utgör denna grupp lite drygt en tredjedel vilket är betydligt färre än bland hyresgästerna. Den åldersgrupp som i viss mån är underrepresenterad bland hyresgästerna är de som befinner sig i åldersspannet år. De som här kallas Mitt i livet utgör 18 procent av hyresgästerna medan de utgör nära 30 procent av samtliga. Även om andelen Seniorer (60-85 år) ligger något under genomsnittet bland hyresgästerna är det en förhållandevis liten skillnad och när det gäller andelen Ungdomar år så ser hyresgästen precis ut som befolkningen som helhet. Hälften av hyresgästerna är mellan år, den åldersgrupp som kallas I karriären. Den svenska hyresgästen

7 Åldersstruktur i olika boendeformer i Sverige, år (procent) Egnahem Hyresgäst Bostadsrätt Samtliga Ungdom (15-19 år) I karriären (20-45 år) Mitt i livet (46-59 år) Senior (60-85 år) Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Kommentar: De svarande består av ett slumpmässigt urval av boende i Sverige i åldern år. n=3213 Den svenska hyresgästen

8 Fortsättning... Som tidigare redovisats bor sex av tio svenskar i villa eller radhus som någon i hushållet äger. Men detta förhållande varierar stort beroende på bland annat ålder och var i landet man bor. Upp till 19 års ålder bor de flesta unga fortfarande hos sina föräldrar. Därefter sjunker andelen egnahemsboende drastiskt i åldersgruppen år för att sedan börja klättra uppåt igen. I åldern år ligger andelen egnahemsboende på topp, omkring 70 procent, för att därefter dala bland de äldre åldersgrupperna. Lite förenklat kan man säga att boendet i hyresrätt motsvarar denna utveckling fast spegelvänt. Boendet i bostadsrätt visar dock ingen direkt koppling till ålder. Drygt unga, födda i början av talet, kommer att vilja flytta hemifrån de närmsta åren. Samma mönster återfinns oavsett om man bor i storstad eller på landsbygd, men dimensionerna är helt olika. Störst andel egnahemsboende är det förstås på landsbygden och lägst i storstaden. På den rena landsbygden går andelen egnahemsboende aldrig under 80 procent oavsett åldersgrupp. I storstad når den aldrig upp till 40 procent och ligger som lägst runt 10 procent. Den svenska hyresgästen

9 Boendeform i olika åldrar i Sverige (procent) Egnahem Hyresrätt Bostadsrätt år år år år år år år år Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Den svenska hyresgästen

10 Familj & sociala nätverk Det är stor skillnad på familjestrukturen i olika boendeformer. Bland hyresgästerna är det hälften så många som är gifta eller i partnerskap jämfört med allmänheten. Samtidigt är det nästan tre gånger så många ensamstående som det är bland de som bor i egnahem. Om man jämför hyresgästerna med de som bor i bostadsrätt är skillnaderna betydligt mindre. Men det är fortfarande klart fler ensamstående bland hyresgästerna. Totalt sett är det omkring hälften av hyresgästerna som är gifta eller samboende och en dryg fjärdedel har barn i hushållet. Det är klart färre barnhushåll än bland egnahemsboende men något fler än bland de som bor i bostadsrätt. Hyresgäster umgås mer med vänner än andra medan egnahemsboende umgås något mer med sina grannar. De som bor i bostadsrätt umgås minst med sina grannar. Att familjestrukturen ser ut så här hänger förstås samman med åldersstrukturen bland de boende, men också med att de olika boendeformerna i stor utsträckning nyttjas i olika livssituationer. Skillnaderna dämpas men består ändå om man enbart jämför val av boendetyp inom åldersgruppen år. 10 Den svenska hyresgästen

11 Familjestruktur i olika boendeformer i Sverige, år (procent) Egnahem Hyresgäst Bostadsrätt Samtliga Ensamstående Sambo Gift/partnerskap Änka/Änkling Barn i hushållet Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Den svenska hyresgästen 11

12 Utbildning Det finns ett intressant samband mellan ålder, boendeform och utbildning. Om man ser till utbildningsnivån rakt av så är det högst andel högutbildade bland de som bor i bostadsrätt och lägst andel högutbildade bland hyresgästerna. Detta är dock en förenklad bild. Lägger man in ålder i ekvationen visar det sig att de som bor i bostadsrätt visserligen fortfarande är mest högutbildade oavsett ålder, men det visar sig också att unga hyresgäster har klart högre andel med universitetsutbildning än genomsnittet. för samtliga boendeformer. Med stigande ålder jämnas skillnaderna ut. Högutbildade är mer kulturellt och politiskt aktiva än genomsnittet, har generellt sett högre inkomst och litar mer på sina medmänni-skor. Trots att de arbetar mer övertid än andra prioriterar de fritiden högre än arbetet och är överlag mer nöjda med det liv de lever. 12 Den svenska hyresgästen

13 Andel med universitetsutbildning i olika åldrar i olika boendeformer (procent) år år år år Bostadsrätt Egnahem Samtliga Hyresgäst Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Den svenska hyresgästen 13

14 Grupptillhörighet Hyresrätten spelar en mycket viktig roll i Sveriges storstäder. Drygt 64 procent av alla studerande bor i hyresrätt. Dessutom hyr drygt 30 procent av alla akademiker, tjänstemän och företagare i storstäderna hyr en lägenhet. Förruom detta är det dubbelt så stor andel av alla arbetare (67 procent) och pensionärer (48 procent) som bor i hyresrätt i storstadsområdena jämfört med hur det ser ut i landet som helhet. Om man ser till hela landet så är det 40 procent av studenterna, 33 procent av de som bor i arbetarhem, 25 procent av pensionärerna och omkring 20 procent av alla landets akademiker och företagare som bor i hyresrätt. Omkring hälften av Sveriges arbetslösa bor i hyresrätt medan 40 procent bor i egnahem. Hyresgäster i procent: 91% har mobiltelefon 86% har fast telefon 62% har bil 61% har bredband 55% har mer än en TV-apparat 15% har fritidshus 12% har storbilds- TV/hemmabio 8% har fritidsbåt 14 Den svenska hyresgästen

15 Andel som bor i hyresrätt i olika grupper i Stockholm/Göteborg/Malmö jämfört med Sverige som helhet, år (procent) Storstad Hela Sverige 10 0 Studenter Akademiker/ högre tjänstemän Företagare Tjänstemän Arbetare Ålderspensionär Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Den svenska hyresgästen 15

16 Samhällsengagemang Hyresgäster är något mindre intresserade av politik än genomsnittet. Detta visar sig i såväl röstdeltagande, förtroende för politiker och det allmänna intresset för politik. Men dessa skillnader är förhållandevis små. Större skillnad finner man om man ser till i vilken utsträckning och var man väljer att ta del av nyheter. Hyresgästerna är inte alls lika fast i vanan att en morgontidning ligger och väntar lagom till frukosten. Däremot har hyresgästerna tagit till sig de nya medieformat som vuxit fram under de senaste tio åren som gratistidningar och nyheter på Internet. Om man räknar ihop den totala nyhetskonsumtionen jämnar skillnaderna ut sig. Totalt 80 procent av hyresgästerna tar del av nyheter i någon form minst fem dagar i veckan mot genomsnittet på 85 procent. Endast 47 procent av hyresgästerna prenumererar på en morgontidning. Bland övriga är det närmare 80 procent som gör det. Däremot läser hyresgästerna mer gratistidningar och mer nyheter på Internet än genomsnittet. 16 Den svenska hyresgästen

17 Intresse för politik och nyheter i Sverige, år (procent) Egnahem Hyresgäst Bostadsrätt Samtliga 0 Politiskt intresserad Morgontidning Gratistidning Nyheter på Internet Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Kommentar: Med politiskt intresserad avses de som är mycket eller ganska intresserade. Medieformaten anger andelen som tar del av nyheter minst fem dagar i veckan via respektive kanal. Den svenska hyresgästen 17

18 Livsstil & kultur Den svenska hyresgästen har en aktiv livsstil och nyttjar i allmänhet det kulturutbud som finns tillgängligt. De som bor i bostadsrätt är dock generellt sett ytterligare något mer aktiva. Jämfört med egnahemsboende går hyresgästerna betydligt oftare på exempelvis bio och konserter, de går oftare på teater, läser mer böcker och de äter oftare ute på restaurang, går på pub eller äter snabbmat. En stor del av förklaringen till hyresgästernas vanor ligger förstås i det utbud som finns i större städer jämfört med landsbygden, men en del av förklaringen ligger också i hyresgästernas intressen, allmänna livsstil och inte minst deras ålderssammansättning. Detta bekräftas av den breda spridningen när det gäller kulturell smak bland hyresgästerna. Jämfört med samtliga boendeformer är det till exempel hyresgästerna som spelar mest dator-/tv-spel. Samtidigt är de mest benägna att teckna, måla eller skriva poesi. Hyresgäster är aktiva, de går oftare än genomsnittet på bio, konserter och teater, läser mer böcker och går gärna på puben. 18 Den svenska hyresgästen

19 Kultur och livsstil (procent) Egnahem Hyresrätt Bostadsrätt 0 Gått på restaurang/bar/pub Ätit snabbmat Gått på teater minst 4 ggr/år Gått på bio Besökt bibliotek Läst bok minst 1 g/vecka Tecknat/målat/skrivit poesi Spelat dator-/tv-spel Gått på pop-/rockkonsert 1 g/år Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Kommentar: Procentsatserna anger andelen som ägnar sig åt respektive aktivitet minst en gång i månaden där annat ej anges. Den svenska hyresgästen 19

20 Förändringsbenägenhet Hyresgäster är ett föränderligt släkte. Många som hyr sitt boende befinner sig i en fas i livet som kännetecknas av förändring och utveckling. Så mycket som en tredjedel av de svenska hyresgästerna har bott mindre än tio år på den ort där de bor idag vilket kan jämföras med en fjärdedel av de som bor i bostadsrätt. Bland de som bor i egnahem är det endast 13 procent som har flyttat till orten under de senaste tio åren vilket innebär att nära 80 procent består av en mer statisk befolkning. Bland hyresgästerna är det en på sex och bland bostadsrättsinnehavarna är det en på tio som har bott på orten mindre än tre år. Hyresgästerna är som regel inte lika konsumtionsstarka som egnahems- och bostadsrättsboende. Därför byter de inte bil och TV lika ofta. En stor andel av hyresgästerna befinner sig dock i en fas av social etablering i livet vilket resulterar i att de är mest benägna att byta bostad, bostadsort, arbetsgivare och partner. Att de också byter frisyr oftare än andra har troligtvis att göra med ålder. Bostadsrättsinnehavarna sticker ut på tre områden. De är något mer benägna att byta upp sig till en ny mobiltelefon, men framför allt är de mer benägna att byta partisympati och morgontidning vanor som enligt många studier ligger djupt rotade hos de flesta. Som grupp betraktat är de alltså mer mobila än andra när det gäller samhällsorientering. Hyresgäster byter bostad, ort, arbete och partner oftare än andra grupper. 20 Den svenska hyresgästen

21 Andel som har bytt olika saker minst en gång de senaste fem åren (procent) Egnahem Hyresrätt Bostadsrätt Mobiltelefon Bil TV Frisyr Bostad Arbetsgivare Partisympati Bostadsort Partner Morgontidning Källa: Nilsson, Åsa (2007) Svensk förnyelse i Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red) Det nya Sverige. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Den svenska hyresgästen 21

22 På bostadsmarknaden Det totala underlaget av hushåll med en riktigt god ekonomi i Sverige här definierat som en samlad årsinkomst på kronor eller mer uppgår till 17 procent. Det vill säga att en femtedel av de svarande i undersökningen säger sig bo i ett hushåll med den uppskattade inkomsten. I storstäderna är det en knapp fjärdedel av hushållen som har så god ekonomi. Sett till boendeform över hela landet är det en ungefär lika stor andel med god ekonomi bland egnahemsboende som bland bostadsrättsinnehavare (omkring 20 procent) medan andelen med god ekonomi är betydligt lägre bland hyresgästerna (6 procent). Om man ser hyresgästerna som den befintliga marknadsandelen och bostadsrättsinnehavarna som den potentiella marknaden så är båda dessa betydligt mer köpstarka i storstäderna. Bland hyresgästerna är det 8 procent som har en stark ekonomi och bland bostadsrättsinnehavarna är det 30 procent. Om man ser till de som bor i stad eller större tätort blir dessa siffror nästan halverade och ser man till de som bor på mindre tätort minskar andelen med stark ekonomi som bor i lägenhet ytterligare. I Sverige bor 8 procent av de som har en god ekonomi i hyresrätt och 16 procent i bostadsrätt. 40 procent av dem har bytt bostad någon gång under de senaste fem åren. 14 procent har bytt flera gånger. 22 Den svenska hyresgästen

23 Andel hushåll med en samlad årsinkomst över kr (procent) Sverige 17 % Mindre tätort 14 % Stad/större tätort 20 % Storstad 23 % Hyresrätt 3 % Bostadsrätt 9 % Hyresrätt 5 % Bostadsrätt 16 % Hyresrätt 8 % Bostadsrätt 30 % Den svenska hyresgästen 23

24 Fortsättning... En viktig marknadsfråga är om tillgången möter efterfrågan eller om det finns en obalans i systemet. Här finns det många sätt att mäta och det har knappast undgått någon att det finns ett stort underskott på hyreslägenheter i Sveriges tillväxtområden idag. En annan vinkel på frågan är dock mer attitydmässig, det vill säga hur nöjd man är med tillgången på bostäder i allmänhet. Här är förstås en avgörande fråga vilket förhållande man själv har till marknaden. Mest missnöjda är ungdomarna som hoppas på att få tag på en hyreslägenhet när de flyttar hemifrån medan de äldre, som redan har gjort sin bostadskarriär, är övervägande nöjda med tillgången på bostäder. Om man ser till hela befolkningen är det i dagsläget lika många som är nöjda som missnöjda med tillgången på bostäder (25 procent). Men om man istället frågar de som bor i storstäderna är det 14 procent som är nöjda och 43 procent som är missnöjda med tillgången på bostäder. Det är också tydligt att de som är minst nöjda med tillgången på bostäder är hyresgästerna. I storstäderna är det 13 procent av dem som är nöjda och hela 55 procent som är missnöjda. Anmärkningsvärt är att det också finns ett utbrett missnöje med den rådande bostadsmarknaden bland de som bor i bostadsrätt i storstäderna. Endast 12 procent av dem är nöjda med tillgången på bostäder och 43 procent är missnöjda vilket kan tyda på att investera i en bostadsrätt kanske inte var ett förstahandsval utan snarare det enda alternativet för många av dem. 24 Den svenska hyresgästen

25 Nöjd med tillgången på bostäder i olika grupper (procent) Mycket/ ganska nöjd Mycket/ ganska missnöjd -100 Samtliga Stad/större tätort Storstad Egnahem i storstad Hyresgäst i storstad Bostadsrätt i storstad Källa: Riks-SOM 2006 Kommentar: I frågan ingår även svarsalternativet varken nöjd eller missnöjd och ingen uppfattning med svarsfördelningen 30 procent respektive 20 procent bland samtliga. Den svenska hyresgästen 25

26 Framtidssyn Hyresgästen har en positiv syn på sig själv och sina utvecklingsmöjligheter i framtiden. I en jämförelse med människor som bor i egnahem och i bostadsrätt så är det något fler av hyresgästerna som anser att deras ekonomiska situation har förbättrats under det senaste året. Dessutom är det tillsammans med bostadsrättsboende hyresgästerna som främst tror att deras ekonomiska situation kommer att förbättras under det kommande året. Även ur ett mer långsiktigt perspektiv är det hyresgästerna som är mest positiva. Totalt sett är det 60 procent av dem som tror att deras livssituation kommer att vara något eller mycket bättre om 5-10 år vilket kan jämföras med det totala genomsnittet på 54 procent. Dessutom visar resultaten att det inte handlar om en allmän optimism. Hyresgästerna tror i lika stor utsträckning som genomsnittet att de flesta svenskars livssituation kommer att förbättras. Här handlar det således om en personlig optimism och en stark tilltro till sig själv. Det finns flera rimliga förklaringar till detta. En viktig sådan är att många hyresgäster är unga och företagsamma individer. Jämfört med egnahemsboende så är hyresgäster i större utsträckning människor som är på gång, som studerar och/eller är på väg in i karriären. Dessa har rimligtvis också en mer positiv syn på framtiden och framförallt har de en rad utvecklingsmöjligheter. 26 Den svenska hyresgästen

27 Synen på framtiden (procent) Egnahem Hyresgäst Bostadsrätt 0 Min ekonomiska situation har förbättrats under det senaste året Min ekonomiska situation kommer förbättras under det kommande året Min livssituation kommer att vara något eller mycket bättre om 5-10 år De flesta svenskars livssituation kommer att vara något eller mycket bättre om 5-10 år Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Den svenska hyresgästen 27

28 Den svenska hyresgästen Hyresrätten utgör idag en essentiell bas i det svenska boendebeståndet. Framförallt eftersom den erbjuder en väg in på bostadsmarknaden för den som inte vill eller har möjlighet att investera en stor kapitalinsats. Men hyresrätten utgör även en av de grundläggande faktorerna för tillväxt, nämligen rörlighet. Ett brett och varierat utbud av bostäder och en väl fungerande bostadsmarknad räknas som en av de viktigaste tillväxtpåverkande faktorerna. Med en allt större andel bostadsrätter istället för hyresrätter minskar möjligheterna att med lågt ekonomiskt risktagande prova på staden och detta i sig är ett hinder då man försöker locka nyföretagande och kompetent arbetskraft till en stad eller region eller då man vill få studenter att stanna kvar efter examen. Unga och företagsamma människor är med sin initiativkraft och positiva syn på framtiden en nödvändighet för tillväxt. Men dessa människor är rörliga och förändringsbenägna. För dem är det oftast ett för stort åtagande att genom ett köp låsa sig vid en plats och dessutom är det få unga som har en tillräckligt stark ekonomi för det. Ska hyresrätten överleva som upplåtelseform måste förutsättningarna förändras. Hyresrätten måste vara ett lönsamt alternativ. 28 Den svenska hyresgästen

29 - sammanfattningsvis Ska hyresrätten överleva som upplåtelseform måste förutsättningarna för fastighetsföretagande och nyproduktion förändras. Först och främst måste hyreslagstiftningen utformas så att hyran tillåts spegla hushållens uppfattning om vad bostaden är värd. Hyresrättens kvalitet och egenskaper måste få större påverkan på hyressättningen. Möjligheten för konsumenterna att avstå från en viss service eller välja tilläggstjänster i hyresförhållandet måste också bli större. Vill man som region, stad eller kommun skapa tillväxt och locka till sig kreativa, företagsamma och spännande människor måste man erbjuda en bostadsmarknad som kännetecknas av tillgänglighet och mångfald. Här spelar hyresrätten en av de givna huvudrollerna och det är hög tid att vända trenden. Den svenska hyresgästen 29

30 Och nu då? Den svenska hyresgästen är den första i en serie kortrapporter från Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen där vi sätter hyresrätten i fokus. Tanken med dessa rapporter är att du ska få kunskap som du kan ha nytta av i ditt företagande. Har du frågor kring rapporten, vill du fördjupa dig i ämnet eller vill du kanske få en presentation av undersökningen? Kontakta Rudolf Antoni, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionens utredare och författare till denna rapport. Telefon , E-post rudolf.antoni@gff.se Rapporten kan beställas via Fastighetsägarna GFR:s växel på eller laddas ned på Den svenska hyresgästen är den första i en serie kortrapporter från Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen där vi sätter hyresrätten i fokus. 30 Den svenska hyresgästen

31 Kontakta oss! > Fastighetsägarna Sverige tel , > Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen tel , > Fastighetsägarna Mellansverige tel , > Fastighetsägarna Norr tel , > Fastighetsägarna Norrbygden tel , > Fastighetsägarna Stockholm tel , > Fastighetsägarna Syd tel , > Fastighetsägarna Öst tel , Fakta om SOM-undersökningen SOM-institutet är centrum för den undersökningsoch seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet. Grunden i verksamheten är den nationella Riks-SOM-undersökningen som har genomförts årligen sedan Sedan 1992 görs regionala årliga undersökningar i Västsverige och sedan 2001 görs detta även i Skåne. Undersökningarna genomförs som postenkäter med ett obundet slumpmässigt urval. Resultaten i denna rapport baseras på Riks-SOM som hösten 2006 omfattade totalt personer i åldrarna 15 till 85 år och hade en svarsfrekvens på 60 procent. Den årliga Riks-SOM-undersökningen rymmer frågor om bland annat politik, samhälle, medievanor, offentlig service, miljö och fritidsvanor. Huvudansvariga för Riks-SOM är professor Sören Holmberg och professor Lennart Weibull. För mer information om SOM-insitutet besök Den svenska hyresgästen 31

32 Fastighetsägarna är en intresse- och branschorganisation för privata fastighetsägare. Vi arbetar för att våra medlemmar ska kunna bedriva en effektiv och allmänt respekterad näringsverksamhet. Läs mer på Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Tryck: Tabergs Tryckeri AB, Taberg.