Litteratur. Ekonomisk politik. Förutsättningar 1. Förutsättningar 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteratur. Ekonomisk politik. Förutsättningar 1. Förutsättningar 2"

Transkript

1 Ekonomisk politik Förutsättningar Förväntningar, tidskonsistens Penningpolitik Finanspolitik Samordning av penning- och finanspolitik (eventuellt Förutsättningar Ch 24 Torsten Persson Historik Tidsinkonsistens Braunerhjelm Penningpolitik Ch 25 KO ch Inflationsrapporten Mitlid, Westerlund Apel, Viotti Heikensten, Vredin Litteratur Finanspolitik Ch 26, Kompendium Statsskuldspolitiken SOU 1997:66 Finanspolitiska regler Automatiska stabilisatorer Strukturella underskott Konjunkturella underskott Regler i praktiken SOU 2002:16 Litteratur Assarsson Borg Häggström, Kinnvall Jonung Förutsättningar 1 Komplext system Modeller ger mycket olika resultat Ingen modell slår ut alla andra modeller Förväntningar Rules vs discretion Transparens Optimala regler Normer, ej bra med alltför aktiv politik Förutsättningar 2 Politikers beteende Politiker agerar i eget intresse ej i allmänintresse Partier konkurrerar Byråkratisk process ger trögheter Insidelag Störning Upptäckt Beslut Outside lag Åtgärd Effekt 1

2 Förutsättningar 3 Behov av regelverk Delegering kan ge effektivare politik (men kanske med mindre legitimitet Regler Automatiska stabilisatorer (passiv regel Aktiv regel Reaktion på chocker Penningpolitik med inflationsmål Fast växelkurs, EMU EU:s stabilitetspakt Utgiftstak Förutsättningar 4 Optimala regler Kan härledas från ekonomisk modell Social välfärdsfunktion Den optimala regeln beror på den specifika modellen Enkla regler Taylor-regler Förutsättningar 5 Prognoser Prognosmodeller Stora nykeynesianska modeller Stokastiska dynamiska allmänna jämviktsmodeller VAR statistiska modeller Statistiska metoder Bedömningar Utvärderingar Förutsättningar 6 Slutsatser Komplext system Ofullständiga kunskaper Osäkerhet om mekanismer Prognoser med stor osäkerhet (95-procentiga intervallen mycket stora Man kan inte vara säker på att stabiliseringspolitik förbättrar (jmf. med 90-talskrisen, EMU-frågan, etc Jmf med vårt tidigare resonemang om chocker, t.ex. i BNPs komponenter 2

3 Ekonomisk politik i IS/LM modellen Växelkursregim Fast växelkurs => finanspolitik (ERM, EMU Rörlig växelkurs => penningpolitik Förväntningar och ekonomisk politik Tidsinkonsistensproblemet Räkna ut optimal regel Lönsamt på kort sikt att avvika Ex. flygkapning Kapitalskatt Inflation Norm med bindning till regeln ger optimalt utfall Problemet beror på aktörernas framtidsförväntningar Exempel med Phillips-kurva Torsten Perssons artikel i+ ( s s = g f ( s s = ( i i u u = 0 Modellen M = ( i i v( s s * 2 * 2 3

4 I jämvikt f i= ( g+ i /2 f s= s + ( g i /2 Substituera in jämvikten i M Trovärdig inflation f M = (( g+ i /2 i v( s + ( g i /2 s M Sätt = 0 g * 2 f * 2 g v i v i v s s * * (1 + / 2 + f (1 / 2 = ( + ( f i = g = iˆ ˆ * * i ( i v( s s = + Dvs. inflationsmålet inte trovärdigt Ju större vikt vid sysselsättningen, desto större anledning till misstro 4

5 Bara oväntad politik ger effekt på Y Man kan inte välja mellan sysselsättning och inflation Hur lång tid tar det att anpassa sig till lång sikt? På lång sikt inget utbytesförhållande Hur nå bättre utfall? Normer som ger bindning Inflationsmål Konservativ centralbankschef Lön beroende på inflationsavvikelser Stabilitetspakt med böter Utgiftstak Stabiliseringspolitik och målkonflikter Efterfrågechocker => ingen målkonflikt Utbudschocker => målkonflikt Utbudschock => stagflation Räntan höjs => inflationen faller men Y faller ytterligare Se Apel o Viotti samt Heikensten o Vredin Penningpolitik Diskretionär penningpolitik i IS/LM modellen Grundläggande om pengar och penningpolitik Penningpolitik som regel Optimal politik nominella räntan =0 Friedmans regel => optimal inflationstakt Optimal inflationstakt? Mål för penningpolitiken Inflationsmål Nominellt BNP-mål Fast växelkurs EMU Instrument, medel 5

6 Diskretionär politik i IS/LM modellen M YL ( i P = Fast eller rörlig växelkurs Fast växelkurs och expansiv finanspolitik Penningpolitiken impotent Finanspolitiken potent Rörlig växelkurs och expansiv finanspolitik Penningpolitiken potent Finanspolitiken impotent Visa i diagram Grundläggande om pengar och penningpolitik 1 Pengars funktioner Värdeenhet Bytesmedel Värdebevarare Ger intäkter Kostnad: räntan 6

7 Grundläggande om pengar och penningpolitik 2 Penningpolitiken som regel Vi såg: fast eller rörlig växelkurs Enkel regel Logaritmerat: M = (1 + g M + ε t t 1 M m = m + g+ ε t t 1 m Friedman-regeln MB av pengar är minskade transaktionskostnader, m m Nominell ränta 2 procent => man väljer viss transaktionskassa med hänsyn till 2 procent Nominell ränta 3 procent => man väljer lite mindre transaktionskassor Bara nominell ränta = 0 procent är optimal eftersom kostnaden för att producera pengar är nära noll Optimal inflationstakt = minus realräntan Vad är optimal inflationstakt? Deflation enligt Friedman-regeln Varför är deflation inte bra? Lönesänkningar svåra Svårt med negativ nominell ränta Konsensus: låg och stabil inflation Penningpolitiska mål Fast växelkurs Walters problem Rörlig växelkurs Tillväxttakt i penningmängden Jämviktsränta (Friedman-regeln Inflationsmål Man bör välja sådant mål som går att påverka 7

8 Penningpolitiska instrument Öppna marknadsoperationer Köp och försäljning av obligationer Påverkar M Kassareservkrav Räntor Lån i RB Repor (se Mitlid och Westerlund Traditionell IS/LM Penningutbudet bestämmer prisnivå och inflation Penningutbudet är centralbankens instrument Anpassningen till långsiktig jämvikt sker genom en trög anpassning i prisnivån som sänker real penningmängd och höjer räntan Penningpolitik i den öppna ekonomin Overshooting Trögrörliga priser Temporär förändring => förväntningar oförändrade Permanent förändring => förväntningar ändras => overshooting Med inflationsmål Penningpolitiken har låg inflation som mål Instrumentet är den nominella räntan Anpassningsmekanismen går via en förändring av policy-räntan, reporäntan Förändring i reporäntan påverkar korta nominella räntor + förväntad inflation (dvs. framtida förväntade korta räntor långräntor 8

9 Vilken är målvariabeln Konsumentprisindex BNP-deflatorn Kärninflationen UND1X Bredare index? Målfunktion för centralbanken L= ( Y Y + v( π π 2 T 2 e Indifferenskurvor W = 1 ( Y Ye W π α + Phillips-kurva W A π = W A A Antag = 0 A V=1 V>1 V<1 π = π 1 + α( Y Y e 9

10 Phillips-kurvor Upplägg med inflationsmål CB vet att lönesättningen beror på laggad inflation (adaptivt förväntad inflation Givet inflationsförväntningarna väljer CB Y genom att bestämma räntan Givet förväntad inflation och Y bestäms löner och priser Exempel T I B är π = π =2 och Y = Y e I A är förväntad inflation 4% D är bättre än A, varför centralbanken bör höja räntan så att man sänker inflationen till 3% till priset av lägre Y Så länge Y = A θr L= ( Y Y + ( π π 2 T 2 e π = π 1 + ( Y Y e 10

11 Härledning av penningpolitiska regeln MR med algebra För v=1 Centralbanken väljer Y (genom att bestämma räntan Bestäm optimala policy-regeln för v=1 L = T 2( Y Ye + 2( π + 1 ( Y Ye π = 0 Y T ( Y Y + ( π + ( Y Y π = 0 e 1 e T ( Y Y = ( π π e 11

12 Invers relation mellan och Y Man måste sänka Y för att kunna sänka π i samma takt En medelväg där Y och vägs in lika Tolkning π π Generell reaktionsfunktion L= ( Y Y + v( π π T ( Y Y = α v( π π e 2 T 2 e L = T ( Y Ye + αv( π + 1 α( Y Ye π = 0 Y Tolkning Optimal regel för v<1, inflationsavert Ju större α,dvs stor priskänslighet (liten priströghet, desto flackare MR-regel Ju större v, dvs. stor aversion mot inflation, desto flackare MR-regel 12

13 Optimal regel för α > 1 Tolkning α >1innebär att inflationen är känsligare för förändring i produktionsgapet Om v =1 kommer Y att ändras mer och då blir MR-kurvan flackare Taylor-regel Beskrivning av centralbankens beteende T r r = 0.5( π π + 0.5( Y Y t s t e Ye = A θrs Koefficienterna beror på Lutningen på Phillips-kurvan Aversionen mot inflationen Räntekänsligheten i ekonomin (på IS-kurvan Svårt tolka parametrar i Taylor-regel 13

14 Tre chocker exempel på penningpolitik med inflationsmål Inflationschock Efterfrågechock Temporär Permanent Utbudschock 14

15 Utbudschock Trögheter i den penningpolitiska transmissionsmekanismen Y = t 1 A θ + rt π = π + α( Y Y t+ 2 t+ 1 t+ 1 e L= ( Y Y + v( π π 2 T 2 t e t Anpassning Utbudschock i period t => priset ändras i period t+1 Utbudschocken observeras i period t och CB vet att Y kan bestämmas i period t+1 Man räknar då med förväntad inflation i period t+1, dvs. 0 procent och bör utgå från en prognos på inflationen i t+1 Då är C den optimala jämvikten på kort sikt ' ' CB sätter ( rt, Y t + 1 I period t+2 ökar inflationen pga produktionsgapet och även förväntad inflation => ny optimal ränta Ny jämvikt erhålles i Z 15

16 Taylor-regel Beskrivning av centralbankens beteende r r = µ ( π π + µ ( Y Y T t s 1 t 2 e Tidskonsistensproblemet T Antag Y > Y e Inflationsbias (ej trovärdigt jmf m Persson Ye = A θrs Koefficienterna beror på Lutningen på Phillips-kurvan Aversionen mot inflationen Räntekänsligheten i ekonomin (på IS-kurvan Svårt tolka parametrar i Taylor-regel Diskussion A är bäst men ej möjlig Vid 2% förväntad inflation är D bäst, men ej möjlig p.g.a. positivt produktionsgap => inflationen stiger till 3% => successivt ökad inflation så länge produktionsgapet är positivt Den enda punkten som är i jämvikt med konstant inflation är B, men då är förväntad inflation 4% I B inga incitament för CB att ändra räntan C är bättre än B tidsinkonsistent politik 16

17 Svårigheter Penningpolitik i Sverige Kort ränta bestäms av CB Lång realränta påverkar efterfrågan Lång ränta en funktion av förväntade framtida korträntor Trovärdighet => förväntad inflation nära målet => ränteändring påverkar realräntan => efterfrågan påverkas Nominellt ankare Fast växelkurs till valuta med låg inflation Band till ECUn Problem med trovärdigheten Stora valutarörelser EMU, mindre problem med trovärdighet Rörlig växelkurs med inflationsmål Val av inflationsmål Nuvarande penningpolitiken Riksbankslagen upprätthålla fast penningvärde Direktionen bestämmer inflationsmålet 2 procents inflation i KPI +/- 1 procentenhet Direktionen 6 ledamöter, ordf utslagsröst Sammanträder 8 ggr, varav 4 med inflationsrapport Prognoser Transmissionsmekanismen => prognos på UND1X är underlag för beslut Tar ca 2 år (1-3 år för PP att få ordentlig effekt; jmf med priströgheterna Riksbanken bestämmer repo-räntan (se Mitlid och Westerlund som i sin tur bestämmer korta räntor 17

18 Riksbankens organisation APP Prognosenhet Modellenhet Finansiell marknadsanalys Forskningsenhet Modeller för analys och prognos Strukturella modeller BASMOD, ALLV Tidsseriemodeller VAR Sektorsexperter med modeller Bedömningar ger tjänstemännens prognoser Räntebeslut av direktionen Prognoser och osäkerhet Modellprognos => osäkerhet kan beräknas Osäkerhet i felen (residualerna Osäkerhet i parametrarna Total osäkerhet stor => breda konfidensintervall (trattar i inflationsrapporten Prognoser från flera modeller ger bäst resultat enligt forskningen Betingade prognoser Konstant repo Implicita terminsräntor (marknadens förväntningar Obetingade prognoser => av Riksbanken förväntade framtida korträntor 18

19 Diskussion Vad är rätt inflationsmål? Hur ska inflation mätas? Vilken roll spelar UND1X? Är inflationsförväntningarna stabila? Har politiken fungerat bra? Model expectation Implicit forward rates Constant repo Prospera Finanspolitik - upplägg Budgetsaldo och statsskuldsutveckling Viktiga samband Faktisk utveckling Restriktioner på politiken Finanspolitikens effekter på efterfrågan Probleminventering Automatiska stabilisatorer Aktiv politik Vad säger modellerna? LCH/PIH för konsumtionen Tobins Q för investeringarna 19

20 Finanspolitik i IS/LM modellen Ändra skatt => disponibel inkomst Ändra offentliga utgifter Aggregerad efterfrågan ändras => konjunkturen påverkas Budgetsaldo och statsskuld Budgetsaldo som andel av BNP Offentliga sektorns skuld i reala termer Underskott Samband B B = rb + G T t t 1 t 1 t t B = (1 + r B + G T t t 1 t t B B G T = (1 + r + Y Y Y t t 1 t t t t t B Y B G T = (1 + r + Y Y Y Y t t 1 t 1 t t t t t 1 t Yt = 1+ g Y t 1 1+ r 1 + r g 1+ g B B G T = (1 + r g + Y Y Y t t 1 t t t t 1 t B B B G T = ( r g + Y Y Y Y t t 1 t 1 t t t t 1 t 1 t 20

21 Slutsatser Om statsskulden som andel av BNP ska minska: Antingen genom att g>r Och/eller: primära saldot positivt Avbetalning på statsskulden se Blanchard s Appendix 2 Räkneexempel Kan man inflatera bort statsskulden? Varför uppstår budgetunderskott? Prognosfel Låg- och högkonjunktur Strukturella underskott Stabiliseringspolitik Andra skäl Prognosfel Oförutsedda utgifter o inkomster Ej problematiska om de inte är systematiska Kan medföra att utgiftstaken spricker Jmf med EU och Tyskland 21

22 Konjunkturen Cykliskt underskott Strukturellt underskott Underskott = F( Y Y n Strukturella underskott Det som inte beror på konjunkturen eller slumpen Strukturella underskott => statsskulden ökar på ett ohållbart sätt Men vi vet: konjunktur beror på många olika saker som påverkar underskotten på olika sätt Stabiliseringspolitik Automatiska stabilisatorer Inkomster, skatter Utgifter, inkomstförsäkringar Aktiv politik Tendens till större underskott i lågkonjunktur och mindre överskott i högkonjunktur (bias Politisk cykel i inkomster och utgifter Behövs regler? Finanspolitik och efterfrågan Hur ser konsumtionsfunktionen ut? Keynesiansk Livscykelhypotesen Buffertsparande vid osäkerhet om inkomster Kombinationer Hur ser investeringsfunktionen ut? Bara Tobins Q? Accelerator Finanspolitik och trovärdighet Skatter och tidsinkonsistens Budgetkriser 22

23 Keynesiansk funktion och IS/LM eller pp med inflationsmål Visa i diagram Ricardiansk ekvivalens Utgör statsobligationer privat förmögenhet? Sänkt inkomstskatt nu innebär höjd skatt i framtiden Effekten på konsumtionen liten Tvåperiodersmodell Ricardiansk ekvivalens 1 G G1 = T1+ D1 G = T (1 + r D + D D 2 = 0 G2 T2 + = T + 1+ r 1+ r

24 Ricardiansk ekvivalens 2 Slutsatser C1 = Y1 T1 W1 C = Y T + (1 + r W W C2 Y2 T2 C1+ = Y1+ T1 1 + r (1 + r 1 r C2 Y2 G2 C1+ = Y1+ G1 1 + r (1 + r 1 r W1 = Y1 T1 C1 W 2 = 0 Hushållens konsumtion begränsas bara av statens resursförbrukning Om staten finansierar sin konsumtion med skatter eller lån påverkar inte hushållens konsumtion Beror på Inga arv W 2 = 0 Inga likviditetsrestriktioner Samma ränta för stat och privata Hur ser det ut i praktiken? Häggström o Kinnvall Tittar på korrelationen mellan statens sparkvot (=budgetsaldot och hushållens sparkvot Hög korrelation är stöd för RE Kausalitet: lågkonjunktur => större underskott => ökad arbetslöshet och större hushållssparande Strukturellt saldo 24

25 Tillfällig momsändring Assarsson i kompendiet Intertemporal substitution Sverige 1974 Tillfällig effekt Omfördelning av konsumtionen Finanspolitik och trovärdighet 1 Skatt på kapital Optimal skatt => optimal kapitalstock När investeringarna gjorda => bra med skatt Framtidsförväntningar => investeringarna blir för låga Lösning: normer som bestämmer optimala skatter Temporära eller permanenta skatteförändringar Inkomstskatt Spelar ingen roll för kortsiktiga hushåll Tillfällig kan påverka arbetsutbudet Moms Tillfällig ger störst effekt Arbetsgivareavgifter, löneskatter - Tillfällig ökar efterfrågan Finanspolitik och trovärdighet 2 Snabb ökning av underskott och skuld som efter 1990 Risk för konkurs Högre skatter ökar trovärdigheten och ger högre förväntad permanent inkomst => konsumtionen ökar (i motsats till i IS/LM modellen 25

26 Mer långsiktiga argument om skatter Tax smoothing Utjämna skatter => mindre välfärdsförluster Optimal beskattning Moms på olika varor o tjänster Påverkar fördelningen MPC högre för låginkomsttagare 26

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Förra gången. Förutsättningar 2: Olika modeller. Förutsättningar 3: Politiska beslut. Ekonomisk politik: Förutsättningar 1

Förra gången. Förutsättningar 2: Olika modeller. Förutsättningar 3: Politiska beslut. Ekonomisk politik: Förutsättningar 1 Förra gången Avslutade mikroundament ör utbudssidan Nominella trögheter i priser o löner Reala trögheter Arbetsmarknad Förhandlingsmodell (WS-PS) Fri konkurrens (oullständig inormation) Monopol med ackommoderande

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOl Makroekonomi 10.5 hp Datum: Tid: Lärare: Måndagen den 4 juni 2012 14-18 Joakim Persson Tentamen omfattar totalt 35 poäng.

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Arbetsmarknad - marknadsformer. Förra gången. Svensk arbetsmarknad. Arbetsutbudets komponenter

Arbetsmarknad - marknadsformer. Förra gången. Svensk arbetsmarknad. Arbetsutbudets komponenter Förra gångn Prisbildning Rala och nominlla tröghtr Marknadsformr Ej fri konkurrns man sättr prist Bilatrala rlationr, optimalt Prisr trögrörliga Olika branschr Övr tidn Arbtsmarknad - marknadsformr Monopol

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Det allmänna ränteläget är för närvarande

Det allmänna ränteläget är för närvarande Vad är en normal nivå på reporäntan? Det allmänna ränteläget är för närvarande lågt i ett historiskt perspektiv, såväl i Sverige som i t ex euroområdet. I takt med ett stigande inflationstryck väntas ränteläget

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Pressträff 12 maj 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Den offentliga sektorns strukturella sparande

Den offentliga sektorns strukturella sparande Den offentliga sektorns strukturella sparande AV ROBERT BOIJE Fil.dr Robert Boije är rådgivare på avdelningen för penningpolitik och har tidigare varit verksam som kansliråd på finansdepartementet. Det

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Akademikerna och penningpolitiken

Akademikerna och penningpolitiken Akademikerna och penningpolitiken Anders Vredin Presentation på konferensen Kunskap och offentligt beslutsfattande Inspektionen för socialförsäkringen 19 oktober 2010 Regimskifte i penningpolitiken: låg

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken. Lars Calmfors 20/1-09, LO

Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken. Lars Calmfors 20/1-09, LO Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO Vilka typer av politik bör användas? Den vanliga penningpolitiken Åtgärder för att hantera den finansiella krisen Finanspolitiken

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen

Läs mer

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Del 5 Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Utgångspunkten för analysen: det finns perioder där ekonomins resurser används mindre än de skulle användas i ekonomin utan pengar (eller om alla marknader

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

MEDELFRISTIG SIKT: FÖRVÄNTNINGAR, INFLATION, OCH ARBETSLÖSHET

MEDELFRISTIG SIKT: FÖRVÄNTNINGAR, INFLATION, OCH ARBETSLÖSHET MEDELFRISTIG SIKT: FÖRVÄNTNINGAR, INFLATION, OCH ARBETSLÖSHET ROB HART Vi såg tidigare hur förväntningar om det framtida ränteläget i ekonomin påverkar priser på tillgångar, t.ex.

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Reviderad 2014-04-29 Fredrik Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 6 mars 2012 Avvägningen inflation-arbetslöshet Mer om stabiliseringspolitiken Den öppna ekonomin Förväntningarnas betydelse Anders Fjellström, Nationalekonomiska

Läs mer

Inflationen i Sverige

Inflationen i Sverige Inflationen i Sverige Hur påverkar Sveriges låga inflation ekonomin- har Svensson rätt om Riksbankens politik? Handelshögskolan i Göteborg Institutionen för nationalekonomi och statistik Kandidatuppsats

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad

Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad ANFÖRANDE DATUM: 2009-03-27 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer