Litteratur. Ekonomisk politik. Förutsättningar 1. Förutsättningar 2

Transkript

1 Ekonomisk politik Förutsättningar Förväntningar, tidskonsistens Penningpolitik Finanspolitik Samordning av penning- och finanspolitik (eventuellt Förutsättningar Ch 24 Torsten Persson Historik Tidsinkonsistens Braunerhjelm Penningpolitik Ch 25 KO ch Inflationsrapporten Mitlid, Westerlund Apel, Viotti Heikensten, Vredin Litteratur Finanspolitik Ch 26, Kompendium Statsskuldspolitiken SOU 1997:66 Finanspolitiska regler Automatiska stabilisatorer Strukturella underskott Konjunkturella underskott Regler i praktiken SOU 2002:16 Litteratur Assarsson Borg Häggström, Kinnvall Jonung Förutsättningar 1 Komplext system Modeller ger mycket olika resultat Ingen modell slår ut alla andra modeller Förväntningar Rules vs discretion Transparens Optimala regler Normer, ej bra med alltför aktiv politik Förutsättningar 2 Politikers beteende Politiker agerar i eget intresse ej i allmänintresse Partier konkurrerar Byråkratisk process ger trögheter Insidelag Störning Upptäckt Beslut Outside lag Åtgärd Effekt 1

2 Förutsättningar 3 Behov av regelverk Delegering kan ge effektivare politik (men kanske med mindre legitimitet Regler Automatiska stabilisatorer (passiv regel Aktiv regel Reaktion på chocker Penningpolitik med inflationsmål Fast växelkurs, EMU EU:s stabilitetspakt Utgiftstak Förutsättningar 4 Optimala regler Kan härledas från ekonomisk modell Social välfärdsfunktion Den optimala regeln beror på den specifika modellen Enkla regler Taylor-regler Förutsättningar 5 Prognoser Prognosmodeller Stora nykeynesianska modeller Stokastiska dynamiska allmänna jämviktsmodeller VAR statistiska modeller Statistiska metoder Bedömningar Utvärderingar Förutsättningar 6 Slutsatser Komplext system Ofullständiga kunskaper Osäkerhet om mekanismer Prognoser med stor osäkerhet (95-procentiga intervallen mycket stora Man kan inte vara säker på att stabiliseringspolitik förbättrar (jmf. med 90-talskrisen, EMU-frågan, etc Jmf med vårt tidigare resonemang om chocker, t.ex. i BNPs komponenter 2

3 Ekonomisk politik i IS/LM modellen Växelkursregim Fast växelkurs => finanspolitik (ERM, EMU Rörlig växelkurs => penningpolitik Förväntningar och ekonomisk politik Tidsinkonsistensproblemet Räkna ut optimal regel Lönsamt på kort sikt att avvika Ex. flygkapning Kapitalskatt Inflation Norm med bindning till regeln ger optimalt utfall Problemet beror på aktörernas framtidsförväntningar Exempel med Phillips-kurva Torsten Perssons artikel i+ ( s s = g f ( s s = ( i i u u = 0 Modellen M = ( i i v( s s * 2 * 2 3

4 I jämvikt f i= ( g+ i /2 f s= s + ( g i /2 Substituera in jämvikten i M Trovärdig inflation f M = (( g+ i /2 i v( s + ( g i /2 s M Sätt = 0 g * 2 f * 2 g v i v i v s s * * (1 + / 2 + f (1 / 2 = ( + ( f i = g = iˆ ˆ * * i ( i v( s s = + Dvs. inflationsmålet inte trovärdigt Ju större vikt vid sysselsättningen, desto större anledning till misstro 4

5 Bara oväntad politik ger effekt på Y Man kan inte välja mellan sysselsättning och inflation Hur lång tid tar det att anpassa sig till lång sikt? På lång sikt inget utbytesförhållande Hur nå bättre utfall? Normer som ger bindning Inflationsmål Konservativ centralbankschef Lön beroende på inflationsavvikelser Stabilitetspakt med böter Utgiftstak Stabiliseringspolitik och målkonflikter Efterfrågechocker => ingen målkonflikt Utbudschocker => målkonflikt Utbudschock => stagflation Räntan höjs => inflationen faller men Y faller ytterligare Se Apel o Viotti samt Heikensten o Vredin Penningpolitik Diskretionär penningpolitik i IS/LM modellen Grundläggande om pengar och penningpolitik Penningpolitik som regel Optimal politik nominella räntan =0 Friedmans regel => optimal inflationstakt Optimal inflationstakt? Mål för penningpolitiken Inflationsmål Nominellt BNP-mål Fast växelkurs EMU Instrument, medel 5

6 Diskretionär politik i IS/LM modellen M YL ( i P = Fast eller rörlig växelkurs Fast växelkurs och expansiv finanspolitik Penningpolitiken impotent Finanspolitiken potent Rörlig växelkurs och expansiv finanspolitik Penningpolitiken potent Finanspolitiken impotent Visa i diagram Grundläggande om pengar och penningpolitik 1 Pengars funktioner Värdeenhet Bytesmedel Värdebevarare Ger intäkter Kostnad: räntan 6

7 Grundläggande om pengar och penningpolitik 2 Penningpolitiken som regel Vi såg: fast eller rörlig växelkurs Enkel regel Logaritmerat: M = (1 + g M + ε t t 1 M m = m + g+ ε t t 1 m Friedman-regeln MB av pengar är minskade transaktionskostnader, m m Nominell ränta 2 procent => man väljer viss transaktionskassa med hänsyn till 2 procent Nominell ränta 3 procent => man väljer lite mindre transaktionskassor Bara nominell ränta = 0 procent är optimal eftersom kostnaden för att producera pengar är nära noll Optimal inflationstakt = minus realräntan Vad är optimal inflationstakt? Deflation enligt Friedman-regeln Varför är deflation inte bra? Lönesänkningar svåra Svårt med negativ nominell ränta Konsensus: låg och stabil inflation Penningpolitiska mål Fast växelkurs Walters problem Rörlig växelkurs Tillväxttakt i penningmängden Jämviktsränta (Friedman-regeln Inflationsmål Man bör välja sådant mål som går att påverka 7

8 Penningpolitiska instrument Öppna marknadsoperationer Köp och försäljning av obligationer Påverkar M Kassareservkrav Räntor Lån i RB Repor (se Mitlid och Westerlund Traditionell IS/LM Penningutbudet bestämmer prisnivå och inflation Penningutbudet är centralbankens instrument Anpassningen till långsiktig jämvikt sker genom en trög anpassning i prisnivån som sänker real penningmängd och höjer räntan Penningpolitik i den öppna ekonomin Overshooting Trögrörliga priser Temporär förändring => förväntningar oförändrade Permanent förändring => förväntningar ändras => overshooting Med inflationsmål Penningpolitiken har låg inflation som mål Instrumentet är den nominella räntan Anpassningsmekanismen går via en förändring av policy-räntan, reporäntan Förändring i reporäntan påverkar korta nominella räntor + förväntad inflation (dvs. framtida förväntade korta räntor långräntor 8

9 Vilken är målvariabeln Konsumentprisindex BNP-deflatorn Kärninflationen UND1X Bredare index? Målfunktion för centralbanken L= ( Y Y + v( π π 2 T 2 e Indifferenskurvor W = 1 ( Y Ye W π α + Phillips-kurva W A π = W A A Antag = 0 A V=1 V>1 V<1 π = π 1 + α( Y Y e 9

10 Phillips-kurvor Upplägg med inflationsmål CB vet att lönesättningen beror på laggad inflation (adaptivt förväntad inflation Givet inflationsförväntningarna väljer CB Y genom att bestämma räntan Givet förväntad inflation och Y bestäms löner och priser Exempel T I B är π = π =2 och Y = Y e I A är förväntad inflation 4% D är bättre än A, varför centralbanken bör höja räntan så att man sänker inflationen till 3% till priset av lägre Y Så länge Y = A θr L= ( Y Y + ( π π 2 T 2 e π = π 1 + ( Y Y e 10

11 Härledning av penningpolitiska regeln MR med algebra För v=1 Centralbanken väljer Y (genom att bestämma räntan Bestäm optimala policy-regeln för v=1 L = T 2( Y Ye + 2( π + 1 ( Y Ye π = 0 Y T ( Y Y + ( π + ( Y Y π = 0 e 1 e T ( Y Y = ( π π e 11

12 Invers relation mellan och Y Man måste sänka Y för att kunna sänka π i samma takt En medelväg där Y och vägs in lika Tolkning π π Generell reaktionsfunktion L= ( Y Y + v( π π T ( Y Y = α v( π π e 2 T 2 e L = T ( Y Ye + αv( π + 1 α( Y Ye π = 0 Y Tolkning Optimal regel för v<1, inflationsavert Ju större α,dvs stor priskänslighet (liten priströghet, desto flackare MR-regel Ju större v, dvs. stor aversion mot inflation, desto flackare MR-regel 12

13 Optimal regel för α > 1 Tolkning α >1innebär att inflationen är känsligare för förändring i produktionsgapet Om v =1 kommer Y att ändras mer och då blir MR-kurvan flackare Taylor-regel Beskrivning av centralbankens beteende T r r = 0.5( π π + 0.5( Y Y t s t e Ye = A θrs Koefficienterna beror på Lutningen på Phillips-kurvan Aversionen mot inflationen Räntekänsligheten i ekonomin (på IS-kurvan Svårt tolka parametrar i Taylor-regel 13

14 Tre chocker exempel på penningpolitik med inflationsmål Inflationschock Efterfrågechock Temporär Permanent Utbudschock 14

15 Utbudschock Trögheter i den penningpolitiska transmissionsmekanismen Y = t 1 A θ + rt π = π + α( Y Y t+ 2 t+ 1 t+ 1 e L= ( Y Y + v( π π 2 T 2 t e t Anpassning Utbudschock i period t => priset ändras i period t+1 Utbudschocken observeras i period t och CB vet att Y kan bestämmas i period t+1 Man räknar då med förväntad inflation i period t+1, dvs. 0 procent och bör utgå från en prognos på inflationen i t+1 Då är C den optimala jämvikten på kort sikt ' ' CB sätter ( rt, Y t + 1 I period t+2 ökar inflationen pga produktionsgapet och även förväntad inflation => ny optimal ränta Ny jämvikt erhålles i Z 15

16 Taylor-regel Beskrivning av centralbankens beteende r r = µ ( π π + µ ( Y Y T t s 1 t 2 e Tidskonsistensproblemet T Antag Y > Y e Inflationsbias (ej trovärdigt jmf m Persson Ye = A θrs Koefficienterna beror på Lutningen på Phillips-kurvan Aversionen mot inflationen Räntekänsligheten i ekonomin (på IS-kurvan Svårt tolka parametrar i Taylor-regel Diskussion A är bäst men ej möjlig Vid 2% förväntad inflation är D bäst, men ej möjlig p.g.a. positivt produktionsgap => inflationen stiger till 3% => successivt ökad inflation så länge produktionsgapet är positivt Den enda punkten som är i jämvikt med konstant inflation är B, men då är förväntad inflation 4% I B inga incitament för CB att ändra räntan C är bättre än B tidsinkonsistent politik 16

17 Svårigheter Penningpolitik i Sverige Kort ränta bestäms av CB Lång realränta påverkar efterfrågan Lång ränta en funktion av förväntade framtida korträntor Trovärdighet => förväntad inflation nära målet => ränteändring påverkar realräntan => efterfrågan påverkas Nominellt ankare Fast växelkurs till valuta med låg inflation Band till ECUn Problem med trovärdigheten Stora valutarörelser EMU, mindre problem med trovärdighet Rörlig växelkurs med inflationsmål Val av inflationsmål Nuvarande penningpolitiken Riksbankslagen upprätthålla fast penningvärde Direktionen bestämmer inflationsmålet 2 procents inflation i KPI +/- 1 procentenhet Direktionen 6 ledamöter, ordf utslagsröst Sammanträder 8 ggr, varav 4 med inflationsrapport Prognoser Transmissionsmekanismen => prognos på UND1X är underlag för beslut Tar ca 2 år (1-3 år för PP att få ordentlig effekt; jmf med priströgheterna Riksbanken bestämmer repo-räntan (se Mitlid och Westerlund som i sin tur bestämmer korta räntor 17

18 Riksbankens organisation APP Prognosenhet Modellenhet Finansiell marknadsanalys Forskningsenhet Modeller för analys och prognos Strukturella modeller BASMOD, ALLV Tidsseriemodeller VAR Sektorsexperter med modeller Bedömningar ger tjänstemännens prognoser Räntebeslut av direktionen Prognoser och osäkerhet Modellprognos => osäkerhet kan beräknas Osäkerhet i felen (residualerna Osäkerhet i parametrarna Total osäkerhet stor => breda konfidensintervall (trattar i inflationsrapporten Prognoser från flera modeller ger bäst resultat enligt forskningen Betingade prognoser Konstant repo Implicita terminsräntor (marknadens förväntningar Obetingade prognoser => av Riksbanken förväntade framtida korträntor 18

19 Diskussion Vad är rätt inflationsmål? Hur ska inflation mätas? Vilken roll spelar UND1X? Är inflationsförväntningarna stabila? Har politiken fungerat bra? Model expectation Implicit forward rates Constant repo Prospera Finanspolitik - upplägg Budgetsaldo och statsskuldsutveckling Viktiga samband Faktisk utveckling Restriktioner på politiken Finanspolitikens effekter på efterfrågan Probleminventering Automatiska stabilisatorer Aktiv politik Vad säger modellerna? LCH/PIH för konsumtionen Tobins Q för investeringarna 19

20 Finanspolitik i IS/LM modellen Ändra skatt => disponibel inkomst Ändra offentliga utgifter Aggregerad efterfrågan ändras => konjunkturen påverkas Budgetsaldo och statsskuld Budgetsaldo som andel av BNP Offentliga sektorns skuld i reala termer Underskott Samband B B = rb + G T t t 1 t 1 t t B = (1 + r B + G T t t 1 t t B B G T = (1 + r + Y Y Y t t 1 t t t t t B Y B G T = (1 + r + Y Y Y Y t t 1 t 1 t t t t t 1 t Yt = 1+ g Y t 1 1+ r 1 + r g 1+ g B B G T = (1 + r g + Y Y Y t t 1 t t t t 1 t B B B G T = ( r g + Y Y Y Y t t 1 t 1 t t t t 1 t 1 t 20

21 Slutsatser Om statsskulden som andel av BNP ska minska: Antingen genom att g>r Och/eller: primära saldot positivt Avbetalning på statsskulden se Blanchard s Appendix 2 Räkneexempel Kan man inflatera bort statsskulden? Varför uppstår budgetunderskott? Prognosfel Låg- och högkonjunktur Strukturella underskott Stabiliseringspolitik Andra skäl Prognosfel Oförutsedda utgifter o inkomster Ej problematiska om de inte är systematiska Kan medföra att utgiftstaken spricker Jmf med EU och Tyskland 21

22 Konjunkturen Cykliskt underskott Strukturellt underskott Underskott = F( Y Y n Strukturella underskott Det som inte beror på konjunkturen eller slumpen Strukturella underskott => statsskulden ökar på ett ohållbart sätt Men vi vet: konjunktur beror på många olika saker som påverkar underskotten på olika sätt Stabiliseringspolitik Automatiska stabilisatorer Inkomster, skatter Utgifter, inkomstförsäkringar Aktiv politik Tendens till större underskott i lågkonjunktur och mindre överskott i högkonjunktur (bias Politisk cykel i inkomster och utgifter Behövs regler? Finanspolitik och efterfrågan Hur ser konsumtionsfunktionen ut? Keynesiansk Livscykelhypotesen Buffertsparande vid osäkerhet om inkomster Kombinationer Hur ser investeringsfunktionen ut? Bara Tobins Q? Accelerator Finanspolitik och trovärdighet Skatter och tidsinkonsistens Budgetkriser 22

23 Keynesiansk funktion och IS/LM eller pp med inflationsmål Visa i diagram Ricardiansk ekvivalens Utgör statsobligationer privat förmögenhet? Sänkt inkomstskatt nu innebär höjd skatt i framtiden Effekten på konsumtionen liten Tvåperiodersmodell Ricardiansk ekvivalens 1 G G1 = T1+ D1 G = T (1 + r D + D D 2 = 0 G2 T2 + = T + 1+ r 1+ r

24 Ricardiansk ekvivalens 2 Slutsatser C1 = Y1 T1 W1 C = Y T + (1 + r W W C2 Y2 T2 C1+ = Y1+ T1 1 + r (1 + r 1 r C2 Y2 G2 C1+ = Y1+ G1 1 + r (1 + r 1 r W1 = Y1 T1 C1 W 2 = 0 Hushållens konsumtion begränsas bara av statens resursförbrukning Om staten finansierar sin konsumtion med skatter eller lån påverkar inte hushållens konsumtion Beror på Inga arv W 2 = 0 Inga likviditetsrestriktioner Samma ränta för stat och privata Hur ser det ut i praktiken? Häggström o Kinnvall Tittar på korrelationen mellan statens sparkvot (=budgetsaldot och hushållens sparkvot Hög korrelation är stöd för RE Kausalitet: lågkonjunktur => större underskott => ökad arbetslöshet och större hushållssparande Strukturellt saldo 24

25 Tillfällig momsändring Assarsson i kompendiet Intertemporal substitution Sverige 1974 Tillfällig effekt Omfördelning av konsumtionen Finanspolitik och trovärdighet 1 Skatt på kapital Optimal skatt => optimal kapitalstock När investeringarna gjorda => bra med skatt Framtidsförväntningar => investeringarna blir för låga Lösning: normer som bestämmer optimala skatter Temporära eller permanenta skatteförändringar Inkomstskatt Spelar ingen roll för kortsiktiga hushåll Tillfällig kan påverka arbetsutbudet Moms Tillfällig ger störst effekt Arbetsgivareavgifter, löneskatter - Tillfällig ökar efterfrågan Finanspolitik och trovärdighet 2 Snabb ökning av underskott och skuld som efter 1990 Risk för konkurs Högre skatter ökar trovärdigheten och ger högre förväntad permanent inkomst => konsumtionen ökar (i motsats till i IS/LM modellen 25

26 Mer långsiktiga argument om skatter Tax smoothing Utjämna skatter => mindre välfärdsförluster Optimal beskattning Moms på olika varor o tjänster Påverkar fördelningen MPC högre för låginkomsttagare 26