Litteratur. Ekonomisk politik. Förutsättningar 1. Förutsättningar 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteratur. Ekonomisk politik. Förutsättningar 1. Förutsättningar 2"

Transkript

1 Ekonomisk politik Förutsättningar Förväntningar, tidskonsistens Penningpolitik Finanspolitik Samordning av penning- och finanspolitik (eventuellt Förutsättningar Ch 24 Torsten Persson Historik Tidsinkonsistens Braunerhjelm Penningpolitik Ch 25 KO ch Inflationsrapporten Mitlid, Westerlund Apel, Viotti Heikensten, Vredin Litteratur Finanspolitik Ch 26, Kompendium Statsskuldspolitiken SOU 1997:66 Finanspolitiska regler Automatiska stabilisatorer Strukturella underskott Konjunkturella underskott Regler i praktiken SOU 2002:16 Litteratur Assarsson Borg Häggström, Kinnvall Jonung Förutsättningar 1 Komplext system Modeller ger mycket olika resultat Ingen modell slår ut alla andra modeller Förväntningar Rules vs discretion Transparens Optimala regler Normer, ej bra med alltför aktiv politik Förutsättningar 2 Politikers beteende Politiker agerar i eget intresse ej i allmänintresse Partier konkurrerar Byråkratisk process ger trögheter Insidelag Störning Upptäckt Beslut Outside lag Åtgärd Effekt 1

2 Förutsättningar 3 Behov av regelverk Delegering kan ge effektivare politik (men kanske med mindre legitimitet Regler Automatiska stabilisatorer (passiv regel Aktiv regel Reaktion på chocker Penningpolitik med inflationsmål Fast växelkurs, EMU EU:s stabilitetspakt Utgiftstak Förutsättningar 4 Optimala regler Kan härledas från ekonomisk modell Social välfärdsfunktion Den optimala regeln beror på den specifika modellen Enkla regler Taylor-regler Förutsättningar 5 Prognoser Prognosmodeller Stora nykeynesianska modeller Stokastiska dynamiska allmänna jämviktsmodeller VAR statistiska modeller Statistiska metoder Bedömningar Utvärderingar Förutsättningar 6 Slutsatser Komplext system Ofullständiga kunskaper Osäkerhet om mekanismer Prognoser med stor osäkerhet (95-procentiga intervallen mycket stora Man kan inte vara säker på att stabiliseringspolitik förbättrar (jmf. med 90-talskrisen, EMU-frågan, etc Jmf med vårt tidigare resonemang om chocker, t.ex. i BNPs komponenter 2

3 Ekonomisk politik i IS/LM modellen Växelkursregim Fast växelkurs => finanspolitik (ERM, EMU Rörlig växelkurs => penningpolitik Förväntningar och ekonomisk politik Tidsinkonsistensproblemet Räkna ut optimal regel Lönsamt på kort sikt att avvika Ex. flygkapning Kapitalskatt Inflation Norm med bindning till regeln ger optimalt utfall Problemet beror på aktörernas framtidsförväntningar Exempel med Phillips-kurva Torsten Perssons artikel i+ ( s s = g f ( s s = ( i i u u = 0 Modellen M = ( i i v( s s * 2 * 2 3

4 I jämvikt f i= ( g+ i /2 f s= s + ( g i /2 Substituera in jämvikten i M Trovärdig inflation f M = (( g+ i /2 i v( s + ( g i /2 s M Sätt = 0 g * 2 f * 2 g v i v i v s s * * (1 + / 2 + f (1 / 2 = ( + ( f i = g = iˆ ˆ * * i ( i v( s s = + Dvs. inflationsmålet inte trovärdigt Ju större vikt vid sysselsättningen, desto större anledning till misstro 4

5 Bara oväntad politik ger effekt på Y Man kan inte välja mellan sysselsättning och inflation Hur lång tid tar det att anpassa sig till lång sikt? På lång sikt inget utbytesförhållande Hur nå bättre utfall? Normer som ger bindning Inflationsmål Konservativ centralbankschef Lön beroende på inflationsavvikelser Stabilitetspakt med böter Utgiftstak Stabiliseringspolitik och målkonflikter Efterfrågechocker => ingen målkonflikt Utbudschocker => målkonflikt Utbudschock => stagflation Räntan höjs => inflationen faller men Y faller ytterligare Se Apel o Viotti samt Heikensten o Vredin Penningpolitik Diskretionär penningpolitik i IS/LM modellen Grundläggande om pengar och penningpolitik Penningpolitik som regel Optimal politik nominella räntan =0 Friedmans regel => optimal inflationstakt Optimal inflationstakt? Mål för penningpolitiken Inflationsmål Nominellt BNP-mål Fast växelkurs EMU Instrument, medel 5

6 Diskretionär politik i IS/LM modellen M YL ( i P = Fast eller rörlig växelkurs Fast växelkurs och expansiv finanspolitik Penningpolitiken impotent Finanspolitiken potent Rörlig växelkurs och expansiv finanspolitik Penningpolitiken potent Finanspolitiken impotent Visa i diagram Grundläggande om pengar och penningpolitik 1 Pengars funktioner Värdeenhet Bytesmedel Värdebevarare Ger intäkter Kostnad: räntan 6

7 Grundläggande om pengar och penningpolitik 2 Penningpolitiken som regel Vi såg: fast eller rörlig växelkurs Enkel regel Logaritmerat: M = (1 + g M + ε t t 1 M m = m + g+ ε t t 1 m Friedman-regeln MB av pengar är minskade transaktionskostnader, m m Nominell ränta 2 procent => man väljer viss transaktionskassa med hänsyn till 2 procent Nominell ränta 3 procent => man väljer lite mindre transaktionskassor Bara nominell ränta = 0 procent är optimal eftersom kostnaden för att producera pengar är nära noll Optimal inflationstakt = minus realräntan Vad är optimal inflationstakt? Deflation enligt Friedman-regeln Varför är deflation inte bra? Lönesänkningar svåra Svårt med negativ nominell ränta Konsensus: låg och stabil inflation Penningpolitiska mål Fast växelkurs Walters problem Rörlig växelkurs Tillväxttakt i penningmängden Jämviktsränta (Friedman-regeln Inflationsmål Man bör välja sådant mål som går att påverka 7

8 Penningpolitiska instrument Öppna marknadsoperationer Köp och försäljning av obligationer Påverkar M Kassareservkrav Räntor Lån i RB Repor (se Mitlid och Westerlund Traditionell IS/LM Penningutbudet bestämmer prisnivå och inflation Penningutbudet är centralbankens instrument Anpassningen till långsiktig jämvikt sker genom en trög anpassning i prisnivån som sänker real penningmängd och höjer räntan Penningpolitik i den öppna ekonomin Overshooting Trögrörliga priser Temporär förändring => förväntningar oförändrade Permanent förändring => förväntningar ändras => overshooting Med inflationsmål Penningpolitiken har låg inflation som mål Instrumentet är den nominella räntan Anpassningsmekanismen går via en förändring av policy-räntan, reporäntan Förändring i reporäntan påverkar korta nominella räntor + förväntad inflation (dvs. framtida förväntade korta räntor långräntor 8

9 Vilken är målvariabeln Konsumentprisindex BNP-deflatorn Kärninflationen UND1X Bredare index? Målfunktion för centralbanken L= ( Y Y + v( π π 2 T 2 e Indifferenskurvor W = 1 ( Y Ye W π α + Phillips-kurva W A π = W A A Antag = 0 A V=1 V>1 V<1 π = π 1 + α( Y Y e 9

10 Phillips-kurvor Upplägg med inflationsmål CB vet att lönesättningen beror på laggad inflation (adaptivt förväntad inflation Givet inflationsförväntningarna väljer CB Y genom att bestämma räntan Givet förväntad inflation och Y bestäms löner och priser Exempel T I B är π = π =2 och Y = Y e I A är förväntad inflation 4% D är bättre än A, varför centralbanken bör höja räntan så att man sänker inflationen till 3% till priset av lägre Y Så länge Y = A θr L= ( Y Y + ( π π 2 T 2 e π = π 1 + ( Y Y e 10

11 Härledning av penningpolitiska regeln MR med algebra För v=1 Centralbanken väljer Y (genom att bestämma räntan Bestäm optimala policy-regeln för v=1 L = T 2( Y Ye + 2( π + 1 ( Y Ye π = 0 Y T ( Y Y + ( π + ( Y Y π = 0 e 1 e T ( Y Y = ( π π e 11

12 Invers relation mellan och Y Man måste sänka Y för att kunna sänka π i samma takt En medelväg där Y och vägs in lika Tolkning π π Generell reaktionsfunktion L= ( Y Y + v( π π T ( Y Y = α v( π π e 2 T 2 e L = T ( Y Ye + αv( π + 1 α( Y Ye π = 0 Y Tolkning Optimal regel för v<1, inflationsavert Ju större α,dvs stor priskänslighet (liten priströghet, desto flackare MR-regel Ju större v, dvs. stor aversion mot inflation, desto flackare MR-regel 12

13 Optimal regel för α > 1 Tolkning α >1innebär att inflationen är känsligare för förändring i produktionsgapet Om v =1 kommer Y att ändras mer och då blir MR-kurvan flackare Taylor-regel Beskrivning av centralbankens beteende T r r = 0.5( π π + 0.5( Y Y t s t e Ye = A θrs Koefficienterna beror på Lutningen på Phillips-kurvan Aversionen mot inflationen Räntekänsligheten i ekonomin (på IS-kurvan Svårt tolka parametrar i Taylor-regel 13

14 Tre chocker exempel på penningpolitik med inflationsmål Inflationschock Efterfrågechock Temporär Permanent Utbudschock 14

15 Utbudschock Trögheter i den penningpolitiska transmissionsmekanismen Y = t 1 A θ + rt π = π + α( Y Y t+ 2 t+ 1 t+ 1 e L= ( Y Y + v( π π 2 T 2 t e t Anpassning Utbudschock i period t => priset ändras i period t+1 Utbudschocken observeras i period t och CB vet att Y kan bestämmas i period t+1 Man räknar då med förväntad inflation i period t+1, dvs. 0 procent och bör utgå från en prognos på inflationen i t+1 Då är C den optimala jämvikten på kort sikt ' ' CB sätter ( rt, Y t + 1 I period t+2 ökar inflationen pga produktionsgapet och även förväntad inflation => ny optimal ränta Ny jämvikt erhålles i Z 15

16 Taylor-regel Beskrivning av centralbankens beteende r r = µ ( π π + µ ( Y Y T t s 1 t 2 e Tidskonsistensproblemet T Antag Y > Y e Inflationsbias (ej trovärdigt jmf m Persson Ye = A θrs Koefficienterna beror på Lutningen på Phillips-kurvan Aversionen mot inflationen Räntekänsligheten i ekonomin (på IS-kurvan Svårt tolka parametrar i Taylor-regel Diskussion A är bäst men ej möjlig Vid 2% förväntad inflation är D bäst, men ej möjlig p.g.a. positivt produktionsgap => inflationen stiger till 3% => successivt ökad inflation så länge produktionsgapet är positivt Den enda punkten som är i jämvikt med konstant inflation är B, men då är förväntad inflation 4% I B inga incitament för CB att ändra räntan C är bättre än B tidsinkonsistent politik 16

17 Svårigheter Penningpolitik i Sverige Kort ränta bestäms av CB Lång realränta påverkar efterfrågan Lång ränta en funktion av förväntade framtida korträntor Trovärdighet => förväntad inflation nära målet => ränteändring påverkar realräntan => efterfrågan påverkas Nominellt ankare Fast växelkurs till valuta med låg inflation Band till ECUn Problem med trovärdigheten Stora valutarörelser EMU, mindre problem med trovärdighet Rörlig växelkurs med inflationsmål Val av inflationsmål Nuvarande penningpolitiken Riksbankslagen upprätthålla fast penningvärde Direktionen bestämmer inflationsmålet 2 procents inflation i KPI +/- 1 procentenhet Direktionen 6 ledamöter, ordf utslagsröst Sammanträder 8 ggr, varav 4 med inflationsrapport Prognoser Transmissionsmekanismen => prognos på UND1X är underlag för beslut Tar ca 2 år (1-3 år för PP att få ordentlig effekt; jmf med priströgheterna Riksbanken bestämmer repo-räntan (se Mitlid och Westerlund som i sin tur bestämmer korta räntor 17

18 Riksbankens organisation APP Prognosenhet Modellenhet Finansiell marknadsanalys Forskningsenhet Modeller för analys och prognos Strukturella modeller BASMOD, ALLV Tidsseriemodeller VAR Sektorsexperter med modeller Bedömningar ger tjänstemännens prognoser Räntebeslut av direktionen Prognoser och osäkerhet Modellprognos => osäkerhet kan beräknas Osäkerhet i felen (residualerna Osäkerhet i parametrarna Total osäkerhet stor => breda konfidensintervall (trattar i inflationsrapporten Prognoser från flera modeller ger bäst resultat enligt forskningen Betingade prognoser Konstant repo Implicita terminsräntor (marknadens förväntningar Obetingade prognoser => av Riksbanken förväntade framtida korträntor 18

19 Diskussion Vad är rätt inflationsmål? Hur ska inflation mätas? Vilken roll spelar UND1X? Är inflationsförväntningarna stabila? Har politiken fungerat bra? Model expectation Implicit forward rates Constant repo Prospera Finanspolitik - upplägg Budgetsaldo och statsskuldsutveckling Viktiga samband Faktisk utveckling Restriktioner på politiken Finanspolitikens effekter på efterfrågan Probleminventering Automatiska stabilisatorer Aktiv politik Vad säger modellerna? LCH/PIH för konsumtionen Tobins Q för investeringarna 19

20 Finanspolitik i IS/LM modellen Ändra skatt => disponibel inkomst Ändra offentliga utgifter Aggregerad efterfrågan ändras => konjunkturen påverkas Budgetsaldo och statsskuld Budgetsaldo som andel av BNP Offentliga sektorns skuld i reala termer Underskott Samband B B = rb + G T t t 1 t 1 t t B = (1 + r B + G T t t 1 t t B B G T = (1 + r + Y Y Y t t 1 t t t t t B Y B G T = (1 + r + Y Y Y Y t t 1 t 1 t t t t t 1 t Yt = 1+ g Y t 1 1+ r 1 + r g 1+ g B B G T = (1 + r g + Y Y Y t t 1 t t t t 1 t B B B G T = ( r g + Y Y Y Y t t 1 t 1 t t t t 1 t 1 t 20

21 Slutsatser Om statsskulden som andel av BNP ska minska: Antingen genom att g>r Och/eller: primära saldot positivt Avbetalning på statsskulden se Blanchard s Appendix 2 Räkneexempel Kan man inflatera bort statsskulden? Varför uppstår budgetunderskott? Prognosfel Låg- och högkonjunktur Strukturella underskott Stabiliseringspolitik Andra skäl Prognosfel Oförutsedda utgifter o inkomster Ej problematiska om de inte är systematiska Kan medföra att utgiftstaken spricker Jmf med EU och Tyskland 21

22 Konjunkturen Cykliskt underskott Strukturellt underskott Underskott = F( Y Y n Strukturella underskott Det som inte beror på konjunkturen eller slumpen Strukturella underskott => statsskulden ökar på ett ohållbart sätt Men vi vet: konjunktur beror på många olika saker som påverkar underskotten på olika sätt Stabiliseringspolitik Automatiska stabilisatorer Inkomster, skatter Utgifter, inkomstförsäkringar Aktiv politik Tendens till större underskott i lågkonjunktur och mindre överskott i högkonjunktur (bias Politisk cykel i inkomster och utgifter Behövs regler? Finanspolitik och efterfrågan Hur ser konsumtionsfunktionen ut? Keynesiansk Livscykelhypotesen Buffertsparande vid osäkerhet om inkomster Kombinationer Hur ser investeringsfunktionen ut? Bara Tobins Q? Accelerator Finanspolitik och trovärdighet Skatter och tidsinkonsistens Budgetkriser 22

23 Keynesiansk funktion och IS/LM eller pp med inflationsmål Visa i diagram Ricardiansk ekvivalens Utgör statsobligationer privat förmögenhet? Sänkt inkomstskatt nu innebär höjd skatt i framtiden Effekten på konsumtionen liten Tvåperiodersmodell Ricardiansk ekvivalens 1 G G1 = T1+ D1 G = T (1 + r D + D D 2 = 0 G2 T2 + = T + 1+ r 1+ r

24 Ricardiansk ekvivalens 2 Slutsatser C1 = Y1 T1 W1 C = Y T + (1 + r W W C2 Y2 T2 C1+ = Y1+ T1 1 + r (1 + r 1 r C2 Y2 G2 C1+ = Y1+ G1 1 + r (1 + r 1 r W1 = Y1 T1 C1 W 2 = 0 Hushållens konsumtion begränsas bara av statens resursförbrukning Om staten finansierar sin konsumtion med skatter eller lån påverkar inte hushållens konsumtion Beror på Inga arv W 2 = 0 Inga likviditetsrestriktioner Samma ränta för stat och privata Hur ser det ut i praktiken? Häggström o Kinnvall Tittar på korrelationen mellan statens sparkvot (=budgetsaldot och hushållens sparkvot Hög korrelation är stöd för RE Kausalitet: lågkonjunktur => större underskott => ökad arbetslöshet och större hushållssparande Strukturellt saldo 24

25 Tillfällig momsändring Assarsson i kompendiet Intertemporal substitution Sverige 1974 Tillfällig effekt Omfördelning av konsumtionen Finanspolitik och trovärdighet 1 Skatt på kapital Optimal skatt => optimal kapitalstock När investeringarna gjorda => bra med skatt Framtidsförväntningar => investeringarna blir för låga Lösning: normer som bestämmer optimala skatter Temporära eller permanenta skatteförändringar Inkomstskatt Spelar ingen roll för kortsiktiga hushåll Tillfällig kan påverka arbetsutbudet Moms Tillfällig ger störst effekt Arbetsgivareavgifter, löneskatter - Tillfällig ökar efterfrågan Finanspolitik och trovärdighet 2 Snabb ökning av underskott och skuld som efter 1990 Risk för konkurs Högre skatter ökar trovärdigheten och ger högre förväntad permanent inkomst => konsumtionen ökar (i motsats till i IS/LM modellen 25

26 Mer långsiktiga argument om skatter Tax smoothing Utjämna skatter => mindre välfärdsförluster Optimal beskattning Moms på olika varor o tjänster Påverkar fördelningen MPC högre för låginkomsttagare 26

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Reviderad 2014-04-29 Fredrik Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Inflationen i Sverige

Inflationen i Sverige Inflationen i Sverige Hur påverkar Sveriges låga inflation ekonomin- har Svensson rätt om Riksbankens politik? Handelshögskolan i Göteborg Institutionen för nationalekonomi och statistik Kandidatuppsats

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Sedan inflationsmålet infördes har den genomsnittliga inflationstakten varit låg och stabil, men också något lägre än inflationsmålet på procent. Detta har lett till en debatt

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år ANFÖRANDE DATUM: 2010-06-17 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: Danske Bank i Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Nationell stabiliseringspolitik

Nationell stabiliseringspolitik Nationell stabiliseringspolitik vid ett svenskt medlemskap i EMU AV ROBERT BOIJE OCH HOVICK SHAHNAZARIAN Författarna är verksamma på avdelningen för penningpolitik. I den ekonomiska litteraturen har det

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad. Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör

Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad. Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Underlag för ett anförande på ett seminarium arrangerat av FIM Kapitalförvaltning 12 maj, 2004

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Spaniens finanspolitik under 2000-talet

Spaniens finanspolitik under 2000-talet Spaniens finanspolitik under 2000-talet En makroekonomisk analys av finanspolitikens roll i skapandet av och under budgetkrisen Fiscal Policy in Spain During the 21st Century A macroeconomic analysis of

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009 Makroekonomi kompendium Rob Hart c Draft date 24 mars 2009 Förord Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2009. Det ska betraktas som provisoriskt

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson ANFÖRANDE DATUM: 2010-05-04 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål erfarenheter från 20 länder

Penningpolitik med inflationsmål erfarenheter från 20 länder Penningpolitik med inflationsmål erfarenheter från 20 länder AV CLAES BERG Claes Berg är rådgivare till riksbankschefen. Jag är tacksam för synpunkter från Mikael Apel, Kerstin Mitlid, Stefan Palmqvist,

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Momentplanering: Samhällsekonomi

Momentplanering: Samhällsekonomi Momentplanering: Samhällsekonomi Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa

Läs mer

Penningpolitiken och arbetsmarknaden

Penningpolitiken och arbetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2006-05-12 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson LO Västmanland, Västerås SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING

Läs mer

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Sveriges Rikes Ständers Bank -talet Affärsbanker bildas 9 Monopol på sedelutgivning Stockholms universitet -- Lars E.O. Svensson Palmstruch

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Riksbankens och penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Penningpolitik och arbetslöshet

Penningpolitik och arbetslöshet Penningpolitik och arbetslöshet AV VILLY BERGSTRÖM OCH ROBERT BOIJE Villy Bergström är docent i nationalekonomi och vice riksbankschef. Robert Boije är fil. dr i nationalekonomi och rådgivare på avdelningen

Läs mer

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind De senaste årens penningpolitik leaning against the wind LARS E O SVENSSON är affilierad professor vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var vice riksbankschef

Läs mer

MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp

MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp Makroekonomisk teori och politik: Kurs 730G78: Ht-2012 MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp REVIDERAD 2012 08 31 Kursens struktur är ett resultat av studenternas konstruktiva och övervägande positiva

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Sysselsättningen: samspel. Om att stabilisera svängningar. Lena westerlund

Sysselsättningen: samspel. Om att stabilisera svängningar. Lena westerlund Sysselsättningen: samspel Om att stabilisera svängningar Lena westerlund Lena Westerlund arbetar som LO-ekonom. Hon har examen i internationell ekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson ANFÖRANDE DATUM: 13-1-1 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: LO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel + 8 787 Fax + 8 1 5 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Penning- och valutapolitik 2011:2

Penning- och valutapolitik 2011:2 Penning- och valutapolitik 2011:2 s v e r i g e s r i k s b a n k Penning- och valutapolitik webbtidskrift utgiven av sveriges riksbank 2011:2 1 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK utges av Sveriges riksbank och

Läs mer

Låg inflation trots stigande tillgångspriser

Låg inflation trots stigande tillgångspriser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Christofer Gustafsson Niklas Madison Handledare: Christian Nilsson HT 2007 Låg inflation trots stigande tillgångspriser

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Expansiv finanspolitik av min administration tillsammans med expansiv penningpolitik av Centralbanken har lindrat effekterna av dagens lågkonjunktur. president George Bush, tal till nationen 2008. Grundkurs

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer