Förra gången. Förutsättningar 2: Olika modeller. Förutsättningar 3: Politiska beslut. Ekonomisk politik: Förutsättningar 1

Transkript

1 Förra gången Avslutade mikroundament ör utbudssidan Nominella trögheter i priser o löner Reala trögheter Arbetsmarknad Förhandlingsmodell (WS-PS) Fri konkurrens (oullständig inormation) Monopol med ackommoderande politik Akerlots Phillips-kurva (near-rational expectations) Hysteresis Ekonomisk politik: Förutsättningar 1 Komplext system Modeller används ör analyser och prognoser Modeller ger mycket olika resultat Ingen modell slår ut alla andra modeller Förväntningar Rules vs discretion Transparens Optimala regler Normer, ej bra med alltör aktiv politik Förutsättningar 2: Olika modeller Prognoser Prognosmodeller Stora nykeynesianska modeller Stokastiska dynamiska allmänna jämviktsmodeller VAR statistiska modeller Statistiska metoder Bedömningar Utvärderingar ota svåra att göra Förutsättningar 3: Politiska beslut Politikers beteende Politiker agerar i eget intresse ej i allmänintresse Partier konkurrerar Byråkratisk process ger trögheter Insidelag Störning Upptäckt Beslut Outside lag Åtgärd Eekt 1

2 Förutsättningar 4 Behov av regelverk Delegering kan ge eektivare politik (men kanske med mindre legitimitet) Regler Automatiska stabilisatorer (passiv regel) Aktiv regel Reaktion på chocker Penningpolitik med inlationsmål Fast växelkurs, EMU EU:s stabilitetspakt Utgitstak Förväntningar och ekonomisk politik Tidsinkonsistensproblemet Räkna ut optimal regel Lönsamt på kort sikt att avvika Ex. lygkapning Kapitalskatt Inlation Norm med bindning till regeln ger optimalt utall Problemet beror på aktörernas ramtidsörväntningar Förutsättningar 5 Optimala regler, vad är bäst? Kan ev. härledas rån ekonomisk modell Social välärdsunktion (ör samhället) Den optimala regeln beror på den speciika modellen Enkla regler Taylor-regler Slutsatser Komplext system Oullständiga kunskaper Osäkerhet om mekanismer Prognoser med stor osäkerhet (95-procentiga intervallen mycket stora) Man kan inte vara säker på att stabiliseringspolitik örbättrar (jm. med 90-talskrisen, EMU-rågan, etc) Jm med vårt tidigare resonemang om chocker, t.ex. i BNPs komponenter 2

3 Tidsinkonsistensproblemet Phillips-kurvan Se Torsten Perssons artikel Modellen i+ ( s s) = g eterrågan ( s s) = ( i i ) u Phillips-kurva u = 0 utbudschock M = i i v s s * 2 * 2 ( ) ( ) målunktion I jämvikt i= ( g+ i )/2 s= s + ( g i )/2 3

4 Substituera in jämvikten i M Trovärdig inlation M = (( g+ i )/2 i ) v( s + ( g i )/2 s ) M Sätt = 0 g * 2 * 2 g v i v i v s s * * (1 + ) / 2 + (1 ) / 2 = ( + ( )) i = g = iˆ ˆ * * i ( i v( s s)) = + Dvs. inlationsmålet inte trovärdigt Ju större vikt vid sysselsättningen, desto större anledning till misstro Hur nå bättre utall? Normer som ger bindning Inlationsmål Konservativ centralbanksche Lön beroende på inlationsavvikelser Stabilitetspakt med böter Utgitstak Stabiliseringspolitik och målkonlikter Eterrågechocker => ingen målkonlikt Utbudschocker => målkonlikt Utbudschock => staglation Räntan höjs => inlationen aller men Y aller ytterligare Se Apel o Viotti samt Heikensten o Vredin 4

5 Penningpolitik - disposition Diskretionär penningpolitik i IS/LM modellen Grundläggande om pengar och penningpolitik Penningpolitik som regel Optimal politik nominella räntan =0 Friedmans regel => optimal inlationstakt Optimal inlationstakt? Mål ör penningpolitiken Inlationsmål Nominellt BNP-mål Fast växelkurs EMU Instrument, medel Fast eller rörlig växelkurs i IS/LM Fast växelkurs och expansiv inanspolitik Penningpolitiken impotent Finanspolitiken potent Rörlig växelkurs och expansiv inanspolitik Penningpolitiken potent Finanspolitiken impotent Grundläggande om pengar och penningpolitik 1 Pengars unktioner Värdeenhet Bytesmedel Värdebevarare Ger intäkter Kostnad: räntan Friedman-regeln MB av pengar är minskade transaktionskostnader, m m Nominell ränta 2 procent => man väljer viss transaktionskassa med hänsyn till 2 procent Nominell ränta 3 procent => man väljer lite mindre transaktionskassor Bara nominell ränta = 0 procent är optimal etersom kostnaden ör att producera pengar är nära noll Optimal inlationstakt = minus realräntan 5

6 Vad är optimal inlationstakt? Delation enligt Friedman-regeln Varör är delation inte bra? Lönesänkningar svåra Svårt med negativ nominell ränta Låg inlation & låg varians i inlation och i relativprisörändringar Inormationskostnader Konsensus: låg och stabil inlation Modern penningpolitik med inlationsmål Penningpolitiken har låg inlation som mål Instrumentet är den korta nominella räntan Anpassningsmekanismen går via en örändring av policy-räntan, reporäntan Förändring i reporäntan påverkar korta nominella räntor + örväntad inlation (dvs. ramtida örväntade korta räntor långräntor) Därmed påverkas eterrågan och senare priserna Vilken är målvariabeln? Konsumentprisindex BNP-delatorn UND1X Inhemska priser Importerad inlation Index med trögrörliga priser Bredare index? Penningpolitiska instrument Öppna marknadsoperationer Köp och örsäljning av obligationer Påverkar M Kassareservkrav Räntor Lån i RB Repor (se Mitlid och Westerlund) 6